EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.12.2016

COM(2016) 786 final

2016/0389(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om integrerad statistik över jordbruksföretag

och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 429 final}
{SWD(2016) 430 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Statistiken måste vara tillförlitlig och hålla hög kvalitet så att beslutsfattare, företag och allmänheten kan fatta lämpliga och faktabaserade beslut. Att tillhandahålla statistik av sådan kvalitet är dock en utmaning för det europeiska statistiksystemet (ESS): den ständigt ökande efterfrågan på uppgifter och uppgiftslämnarnas krav på att minska bördan bidrar sammantaget till att sätta press på statistikproduktionen. De senaste initiativen på statistikområdet har syftat till att förenkla och förbättra samordningen och samarbetet inom det europeiska statistiksystemet med sikte på att effektivisera det europeiska statistikarbetet och minska belastningen för uppgiftslämnarna. Ett exempel är förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik 2 , som ändrades 2015 för att förtydliga styrningen av det europeiska statistiksystemet och stärka metoderna för samordning och samarbete både på unionsnivå och nationell nivå. Andra moderniseringsinitiativ, t.ex. detta förslag, ingår i kommissionens Refit-initiativ och syftar till att förenkla och rationalisera sammanställningen av europeisk statistik inom olika områden.

En strategi för jordbruksstatistik har utarbetats av Eurostat och godkänts av kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén), och den har följande särskilda mål:

Ta fram statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Öka det jordbruksstatistiska systemets flexibilitet och reaktionsförmåga.

Förbättra integrationen mellan statistik över jordbruk, skogsbruk, markanvändning och miljö.

Utveckla lyhörda och ansvarstagande styrelseformer för jordbruksstatistiken.

Förbättrad den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet.

Sammanställa mer statistik och samtidigt minska bördan för uppgiftslämnarna genom att undersöka effektiviseringsmöjligheter och alternativa uppgiftskällor.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det viktigaste syftet med programmet för europeisk statistik 2013–2017 är att tillhanhdahålla statistik av hög kvalitet som underlag för EU:s politik. Miljö- och jordbruksstatistik är en av de tre huvudområdena för statistikframställning inom programmet. Ett av programmets mål är att se över och förenkla insamlingen av jordbruksuppgifter i enlighet med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och göra om insamlingsprocessen för jordbruksuppgifter, särskilt för att förbättra uppgifternas kvalitet och aktualitet. Detta initiativ bidrar till att uppfylla det målet.

Det framtida europeiska systemet för jordbruksstatistik kommer också att bidra till minst fyra av kommissionens tio prioriteringar, nämligen följande:

”1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar”

”3. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik”

”4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas” och

”9. En starkare global aktör”.

Detta är tänkt att ske genom bättre uppgifter om sysselsättning, tillväxt, investeringar, förebyggande åtgärder och begränsningsåtgärder i jordbruket, klimatförändringar, bioenergi, miljöåtgärder och en djupare förståelse av globala livsmedelsflöden och dessas utveckling och risker. Jordbruksstatistiken kan också vara användbar för andra av unionens eller medlemsstaternas prioriteringar som påverkar eller påverkas av jordbruk och landsbygdsutveckling.

Jordbruksstatistiken tillhandahåller statistik av hög kvalitet för att genomföra och övervaka den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig drivkraft för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla i unionen. Landsbygdsutvecklingspolitiken, som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, ska förutom de sociala målen även förbättra jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet. Den gemensamma jordbrukspolitiken står för mer än 37 % av unionens totala budget i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Jordbruksstatistik behövs också allt oftare på andra av unionens centrala politikområden, t.ex. socialpolitik, miljö- och klimatpolitik, handelspolitik och regionalpolitik.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet beslutar om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att framställa sådan statistik som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338 anges att framställningen av europeisk statistik ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) 

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare, för beslutsfattandet i demokratiska samhällen. Det här förslaget till förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt öka effektiviteten och se till att onödiga ändringar och dubbelarbete i möjligaste mån undviks.

Den insamling av statistik som omfattas av förslaget sker för närvarande enligt olika regler på unionsnivå. Syftet med förslaget är att rationalisera och modernisera insamlingen av statistik på gårdsnivå inom en och samma ram, medan all annan jordbruksstatistik tas med i en annan ramförordning. Det är endast möjligt att tillhandahålla unionsövergripande, jämförbar statistik för politiska ändamål genom åtgärder på unionsnivå.

Ett av de viktigaste kriterier som de statistiska uppgifterna måste uppfylla är att de är samstämmiga och jämförbara. Utan en tydlig EU-ram, dvs. unionslagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den samstämmighet och jämförbarhet som krävs.

Målet för den föreslagna åtgärden, att rationalisera den europeiska jordbruksstatistiken, kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på unionsnivå, på grundval av en unionsrättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna på unionsnivå inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan dock fortfarande utföras av medlemsstaterna.

Unionen kan därför vidta åtgärder på detta område i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska jordbruksstatistik som samlas in genom urvalsundersökningar genom att samma principer tillämpas i alla medlemsstater. Det kommer också att säkerställa att den europeiska jordbruksstatistiken förblir relevant och anpassas till användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikproduktionen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas system.

Den gällande unionslagstiftningen om jordbruksstatistik har utvecklats sedan 1950-talet. En utvärdering av det europeiska systemet för jordbruksstatistik har visat att en gemensam ram för insamling, bearbetning och spridning av statistiska uppgifter om jordbruket kan göra processerna effektivare (kostnads-nyttoförhållande), mer ändamålsenliga och motverka de kvalitetsproblem som framkommit.

