2.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 34/110

Föredragande:

Juan MENDOZA CASTRO

1.1

EESK välkomnar 2015 års rapport, och anser att en konkurrenspolitik som bygger på jämlikhet i alla sektorer är grundläggande för EU:s sociala ekonomi och marknadsekonomi.

1.2

Import som bygger på illojal konkurrens utgör en fara för de europeiska företagen. Antidumpningsåtgärder är nödvändiga för att rädda jobben och skydda de ekonomiska sektorer som berörs.

1.3

EESK delar oron bland EU:s små och medelstora företag, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inför möjligheten att Kina erhåller status som marknadsekonomi.

1.4

Små och medelstora företag, som är ytterst viktiga för den ekonomiska återhämtningen, är mest sårbara för missbruk av dominerande ställning.

1.5

Kontrollen av statligt stöd möjliggör en mer effektiv användning av medlen och förbättrar de offentliga finanserna. Sådant stöd kan dock vara avgörande för att garantera tillhandahållandet av ekonomiska tjänster av allmänt intresse.

1.6

EESK rekommenderar att man förbättrar informationen om det statliga stöd som beviljas för att främja ökad offentlighet och öppenhet.

1.7

Ett litet antal globala aktörer från tredjeländer kontrollerar den digitala innovationen, och det är därför av yttersta vikt att EU säkrar sin ledande ställning med hjälp av den digitala inre marknaden.

1.8

Den stora utmaningen för den europeiska konkurrenspolitiken i en sektor som domineras av giganter på teknikområdet är att säkerställa konsumenternas tillgång till de bästa produkterna och de bästa priserna och att alla företag, stora som små, konkurrerar på en öppen marknad och utifrån sina produkters förtjänster. EESK anser att EU:s åtgärder i allmänhet är balanserade och lämpliga med hänsyn till regelverket, trots att de får viss kritik.

1.9

Europeiska energiunionen har åstadkommit viktiga framsteg när det gäller energiförsörjningstrygghet (vilket innebär en strategisk framgång), minskning av växthusgaser, främjande av förnybara energikällor och ökade valmöjligheter för konsumenterna. Europeiska energiunionen står dock inför stora utmaningar i samband med energikostnaderna, den ökande sammanlänkningen av näten och ledarskapet för genomförandet av Parisavtalet.

1.10

Inom energisektorn bör koncentrationskontrollen ta hänsyn till förväntade fusioner och förvärv för att sänka produktionskostnaderna, vilket kommer att reducera antalet företag.

1.11

Förordning (EG) nr 1/2003 har stärkt de nationella konkurrensmyndigheterna och bidragit till att befästa EU:s konkurrenspolitiks internationella anseende. Samordningen mellan de nationella konkurrensmyndigheterna och mellan dessa och kommissionen gör åtgärderna mer effektiva när det gäller gränsöverskridande transaktioner.

1.12

Vad gäller finanskrisen betonar EESK på nytt att risken för att skattebetalarna får stå för kostnaderna för att rädda bankerna måste reduceras.

1.13

EESK kräver att de EU-regler som begränsar förmedlingsavgifterna för kredit- och betalkort ska tillämpas oberoende av i vilket land utfärdaren har sitt säte och att bankerna inte ska hindras från att erbjuda lägre förmedlingsavgifter än detaljhandlare i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

1.14

EESK betonar att kommissionen måste fortsätta sitt arbete för att främja konkurrens genom att minska de skattebaserade snedvridningar som uppkommer på grund av att de 28 skattesystemen inte har anpassats till varandra.

1.15

Den generalisering av konkurrenssystemen som globaliseringen har lett till gör det absolut nödvändigt att samarbeta internationellt. EESK betonar behovet av att EU har tillräckliga resurser för att bibehålla sin röst, som man för närvarande lyssnar på och respekterar, med hänsyn till de ökande kraven och deltagandet i olika forum (OECD, Unctad, internationella konkurrensnätverket).

2.1

Kommissionen påpekar att ”[e]n kraftfull och effektiv konkurrenspolitik inom EU […] alltid [har] varit en hörnsten i det europeiska projektet”.

2.2

Rapportens centrala aspekter grupperas i följande tre kapitel:

2.3

Kommissionen informerar om sina specifika åtgärder inom dessa områden, och betonar att man i tillämpningen av regelverket har haft som vägledande principer att värna opartiskhet, upprätthålla rättsstatsprincipen och tjäna det gemensamma europeiska intresset.

