6.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/62

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

—

med beaktande av FN:s internationella studie av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling, med stöd av FAO, GEF, UNDP, Unep, Unesco, Världsbanken och WHO,

—

med beaktande av samförståndsavtalet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB), undertecknat den 14 juli 2014,

—

med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om proteinbristen i EU: vilka lösningar finns det på detta långvariga problem? (1),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2012 om det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om patent och växtförädlares rättigheter (3),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0163/2016), och av följande skäl:

A.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) beräknar att den förväntade ökningen av världens befolkning till 9,1 miljarder 2050 kommer, om inga åtgärder vidtas, att kräva en produktionsökning med 60 procent av livsmedel som är säkra och av god kvalitet och en ökning med 24 procent av skördeavkastningen i de utvecklade länderna senast 2050, samtidigt som man bevarar resurserna för kommande generationer och förhindrar livsmedelsförluster och matsvinn, som för närvarande motsvarar över en tredjedel av den globala produktionen. FAO beräknar också att åkermarken endast kommer att öka med 4,3 procent till 2050, vilket kommer att kräva bättre förvaltning av naturresurser bland annat för att motverka markförstöring.

B.

Överallt minskar markens inneboende produktivitet och bördighet till följd av markförstöring, särskilt markerosion, som beror på att ekosystemfunktioner går förlorade, exempelvis bildandet av matjord, humifieringen, pollineringen, kvarhållandet av vatten och näringscykeln. Det råder brett samförstånd om att för att vi, för att avhjälpa dessa förluster och bevara och förbättra produktiviteten, på ett innovativt sätt måste stärka sådana ekosystemfunktioner för att säkerställa motståndskraften mot klimatförändringar.

C.

FN menar att om hållbarhetsmålen ska uppnås måste produktiviteten inom jordbruket fördubblas fram till 2030 samtidigt som jordbrukets livsmedelsindustri måste anpassa sig till klimatförändringarna och ändrade väderförhållanden, förbättra markens och ekosystemens kvalitet och minimera förlusten av biologisk mångfald. För att uppnå detta måste användningen av mikrobiologiska beredningar som ökar marklivet prioriteras. Fyra av FN:s åtta millennieutvecklingsmål är knutna till jordbruket.

D.

Befolkningsökning, högre medelinkomster och förändrade konsumentbeteenden kommer att leda till ändrade kostvanor och särskilt utmynna i större efterfrågan på bearbetade livsmedel och animaliskt protein såsom kött och mejeriprodukter.

E.

Livskvaliteten för lantarbetare och i landsbygdssamhällen måste ökas.

F.

Mot bakgrund av de många utmaningarna och de alltfler bestämmelser som jordbrukarna måste följa, och det faktum att reserverna av jordbrukstekniska resurser har minskat och att tillväxthastigheten på bevattnade landområden markant har avtagit, har EU:s konsumenter aldrig tidigare lagt en så liten del av sin inkomst på mat som de gör idag. Den nuvarande ekonomiska nedgången har lett till ökad fattigdom, som ofta tvingar EU:s konsumenter att söka hjälp av livsmedelsbanker.

G.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) konstaterar i sin huvudpublikation, rapporten om tillståndet för livsmedel och jordbruk i världen, att kvinnor bidrar avsevärt till landsbygdsekonomin i alla regioner och att deras roll skiljer sig åt mellan regionerna, men de har konsekvent sämre tillgång än männen till de resurser och möjligheter de behöver för att bli mer produktiva.

H.

Konsumenterna efterfrågar livsmedelsproduktion med högre miljö-, närings- och hälsostandarder och värden och av högre kvalitet, samtidigt som jordbrukssektorn måste diversifiera sig och tänka i nya banor för att tillhandahålla kvalitativa, säkra och ekonomiskt överkomliga livsmedel för alla och ge producenterna anständiga inkomster som de kan leva på.

I.

Jordbruksproduktionen måste öka och förbättras med färre resurser till följd av trycket på naturresurserna och dess associerade effekter på den biologiska mångfalden, miljöns sårbarhet, klimatförändringar och markbrist, tillsammans med befolkningsökningen och förändrade konsumentbeteenden. Ett innovativt jordbruk bör ge ett mindre ekologiskt fotavtryck och optimalt utnyttja naturliga processer och ekosystemtjänster, inklusive förnybar energi och ökad konsumtion av livsmedel från det lokala jordbruket.

J.

En mer resurseffektiv jordbruksmodell vars produkter värderas högre är en förutsättning för att man ska kunna hantera hållbarhetsutmaningarna för alla gårdar oavsett storlek och göra dem bättre rustade att bevara naturresurserna och miljön.

K.

Utvecklingen av mer hållbara jordbruksmodeller som inte bara syftar till att föda befolkningarna utan även till att skapa icke livsmedelsrelaterade produkter och tjänster för med sig en stor potential till nya arbetstillfällen i alla regioner inte bara på livsmedelsområdet (mat både till människor och djur) utan också inom bioekonomi, grön kemi, förnybar energi, turism osv. För övrigt kan dessa arbetstillfällen i de flesta fall inte omlokaliseras.

L.