Förordningen förväntas minska den ekonomiska och administrativa bördan för uppgiftslämnarna, de nationella, regionala och lokala myndigheterna, företagen och allmänheten. Det kommer att ske särskilt genom att begrepp och metoder standardiseras, dubbelarbete undviks, frekvensen för överföringen av uppgifter på vissa områden minskas och en kombination av andra källor än urvalsundersökningar används i större utsträckning.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Med hänsyn till förslagets syfte och innehåll är en förordning den lämpligaste regleringsformen. Viktiga gemensamma EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken är ofrånkomligen beroende av jämförbar, harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på unionsnivå. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införlivas i nationell lagstiftning först. De gör det möjligt att samla in uppgifter på samma detaljnivå i alla medlemsstater och tillämpning av samma standarder, definitioner och metoder bli obligatorisk. Detta garanterar att man kan sammanställa jämförbar statistik av hög kvalitet för EU-politiken på ett effektivt och snabbt sätt. Direktiv skulle inte kunna säkerställa lika hög grad av önskvärd harmonisering, eftersom uppgifternas kvalitet skulle bli beroende av 28 olika lagstiftande församlingars beslut.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

De viktigaste kategorierna av parter som berörs av jordbruksstatistiken är uppgiftssammanställare (nationella statistikmyndigheter, andra statistikansvariga myndigheter och Eurostat), uppgiftslämnare (jordbrukare, jordbrukarorganisationer och företag) och användare (offentliga och privata beslutsfattare, andra generaldirektorat inom kommissionen, forskare och journalister). De har rådfrågats i stor omfattning om dagens problem och önskvärda ändringar, deras behov av och prioriteringar för uppgifter, eventuella lösningar på problemen, de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt strategins exakta utformning, enligt nedanstående tabell. De främsta forumen för dessa samråd har varit möten och seminarier i ständiga kommittén för jordbruksstatistik och dess efterföljare, direktörsgruppen för jordbruksstatistik (med de nationella statistikmyndigheternas direktörer för jordbruksstatistik internationella organisationer, jordbrukarorganisationer, uppgiftslämnare, statistikanvändare m.fl.), kommittén för det europeiska statistiksystemet (med de nationella statistikmyndigheternas generaldirektörer) samt ordinarie samråd och möten (för kommissionens generaldirektorat).

Översikt över samråd med berörda parter om jordbruksstatistikstrategin för 2020

Det öppna offentliga samrådet genomfördes i augusti–november 2015 och redovisas i en rapport 4 .

De viktigaste resultaten av samråden, som utgör kärnan i strategin för jordbruksstatistik 2020 och således för den här förordningen, är tre:

Unionens nuvarande lagstiftning om jordbruksstatistik är inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande behov eftersom de inte ingår i lagstiftningen och lagstiftningen inte är tillräckligt flexibel och integrerad för att tillgodose de nya behoven snabbt. Dessutom kommer förordning (EG) nr 1166/2008, en hörnsten i dagens EU-system för jordbruksstatistik, att sluta att ge statistisk information 2018.

De nya uppgiftsbehoven härrör huvudsakligen från nya tendenser inom jordbruket, ändrad lagstiftning och nya politiska prioriteringar, särskilt den nyligen reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

Uppgiftssamlingarna är inte harmoniserade och samstämmiga eftersom nya uppgiftsbehov växer fram, lagstiftningen har utvecklats separat under många år och delvis skiljaktiga definitioner och begrepp används på olika jordbruksstatistiska områden.

Bördan för att lämna uppgifter upplevs som för hög eftersom behoven av uppgifter ökar, uppgiftsinsamlingen inte är harmoniserad och resurserna fortsätter att krympa både på unionsnivå och nationell nivå. Det bekräftades att bördan äventyrar insamlingen av uppgifter och uppgifternas kvalitet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

(1)nya och framväxande behov av uppgifter tillgodoses inte i tillräckligt stor omfattning,

(2)uppgiftsinsamlingen är inte tillräckligt harmoniserad och samstämmig,

(3)bördan med att lämna uppgifter upplevs som alltför hög.

Efter en noggrann bedömning av de olika alternativens konsekvenser rekommenderas följande:

Alternativ 1, nollalternativet, erbjuder sämst resultat på nästan alla sätt, särskilt på lång sikt i takt med att behoven av uppgifter och resursbegränsningarna blir allt mer akuta. Alternativ 2, förlängning, tillför ett begränsat mervärde på kort sikt och skadar allvarligt den europeiska jordbruksstatistiken på lång sikt genom att den blir alltmer inaktuell och betungande. Alternativen 3, samlad ramförordning och 4, integration i två steg, kräver visserligen vissa initialinvesteringar och nya EU-förordningar, men erbjuder den största sannolikheten att nå de uppställda målen på ett kostnadseffektiv sätt, innebär de jämförelsevis lägsta riskerna, har störst indirekta positiva effekter och tillfredsställer de berörda parternas krav bäst. De uppfyller också Refit-programmets mål att uppdatera unionslagstiftningen, göra den mer kostnadseffektiv och minska bördan för små och medelstora företag. Alternativ 4 har dessutom fördelen att det innebär en lägre risk för förseningar i lagstiftningsprocessen (eftersom en ny förordning om jordbruksräkning behöver antas av rådet och parlamentet senast i slutet av 2018) och är något mer flexibelt på grund av en mindre tungrodd rättslig struktur. Eurostat rekommenderar därför alternativ 4 framför alternativ 3.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Samma tekniska specifikationer används för datauppsättningarna. Specifikationerna ska omfatta antal variabler och en beskrivning av dem, de statistiska klassifikationerna, de statistiska populationernas, observationsenheternas och uppgiftslämnarnas exakta karakteristika, referensperioder och referensdatum, samt krav på geografisk täckning, urvalens beskaffenhet, tekniska aspekter på fältarbetet, redigering och imputering, viktning, skattning och variansskattning.

Samma standarder för att lämna in, utbyta och dela uppgifter mellan Eurostat och medlemsstaterna. Standarderna kommer att omfatta begrepp, processer och produkter, inklusive data och metadata.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Årlig övervakning av statistiken

Eurostat genomför årliga kontroller. Kontrollerna omfattar en genomgång av uppgifternas tillgänglighet, kvalitet och aktualitet samt uppföljning i händelse av bristande efterlevnad.