2.4

Antalet konkurrensordningar har under de senaste 25 åren ökat kraftigt i hela världen, och gått från runt 20 i början av 1990-talet till ungefär 130 år 2015, och de omfattar 85 % av världsbefolkningen.

3.1.1

EESK välkomnar 2015 års rapport, som tar upp grundläggande områden för den ekonomiska utvecklingen och EU-medborgarnas välfärd.

3.1.2

En konkurrenspolitik som bygger på lika villkor inom alla sektorer är en hörnsten i den sociala marknadsekonomin i Europa. Den är även ett viktigt instrument för att säkerställa en väl fungerande inre marknad som är dynamisk, effektiv, hållbar och innovativ, samt för att främja den ekonomiska tillväxten, skapandet av arbetstillfällen och konkurrensen på den globala arenan.

3.1.3

Konkurrenspolitiken bör inte förhindra uppkomsten av ledande industrier inom den europeiska ekonomin. För att vara effektiv och trovärdig bör den inte enbart inrikta sig på sänkta konsumentpriser, utan den bör även främja de europeiska företagens utveckling och konkurrenskraft på världsmarknaden.

3.1.4

En kraftfull industriell bas är ytterst viktig för välståndet och tillväxten. Med tanke på de hot som den illojala konkurrensen innebär för de europeiska företagen påminner EESK om att antidumpningsåtgärderna räddar tiotusentals direkta och indirekta arbetstillfällen samt skyddar de ekonomiska sektorerna mot illojal importpolitik.

3.1.5

Import under förhållanden som präglas av dumpning utgör illojal konkurrens som äventyrar tusentals arbetstillfällen i EU. EESK anser att Kina knappast kan sägas agera enligt marknadsvillkoren eftersom landet inte uppfyller fyra av de fem kriterier som fastställts som praxis av kommissionen och enligt förordning (EG) nr 1225/2009 (1).

3.1.6

EU:s strukturfonder bör inte användas för att direkt eller indirekt stödja utflyttning av tjänster eller tillverkning till andra medlemsstater.

3.1.7

Små och medelstora företag är grundpelarna i den ekonomiska återhämtningen i Europa. Det är också dessa företag som, på grund av sin storlek, är mest sårbara för missbruk av dominerande ställning, vilket ofta leder till att de tvingas lägga ned. Detta bör särskilt uppmärksammas i konkurrenspolitiken, framför allt när det gäller stora företagsgrupper.

3.1.8

EESK framhåller återigen att det inte finns någon verklig rättslig mekanism för kollektiv talan som möjliggör ett effektivt genomförande av rätten till skadestånd för personer som drabbats av konkurrensbegränsande metoder och vidhåller sin uppfattning att direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 och rekommendationen om gemensamma principer för mekanismer för kollektiv talan i samband med överträdelser av konkurrensrätten inte innehåller de rättsmedel som är nödvändiga för att kollektivt skydda offrens rättigheter i samband med sådana överträdelser.

3.2.1

Moderniseringen av de statliga stödåtgärderna tillåter EU att använda resurserna mer effektivt samt att förbättra kvaliteten på de offentliga finanserna. Den bidrar dessutom till att medlemsstaterna kan uppfylla Europa 2020-strategin när det gäller tillväxt och budgetkonsolidering.

3.2.2

Statligt stöd kan dock vara nödvändigt för att säkerställa tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom energi, transport och telekommunikation. Det är även ofta det effektivaste politiska verktyget för att garantera tillhandahållande av tjänster som är centrala för att säkra de ekonomiska och sociala förhållandena i isolerade, avlägsna eller perifera områden och öregioner inom unionen.

3.2.3

EESK anser det nödvändigt att bibehålla samstämmigheten mellan konkurrenspolitiken och unionens övriga politikområden, i synnerhet i fall som rör investeringar för att främja innovation och forskning, som de som rör forskning, utveckling och innovation, riskfinansiering och utbyggnad av bredband.

3.2.4

EU-medborgarna anser sig inte vara tillräckligt informerade om det komplexa statliga stödsystemet och framhåller svårigheten att få åtkomst till information om vilka företag som mottar sådant stöd (2). För att uppnå mer offentlighet och öppenhet föreslår EESK att mottagarna av det statliga stödet, dess belopp och syfte offentliggörs i varje enskilt fall inom medlemsstaterna.