EU är världens största exportör av jordbruksprodukter, vilket gör jordbrukets livsmedelssektor till en viktig ekonomisk pelare i EU med fler än 47 miljoner anställda i 15 miljoner företag i senare marknadsled inom sådana områden som livsmedelsbearbetning, detaljhandel och tjänster. Den bidrar till en positiv handelsbalans på 17 802 miljoner EUR, vilket motsvarar 7,2 procent av EU:s sammanlagda export.

M.

Konkurrenskraft och hållbarhet var huvudprioriteringar i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013. Innovation är ett av de bästa sätten att garantera en trygg livsmedelsförsörjning, genom att höja produktiviteten inom jordbruket och säkerställa skäliga och rättvisa priser för jordbrukare och konsumenter, enligt artikel 39 i EUF-fördraget. Ett hållbart och innovativt jordbruk, med produkter av hög kvalitet, bidrar till att uppfylla många horisontella politiska mål för miljö och hälsa i EUF-fördraget. Den framtida konkurrenskraften är bland annat beroende av de naturliga processernas och naturresursernas inneboende produktivitet och bördighet.

N.

I det samförståndsavtal mellan kommissionen och EIB som undertecknades den 14 juli 2014 uppmuntras uttryckligen ytterligare investeringar i ett innovativt jordbruk. Man tillhandahåller finansiella instrument för att främja utnyttjandet av investeringar i jordbruk och innehåller ett förslag från kommissionen om att stödja och utvidga de finansiella instrumenten inom jordbruket för att bekämpa prissvängningar.

O.

Jordbrukssektorn har ofta varit föremål för förändringar för att stärka produktiviteten. Dessa förändringar har bidragit avsevärt till att jordbruket utvecklats till dagens ekonomiska nivå. Införlivande av den senaste tekniken och anpassning och förnyande av befintlig teknik, inklusive ekologiska och agroekologiska metoder, kommer att ge betydande fördelar för jordbruksföretag oberoende av storlek. Vattenbruk har en outforskad potential att leda in den traditionella jordbruksproduktionen i nya banor genom att utnyttja havens och oceanernas naturresurser på ett hållbart sätt.

P.

Av diverse strukturella anledningar är stora områden av övergiven jordbruksmark i vissa medlemsstater fortsatt outnyttjade.

1.

Europaparlamentet konstaterar att jordbruket alltid har utvecklat ny praxis liksom nya tekniker och produktionsmetoder som har förbättrat resultaten, gjort jordbruket mer anpassningsbart till nya och föränderliga omständigheter och minskat produktionskostnaderna. Parlamentet konstaterar även att jordbruket och skogsbruket är viktiga delar av vår naturmiljö som tillhandahåller varor och tjänster som inte bara handlar om att producera livsmedel och som kan förbättras genom främjandet av ny utveckling. Parlamentet är övertygat om att innovation är en förutsättning för att upprätthålla denna utveckling.

2.

Europaparlamentet är starkt övertygat om att ekonomisk utveckling och hållbar produktion inte utesluter varandra och att de i första hand kan uppnås genom innovation, forskning och utveckling, nya drifts- och affärsmodeller och förbättrad agronomi. Parlamentet betonar att innovation i teknik och drift måste stödjas genom säkerställande av koherenta och tydliga regelverk, med utrymme för entreprenörsanda. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden återspeglar detta och att man tar uttrycklig hänsyn till innovation i kommande översyn och reform av relevant lagstiftning, som ger större erkännande till nya och unga jordbrukare med nyskapande idéer och affärsmodeller. Parlamentet betonar att det europeiska jordbruket uppnår sitt mål att producera produkter av hög kvalitet och med ett högt mervärde genom lönsamma och kunskapsbaserade lösningar, såsom anges i Europa 2020-strategin. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens bedömning av hur bioekonomistrategin från 2012 kan bidra till den cirkulära ekonomin, eftersom en övergång från fossilbaserade till förnybara energikällor bidrar till att sänka jordbrukarnas energikostnader vilket frigör resurser för mer investering i innovation.

3.

Europaparlamentet betonar att jordbruket kan vara en del av lösningen genom försiktig användning av naturresurser och bevarande av den biologiska mångfalden. Att främja innovation är av avgörande betydelse för att uppnå detta. Jordbruket är beroende av naturresurserna och detta samspel bör optimeras och produktionssystemen bör förstås bättre för att förbättra driftssystemen. Parlamentet anser att våra jordbruksekosystems inneboende produktivitet, bördighet och motståndskraft måste säkerställas på medellång och lång sikt och att utsläppen måste minska. Parlamentet betonar betydelsen av att förbättra produktionssystemen genom bättre anpassade grödor och växelbrukssystem och förbättrade driftssystem, och noterar betydelsen av levande jord. Parlamentet betonar potentialen till nya arbetstillfällen inte bara inom livsmedelsproduktion utan också inom turism, bioekonomi och grön kemi.

4.

Europaparlamentet tar hänsyn till att EU:s marknad för livsmedel och jordbruk är en av de mest integrerade marknaderna i Europa och uppmanar kommissionen att ta fram och genomföra regelverk som säkerställer mer likvärdiga villkor och rättvis konkurrens, i syfte att främja den ekonomiska utvecklingen för jordbruks- och livsmedelssektorn i alla medlemsstater.