I enlighet med unionslagstiftningens krav ska medlemsstaterna förse kommissionen med relevanta uppgifter om jordbruksstatistik. Dessa uppgifter ska lämnas inom stränga tidsfrister som måste hållas för att säkerställa unionsstatistikens goda förvaltning, spridning och användbarhet, då uteblivna eller ofullständiga uppgifter leder till brister i informationens tillgänglighet (dvs. det blir omöjligt att beräkna unionsaggregat och offentliggöra uppgifter enligt tidplanen).

Förordning (EG) nr 223/2009, som är grunden för det europeiska statistiksystemet och för all sektorslagstiftning för framställning av europeisk statistik, ändrades den 29 april 2015.

Visserligen är redan aktualitet, punktlighet och fullständighet viktiga faktorer i den årliga kontrollen av efterlevnad för spridning av jordbruksstatistiken utan förseningar, kommer mer uppmärksamhet att ägnas åt dessa och andra kvalitetsaspekter för att skapa förtroende för den statistik som sammanställs inom det europeiska statistiksystemet.

Löpande förbättringar av det europeiska statistiksystemet för jordbruket: nya uppgiftsbehov och uppgiftskällor, förbättrad samstämmighet, lägre belastning

För närvarande håller Eurostat årliga samråd med andra avdelningar inom kommissionen. En viktig del i dessa samråd är informationsutbyte om respektive arbetsprogram. De är ett organiserat sätt att informera om framtida behov av ny statistik och se över den tillgängliga statistikens användbarhet.

Ytterligare samarbete med andra kommissionsavdelningar och nationella statistikmyndigheter och statistikansvariga myndigheter kommer att äga rum på olika nivåer i organisationen i regelbundna arbetsgruppsmöten och seminarier, möten i ledningsgruppen, mötet i kommittén för det europeiska statistiska programmet och omfattande bilaterala kontakter. Särskild vikt kommer att lägga vid kartläggning av förvaltningsuppgifter och andra informationskällor som upprätthålls enligt unionsrätten och vid en bedömning av deras lämplighet för sammanställning av statistik, så att man kan sluta överenskommelser om deras stabilitet, tillgänglighet och eventuella anpassningar för att bättre tjäna statistikens krav. Dessutom kommer regelbundna periodiska undersökningar och analyser att genomföras för att kartlägga möjligheterna att förbättra den europeiska jordbruksstatistiken och minska bördorna, t.ex. genom att avskaffa variabler med lågt kostnads/nyttoförhållande. Den nya, mer flexibla rättsliga ramen möjliggör ändringar.

Dessa ändringar och den rättsliga ramens funktion överlag kommer att övervakas och utvärderas bl.a. med avseende på de ovannämnda strategiska målen.

Övervakningsrapporter vart tredje år

För att övervaka hur det nya systemet för den europeiska jordbruksstatistiken fungerar och för att se till att Refit-målen om förenkling och minskade bördor uppfylls kommer en rapport om hur systemet fungerar att läggas fram vart tredje år.

Utvärdering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Enligt artikel 1 är syftet med förordningen att inrätta en ram för den europeiska jordbruksstatistiken på gårdsnivå och stadga om integration av informationen om strukturen med annan information, t.ex. produktionsmetoder, landsbygdsutveckling, miljöåtgärder inom jordbruket och andra aspekter. I artikel 2 finns definitioner. I artikel 3 anges räckvidd och täckning. Förslaget möjliggör och främjar användning av nya former av uppgiftsinsamling och alternativa uppgiftskällor, t.ex. administrativa uppgifter (artikel 4).

Den statistik som förordningen täcker nämns i artiklarna 5, 6 och 7 för respektive referensår och referensperioder (artikel 10). Kommissionen föreslås få befogenhet att anta delegerade akter för att ändra de centrala variabler som förtecknas i bilaga III (artikel 5), dock endast för att anpassa dem till administrativa register, och de särskilda ämnena för de moduler som förtecknas i bilaga IV (artikel 8) i syfte att anpassa uppgifterna till framtida användarbehov och tillgodose användarnas behov i särskilda undersökningar (artikel 9).

Kommissionen bör också ges befogenhet att anta genomförandeåtgärder om tekniska specifikationer för datauppsättningarna (artikel 8) och kvalitetsrapporteringen (artikel 11). Kraven när det gäller kvalitetsrapportering är förenliga med förordning (EG) nr 223/2009, som utgör en referensram och ålägger medlemsstaterna att följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen.

Uppgifterna ska översändas inom fastställda tidsfrister (artikel 12).

Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om ekonomiskt stöd till medlemsstaterna (artiklarna 13 och 14) för:

efterlevnad av uppgiftskraven och utveckling av metoder för högre kvalitet eller lägre kostnader och minskad administrativ börda för insamling och sammanställning av integrerad jordbruksstatistik,

kostnader för uppgiftsinsamlingar,

särskilda insamlingar av uppgifter.

Förordningen innehåller också nödvändiga bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen (artikel 15) och om utövande av delegering (artikel 16).

De sista artiklarna gäller kommittéförfarandet (artikel 17) och upphävandet av de två befintliga förordningar som kommer att ersättas helt av den nya förordningen (artikel 18).

I de fem bilagorna finns närmare information om koefficienter för djurenheter, fysiska trösklar, variabler för de centrala strukturuppgifterna, vilka variabler som ska ingå i modulerna samt krav på noggrannhet.

2016/0389 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om integrerad statistik över jordbruksföretag

och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 6 upprättas en ram för europeisk statistik över företagsstrukturen i jordbruket fram till 2016. Förordning (EG) nr 1166/2008 bör upphöra att gälla i ett senare skede.

(2)Programmet med europeiska undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket, som har genomförts i unionen sedan 1966, bör fortsätta för att kartlägga jordbruksföretagens strukturella utveckling på unionsnivå och sammanställa den statistiska kunskapsbas som behövs för utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av tillhörande politiska insatser, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken, miljöpolitiken och politiken för anpassning till klimatförändringarna och begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser.

(3)En internationell utvärdering av jordbruksstatistik ledde till att Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) antog en global strategi för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling som Förenta nationernas statistikkommitté (UNSC) ställde sig bakom 2010. Den europeiska jordbruksstatistiken bör i förekommande fall följa rekommendationerna i den global strategin för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling liksom rekommendationerna i FAO:s världsprogram för jordbruksräkning 2020.

