15.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 13/116

Föredragande:

Bernardo HERNÁNDEZ BATALLER

1.1

I dagens digitala samhälle är internetaktivism ett användbart verktyg för att ge medborgarna egenmakt, eftersom den underlättar och främjar ett aktivt socialt engagemang och delaktighet genom ny teknik, samtidigt som den bidrar till att minska den digitala klyftan och social utestängning. Enligt en begreppsmässig definition kan ”internetaktivism” beskrivas som en form av aktivism som uppmuntrar människor att aktivt engagera sig i till exempel politiska, miljömässiga, sociala, medborgerliga och kulturella frågor, utan att dessa har uppstått ur specifika ideologier, hierarkier eller program, och som använder sig av tekniska verktyg för att främja spridning och deltagande på nätet. I detta avseende måste internetaktivismen särskiljas från verksamhet som inte följer demokratiska och solidariska principer och värderingar och som inte har det allmännas bästa som målsättning.

1.2

För att utveckla internetaktivism som ett verktyg behöver både kommissionen och medlemsstaterna i sina dagordningar inkludera initiativ och åtgärder inriktade på att främja strukturer för en adekvat expansion av nätverkssamhället, genom att underlätta fri och allmän tillgång och garantera öppenhet och sekretess, samt skydda rätten till privatliv och säker hantering av personuppgifter, med särskild hänsyn till de mest utsatta befolkningsgrupperna.

1.3

EESK anser att det är viktigt att förse befolkningen med de kunskaper som behövs för att hantera internetaktivism på ett intelligent och säkert sätt. Kommittén uppmanar därför EU-institutionerna att uppmuntra upplysnings- och utbildningsaktiviteter, med särskilt fokus på att sprida god praxis och bekämpa illasinnad aktivism på nätet. De medel som anses nödvändiga för att utvärdera och utveckla internetaktivism bör tillhandahållas.

1.4

När det gäller institutionernas styresformer främjar internetaktivism medbeslutande och maktfördelning via samverkan mellan många aktörer (regeringar, det civila samhällets organisationer, sociala aktörer, medborgare och företag) i flera olika riktningar och både proaktivt och reaktivt.

1.5

Att stödja internetaktivism innebär därför en dynamisk konfigurering online av både horisontella relationer mellan medborgare och vertikala förbindelser mellan regeringar och medborgare. Horisontell interaktion främjar solidaritet online med hjälp av aktiva och engagerade internetvolontärer och aktiviteter och initiativ för samarbete och stöd. Vertikal uppifrån och ned-samverkan går däremot framåt tack vare e-förvaltningen, vilket bidrar till öppenhet och underlättar medborgarnas tillgång till och kommunikation om samhällsfrågor. Vertikal samverkan nedifrån och upp stärker medborgarnas representation i institutionerna i en öppen kontext med e-demokrati som möjliggör ett effektivt deltagande genom offentliga samråd och lagstiftningsinitiativ.

1.6

EESK anser slutligen att specifika utvärderingsmetoder och indikatorer bör utformas och tillämpas för att mäta internetaktivismens sociala och ekonomiska betydelse, samt att man bör utarbeta studier och rapporter för att internetaktivismen ska få en mer stabil struktur när det gäller faktisk representativitet och ledarskap, kontinuitet, nya strukturer och sociala normer, osv.

2.1

Den betydelse som den nya tekniken har i dagens samhälle märks i det virtuella rum som kallas det digitala ekosystemet, där nya livsstilar utvecklas som tenderar att ersätta de traditionella sätten att uttrycka sig och förhålla sig till samhället.

2.2

Utöver de ekonomiska, kulturella och innovationsrelaterade aspekterna i samband med denna tekniska revolution bör särskild uppmärksamhet ägnas de utmaningar och möjligheter som finns på områden som information, kommunikation och deltagande, på grundval av en ny styrningsram, där det medansvar som nätet ger möjlighet till i stor utsträckning kan spela en avgörande roll när det gäller det sätt på vilket samhället kommer att vara strukturerat och organiserat i framtiden.

