19.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/68

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 5, 6, 9, 14, 147, 148, 149, 151 och 153, och av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 24, 25, 26, 29, 33, 34, 35 och 36,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid (2013/112/EU) (1),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Evidence on Demographic and Social Trends: Social Policies’ Contribution to Inclusion, Employment and the Economy (SWD(2013)0038),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Follow-up on the Implementation by the Member States of the 2008 European Commission Recommendation on Active Inclusion of People Excluded from the Labour Market – Towards a social investment approach (SWD(2013)0039),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 3rd Biennal Report on Social Services of General Interest (SWD(2013)0040),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Long-term care in ageing societies – Challenges and policy options (SWD(2013)0041),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Confronting Homelessness in the European Union (SWD(2013)0042),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Investing in Health (SWD(2013)0043),

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 februari 2013 Social investment through the European Social Fund (SWD(2013)0044),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 Årlig tillväxtöversikt 2013 (COM(2012)0750) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

—

med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2013 (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

—

med beaktande av sin muntliga fråga till kommissionen och den åtföljande resolutionen av den 14 juni 2012 om att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758) samt yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (5) och sin resolution av den 15 november 2011 om detta meddelande (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

—

med beaktande av sin muntliga fråga till kommissionen och den åtföljande resolutionen av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga (7),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 december 2012 Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi (8),

—

med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet den 7 mars 2011,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2008 om en rekommendation från kommissionen om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (COM(2008)0639), och sin resolution av den 6 maj 2009 (9) om detta meddelande,

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om framtiden för sociala tjänster av allmänt intresse (11),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2008 om en förnyad social agenda: möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa (COM(2008)0412) och sin resolution av den 6 maj 2009 om detta meddelande (12),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning (COM(2009)0545), och sin resolution av den 20 maj 2010 om detta meddelande (13),

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607/2 – 2011/0268(COD)) av den 14 mars 2012 och förslaget till lagstiftningsresolution av den 20 augusti 2012 om detta förslag till förordning (14),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (15),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla (16),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om en social investeringspakt som ett svar på krisen (17),

—

med beaktande av kommissionens vitbok av den 16 februari 2012 En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner (COM(2012)0055),

—

med beaktande av ILO:s konvention nr 117 om grundläggande mål och normer för socialpolitiken,

—

med beaktande av ILO:s rekommendation nr 202 om socialt grundskydd,

—

med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen om meddelandet om sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (O-000057/2013 – B7-0207/2013),

—

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I många medlemsstater har finanspolitiska konsolideringsåtgärder lett till att kortsiktiga utgiftsmål gynnats på bekostnad av investeringar i hållbar tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning och konkurrenskraft för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

B.

Statsskuldkrisen som drabbat Europa, framför allt länderna i euroområdet, har lett till en allvarlig ekonomisk nedgång med negativa konsekvenser för flertalet medlemsstater genom stigande arbetslöshet, fattigdom och social utestängning.

C.

Krisen har gjort det mer märkbart att medlemsstaterna är ekonomiskt beroende av varandra och att deras förmåga att bemöta utmaningarna för arbetsmarknaden och samhället skiljer sig avsevärt.

D.

I förening med de demografiska förändringarna tvingar krisen medlemsstaterna till att effektivare använda de sociala utgifterna och utforma eventuella reformer av sina socialskyddssystem utgående från detta.

E.

Arbetsmarknadens parter på nationell nivå kan spela en viktig roll för att finansiera och upprätthålla systemen för social trygghet.

F.

Välriktade och ändamålsenliga sociala investeringar stabiliserar ekonomin, främjar sysselsättningen och förbättrar arbetstagarnas yrkeskunnande, vilket stärker EU:s konkurrenskraft.

G.

Den alltmer kunskapsintensiva inriktningen på tillgängliga arbeten och de yrkeskunskaper som behövs i sektorer som är anpassade efter en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle och där det kommer att finnas gott om arbetstillfällen i framtiden, kräver tillräckliga investeringar i utbildningsprogram.

H.

De genomsnittliga hushållsinkomsterna i EU minskar, medan långtidsarbetslöshet, fattigdom och social utestängning, inbegripet fattigdom bland förvärvsarbetande och social polarisering, ökar i många medlemsstater.

I.

10,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder är idag arbetslös.

J.