5.

Europaparlamentet påpekar att små och medelstora familjejordbruk är en viktig del av det europeiska jordbruket och bidrar till att skapa en socialt och ekonomiskt livskraftig landsbygd, som bidrar till att bevara kultur- och naturarvet. Parlamentet påpekar också att dessa jordbruksföretag ibland har svårt att dra nytta av avancerad produktionsteknik och metoder som skulle kunna säkerställa anständiga inkomster, förbättra jordbrukarnas levnads- och arbetsförhållanden och skapa sysselsättning av hög kvalitet. Parlamentet understryker att innovation har potential att öka arbetsproduktiviteten och inkomsterna genom minskade produktionskostnader och effektivare verksamhet. Parlamentet betonar att ägande av och tillgång till åkermark är av avgörande betydelse för jordbrukare och familjejordbruk. Parlamentet anser att sysselsättning inom jordbruket bör göras mer lockande för unga män och kvinnor, bland annat genom att förbättra tillgången till finansiering, teknik och stödprogram. Parlamentet efterlyser utveckling av nya affärsidéer och uppmanar kommissionen att informera jordbrukare mer effektivt om deras möjligheter i detta avseende. Parlamentet lyfter fram jordbrukets sociala betydelse, dess bidrag till social sammanhållning och minskad avfolkning av landsbygden, de innovativa tjänster det för med sig till lokalsamhällen och dess roll för bevarande av traditionell kunskap. Parlamentet betonar vikten av tillgång till snabba och tillförlitliga internettjänster via bredband och av innovativa koncept som skräddarsytts för missgynnade regioner som bergsområden och randområden i unionen. Kommissionen uppmanas att prioritera detta.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lösningar för att stimulera utnyttjandet av IKT-baserade driftssystem, realtidsövervakning, sensorteknik och användningen av övervakningssystem för att optimera produktionssystemen och precisionsjordbruket, vilket bl.a. skulle kunna innebära att man anpassar sig till föränderliga produktions- och marknadsförhållanden och därmed får till stånd ett effektivare och optimalt naturresursutnyttjande, bättre övervakning av ett antal produktionsstadier, bättre odlingsresultat, mindre ekologiskt fotavtryck, minskad energiförbrukning, minskade utsläpp av växthusgaser, bättre förståelse för djurens beteende samt bättre djurhälsa och djurskydd. Parlamentet understryker samtidigt att det är av avgörande betydelse med en mer omfattande användning av IKT för att göra jordbruket mer miljömässigt hållbart och konkurrenskraftigt. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att förbättra samordningen mellan de berörda politikområdena för att mer effektivt främja system för IKT-baserade driftssystem.

7.

Europaparlamentet påminner om att förenklade metoder och mer vägledning beträffande genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle uppmuntra jordbrukare att tillämpa mer hållbara jordbruksmetoder.

8.

Europaparlamentet är övertygat om att information som samlas in med hjälp av robotteknik, sensorteknik, automatisk kontroll och annan teknisk innovation som är kopplad till sakernas internet och stordata kommer att möjliggöra realtidsövervakning, bättre beslutsfattande och förbättrad driftsledning i hela livsmedelskedjan. Parlamentet välkomnar inrättandet av arbetsgrupp nr 06 om smart jordbruk och livsmedelssäkerhet inom ramen för sammanslutningen Alliance for Internet of Things Innovation (AIOTI), och betonar i detta sammanhang den digitala inre marknadens betydelse och relevans för jordbruket när det gäller att hantera driftskompatibilitetsproblem, standarder för bättre konvergens och frågor om äganderätten till, tillgången till och användningen av personlig och icke-personlig information.

9.

Europaparlamentet ser med oro på den låga medvetenheten om den potential som stordata och sakernas internet besitter och fragmenteringen av tillhörande tekniksystem, vilket försvårar utnyttjandet och sinkar genomförandet, och är besviket över hur långsamt införandet av GPS-tekniken är. Parlamentet betonar vikten av att göra denna teknik meningsfull för jordbrukarna. Parlamentet noterar att endast 10 procent av autostyrning, mindre än 1 procent av RTK-korrektion vid maskinstyrning och mindre än 1 procent av teknik för varierad tilldelning för närvarande används i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att kvantifiera fördelarna för miljön och produktionen och att säkerställa medvetenhet, kunskap och tekniköverföring. Parlamentet uttrycker oro över att vissa medlemsstater riskerar att förlora en del av direktstödet under 2018 på grund av deras avsaknad av fastighetsregister och föreslår att kommissionen tillgängliggör smarta verktyg som utformats för att underlätta kartläggning av jordbruksmark.

10.