3.3.1

Den inre digitala marknaden är en grundläggande EU-strategi för att sätta stopp för fragmenteringen av många nationella marknader och sammanfoga dem till en europeisk (3). Ett litet antal globala aktörer från tredjeländer kontrollerar den digitala innovationen, och det är därför av yttersta vikt att EU säkrar sin ledande ställning med hjälp av den digitala inre marknaden.

3.3.2

Den stora utmaningen för den europeiska konkurrenspolitiken i en sektor som domineras av giganter på teknikområdet är att säkerställa konsumenternas tillgång till de bästa produkterna till de bästa priserna och att alla företag, stora som små, konkurrerar på en öppen marknad och utifrån sina produkters förtjänster.

3.3.3

Fall som kommissionen undersöker:

3.3.4

I allmänhet gäller det potentiella monopolistiska metoder och missbruk av dominerande ställning. Den tekniska komplexiteten och de betydande konsekvenserna av de undersökta fallen för med sig kritik, bland annat att EU ”har förklarat krig mot Silicon Valley”. EESK instämmer inte i denna kritik och stöder kommissionens åtgärder som den anser vara balanserade och i enlighet med regelverket.

3.3.5

Google – som 2015 hade 74,5 miljarder dollar i intäkter – har en dominerande ställning inom EES med mer än 90 % av marknaden för allmänna söktjänster på internet, operativsystem med licens för smarta mobiler och butiker för applikationer till det mobila operativsystemet Android. Det hävdas att kommissionens undersökning undergräver möjligheten att EU förvandlas till ett centrum för innovativa idéer och att den bygger på felaktiga tekniska grunder. Förenta staternas federala handelskommissions tekniska avdelningar drog dock år 2012 slutsatsen att Google, som kontrollerar två tredjedelar av den nordamerikanska marknaden, bedrev konkurrensbegränsande taktik och gjorde sig skyldig till missbruk av dominerande ställning till skada för användare och konkurrenter (4). I en utredning som genomfördes i detta land kom man fram till samma slutsats (5).

3.4.1

Europeiska energiunionen uppvisar viktiga framsteg:

3.4.2

Emellertid bör EESK – som redan har uttalat sitt stöd för ramstrategin från 2015 (6)– särskilt betona de stora utmaningarna som EU står inför de närmaste åren, nämligen följande:

3.4.3

EESK stöder kommissionen i den konsekventa tillämpningen av antimonopollagstiftningen vilken är grundläggande för att hantera de dominerande aktörernas missbruk på marknaden. Det rättsligt bindande avtalet som upprättades mellan kommissionen och Bulgarian Energy Holding bör framhävas.

3.4.4

Energisektorn mottog 122 miljarder euro i offentligt stöd år 2012 (EU-28) (7). Utan sådant stöd skulle den redan höga kostnad som energi utgör för konsumenterna vara omöjlig att klara av. Vid tillämpningen av politiken för offentligt stöd (8) bör kommissionen beakta att produktionen av vissa typer av förnybar energi – de största stödmottagarna (44 miljarder euro) – har höga produktionskostnader, vilket hindrar leverantörsföretagen från att vara konkurrenskraftiga på marknaden.

3.4.5

EESK noterar att kommissionen har godkänt (9) nordamerikanska General Electrics (GE) förvärv av Alstoms energiverksamheter.

3.4.6

Kommissionen påpekar att ”EU:s kontroll av företagskoncentrationer […] fortsättningsvis [var] ett effektivt verktyg för att hålla EU:s energimarknad öppen”. Detta bör kombineras med det faktum att de låga oljepriserna kan göra företagsfusioner oundvikliga för att sänka produktionskostnaderna. I några prognoser anges att företagen som producerar olja och gas kommer att minska med en tredjedel.

4.1.1

EESK instämmer i att transparens och en rättvis fördelning av skattebördan är nödvändig för den inre marknadens existens. Skatteundandragande, skattebedrägerier och skatteparadis innebär en hög kostnad för de europeiska skattebetalarna och leder till att konkurrensen snedvrids. Uppskattningsvis förlorar EU mellan 50 och 70 miljarder euro i skatteintäkter varje år på grund av skatteundandragande, vilket motsvarar drygt 16 % av de offentliga investeringarna i EU. Om man lägger till förlusten av intäkter från laglig – eller påstått laglig – skatteplanering blir skadan ännu större (10).