Europeiska rådet uttalade den 30 januari 2012: ”För att den hållbara tillväxten och sysselsättningen på nytt ska öka måste man följa en konsekvent och brett baserad strategi som kombinerar smart budgetkonsolidering, där investeringar i framtida tillväxt upprätthålls, en sund makroekonomisk politik och en aktiv sysselsättningsstrategi som bevarar den sociala sammanhållningen.”

K.

Konsekvenserna av den ekonomiska stagnationen och den ihållande statsskuldkrisen, i kombination med de demografiska förändringarna, innebär en utmaning för välfärdssystemen liksom för social trygghet på en anständig nivå, inbegripet de lagstadgade och frivilliga socialförsäkringssystemen.

L.

22,8 procent av ungdomarna i EU är för närvarande arbetslösa, och i vissa medlemsstater är arbetslösheten bland unga mer än 50 procent.

M.

8,3 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar. Denna siffra fortsätter att öka, vilket medför en risk att de blir en förlorad generation.

N.

Det finns en större risk att ungdomar med invandrarbakgrund lämnar skolan utan att ha uppnått fullständiga gymnasiebetyg.

O.

27 procent av barnen löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning, vilket ska jämföras med 24 procent för hela EU:s befolkning (18).

P.

8 procent av EU-medborgarna lever under förhållanden med allvarlig materiell fattigdom och har inte råd med ett antal av de förnödenheter som anses vara nödvändiga för att leva ett anständigt liv i Europa.

Q.

15 procent av barnen lämnar skolan utan att ha gått ut gymnasiet. 10 procent av EU:s medborgare lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar.

R.

Kommittén för socialt skydd varnar för att dessa siffror fortsätter att öka i många medlemsstater, delvis på grund av effekterna av finanspolitiska konsolideringsåtgärder.

S.

Det är de mest utsatta befolkningsgrupperna, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, som drabbats hårdast av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen.

T.

Socialpolitiken omfattas i första hand av medlemsstaternas behörighet och EU stöder, hjälper och kompletterar medlemsstaternas insatser.

U.

Har man ett anständigt arbete är man verkligen skyddad mot fattigdom.

V.

En aktiv arbetsmarknadspolitik och aktiva strategier för aktivering spelar en nyckelroll för att arbetslösa ska kunna få anständigt arbete.

W.

Individanpassad och tillräcklig yrkesvägledning kan hjälpa dem som söker anständigt arbete att finna det.

X.

Åtstramningsåtgärderna, inbegripet nedskärningar inom offentlig verksamhet och bidragsbudgetar, får inte förvärra situationen för de mest missgynnade grupperna eller i onödan utsätta människor för risken att bli arbetslös.

Y.

Åtstramningen får varken ifrågasätta utbudet av, tillgängligheten till eller de överkomliga priserna på hälso- och sjukvårdstjänster och långvårdstjänster eller förvärra ojämlikheterna i fråga om hälsa.

Z.

Kvinnor kommer sannolikt att drabbas mer än män av den ekonomiska krisen. Det finns en risk att den pågående recessionen fördröjer eller till och med vänder utvecklingen, vilket skulle få långsiktiga konsekvenser för de sociala trygghetssystemen liksom för den sociala inkluderingen och befolkningsutvecklingen.

AA.

All åtstramningspolitik måste vara intelligent och i de politiska huvudprioriteringarna måste det ges utrymme för konjunkturutjämnande investeringar, som stämmer överens med den ekonomiska prestandan och produktiviteten.

AB.

Marginaliserade befolkningsgrupper lever under bedrövliga socioekonomiska förhållanden och är ofta utsatta för allvarlig diskriminering och segregation på alla området i livet.

AC.

De första tecknen på skolavhopp är en tidig varningssignal om en ond cirkel av återkommande fattigdom.

AD.

Hemlöshet fortsätter att vara ett problem i samtliga EU-medlemsstater. Hemlöshet är en av de extremaste formerna av fattigdom och urholkar den mänskliga värdigheten och komprometterar den grundläggande mänskliga rätten till en bostad.

AE.

Det är samtliga medlemsstaters internationella skyldighet att garantera tillgång till en anständig bostad. Subventionerade bostäder måste tillhandahållas parallellt med ett marknadsbaserat utbud av bostäder.

AF.

Hemlösa behöver specifika åtgärder för att de ska kunna integreras i samhället och undvika social utestängning.

AG.