Europaparlamentet uppmuntrar tillämpningen av precisionsjordbruk som tillhandahåller nya heltäckande angreppssätt för jordbruksdrift, såsom GPN/GNSS-teknikbaserade maskiner som, tillsammans med fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS eller drönare), kan hantera åkermark med centimeterprecision. Parlamentet håller med om att sådan teknik avsevärt skulle kunna minska användningen av såväl växtskyddsmedel som av gödselmedel och vatten, och bekämpa markerosionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna hindren för antagande av precisionsjordbruk, särskilt hinder som har att göra med komplicerade och fragmenterade IKT-system och investeringsnivåfrågor. Precisionsjordbruk är också viktigt inom uppfödningen, för att kontrollera djurens hälsa, utfordring och produktionskapacitet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja sådana metoder, särskilt genom att utnyttja de möjligheter som de nya bestämmelserna om landsbygdsutveckling i förordning (EU) nr 1305/2013 erbjuder. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid framtida ändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken ta hänsyn till jordbrukarnas användning av precisionsjordbruk för ett grönare direktstöd. Parlamentet anser att man bör se till att samtliga jordbruksföretag, även i de mest avlägsna och isolerade regionerna och de allra minsta förtagen, och alla andra aktörer inom jordbruket på landsbygden får tillgång till tekniker med flera användningsområden, med tanke på behovet att bibehålla och öka sysselsättningen i de mest utsatta områdena.

11.

Europaparlamentet välkomnar den ökade användningen av drönare för jordbruksändamål, eftersom detta kan leda till besparingar vad gäller växtskyddsmedel och vattenåtgång. Parlamentet konstaterar att ett lagstiftningsförslag är på gång i översynen av grundförordningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), så att samtliga drönare skulle omfattas av EU:s behörighet. Kommissionen uppmanas att se till att det föreligger tydliga och otvetydiga EU-täckande standarder och bestämmelser för den civila användningen av drönare, och att kommande lagstiftning beaktar de särskilda förhållanden under vilka drönare används inom jordbruket.

12.

Europaparlamentet betonar vikten av nya innovativa och ekonomiskt överkomliga lösningar för att jordbrukssektorn ska kunna öka användningen av miljövänligare metoder, varor och resurser, bland annat nya odlingsmetoder och ny markförvaltning, men även sätt att öka användningen av förnybar energi och sätt att gradvis avveckla fossilbaserade bränslen.

13.

Europaparlamentet uppmuntrar innovativa lösningar för djurhållning som kan bidra till bättre djurskydd och djurhälsa, vilket minskar behovet av veterinärmedicinska läkemedel, bl.a. antimikrobiella medel. Parlamentet lyfter fram möjligheterna att optimera användningen av djurexkrementer i produktionen av förnybar energi och bättre gödningsmedel. Parlamentet påpekar att man inom ramen för naturliga processer kan hitta innovativa lösningar för att avskilja utsläpp, minska föroreningarna och öka energieffektiviteten inom djurhållningen, samtidigt som man tar itu med dess konsekvenser för kostnaderna. Parlamentet uppmärksammar att metangas kan avskiljas för energiproduktion som skulle kunna bidra till att motverka klimatförändringen. Parlamentet upprepar att antimikrobiella medel bör användas försiktigt och ansvarsfullt och att hela produktionskedjan kan förbättras med verktyg för effektivare och snabbare diagnos, bättre realtidsövervakning, specifika försiktighetsåtgärder och nya sätt att expediera medlen, i syfte att motverka antimikrobiell resistens, samtidigt som man lämnar tillräckligt handlingsutrymme för de medlemsstater som redan klarar sig bättre i detta avseende, och pekar på behovet av forskning om läkemedel för att klara av nya sjukdomar.

14.

Europaparlamentet stöder extensiva metoder för djuruppfödning och efterlyser utveckling av innovativa tekniker som möjliggör korrekt bedömning av miljöfördelarna med gräsmark och betesmark som underhålls genom djuruppfödning och som beaktar fördelarna med animalieproduktion som ett komplement till vegetabilieproduktion.

15.

Europaparlamentet understryker vikten av att animaliskt protein används i produktionscykeln. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utforma åtgärder för att ta tillvara avfallet från jordbrukskedjan och främja användning av protein till foder.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja politiska åtgärder för tillgång till mark för små och medelstora jordbruk, djuruppfödning baserat på grönbete och grönfoder samt produktion av vegetabiliska proteiner, samt att i detta sammanhang främja forskning och innovation för hållbar produktion av vegetabiliskt protein.

17.

Europaparlamentet betonar teknikens och innovationens outnyttjade potential för utvecklingen av nya varor och produkter (på områdena foder och livsmedel, maskiner, biokemi, biologisk bekämpning osv.) som skulle kunna skapa arbetstillfällen i hela livsmedelskedjan. Parlamentet vill icke desto mindre uppmärksamma det faktum att innovation och teknifiering leder till förlorade arbetstillfällen inom traditionella yrken inom lantbruket och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla utbildning och omskolningskurser för arbetstagare i de berörda jordbrukssektorerna. Parlamentet understryker skapandet av nya arbetstillfällen i jordbrukssektorn, vilket är av yttersta vikt för landsbygdsutvecklingen, återbefolkandet av landsbygden och den ekonomiska tillväxten, och anser att utvecklingen av moderna jordbruksmetoder kommer att göra jordbruket mer attraktivt för både unga jordbrukare och företagare. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheterna att uppmuntra jordbrukare att höja allmänhetens kunskaper om hur livsmedelskedjan fungerar och om nya produktionsmetoder.

18.

