24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/1

1.

EESK uppskattar helhjärtat den viktiga roll som det civila samhället spelar när det gäller att hantera de flyktingar som flyr från krigshärjade länder och som därför förtjänar skydd enligt Genèvekonventionen. Utan detta arbete skulle den tragiska humanitära situation som har uppstått i många europeiska länder ha kunnat få katastrofala följder. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är fast besluten att framhålla denna verklighet, för att se till att den beaktas i tillräcklig grad av EU-institutionerna, regeringarna och övriga politiska aktörer.

2.

EESK anordnar för närvarande besök för att träffa civilsamhällesorganisationer som erbjuder hjälp till flyktingar i 11 medlemsstater (Ungern, Polen, Malta, Grekland, Tyskland, Österrike, Slovenien, Bulgarien, Sverige, Italien och Kroatien) och Turkiet, eftersom dessa länder påverkas mest av flyktingströmmen. EESK, som är det organiserade civila samhällets företrädare gentemot EU-institutionerna, kommer att agera som deras röst på EU-nivå.

3.

EESK anser att den rådande situationen kräver att EU utvecklar säkra humanitära korridorer för flyktingar från länder som är krigsdrabbade och hotas av terrorism och att detta görs tillsammans med de länder där det finns flest flyktingar. Dessutom måste vi inrätta ett verkligt gemensamt europeiskt asylsystem baserat på harmoniserade förfaranden i hela EU. Detta omfattar en enhetlig asylstatus och ömsesidigt erkännande av asylbeslut, delat ansvar och solidaritet, insatser när det gäller omplacering och vidarebosättning, och en omarbetning av Dublinförordningen. Dessutom behövs det solidariska och stabila system för fördelning av bördan, där en permanent, rättvis och obligatorisk mekanism för att fördela de skyddssökande mellan alla EU-länder skulle vara ett första steg. På grund av de exceptionella omständigheterna och i linje med stabilitets- och tillväxtpakten bör de extra kostnaderna för att ta emot flyktingar – efter ingående granskning – inte beaktas i medlemsstaternas offentliga underskott.

4.

Kommittén är också mycket oroad över att Schengenavtalet och principen om fri rörlighet håller på att undergrävas, eftersom det är en av de grundläggande landvinningar som EU-medborgarna gynnas av. Det är viktigt att säkra Schengenländernas yttre gränser ordentligt. Att återinföra hinder och bygga murar inom Schengen kommer däremot inte att föra EU-medborgarna närmare varandra eller främja EU-medborgarskapet.

5.

Det är också mycket viktigt att omedelbart utarbeta åtgärder för att ta itu med de underliggande orsakerna till den rådande flyktingströmmen. EU måste samarbeta med ursprungs- och transitländerna i dessa frågor, och EESK framhåller att kommissionens strategi för detta samarbete måste vara människorättsbaserad, inte bara säkerhetsbaserad. Slutligen understryker EESK behovet av att inkludera det civila samhället i dialogen med tredjeländer.

6.

EESK har lång erfarenhet av migrationsfrågor, under de senaste åren främst genom det europeiska integrations-/migrationsforumet, och anser att flyktingarnas integration och delaktighet i samhället måste vara en dubbelriktad process där arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället, tillsammans med regeringarna och de lokala myndigheterna, spelar en avgörande roll. Tillträde till arbetsmarknaden och mer specifikt erkännande av kvalifikationer och tillhandahållande av yrkesutbildning och språkkurser är frågor som bör prioriteras vid behov. Europeiska unionen bör vidta en rad åtgärder i de mottagande länderna och i EU för att centralisera ansökningar om anställning, utbildning och erkännande av kvalifikationer.

7.

För att kunna skapa det nödvändiga sociala samförståndet i hela Europa är det mycket viktigt att till fullo respektera likabehandling av och sociala rättigheter för både EU-medborgare och flyktingar i Europa, med särskild uppmärksamhet på de mest utsatta bland dem. Det är viktigt att på ett tidigt stadium göra investeringar för att integrera flyktingar i samhället och på arbetsmarknaden för att hjälpa flyktingarna att återuppbygga sina liv, samtidigt som man minimerar potentiella konflikter med lokalbefolkningen och undviker högre kostnader i framtiden. Tillräcklig finansiering av lokala offentliga tjänster och en civil dialog mellan flyktingarna och lokalbefolkningen är en förutsättning för att uppnå detta.