Fattigdom och social utestängning fortsätter att vara en central social bestämningsfaktor för hälsa och levnadsförhållanden, särskilt med tanke på hur barnfattigdom påverkar barns hälsa och välbefinnande.

AH.

Könsdiskriminering på arbetsplatsen, löneklyftor mellan könen och därav följande skillnader i pension fortsätter envist att förekomma i EU.

AI.

Endast 63 procent av kvinnorna i EU yrkesarbetar mot 76 procent av männen, vilket delvis beror på att det saknas barnomsorg och annan anhörigvård och konkreta åtgärder för att åstadkomma en hälsosam balans mellan arbete och familjeliv.

AJ.

Jämställdhetsperspektivet är avgörande för att uppnå de övergripande målen i Europa 2020-strategin, eftersom kvinnor utgör den största reserven av hittills outnyttjad arbetskraft. Konkreta åtgärder och specifika handlingsprogram för jämställdhetsintegrering måste därför utarbetas som ett led i den europeiska planeringsterminen.

AK.

Eftersom de flesta familjeförsörjare, de flesta ensamstående föräldrar och de flesta omsorgsgivare är kvinnor måste en aktiv inkluderingspolitik inbegripa en allomfattande uppsättning åtgärder som gör det möjligt för dem att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens paket för sociala investeringar, genom vilket man upprättar de kopplingar som behövs mellan nationell socialpolitik, arbetet med reformerna av den europeiska planeringsterminen och de berörda anslagen från EU-sammanhållningsfonderna.

2.

Europaparlamentet konstaterar att välfärdssystemen, förutom sin ursprungliga funktion av att tjäna det sociala skyddet, enligt kommissionens meddelande också ska tjäna sociala investeringar och stabilisera ekonomin. Parlamentet understryker att det av dagens ekonomiska och sociala kris framgår att dessa funktioner måste komplettera varandra snarare än stå i motsats till varandra.

3.

Europaparlamentet upprepar att socialpolitiken och den ekonomiska politiken måste samordnas bättre på EU-nivå för att motsägelser ska kunna undvikas, synergier byggas upp mellan dem samt för att dessa bägge slag av politik bättre ska kunna stärka varandras syften.

4.

Europaparlamentet betonar att ekonomisk tillväxt på sikt är det bästa sättet att motverka arbetslösheten.

5.

Europaparlamentet beklagar att meddelandet åtföljts av en rekommendation inom bara ett enda område, medan åtstramningens konsekvenser gör sig gällande inom flera områden av socialpolitiken.

6.

Europaparlamentet är övertygat om att reformer av socialpolitiken måste styras särskilt av principerna om aktiv integration och aktivering, så att de arbetslösa och de mest missgynnade kan komma in på arbetsmarknaden och delta i den.

7.

Europaparlamentet påminner om att sociala investeringar skapar såväl sociala som ekonomiska vinster genom att sociala risker förebyggs och bemöts. Sociala investeringar är inriktade på offentlig politik och investeringsstrategier i mänskliga resurser under övergången mot föränderliga arbetsmarknader och gör att man kan tillägna sig ny kunskap i sektorer där det kommer att finnas gott om arbetstillfällen i framtiden och som anpassats till en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle.

8.

Europaparlamentet betonar att sociala investeringar bör ses som en investering av medlemsstaterna, som kan ge dubbel avkastning med vinster på lång sikt samt konjunkturutjämnande effekter, vilka i sin tur kan minska risken för förluster. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka delar av de offentliga socialutgifterna kan anses som produktiva investeringar.

9.

Europaparlamentet noterar i anslutning till detta att målinriktade sociala investeringar bör utgöra en viktig del av medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik, och omsättas i arbetet med den europeiska planeringsterminen för att de sysselsättningsrelaterade, sociala och utbildningsrelaterade målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås.

10.

Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att inkludera sociala investeringar i sina budgetmål på medellång och lång sikt, liksom i sina nationella reformprogram.

11.

Europaparlamentet upprepar att socialpolitiken inte får sina resurser bara från den offentliga sektorn.

12.

Europaparlamentet understryker därför att medlemsstaterna i högre grad bör ta innovativa grepp på finansieringen, bland annat genom att låta den privata sektorn delta och genom att använda finansieringslösningar via instrument såsom samhällsuppbyggande obligationer, offentlig-privata partnerskap, mikrofinansiering, pass för sociala investeringar (”social investment passport”) och politiskt baserade garantier.