Europaparlamentet anser att ny informationsteknik bidrar med stora möjligheter att inrätta nya värdekedjor, vilka bl.a. skulle kunna omfatta fler direktkontakter mellan producenter och konsumenter, med större fokus på innovativa produkter, nya tjänster och mer differentierad produktion, med potential att tillhandahålla nya inkomstflöden för jordbrukare liksom att skapa en mer transparent marknad som kommer att gynna jordbrukarna och öka deras potentiella räckvidd. Parlamentet påpekar att innovation inom livsmedelsförsörjningskedjan skulle kunna bidra till att säkerställa en jämnare riskfördelning.

19.

Europaparlamentet betonar att man måste ta itu med livsmedelssvinnet, särskilt det systemiska svinnet, eftersom 100 miljoner ton livsmedel årligen slängs eller går till spillo i Europa, vilket motsvarar 30–50 procent av EU:s hela livsmedelsproduktion. Om man ska kunna minska det nuvarande slöseriet anser parlamentet att det också behövs mer samarbete inom livsmedelskedjan. Parlamentet påpekar att föråldrade regelverk inte bör få lägga hinder i vägen för innovation inom bearbetningen av livsmedelsavfall och att utbyte av bästa praxis och prioritering av innovativa projekt bör uppmuntras för att bekämpa livsmedelssvinnet, även inom ramen för Horisont 2020.

20.

Europarlamentet understryker att varje ton livsmedelsavfall som undviks kan bidra till en minskning av koldioxidutsläppen med ungefär 4,2 ton, med betydande återverkningar för miljön. Parlamentet betonar dessutom vikten av en rättslig ram som är samstämd med den principen för cirkulär ekonomi och som innebär att klara riktlinjer fastställs om biprodukter, att råvaror används på bästa sätt och att mängden restavfall minskas i så stor utsträckning som möjligt.

21.

Europaparlamentet betonar att en betydande del av de biotiska avfallsflödena redan används för exempelvis djurfoder eller som råmaterial för biobränsle. Parlamentet anser emellertid att dessa material skulle kunna ge ännu bättre resultat om man satsade på högsta möjliga mervärde och använde ny teknik, såsom bioraffinering, insektsuppfödning, återvinning av fett, enzymer och protein från djur från restflöden inom livsmedelssektorn, fermentering i fast fas, biogasutvinning och utvinning av mineraler ur gödsel och användning av överskottsgödsel som förnybar energikälla. Parlamentet konstaterar att det saknas tydliga regler och att andra resurser från biomassa inte används tillräckligt, såsom biprodukter och avfallsflöden från jordbruket, och uppmuntrar kommissionen att stödja återanvändningen av sådana produkter på energiområdet och andra områden genom att främja EU-täckande system för erkännande och särskilda åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogrammet som kan sammanföra jordbrukare och andra berörda parter, t.ex. lokala myndigheter, i mindre projekt. Parlamentet konstaterar att dessa system för erkännande och särskilda program för landsbygdens utveckling också kan underlätta spridningen över gränserna och förbättra synergin och samstämdheten med annan EU-politik.

22.

Europaparlamentet anser att den försämrade markkvaliteten är ett hot mot framtidens produktion och är ett skäl att ändra produktionsmetoder och driftssystem, med tanke på att nedläggningen av uppfödningsverksamhet inom många jordbruksföretag till viss del förklarar den minskade bördigheten, som är kopplad till den otillräckliga mängden organiskt material och organiskt gödselmedel. Parlamentet är oroat över att EU är mycket beroende av importen av mineraler för framställning av mineralgödsel, exempelvis fosfat, och att framställningen av mineralgödsel har ett stort koldioxidavtryck och ekologiskt avtryck. Parlamentet betonar möjligheten att omvandla stallgödsel till mineralkoncentrat som skulle kunna användas för att framställa ”miljövänlig gödsel” som skulle kunna minska och i slutändan ersätta behovet av mineralgödsel med tanke på att dess effektivitetsnivå är jämförbar med den sistnämnda. Parlamentet välkomnar att framställningen och användningen av mineralkoncentrat avsevärt bidrar till den cirkulära ekonomin genom att sluta mineralkretsloppet, vilket avsevärt kommer att sänka gödslingskostnaderna för jordbruksföretagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s gödselmedelsförordning och undanröja rättsliga hinder i nitratdirektivet för att möjliggöra och främja utvecklingen av mineralkoncentrat ur stallgödsel.

23.

Europaparlamentet är också oroat över att EU fortfarande är beroende av import av proteinrikt djurfoder som soja, och efterfrågar en ambitiös politik för att utveckla odlingen av proteinrika grödor i EU.

24.

Europaparlamentet förordar användningen av specifika driftssystem för enskilda gårdar som mäter och utvärderar den näringsämnesbalans på gårdsnivå som är kopplad till de olika kedjorna i produktionscykeln för att bidra till att mäta enskilda gårdars miljöpåverkan och beräkna gårdsspecifika näringsämnesbalanser. Parlamentet konstaterar att en effektiv mineralanvändning leder till högre skördeavkastning och mindre behov av gödselmedel, och bidrar till effektiva utfodringsmetoder som gör det möjligt för jordbrukarna att förbättra sin verksamhet samtidigt som de minskar kostnaderna och går ifrån generiska åtgärder. Kommissionen uppmanas att stödja redan planerade pilotprojekt inom detta område med hjälp av samfinansiering från olika EU-fonder, bland annat Horisont 2020 och Efsi, och lägga fram en undersökning om denna fråga.