2.3

De digitala sociala nätverken och internet har – förutsatt att de är inkluderande – öppnat upp nya horisonter för den roll som medborgarna kan spela i samhällsbyggandet, genom att ge dem mer inflytande och en central roll vid utformningen av sin egen gemensamma framtid.

2.4

Denna kollektiva tendens accentueras över tid på global nivå, vilket bidrar till att stärka redan genomförda initiativ och till att i ännu högre grad konsolidera förmågan till kontakt och interaktion genom en snabb och omfattande återkoppling till beslutsfattande instanser och styresnivåer, med en hög grad av omedelbarhet och utbredning. Följaktligen bidrar de åtgärder som vidtas till nya åtgärder i en positiv förstärkningsprocess som leder till en expansion.

2.5

Det är viktigt att inte betrakta digitala medborgarrörelser som enbart en samling internetsurfare som vanligen betecknas som en ”folkmassa”, utan som en ”smart mob”, dvs. som en grupp som beter sig intelligent och effektivt tack vare det starkt ökande antalet kontakter på internet. Detta kontaktnät gör att personer kan ansluta sig för att få tillgång till information och för att interagera med andra, så att en genuin social samordning uppstår som leder till ett medvetet och ansvarsfullt samhälle där människor är delaktiga.

2.6

I ett sådant scenario är det viktigaste mervärdet att medborgarna deltar aktivt och inte vill avstå från sitt självbestämmande på områden som påverkar dem, och att de inte bara är beredda att ta sig an uppgiften utan även agerar, vilket framgår av vissa uppgifter (Tascón, Mario och Quintana, Yolanda: ”Ciberactivismo: Las nuevas revoluciones de las multitudes conectadas”, La Catarata, 2012) om den dagliga produktionsvolymen på internet: 1,6 miljoner blogginlägg och 140 miljoner tweets.

2.7

Samma sak kan sägas efter en genomgång av internetaktivismens dokument, som visar på evenemang och sociala rörelser med stor genomslagskraft och spridning, såsom Occupy Wall Street, Geziparken, den arabiska våren och spanska 15M, samt kampanjer för att engagera människor i filantropiska och solidariska frågor som lanserats av erkända civilsamhällsorganisationer, bland annat insamling av pengar med hjälp av ”crowdfunding”, eller helt enkelt genom att ansluta sig till plattformar med transparent finansiering.

3.1

På grundval av de olika förslag på definitioner av begreppet internetaktivism som man kan hitta kan det beskrivas som en strategi eller aktivitet som avser att påverka den offentliga dagordningen på elektronisk väg genom att använda den nya tekniken som en kommunikationskanal, liksom för att sprida information på områden där medborgarna är delaktiga.

3.2

Det går också att analysera internetaktivismen med utgångspunkt i de media som används, som en samling informations- och kommunikationstekniker som används i sociala medier och nätverk, och som medger en snabb och effektiv elektronisk kommunikation mellan medborgare i samband med ett gemensamt mål när det gäller att aktivt reagera på behov, problem eller frågeställningar som ligger i deras intresse på grund av ideologiska motiv eller värderingar, baserade på etik och solidaritet.

3.3

En normal och icke-destruktiv användning av internet för att uppnå ett syfte eller ett mål skiljer sig klart och tydligt från andra typer av aktiviteter (Denning, 2001) såsom aktivism utförd av hackare eller elektronisk civil olydnad, inte bara i fråga om medel utan också när det gäller syftet om aktiviteterna är av brottslig karaktär. När det gäller digital aktivism, eller internetaktivism som är den korrekta termen, bör aktionerna generellt vara inriktade på det allmännas bästa, särskilt förmågan att stå emot och överbrygga svårigheter eller negativa omständigheter, som vissa befolkningsgrupper kan vara utsatta för regelbundet eller tillfälligt.