13.

Europaparlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att också låta sociala företag medverka, eftersom de kan komplettera den offentliga sektorns insatser.

14.

Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att överväga att ta fram en resultattavla för gemensamma sociala investeringsindikatorer, som ska omfatta en varningsmekanism, för övervakning av framstegen i medlemsstaterna.

15.

Europaparlamentet ser positivt på kommissionens fasthållande vid att minst 25 procent av de sammanhållningspolitiska medlen ska anslås till humankapital och sociala investeringar genom Europeiska socialfonden.

16.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera effektiv övervakning av de socialpolitiska utgifterna, så att resurserna avsätts för målinriktade och effektiva åtgärder och onödig byråkrati undviks.

17.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ofördröjligen modernisera sin politik för sociala investeringar samt, vid behov, strukturera om den, för att kunna erbjuda sina medborgare tjänster av bästa möjliga slag.

18.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör göra sin politik för sociala investeringar hållbar och trygga dess framtid genom att förbättra både systemets effektivitet och ändamålsenlighet och de tillbudsstående resurserna.

19.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna, när de vill göra sin politik för sociala investeringar mer hållbar, inte nödvändigtvis bör öka utgifterna utan använda utgifterna effektivare och mera ändamålsenligt.

20.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att målinrikta sin politik för sociala investeringar och regelbundet övervaka framstegen.

21.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ta upp fattigdom bland förvärvsarbetande, fattigdom bland personer med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden samt fattigdom bland äldre personer i de kommande landsspecifika rekommendationerna. Europeiska rådet uppmanas att stödja dessa riktlinjer som en prioritering.

22.

Europaparlamentet betonar de viktiga komponenterna i den europeiska strategin för aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden, nämligen tillräckligt inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet. Parlamentet beklagar att de nationella strategierna för aktiv inkludering alltför ofta handlar om aktivering av dem som redan befinner sig i arbetslivet, så att man i själva verket utesluter personer som står utanför arbetsmarknaden och som inte kan återvända till den exempelvis på grund av ålder eller funktionsbegränsningar.

23.

Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att strategierna för aktiv inkludering bör

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för politiken för aktiv inkludering systematiskt bedöma hur åtstramningen påverkar utsatta grupper.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera kvaliteten på sociala tjänster för berättigade personer, i vilket också ska ingå att tjänsterna ska finnas att tillgå, kunna anlitas och vara överkomligt prissatta, särskilt inom områdena hälso- och sjukvård, långtidsvård, utbildning, subventionerade bostäder, energi, vatten, transport och kommunikation.

26.

Europaparlamentet betonar att det behövs ökad produktivitet i tillhandahållandet av vårdtjänster, för att minska förekomsten av ohälsa eller funktionsnedsättning och så att äldre människor ska kunna fortsätta klara sig själva även om de lider av funktionsbegränsningar.

27.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga införande av sociala standardavgifter för utsatta grupper, exempelvis inom energi, vatten och kollektivtrafik.

28.

Europaparlamentet begär att organisationer som representerar marginaliserade befolkningsgrupper aktivt ska delta i utformningen och genomförandet av strategierna för integrering av marginaliserade befolkningsgrupper, exempelvis de nationella strategierna för integrering av romer fram till 2020.

29.

Europaparlamentet beklagar att man i många medlemsstater inte gör tillräckligt för att integrera invandrare och betonar att det behövs investeringar i lämpliga program och tjänster och i ändamålsenlig information om hur man kan ta del i programmen, för att integrationen av invandrare ska gå lättare och risken för social utestängning minska.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konkret och utförlig färdplan för genomförande av strategier för aktiv inkludering. Parlamentet betonar att tidsfrister och realistiska mål som grundar sig på specifika indikatorer och en utförlig dialog mellan de berörda parterna bör fastställas i denna färdplan och att den ska övervakas noga genom den öppna samordningsmetoden, med hjälp av relevanta redskap och förfaranden i händelse av att den inte följs.

31.

Europaparlamentet ser positivt på kommissionens rekommendation om barnfattigdom som ingår i meddelandet om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning. Barnets rättigheter har också stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

32.

Europaparlamentet välkomnar den helhetssyn man gått in för i rekommendationen och som bygger på de tre pelarna tillgång till adekvata resurser, tillgång till tjänster av hög kvalitet och deltagande i samhällsliv och beslutsfattande och där det erkänns att barn har rättigheter.