25.

Europaparlamentet uppmuntrar införandet av precisionsteknik med låga utsläpp för lagring, transport och utspridning av gödsel, vilket skulle leda till en avsevärd förbättring av växternas näringsupptag från gödseln och därmed minska behovet av mineralgödsel och risken för vattenföroreningar.

26.

Europaparlamentet påpekar att bättre infiltrationstekniker är ett av de viktigaste sätten att minska de totala ammoniakutsläppen. Följaktligen bör varje land se till att infiltrationstekniker för flytgödsel med låga utsläpp kombineras med bandspridning (med hjälp av system för släpfotsramp eller släpslang), nedplöjning eller acidifiering.

27.

Europaparlamentet påpekar att klimatsmarta jordbruksmetoder skulle kunna generera fördelar på tre fronter genom att öka den hållbara produktionen, säkerställa ett klimattåligt jordbruk som bättre förmår hantera föränderliga och negativa vädermönster samt minska utsläppen från jordbruket genom att uppmuntra produktiva, resurseffektiva och cirkulära system. Parlamentet betonar att jordbruk och skogsbruk har en unik förmåga att förmåga att aktivt avskilja koldioxid med hjälp av plantor och beskogning, användning av täckgrödor och baljväxter, minskning av jordbearbetning, permanent odling av täckgrödor och läplanteringar av skog, vilka inte enbart hjälper till att skydda grödor utan även att hålla kvar vatten i marken, samt bindande av växthusgaser i marken (kolsänkor). Parlamentet noterar i detta sammanhang ”fyra promille-programmet” från FN:s klimatmöte i Paris (COP21) och möjligheten till ekonomiska incitament. Parlamentet uppmanar jordbrukare att fortsätta ta till sig dessa nya och innovativa metoder.

28.

Europaparlamentet understryker skogsjordbrukets viktiga roll i jordbrukssystemen, särskilt som skydd mot översvämningar och markerosion och för att främja jordens hälsa. Parlamentet efterlyser ytterligare integrering av innovativa trädbaserade metoder i jordbruksverksamhet, och avlägsnande av administrativa hinder för att optimera planeringen på avrinningsområdenas nivå och förvaltningen av avrinningsdistrikt. Parlamentet betonar fördelarna med träd för ökad hållbarhet och produktivitet i jordbruket samt för bevarande av den biologiska mångfalden och den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen. Parlamentet erkänner att traditionell betesdrift under träd är en hållbar markanvändning med flera funktioner som bör skyddas och belönas, och att nyare sätt att införliva träd i låglandsjordbruken, som alléodling (”alley cropping”), bör övervägas.

29.

Europaparlamentet anser att markkvaliteten är av ekonomisk och miljömässig betydelse eftersom en utarmning av miljöstatusen skulle resultera i mindre produktiv mark, lägre näringsämnestillgång, ökning av växternas mottaglighet för skadedjur och sjukdomar, lägre vattenhållningstal och minskad biologisk mångfald. Kommissionen uppmanas att stödja innovativa metoder och utbyte av bästa praxis, såsom växelbruksystem, permanent odling av täckgrödor, begränsad markbearbetning eller gröngödsling med baljväxter och kvävebindande bakterier för att undvika att marken försämras ytterligare. Parlamentet påpekar att jordbrukare, för att kunna bekämpa ökenspridning och eutrofiering, måste uppmuntras att utveckla bevattningssystem, inbegripet förbättring av bevattningseffektivitet och tillämpning av ekonomiska bevattningstekniker. Parlamentet anser att man måste öka kunskaperna om samspelet mellan mobilisering av organiskt material och produktionsbehoven, och välkomnar forskning om innovativa metoder, såsom användningen av mikrobiella ingrepp (bakteriella gödningsmedel) och undersökningar av samspel mellan växter och mark med mykorrhiza, polyglycerolpolyricinoleat och tillväxtreglerande medel för växter som skulle kunna minska miljöpåverkan och användningen av kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel som skadar människors och djurs hälsa och miljön. Parlamentet erkänner betydelsen av en hållbar markanvändning som tar hänsyn till gårdsspecifika behov.

30.

Europaparlamentet inser att jordbrukssystemen inte är produktiva om de är översvämmade eller uttorkade under större delen av året. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja innovationer för förvaltning och bevarande av vatten, integrerat med rådgivning och kurser för jordbrukarna, genom innovativa tekniker och teknik för att exempelvis minska slösaktiga bevattningsmetoder, eller för att minska översvämningarna. Parlamentet efterlyser användning av dessa nya tekniker med befintliga och nya inslag i landskapet, som dammar, och med program som ska öka fältkapaciteten i jorden och i livsmiljöer som är förknippade med jordbruk, som våtängar, skydda grundvattenzoner samt öka infiltrationskapaciteten i jorden och fältkapaciteten. Parlamentet välkomnar synergier med förvaltningsplanering för avrinningsdistrikt på landskapsnivå. Parlamentet efterlyser spridning av tekniker för regenerativt jordbruk för att bland annat öka matjordslagrets djup, främja bildandet av humus eller ympa döende eller dålig jord med kompost för att den på nytt ska fungera optimalt.