3.4

Internetaktivismens mest typiska verksamhet består i att leta efter information på webbsidor, bygga upp webbsidor med information och dokumentation, ge ut elektroniska publikationer, bilda virtuella grupper, göra massutskick av e-brev, skapa platser och forum för debatt på nätet, planera, kalla samman till och samordna aktiviteter, inrätta strategiska och samarbetande allianser, främja föreningsrörelser, föreslå stöd och/eller anslutning till redan pågående kollektiva initiativ.

3.5

Globala politiska aktioner som genomförs via internet, eller enligt ”web squared”-metoden, är också en del av internetaktivismen, eftersom de är kollektiva aktiviteter där individer som är geografiskt utspridda (globalt eller lokalt) går samman och möts på en specifik fysisk plats genom att kommunicera via mobil utrustning.

3.6

Internetaktivismen är sammanfattningsvis ett mycket effektivt och kraftfullt verktyg, som innebär att man kan sprida information och kunskap om viktiga frågor som medborgarna kanske inte känner till och därför inte kan reagera på i tid genom att mobilisera sig. Internetaktivismens effektivitet som ett alternativ till konventionella kanaler har dock ännu inte legitimiserats.

4.1

EU bemöter internetaktivismen dels genom att driva en politik för att främja det digitala samhället, och dels genom socialpolitiken och den deltagandefrämjande politiken. Hänsyn bör dessutom tas till betoningen på att tillämpa goda styresformer i den offentliga förvaltningen.

4.2

I artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av en offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser, och mediernas frihet och mångfald ska respekteras.

4.3

Artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna handlar om att var och en har rätt att fritt delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet på alla nivåer, särskilt på det politiska, fackliga och medborgerliga området.

4.4

Artikel 8 i samma stadga bör också beaktas, som handlar om vars och ens rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne, och att dessa uppgifter ska behandlas på ett lagenligt sätt för specifika ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har också rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få dem korrigerade. Det är minst lika viktigt att ta hänsyn till principen om lika möjligheter, som är en grundläggande rättighet med hänsyn till risken för digital utestängning, inte minst när det gäller sårbara befolkningsgrupper.

4.5

Den digitala agendan för Europa tar bland annat upp följande aspekter som medlemsstaterna är skyldiga att skydda:

4.6

Ett aktivt medborgarskap innebär både att enskilda medborgare, grupper av medborgare och organisationer i det civila samhället, inte minst arbetsmarknadens parter, deltar i arbetet med att utforma politiken (den vertikala dialogen mellan det civila samhället och myndigheterna) och att de sluter sig samman i nät och samarbetar (den horisontella dialogen).

5.1

I dagens digitala samhälle är det uppenbart att internet och de sociala medierna skapar otroliga möjligheter till sociala förändringar. Utan begränsningar i tid och rum och på ett enkelt och tillgängligt sätt kan medborgarna bidra till att skapa betydande förändringar i sin omgivning, liksom utanför sin egen vardag, genom att osjälviskt hjälpa tusentals andra.

5.2

Långt från att uppmuntra ”slacktivism” eller slapp aktivism, innebär den nya informations- och kommunikationstekniken att medborgarna får möjlighet att ta itu med sina problem, delta i hanteringen av sina angelägenheter och tillvarata sina rättigheter och intressen, samt aktivt och engagerat samarbeta inom ramen för de initiativ som stämmer överens med deras idéer, principer och värderingar. Detta gynnar självförverkligande och förebygger socialt utanförskap, samtidigt som det är en faktor för sammanhållning och integration i samhället.

5.3

De virtuella volontärerna eller onlinevolontärerna ägnar sig åt frivilligt arbete via den nya tekniken i aktiviteter som inte kräver fysisk närvaro, genom stödaktioner för kampanjer, spridning och bearbetning av information, stödjande arbete och andra uppgifter som altruistiskt och engagerat kan utföras på nätet i ett visst syfte eller för en viss sak.