(4)Ett flerändamålsprogram för undersökningar av jordbruksföretag bör inrättas för nästa årtionde för att skapa en ram för harmoniserad, jämförbar och enhetlig statistik.

(5)Enligt strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som fastställdes av kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) i november 2015, är det tänkt att två ramförordningar ska antas som omfattar alla aspekter av jordbruksstatistik utom räkenskaperna för jordbruket. Denna förordning om integrerad statistik över jordbruksföretag är en av dessa ramförordningar.

(6)För att garantera harmonisering och jämförbarhet i uppgifterna om jordbruksföretagens struktur och för att tillgodose de nuvarande behoven inom den samlade marknadsordningen, särskilt frukt- och vinsektorn, bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1337/2011 7 integreras med de strukturella uppgifterna på jordbruksföretagsnivå från och med 2023. Förordning (EG) nr 1337/2011 bör därefter upphöra att gälla.

(7)Det är viktigt att man har jämförbar statistik från samtliga medlemsstater om företagsstrukturen i jordbruket för att kunna fastställa den gemensamma jordbukspolitikens utveckling. Därför bör undersökningsvariablerna så långt det är möjligt bygga på standardindelningar och gemensamma definitioner.

(8)Åtminstone vart tionde år bör det genomföras en totalräkning av jordbruksföretag i unionen för att uppdatera de grundläggande registren över jordbruksföretag och övriga uppgifter som är nödvändiga för stratifieringen vid urvalsundersökningar. Den senaste totalräkningen ägde rum 2009/2010.

(9)För att undvika att lägga onödiga bördor på jordbruksföretagen och de nationella förvaltningarna bör trösklar fastställas som utesluter irrelevanta undersökningsenheter från de grundenheter för vilka statistik ska samlas in.

(10)Hela den areal som används för jordbruksproduktion bör ingå i jordbruksstatistiken, inklusive sådan mark som brukas av flera jordbruksföretag med allmän nyttjanderätt.

(11)För att minska belastningen på uppgiftslämnarna bör de nationella statistikmyndigheterna och andra nationella myndigheter ha tillgång till förvaltningsuppgifter i den omfattning dessa uppgifter behövs för att utveckla, sammanställa och sprida europeisk statistik.

(12)För att möjliggöra flexibilitet i det europeiska jordbruksstatistiksystemet och förenkling och modernisering av jordbruksstatistiken bör de variabler som ska samlas in delas in i olika grupper (grundläggande uppgifter och moduler) med olika frekvens och representativitet.

(13)Därför behöver uppgiftsinsamlingen från jordbruksföretag om närings- och vattenanvändning samt produktionsmetoder inom jordbruket förbättras så att man får ytterligare statistik för att utarbeta en politik för miljövänligt jordbruk och för att höja kvaliteten på miljöindikatorerna för jordbruket.

(14)För geografiska referenser till jordbruksföretagen bör det standardiserade europeiska geografiska rutnätet enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG 8 användas som grund.

(15)Kommissionen bör iaktta sekretess för lämnade uppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 9 . Ett nödvändigt sekretesskydd för uppgifterna bör säkerställas, bl.a. genom att lokaliseringsparametrarna begränsas till rumslig analys av informationen och genom lämplig aggregering när statistiken offentliggörs. Därför bör en harmoniserad strategi för skydd av sekretess och kvalitetsaspekter på spridning av uppgifter tas fram.

(16)All behandling av personuppgifter enligt den här förordningen omfattas av direktiv 95/46/EG och dess nationella genomförandeåtgärder eller förordning (EG) nr 45/2001, beroende på vad som är tillämpligt.

(17)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 10 fastställs den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen, som det hänvisas till i den här förordningen för att fastställa relevant population av jordbruksföretag.

(18)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 11 bör de territoriella enheterna definieras i enlighet med nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts).

(19)Finansiering bör krävas från både medlemsstaterna och unionen under ett antal år för genomförandet av undersökningen. Därför bör det fastställas bestämmelser om unionsbidrag till detta undersökningsprogramm genom Europeiska garantifonden för jordbruket i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1306/2013 12 .

(20)I den här förordningen fastställs en finansieringsram för hela den berörda fleråriga budgetramen, som utgör det särskilda referensbeloppet för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 13 . I förordningen finns en bestämmelse om upprättande av budgeten för ytterligare undersökningar under nästa budgetram.

(21)Eftersom målen för denna förordning, nämligen systematisk sammanställning av europeisk statistik över jordbruksföretag i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, under hänsynstagande till konsekvens och jämförbarhet, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs en referensram för europeisk statistik enligt vilken medlemsstaterna ska följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen. Kvalitetsrapporterna är viktiga för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. Kommittén för det europeiska statistiksystemet har i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 antagit en standard inom det europeiska statistiksystemet för utformningen av kvalitetsrapporterna. Denna standard bör bidra till harmoniseringen av kvalitetsrapporteringen enligt den här förordningen.

(23)Det har gjorts en konsekvensbedömning i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning, så att det undersökningsprogram som inrättas genom denna förordning kan fokuseras på behovet av effektivitet när det gäller att uppfylla målen och så att det redan i utarbetandet av undersökningsprogrammet tas hänsyn till budgetrestriktioner.

(24)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av beskrivningarna av de egenskaper som förtecknas i bilaga III och de tekniska aspekterna av de uppgifter som ska lämnas i särskilda fall, samt när det gäller fastställande av kvalitetsrapporternas form och innehåll. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 14 av den 16 februari 2011.

(25)I syfte att beakta nya behov av uppgifter främst till följd av ny utveckling inom jordbruket, ändrad lagstiftning och ändrade politiska prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av de detaljerade ämnen som förtecknas i bilaga IV. För att kunna säkerställa kompatibilitet och underlätta användning av andra uppgiftskällor, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring de egenskaper som förtecknas i bilaga III. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 15 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(26)Europeiska datatillsynsmannen har hörts.