31.

Europaparlamentet efterlyser större insatser för att utveckla och till fullo genomföra integrerade förvaltningssystem för växtskydd genom stöd till vetenskaplig forskning om icke-kemiska alternativ och lågriskåtgärder, i enlighet med relevant lagstiftning, och miljövänligare bekämpningsmedel. Parlamentet varnar för profylaktisk användning av växtskyddsmaterial och understryker i det avseendet att integrerad växtskyddsförvaltning bör utnyttja samspelet mellan biologiska och kemiska åtgärder på ett smartare sätt. Parlamentet betonar att innovationer vad gäller alternativa lågriskämnen, i enlighet med relevant lagstiftning, och fysiska insatser skulle kunna uppmuntras mer, tillsammans med biologisk stimulering och bekämpning, på EU-nivå. Parlamentet uttrycker oro över att det nuvarande systemet för godkännande av växtskyddsprodukter är suboptimalt och att lagstiftningen för incitament till utvecklingen av integrerad bekämpning släpar efter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en färdplan för hållbarare växtskyddssystem, som inkluderar rådgivningstjänster. Parlamentet konstaterar att biologiska mekanismer för bekämpning av skadedjur och sjukdomar skulle kunna minska användningen av bekämpningsmedel och eventuellt bidra till mer motståndskraftiga grödor.

32.

Europaparlamentet efterlyser en fortlöpande utveckling av innovativa växtförädlingstekniker, samtidigt som man bibehåller europeiska fröbanker, vilket är av största vikt för nya sorter och varierade sorter med högre avkastning, större näringsvärde och bättre motståndskraft mot skadedjur, sjukdomar och ogynnsamma väderförhållanden samt för en större biologisk mångfald. Parlamentet påpekar att förädlingstekniker skulle kunna ge möjligheter att minska det konventionella jordbrukets miljöpåverkan. Parlamentet varnar för skapandet av kemiskt beroende i nyare sorter. Parlamentet invänder mot dagens administrativa bördor och regelbördor för företag och uppmuntrar till lokalt baserade program för växtförädling på gårdarna. Parlamentet understryker att vederbörlig omsorg måste iakttas när nya sorter godkänns. Parlamentet uppmana eftertryckligen kommissionen att uppmuntra ny teknik som har genomgått lämplig riskbedömning där så krävs och fullt ut respekterar försiktighetsprincipen, och att säkerställa tillgång till biologiskt material för små och medelstora företag i växtförädlingsbranschen, och parlamentet förväntar sig att kommissionen ger starkt stöd till innovation i detta avseende. Parlamentet invänder mot beslutet av Europeiska patentverkets (EPO) stora besvärskammare av den 25 mars 2015 i målen G2/12 och G2/13.

33.

Europaparlamentet påminner i samband med innovativa förädlingsmetoder för växtsorter och djurraser om det rättsliga skyddet för biotekniska uppfinningar (4), enligt vilket allmänna växtsorter och djurraser, samt väsentligen biologiska förfaringssätt för framställning av växter eller djur, inte är patenterbara. Parlamentet uppmanar uttryckligen kommissionen att undersöka ett klarläggande av tolkningen av och tillämpningsområdet för detta undantag eftersom den fria tillgången till och användningen av förädlingsmaterial, i livsmedelsförsörjningens intresse, även fortsättningsvis måste garanteras.

34.

Europaparlamentet betonar möjligheten att använda finansiella instrument för att bidra till förbättrade jordbruksinkomster. Parlamentet noterar att endast fem medlemsstater har utnyttjat de utvidgade möjligheter som det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet erbjuder för att använda marknadskompatibla finansiella instrument för att hantera marknadsbrister. Kommissionen uppmanas att underlätta tillgången till krediter, eftersom bristande sådan tillgång ofta är ett hinder för innovation.

35.

Europaparlamentet välkomnar samförståndsavtalet mellan kommissionen och EIB och lovordar kommissionens vilja att stödja jordbruksprojekt och unga jordbrukare genom nya finansieringsmöjligheter för de medlemsstater som inför sådana former av finansiellt stöd som garantifonder, löpande fonder och investeringskapital för att underlätta kredittillgången för jordbrukare och grupper av jordbrukare, såsom kooperativ, producentorganisationer och producentsammanslutningar och deras partner, i syfte att underlätta investeringar i moderniseringsåtgärder på gårdarna och samtidigt erbjuder finansieringsmöjligheter för att överbrygga hinder för kreditgivning, vilket påverkar kvinnor i oproportionerligt hög utsträckning, och finansieringsmöjligheter för unga jordbrukare att utvidga sin verksamhet, liksom för att säkerställa investeringar i offentligt finansierad forskning kombinerad med offentlig-privata partnerskap i syfte att testa och lansera innovativa produkter. Parlamentet upprepar att det vill se detta finansiella stöd flöda och avlägsna alla hinder för denna finansiering.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig kartläggning av de nya kunskaper som krävs för framtidens jordbruksdrift i EU, och att främja spridningen av dessa med alla tillgängliga medel.