5.4

När dessa digitala volontärer begränsar sig till att stödja, sprida och informera om kampanjer är de en del av internetaktivismen då de deltar i elektroniska protestaktioner (namninsamling, personliga bidrag, informationsspridningsaktioner osv.).

5.5

I strävan efter framsteg och i syfte att bredda aktiviteterna finns det olika plattformar och webbplatser som stöder miljontals människor genom att medvetandegöra och motivera dem att agera inför akuta och viktiga frågor oberoende av geografisk nivå och typ av fråga (ekonomisk, social, miljömässig, politisk osv.).

5.6

Denna mobiliseringsmodell på internet gör att tusentals viljor och individuella arbetsinsatser kan samlas och bli betydelsefulla trots deras anonymitet eller bristande relevans, eftersom de snabbt kan förvandlas till en stark kollektiv kraft med förmåga att påverka de berörda makt- och beslutsinstanserna.

6.1

Även om internetaktivismens potential och fördelar har påvisats, samlar de strategier som används på sociala medier ibland människor utan att skapa stabila virtuella grupper, vilket i viss mån försämrar de önskade sociala förändringarnas hållbarhet. Därför bör en objektiv utvärdering utifrån kvalitativa kriterier och principer samt initiativets sociala resultat bidra till att utforma en metod.

6.2

Det vore lämpligt att underlätta en proaktiv utveckling av internetaktivism och digitalt volontärarbete eftersom sociala medier och internetportaler är mer lättillgängliga och omedelbara och utgör en kritisk massa för socialt deltagande och medborgarnas delaktighet, samt eftersom deras drift, samordning och genomförande av aktiviteter är mycket kostnadseffektiva. Vidare främjas bättre villkor för delaktighet: tillgänglighet, ansvar och överkomlighet.

6.3

Därför uppmanar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive befogenheter vidta precisa åtgärder för att främja införandet och utvecklingen av effektiva mekanismer för aktivism och deltagande på internet, som uppmuntrar och stärker det sociala engagemanget och volontärarbetet.

6.4

Införandet av standarder och lämpliga utvärderingskriterier som styrker och legitimerar dem bör också uppmuntras, så att medvetandegörande- och mobiliseringsarbetet blir öppnare och kan utvärderas och så att de uppnådda sociala resultaten kan fastställas.

6.5

Det är också viktigt att se till att det finns ett effektivt skydd och att de europeiska medborgarna kan utöva sina rättigheter på detta område, särskilt, som tidigare sagts, när det gäller att underlätta tillgången till information, som också ska vara fri, samt garantera informationsutbytets flöde, dess integritet, sekretess och kontinuitet på nätet, utan att informationsöverföringens smidighet drabbas. Dessa garantier ska vid behov tillämpas proportionellt på de sårbara befolkningsgrupperna.

6.6

För övrigt, på grund av deras betydelse när det gäller internetaktivism, bör aktiv rättvisa på internet och värden som förtroende och anseende omnämnas, i syfte att förstärka garantierna i cyberrymden.

6.7

Berörda institutioner bör se till att medborgarna har tillgång till infrastrukturer och tekniska hjälpmedel så att de alltid kan utföra sina digitala aktiviteter på ett normalt sätt. De sociala strukturerna måste dessutom anpassas till den nya tekniken och nödvändig utbildning främjas så att medborgarna kan lära sig att använda dessa hjälpmedel. Dessutom måste den digitala klyftan minskas för att få till stånd en bättre geografisk, social och ekonomisk sammanhållning.

6.8

Avslutningsvis bör upplysningsprogram utformas och godkännas i syfte att göra medborgarna medvetna om socialt deltagande och volontärarbete via denna nya teknik, och de organ och initiativ som är verksamma på dessa områden bör stödjas genom samarbete inom ramen för god institutionell styrning.