(27)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs en ram för europeisk statistik på nivån för jordbruksföretag och bestämmelser för integration av uppgifter om strukturer med uppgifter om produktionsmetoder, åtgärder för landsbygdsutveckling, aspekter på jordbruk och miljö samt andra relaterade uppgifter.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)jordbruksföretag: en enda enhet, både tekniskt och ekonomiskt, under en och samma ledning som bedriver ekonomisk verksamhet inom jordbruket i enlighet med förordning (EG) nr 1893/2006 tillhörande grupperna A.01.1, A.01.2, A.01.3, A.01.4, A.01.5 eller ”hållande av jordbruksmark i god jordbrukshävd och bevarande av miljön” i grupp A.01.6 på unionens ekonomiska territorium, antingen som huvudsaklig eller sekundär verksamhet. Beträffande verksamhet i undergrupp A.01.49 ingår bara verksamheterna ”Uppfödning och avel av halvtama eller andra levande djur” (utom uppfödning av insekter) och ”Biodling och framställning av honung och bivax”.

b)jordbruksenhet på allmänningar: en enhet av mark på vilken allmän nyttjanderätt gäller och som används av flera jordbruksföretag för jordbruksproduktion, men som inte fördelats dem emellan.

c)    region: territoriell enhet i den mening som avses i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS), definierad i förordning (EG) nr 1059/2003.

d)    djurenhet: en standardiserad måttenhet som gör det möjligt att lägga samman de olika djurkategorierna för att de ska kunna jämföras; koefficienter för djurenheter för enskilda djurkategorier förtecknas i bilaga I.

e)    undersökningsreferensår: det kalenderår som referensperioderna avser.

f)    köksträdgård: områden som används för livsmedelsproduktion avsedd för egen förbrukning.

Artikel 3

Täckning

1.De uppgifter som krävs enligt denna förordning ska täcka ska täcka 98 % av den totala utnyttjade jordbruksarealen (utom köksträdgårdar) och 98 % av djurenheterna i medlemsstaten.

2.För att uppfylla dessa krav ska medlemsstaterna lämna uppgifter som är representativa för jordbruksföretag och jordbruksenheter på allmänningar och som uppfyller minst en av de fysiska trösklar som förtecknas i bilaga II i fråga om jordbruksmarkens storlek eller antalet djur.

3.Med avvikelse från detta får medlemsstaterna, om den huvudsakliga urvalsram som anges i punkt 2 representerar minst 98 % av den nationella jordbruksproduktionen, mätt som standardresultat enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 16 och med förhandsgodkännande av kommissionen (Eurostat), fastställa högre fysiska eller motsvarande ekonomiska trösklar för att minska urvalsramen, förutsatt att en täckning på 98 % av den totala utnyttjade jordbruksarealen (utom köksträdgårdar) och 98 % av djurenheterna i medlemsstaterna uppnås.

4.Om den huvudsakliga urvalsram som anges i punkt 2 inte representerar 98 % av den utnyttjade jordbruksarealen och 98 % av djurenheterna ska medlemsstaterna utöka ramen genom att fastställa lägre trösklar än de som avses i punkt 2 eller genom att fastställa kompletterande trösklar eller båda.

Artikel 4

Uppgiftskällor

1.För att inhämta de uppgifter som avses i denna förordning ska medlemsstaterna genomföra statistiska undersökningar.

2.Medlemsstaterna får använda uppgifter från det integrerade administrations- och kontrollsystem som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 17 , det system för identifiering och registrering av nötkreatur som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000[ 18 ], det system för identifiering och registrering av får och getter som inrättats genom rådets förordning (EG) nr 21/2004 19 , det vinodlingsregister som inrättats enligt artikel 145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 20 samt de register över ekologisk produktion som inrättats enligt rådets förordning (EG) nr 834/2007 21 , förutsatt att de uppgifterna håller minst lika hög kvalitet som uppgifter som inhämtats genom statistiska undersökningar. Medlemsstaterna får också använda administrativa källor med anknytning till särskilda åtgärder för landsbygdsutveckling.

3.Medlemsstaterna ska ha rätt att använda andra uppgiftskällor än de som nämns i punkt 2 för inhämtning av uppgifter, förutsatt att de håller minst lika hög kvalitet som uppgifter som inhämtats genom statistiska undersökningar. De medlemsstater som beslutar att använda andra källor ska underrätta kommissionen (Eurostat) under året före undersökningsreferensåret och lämna närmare upplysningar om kvaliteten på de uppgifter som hämtas från den källa och vilka metoder för uppgiftsinsamling som används.

4.De nationella myndigheter som ansvarar för att uppfylla kraven i den här förordningen ska ha rätt att utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och använda uppgifter, inbegripet individuella uppgifter om jordbruksföretag och personuppgifter om innehavarna, i administrativa register som sammanställs på deras nationella territorium i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009. De nationella myndigheterna och de administrativa registrens ägare ska upprätta de nödvändiga formerna för samarbete.

Artikel 5

Centrala strukturuppgifter

1.Medlemsstaterna ska samla in och överlämna de centrala strukturuppgifter (nedan kallade kärnuppgifter) för jordbruksföretag som avses i artikel 3.2 och 3.3 för undersökningsreferensåren 2020, 2023 och 2026 enligt förteckningen i bilaga III. Insamlingen av kärnuppgifter för undersökningsreferensåret 2020 ska utföras i form av en jordbruksräkning.

2.Insamlingen av kärnuppgifter för undersökningsreferensåren 2023 och 2026 får utföras i form av urvalsundersökningar. I så fall ska medlemsstaterna se till att viktade undersökningsresultat är statistiskt representativa för jordbruksföretagen inom varje region och utformade så att de uppfyller precisionskraven i bilaga V.

3.Om en egenskap som förtecknas i bilaga III förekommer sällan eller aldrig i en medlemsstat, får den egenskapen uteslutas från insamlingen av uppgifter, förutsatt att den berörda medlemsstaten lämnar upplysningar som styrker denna uteslutning till kommissionen (Eurostat) under kalenderåret före undersökningsreferensåret.

4.Kommissionen ska ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa beskrivningar av de egenskaper som förtecknas i bilaga III.