4.1.2

Handlingsplanen för tillämpningen av en rättvis och effektiv bolagsskatt är ett viktigt steg för att minska aggressiv skatteplanering, ett fenomen som urholkar skattebasen i medlemsstaterna och främjar illojal konkurrens (11).

4.1.3

EESK betonar att kommissionen måste fortsätta sitt arbete för att främja konkurrens genom att minska de skattebaserade snedvridningar som uppkommer på grund av att de 28 skattesystemen inte har anpassats till varandra. Det nuvarande komplicerade systemet för internprissättning som används för transaktioner inom en koncern är särskilt dyrt för företag som är verksamma i EU och utgör en stor börda för dessa. Det leder också till tvister mellan medlemsstaternas myndigheter och resulterar i dubbelbeskattning av företag. Det skulle vara lämpligt att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för företag med gränsöverskridande verksamhet.

4.1.4

Kommissionen undersöker skatteavtalen mellan några medlemsstater och stora multinationella företag: Luxemburg (Fiat, Starbucks, McDonald’s och Amazon); Nederländerna (Starbucks). Kommissionen anser, i fallet Apple, att företaget tack vare den skattemässiga behandling som det fick kunde undvika beskattning på praktiskt taget hela försäljningen av dess produkter inom EES, varför det ska lämna tillbaka en summa på uppskattningsvis 13 miljarder euro till Irland. Kommittén stöder kommissionen i undersökningen av skatteavtal som kan vara skadliga för konkurrensen, utan att det påverkar det beslut som slutligen kommer att tas.

4.2.1

Förordning (EG) nr 1/2003 (12) har stärkt de nationella konkurrensmyndigheterna och bidragit till EU:s konkurrenspolitiks internationella anseende. Förstärkningen av de nationella konkurrensmyndigheterna, som för närvarande hanterar merparten av fallen, har av kommissionen gjorts till föremål för offentligt samråd. Samordningen mellan de nationella konkurrensmyndigheterna och mellan dessa och kommissionen gör åtgärderna mer effektiva när det gäller gränsöverskridande transaktioner.

4.3.1

Även om de olika elektroniska betalningssystemen nu är utbredda globalt, betalas 85 % av konsumenternas inköp kontant. Inom EU är situationen liknande i flera medlemsstater, men i de skandinaviska länderna uppgår de bara till 10 %. Kortbetalningar är i alla händelser avgörande för en fungerande handel och de är mycket viktiga för konsumenterna. Förordning (EU) 2015/751 inför begränsningar på förmedlingsavgifternas belopp (13).

4.3.2

Invändningarna mot Mastercard grundar sig i att bankerna förhindras att erbjuda lägre förmedlingsavgifter än detaljhandlare i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och att förmedlingsavgifterna för kort som utfärdats i andra delar av världen är högre. De europeiska konsumentföreningarna har upprepade gånger anmält kreditkortsföretag som Visa och Mastercard för missbruk, då de gynnas av sin dominans på marknaden. EESK uttrycker sin önskan att resultatet av undersökningarna ska leda till att detta hinder avlägsnas och att gränserna för förmedlingsavgifterna som fastställts inom EU tillämpas oberoende av i vilket land korten utfärdas.

4.4.1

Kommissionen påminner om statligt stöd som beviljats olika banker i en rad länder. Hittills har krisen haft ett högt pris för den europeiske skattebetalaren. För att undvika en total kollaps av banksystemet skyndade regeringarna till sina bankers undsättning med akut stöd på en aldrig tidigare sedd nivå. I eurozonen uppgick det offentliga stödet till finansinstitut till 8 % av BNP mellan 2008 och 2014, varav 3,3 % har betalats tillbaka (14).

4.4.2

Utöver den höga kostnaden för statskassan, kan bankräddningarna – som enligt gällande regelverk sedan den 1 januari 2015 (15) måste lösas – innebära en snedvridning av konkurrensen.

EESK anser att man bör:

5.1

Den generalisering av konkurrenssystemen som globaliseringen har lett till gör det absolut nödvändigt att samarbeta internationellt. EESK stöder intensivt kommissionens aktiva deltagande i forum som OECD:s konkurrenskommission, Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (Unctad) och internationella konkurrensnätverket (ICN).

5.2

I dessa forum lyssnar man i nuläget på, och respekterar, EU:s röst. Kommittén understryker behovet av att bibehålla materiella och mänskliga resurser i linje med detta ansvar.