37.

Europaparlamentet konstaterar att det finns stora möjligheter för bättre riskhantering och anser att dagens riskhanteringsverktyg och marknadsstyrningsverktyg är underutvecklade, en situation som skulle kunna leda till produktivitetsbortfall på kort sikt och innovationsbortfall på lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda och rapportera om möjligheten att främja privata försäkringssystem som täcker allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor, vilket anges i artikel 37 i förordning (EU) nr 1305/2013.

38.

Europaparlamentet välkomnar de möjligheter som skapas av det europeiska innovationspartnerskapet AGRI (EIP-AGRI) för tillämpad forskning inom jordbrukssektorn som gör det möjligt för grupper av jordbrukare att delta i innovationen. Parlamentet uttrycker oro över att EIP-AGRI genomförs på ett så fragmenterat sätt nationellt och uppmanar i detta avseende kommissionen att säkerställa enklast möjliga förfaranden för deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka samfinansieringsmekanismerna för EIP-AGRI och andra EU-strategier för att uppmuntra till effektivare forskning som är bättre kopplad till marknadens behov och behovet att utveckla hållbara agronomiska och agroekologiska metoder och som drivs av företagens behov och socioekonomiska behov, och att skapa gränsöverskridande forskningsfokusgrupper och bättre möjligheter för företag att delta. Parlamentet uppmanar kommissionen att medverka mer aktivt vad gäller tillhandahållande av en klart uttalad innovations- och forskningsagenda knuten till Horisont 2020-program.

39.

Europaparlamentet betonar vikten av konsumenternas medvetenhet och konsumentupplysning. Parlamentet betonar att mer öppenhet i leveranskedjorna och i produktionen kan hjälpa konsumenterna att göra mer medvetna val om vilka produkter de köper, och det kan i sin tur hjälpa jordbrukarna att få högre inkomster från sin produktion.

40.

Europaparlamentet anser att ekonomisk utveckling och miljöhållbarhet kompletterar varandra förutsatt att tillräckligt utrymme kvarstår för innovation och företagande och förutsatt att åtgärder vidtas för att förhindra och med retroaktiv verkan bekämpa omotiverade skillnader i medlemsstaternas genomförande, i syfte att säkerställa verkligt lika villkor i EU, bl.a. genom att undersöka nya och relevanta tekniker såsom satellitbilder. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det råder verkligt lika villkor för jordbrukssektorn och samtidigt se till att relevant miljölagstiftning, såsom fågel- och livsmiljödirektiven, till fullo respekteras i de olika medlemsstaterna och att man sätter stopp för det olika, motstridiga och suboptimala genomförandet av dem.

41.

Europaparlamentet är oroat över att man i halvtidsutvärderingen av EU:s strategi för biologisk mångfald 2020 konstaterade att det inte har gjorts några betydande övergripande framsteg vad gäller jordbrukets bidrag till att bevara och förbättra den biologiska mångfalden.

42.

Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken bör vara mer inriktad på jordbrukarnas behov och lokala förutsättningar, utan att frångå de politiska målen. Parlamentet betonar att det behövs ett enklare och flexiblare regelverk som är mer inriktat på nationella och lokala förutsättningar och bättre anpassat för att skapa synergieffekter med andra områden genom att stärka kunskapssamverkan, integrera resursanvändningen och bättre integrera dem i den cirkulära ekonomin i syfte att öka synligheten av befintliga system för specifik märkning i marknadsföringssyfte och uppmuntra till nya innovationer för att främja mångfalden bland de europeiska jordbruksprodukterna. Parlamentet betonar också att en konkurrenskraftig och hållbar gemensam jordbrukspolitik säkerställer bättre utnyttjande av innovativa metoder och långsiktig livskraft för den europeiska jordbrukssektorn genom samordning av statliga interventioner och främjande av innovationer inom offentlig och privat sektor som bidrar till ekonomisk utveckling i Europa, särskilt på landsbygden.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vartannat år framlägga en rapport om effekterna av finansiering och andra EU-åtgärder för innovationer inom jordbruket på kostnads- och avkastningsutvecklingen för jordbruksprodukter samt på de tillhörande finansiella och ekonomiska framtidsperspektiven för familjejordbruken i EU.

44.

Europaparlamentet anser att innovation är ett viktigt verktyg och en central övergripande politisk prioritering för att utveckla, genomföra och uppnå målen i 2014-2020 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla en mer långtgående övergripande strategi med mätbara resultat för att anpassa och inrikta forskningen och innovationen på politiska prioriteringar. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken bör tillhandahålla mer flexibilitet för användning av nyutvecklade tekniker och metoder utan att det sker en ökning av den administrativa bördan. Parlamentet anser att det bör vara en övergripande prioritering för det europeiska regelverket att säkerställa tillräckligt utrymme för pilotprogram och testning av innovativa tekniker med respekt för försiktighetsprincipen.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att också se till att reglerna och politiken är inriktade på ökad sund konkurrens också inom andra regleringsområden som ska skapa en bättre fungerande och integrerad inre marknad.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.