5.Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2 senast den [ange datum: det senare av dagen för den här förordningens ikraftträdande + 6 månader eller 31 december 2018] för undersökningsreferensåret 2020, senast den 31 december 2021 för undersökningsreferensåret 2023 och senast den 31 december 2024 för undersökningsreferensåret 2026.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på ändringar av de uppgifter som förtecknas i bilaga III om så krävs för harmonisering med de uppgiftskällor som anges i artikel 4.2, för åren 2023 och 2026. Vid utövandet av sina befogenheter ska kommissionen se till att de delegerade akterna enbart ersätter de egenskaper som förtecknas i bilaga III och som inte längre kan härledas direkt från de angivna uppgiftskällorna. Kommissionen ska också se till att de delegerade akterna inte innebär någon betydande extra börda eller kostnad för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna och att högst 10 %, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de egenskaper som förtecknas i bilaga III ändras.

7.Dessa delegerade akter ska antas senast den 30 september 2021 för undersökningsreferensåret 2023 och senast den 30 september 2024 för undersökningsreferensåret 2026.

Artikel 6

Utökning av ramen

1.Medlemsstater som utökar urvalsramen i enlighet med artikel 3.4 ska lämna kärnuppgifter om de jordbruksföretag som ingår i den utökningen av ramen för undersökningsreferensåret 2020, med de upplysningar som anges i bilaga III.

2.Uppgifterna om de jordbruksföretag som utökningen av ramen omfattar får insamlas genom urvalsundersökningar. I så fall ska medlemsstaterna se till att viktade undersökningsresultat är statistiskt representativa för jordbruksföretagen inom varje region och utformade så att de uppfyller noggrannhetskraven i bilaga V.

Artikel 7

Moduluppgifter

1.Medlemsstaterna ska samla in och överlämna moduluppgifter (nedan kallade moduler) om de teman och detaljerade teman som förtecknas i bilaga IV för följande undersökningsreferensår:

a) En modul om arbetskraft och annan inkomstbringande verksamhet för 2020, 2023 och 2026.

b) En modul om landsbygdsutveckling för 2020, 2023 och 2026.

c) En modul om djurstallar och gödselhantering för 2020 och 2026.

d) En modul om konstbevattning för 2023.

e) En modul om markförvaltning för 2023.

f) En modul om maskiner och utrustning för 2023.

g) En modul om fruktträdgårdar för 2023.

h) En modul om vinodling för 2026.

2.Räckvidden för denna insamling av uppgifter ska omfatta de jordbruksföretag som avses i artikel 3.2 och 3.3.

3.Modulerna får samlas in genom urvalsundersökningar. I så fall ska medlemsstaterna se till att de viktade undersökningsresultaten är statistiskt representativa för jordbruksföretagen inom varje region och utformade så att de uppfyller noggrannhetskraven i bilaga V.

4.Modulerna ska samlas in från delprover av de jordbruksföretag som ingår i undersökningen för kärnuppgifter för samma referensår. Under alla omständigheter ska alla poster med information om modulerna åtföljas av de kärnuppgifter som förtecknas i bilaga III.

5.Medlemsstater med mindre än 1000 hektar av de enskilda grödor som avses i de detaljerade temana i modulen om fruktträdgårdar i bilaga IV och som producerar helt eller främst för avsalu, behöver inte genomföra modulen om fruktträdgårdar för den aktuella grödan.

6.Medlemsstater med mindre än 1000 hektar mark som planterats med vinstockar med druvor för vinproduktion och som producerar helt eller främst för avsalu, behöver inte genomföra modulen om vinodling.

7.Medlemsstater med mindre än 2 % bevattningsbar areal av den utnyttjade jordbruksarealen, och utan någon region på Nuts 2-nivå med minst 5 % bevattningsbar areal av den utnyttjade jordbruksarealen, behöver inte genomföra modulen om konstbevattning.

8.Medlemsstaterna ska informera kommissionen (Eurostat) om de fall som avses i punkterna 5, 6 och 7 senast i slutet av juni året före respektive undersökningsreferensår.

9.Om en egenskap förekommer sällan eller aldrig i en medlemsstat, får den egenskapen uteslutas från insamlingen av uppgifter, förutsatt att medlemsstaten lämnar upplysningar som styrker denna uteslutning till kommissionen (Eurostat) under kalenderåret före undersökningsreferensåret.

Artikel 8

Tekniska specifikationer om moduluppgifterna

1.Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa följande tekniska specifikationer för de uppgifter som ska lämnas för varje modul och motsvarande teman och detaljerade teman som förtecknas i bilaga IV:

a) Förteckningen över egenskaper och tillhörande måttenheter.

b) Beskrivning av egenskaperna.

2.Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2 senast den [ange datum: det senare av dagen för den här förordningens ikraftträdande + 6 månader eller 31 december 2018] för undersökningsreferensåret 2020, senast den 31 december 2021 för undersökningsreferensåret 2023 och senast den 31 december 2024 för undersökningsreferensåret 2026.

3.För åren 2023 och 2026 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 om ändringar av de detaljerade teman som förtecknas i bilaga IV. Vid utövandet av sina befogenheter ska kommissionen se till att de delegerade akterna inte innebär någon betydande extra börda eller kostnad för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna och att högst 25 %, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de detaljerade teman som förtecknas i bilaga IV ändras för varje modul genom delegerade akter.

4.Dessa delegerade akter ska antas senast den 30 september 2021 för undersökningsreferensåret 2023 och senast den 30 september 2024 för undersökningsreferensåret 2026.

Artikel 9

Särskilda insamlingar av uppgifter

1.Kommissionen ska ha befogenhet att anta genomförandeakter i syfte att fastställa de uppgifter som ska lämnas genom särskilda insamlingar genom att bestämma

a) en förteckning över egenskaper med högst 40 variabler, som ska lämnas till kommissionen (Eurostat) och tillhörande måttenheter,

b) beskrivning av egenskaper,

c) noggrannhetskrav,

d) undersökningsreferensår,

e) referensperioder,

f) eventuella uppgiftskällor och andra metodaspekter,

g) datum för överlämnande.

2.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2 senast 12 månader före undersökningsreferensårets början.

Artikel 10

Referensperioder

De insamlade uppgifterna ska avse ett enda referensår som är gemensamt för alla medlemsstater, genom hänvisning till situationen under en viss tid enligt följande:

a) För egenskaper som rör jordbruksmark i) ska huvudsaklig markanvändning avse undersökningsreferensåret, ii) ska en referensdag under undersökningsreferensåret fastställas av varje medlemsstat för identifiering av markstycken.

b) För egenskaper som rör konstbevattning och markskötsel är referensperioden en 12-månadersperiod som slutar under undersökningsreferensåret och som ska fastställas av varje medlemsstat för att täcka de berörda produktionscyklerna.

c) För egenskaper som rör husdjur, djurstallar och gödselhantering ska en gemensam referensdag under undersökningsreferensåret fastställas av varje medlemsstat. Egenskaperna som rör gödselhantering ska avse den 12-månadersperiod som slutar den dagen.

d) För egenskaper som rör arbetskraften ska en referensperiod på 12 månader som slutar en referensdag under undersökningsreferensåret fastställas av varje medlemsstat.

e) För egenskaper som rör landsbygdsutvecklingsåtgärder som genomförs på de enskilda jordbruksföretagen ska referensperioden vara den treårsperiod som löper ut den 31 december under undersökningsreferensåret.

f) För alla andra egenskaper ska en gemensam referensdag under undersökningsreferensåret fastställas av varje medlemsstat.

Artikel 11

Kvalitet

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter och metadata som översänds.

2.I denna förordning ska de kvalitetskriterier som definieras i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 tillämpas.

3.Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på de uppgifter och metadata som översänds.

4.Av den anledningen ska medlemsstaterna för varje undersökningsreferensår som den här förordningen omfattar översända en kvalitetsrapport om den statistiska processen, som särskilt ska omfatta följande:

a) De kvalitetskriterier som avses i punkt 2.

b) De kriterier som använts för att inkludera företag i respektive utesluta företag från undersökningen för att uppfylla täckningskraven i den här förordningen.

c) Organisation och använda metoder.

d) Urvalsramen för undersökningarna.

e) Den grad av noggrannhet som uppnåtts för urvalsundersökningarna.

f) Referensperioder i enlighet med artikel 10.

g) Information om kvaliteten för andra använda uppgiftskällor än statistiska undersökningar.

h) Information om medlemsstaternas validering av uppgifterna innan de lämnar uppgifterna till kommissionen (Eurostat).

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att närmare ange kvalitetsrapporternas form och innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

5.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de uppgifter som översänds.

6.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande upplysningar som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

Artikel 12

Översändande av uppgifter och metadata

1.För undersökningsreferensåret 2020 ska medlemsstaterna översända validerade kärnuppgifter och moduluppgifter och en kvalitetsrapport till kommissionen (Eurostat) senast 15 månader efter undersökningsreferensårets slut.

2.För undersökningsreferensåren 2023 och 2026 ska medlemsstaterna översända validerade kärnuppgifter, moduluppgifter om arbetskraft och annan inkomstbringande verksamhet och en kvalitetsrapport till kommissionen (Eurostat) senast 9 månader efter undersökningsreferensårets slut. Uppgifter för andra moduler och tillhörande metadata ska lämnas in inom 12 månader efter undersökningsreferensårets slut.

3.De uppgifter som översänds till kommissionen (Eurostat) ska avse nivån för enskilda jordbruksföretag. Moduluppgifterna och de särskilda uppgifterna ska vara kopplade till de kärnuppgifter som förtecknas i bilaga III på nivån för enskilda jordbruksföretag och för samma referensår. Översända poster ska innehålla faktorer för extrapolering.

4.Medlemsstaterna ska översända uppgifter och metadata i ett tekniskt format som kommissionen (Eurostat) bestämmer. Uppgifter och metadata ska lämnas till kommissionen (Eurostat) via den centrala dataportalen.

Artikel 13

Bidrag från unionen

1.För genomförandet av denna förordning får unionen lämna bidrag till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för

a)    utveckling eller genomförande av uppgiftskraven eller bägge,

b)    utveckling av metoder för högre kvalitet eller lägre kostnader och lägre administrativ börda för insamling och sammanställning av integrerad jordbruksstatistik, eller båda.

2.Medlemsstaterna kan erhålla bidrag från unionen för att täcka kostnaderna för de uppgiftsinsamlingar som anges i artiklarna 5, 6 och 7, inom ramen för den finansieringsram som anges i artikel 14.

3.Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 75 % av de bidragsberättigande kostnaderna, inom de maximibelopp som anges i punkterna 4 och 5.

4.För de sammanlagda kostnaderna för insamling av kärnuppgifter och moduluppgifter 2020 ska unionens ekonomiska bidrag vara begränsat till de högsta belopp som anges nedan:

a) 50 000 euro vardera för Luxemburg och Malta.

b) 1 000 000 euro vardera för Österrike, Kroatien, Irland och Litauen.

c) 2 000 000 euro vardera för Bulgarien, Tyskland, Ungern, Portugal och Förenade kungariket.

d) 3 000 000 euro vardera för Grekland, Spanien och Frankrike.

e) 4 000 000 euro vardera för Italien, Polen och Rumänien.

f) 300 000 euro vardera för övriga medlemsstater.

5.För insamlingarna av kärnuppgifter och moduluppgifter 2023 och 2026 ska maximibeloppen i punkt 4 reduceras med 50 %, med förbehåll för bestämmelserna i den fleråriga budgetramen efter 2020.

6.För den särskilda insamling av uppgifter som anges i artikel 9 får unionen lämna bidrag till de nationella statistikmyndigheterna och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för täckning av kostnaderna för den särskilda insamlingen av uppgifter. Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de bidragsberättigande kostnaderna.

7.    Unionens ekonomiska bidrag ska lämnas av Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 4.2 d i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 14

Finansieringsram

1.Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för uppgiftsinsamling under undersökningsreferensåret 2020, inklusive nödvändiga anslag för administration, underhåll och utveckling av de databassystem som används vid kommissionen för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med denna förordning, ska vara 40 000 000 euro för perioden 2018–2020, som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020.

2.Sedan den fleråriga budgetramen efter 2020 trätt i kraft ska beloppet för perioden efter 2020 fastställas av den budgetansvariga och lagstiftande myndigheten på förslag av kommissionen.

Artikel 15

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom konsekventa och effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

2.Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och tredje parter som direkt eller indirekt erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

3.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 22 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 23 utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som, direkt eller indirekt, finansieras inom ramen för denna förordning.

4.Befogenheten att utföra sådana revisioner, kontroller på plats och inspektioner ska uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen.

5.Om genomförandet av en åtgärd helt eller delvis har lagts ut på entreprenad eller vidaredelegerats eller om det krävs att ett upphandlingsavtal ingås med eller ekonomiskt stöd ges till en tredje part, ska avtalet, bidragsavtalet eller bidragsbeslutet inbegripa en skyldighet för avtalsparten eller bidragsmottagaren att ålägga alla inblandade tredje parter att uttryckligen godta dessa befogenheter för kommissionen, revisionsrätten och Olaf.

6.Punkterna 4 och 5 ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3.

Artikel 16

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.6 och 8.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: För in dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.6 och 8.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 5.6 eller 8.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 18

Upphävande

1.Förordning (EU) nr 1337/2011 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2022.

2.Förordning (EU) nr 1166/2008 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2019.

3.Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING 

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning 

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 24  

1.3.Typ av förslag eller initiativ 

◻ Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd 

◻ Förslaget/initiativet rör en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 25  

◻ Förslaget/initiativet rör en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

X Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till 

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs 

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. 

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan 

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet 

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt 

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 

X Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–X    Förslaget/initiativet pågår till den 31.12.2028

–X    Påverkar budgeten 2019–2020 (och kan eventuellt fortsätta t.o.m. 2028 beroende på nästa fleråriga budgetram).

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid.

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 26  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

–◻ via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till:

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem 

2.2.1.Risker som identifierats 

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen 

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning 

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

De anslag som krävs för personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.    

.

3.2.3.2.Beräknade personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den budgetrubrik som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

–X    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (EUT L 321, 1.12.2008, s. 14).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(3) Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/evaluation  

(4) Eurostats webbplats för offentliga samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/about/opportunities/consultations/eass Rapport om offentligt samråd:http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/6937766/Agricultural-Statistics-Strategy-2020-Report.docx

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 (EUT L 321, 1.12.2008, s. 14).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1337/2011 av den 13 december 2011 om europeisk statistik över permanenta grödor och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 357/79 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/109/EG (EUT L 347, 30.12.2011, s. 7).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 13, 18.1.2011, s. 3).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(13) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(15) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(16) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 av den 1 augusti 2014 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 321, 7.11.2014, s. 2).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

(19) Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(21) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(23) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(24) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(25) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(26) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/en/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(27) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(28) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(29) Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(30) Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(31) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(32) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(33) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(34) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(35) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(36) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(37) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.12.2016

COM(2016) 786 final

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011

{SWD(2016) 429 final}
{SWD(2016) 430 final}

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011

Bilaga I - Koefficienter för djurenheter

Bilaga II – Fysiska trösklar 1

Bilaga III – Kärnuppgifter: information som ska tillhandahållas

Bilaga IV – Teman och detaljerade teman i moduluppgifterna

Bilaga V - Noggrannhetskrav

Kärnuppgifterna (för 2023 och 2026) och moduluppgifterna ska vara statistiskt representativa för de relevanta populationerna av jordbruksföretag enligt definitionerna i nedanstående noggrannhetstabell på Nuts 2-nivå för jordbruksföretagens storlek och typ, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1217/2009 5 , kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 6 .

Noggrannhetskraven gäller för egenskaperna i tabellen nedan.

Uppgifterna i utökningen för 2020 ska vara statistiskt representativa för den relevanta populationen på Nuts 2-nivå, enligt nedanstående noggrannhetstabell.

Dessutom ska noggrannhetskraven i tabellen tillämpas på alla Nuts 2-regioner med minst:

5 000 jordbruksföretag i den relevanta populationen för modulerna ”Fruktodling”' och ”Vinodling”,

10 000 jordbruksföretag i den relevanta populationen för kärnuppgifterna, för alla andra moduler och för uppgifterna i utökningen.

För Nuts 2-regioner med färre jordbruksföretag ska noggrannhetskraven i tabellen tillämpas på alla tillhörande Nuts 1-regioner med minst:

500 jordbruksföretag i den relevanta populationen för modulerna ”Fruktodling”' och ”Vinodling”,

1 000 jordbruksföretag i den relevanta populationen för kärnuppgifterna, för alla andra moduler och för uppgifterna i utökningen.

En nationell noggrannhet på högst 5 % relativt medelfel krävs för de egenskaper i modulerna ”Fruktodling” och ”Vinordling” som inte har några tillämpliga noggrannhetskrav för någon Nuts 2- eller Nuts 1-region.

En nationell noggrannhet på högst 7,5 % relativt medelfel krävs för alla egenskaper i alla andra moduler som inte har några tillämpliga noggrannhetskrav för någon Nuts 2- eller Nuts 1-region för någon egenskap.

Noggrannhetstabell

(1) Trösklarna är tillämpliga på den grupp av poster som förtecknas nedan.

(2) L - Andra områden än bergsområden med väsentliga naturliga begräsningar. M - Mindre gynnat bergsområde. O - Andra områden som påverkas av särskilda begränsningar. N – normalt område (som inte är ett mindre gynnat område). Denna indelning kan komma att ändras beroende på hur den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas.

(3) Andel av årsverke, procentintervall 2: (> 0-< 25), (≥ 25-< 50), (≥ 50-< 75), (≥ 75-< 100), (100)

(4) Procentintervall: (≥ 0-≤ 10), (> 10-≤ 50), (> 50-< 100)

(5) Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen (EUT L 328, 15.12.2009, s. 27).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 av den 3 februari 2015 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 46, 19.2.2015, s. 1).