33.

Europaparlamentet upprepar än en gång att alla barn och ungdomar har rätt till utbildning enligt FN:s barnkonvention, som även omfattar barn och ungdomar som saknar uppehållstillstånd i de länder där de vistas.

34.

Europaparlamentet betonar att kampen mot barnfattigdom måste inriktas på förebyggande och tidiga ingripanden i stället för avhjälpande åtgärder, och den bör utgå från den vägledande principen om lika tillgång till förskolor och barnomsorg av hög kvalitet.

35.

Europaparlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till fler inrättningar för barn, exempelvis allaktivitetshus som håller öppet både under terminerna och loven och kultur- och idrottsverksamhet utanför lektionstid, där även måltider ingår.

36.

Europaparlamentet betonar att tillräckliga ekonomiska resurser måste anslås till dessa tjänster, särskilt till åtgärder till stöd för fattiga och utsatta familjer, exempelvis familjer med barn med funktionsnedsättning, ensamstående föräldrar eller familjer med många barn.

37.

Europaparlamentet betonar vikten av förhållandet mellan barn och förälder och av att föräldrar får det stöd som behövs för att de ska kunna uppfylla sitt föräldraansvar, vilket förhindrar att barn till följd av stor fattigdom separeras från sina föräldrar och omplaceras.

38.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument Confronting Homelessness (kamp mot hemlöshet).

39.

Europaparlamentet påminner om parlamentets efterlysning av en konkret och utförlig färdplan för genomförandet av EU-strategin för hemlösa.

40.

Europaparlamentet betonar att investeringar i subventionerade bostäder, förutom att de spelar en avgörande roll för att mildra följderna av fattigdom, bör ses som en social investering, som leder till skapande av anständiga arbetstillfällen och hållbar tillväxt på lång sikt.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa onödig byråkrati vid ansökan om subventionerat boende, liksom alla former av diskriminering av minoriteter eller utsatta grupper, i syfte att garantera lika tillgång för alla.

42.

Europaparlamentet påminner om att energikostnaderna vanligtvis utgör en stor del av hushållsutgifterna och uppmanar därför medlemsstaterna att stärka sina åtgärder för energieffektivitet i hushållen.

43.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta särskilda program för hemlösa utgående från bedömningar av den lokala situationen, och att lägga särskild vikt vid bostäder och långsiktigt bistånd till utsatta personer och marginaliserade befolkningsgrupper, i stället för att endast tillhandahålla tillfälliga bostäder.

44.

Europaparlamentet betonar att investeringar i ungdomars sysselsättning måste ingå som ett centralt inslag i nationella strategier för sociala investeringar.

45.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att vidta avgörande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt genom att förhindra avhopp från skolor, fortbildning eller lärlingsprogram (till exempel med hjälp av ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller en annan och lika ändamålsenlig ram) och att utarbeta uttömmande strategier för ungdomar som varken arbetar eller studerar.

46.

Europaparlamentet betonar att sociala investeringar till stöd för ungdomar som varken arbetar eller studerar skulle minska de förluster som ekonomin drabbas av idag till följd av ungdomars bristande integration på arbetsmarknaden, som av Eurofound skattats till 153 miljarder euro om året, eller 1,2 procent av BNP i EU.

47.

Europaparlamentet beklagar att dagens politik för sociala investeringar inte tillräckligt betonar att resurser i första hand måste inriktas på de långtidsarbetslösa, arbetslösa ungdomar samt äldre arbetstagare som riskerar långtidsarbetslöshet.

48.

Europaparlamentet konstaterar att sociala investeringar i ungdomar kan ta sig många olika uttryck, och bland annat ske i form av utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum och lokala och regionala företag, genom att erbjuda målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag samt mentorskap med äldre anställda för att engagera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen, eller genom att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete, uppmuntra ungdomars deltagande i samhällslivet samt främja regional, europeisk och internationell rörlighet med hjälp av ytterligare framsteg i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet betonar att sociala investeringar kan gå hand i hand med ändamålsenliga incitament, såsom sysselsättningsbidrag eller försäkringsavgifter för unga som garanterar rimliga arbets- och levnadsförhållanden, för att få arbetsgivare inom den offentliga och privata sektorn att anställa unga, investera både i arbetstillfällen av hög kvalitet för unga och i deras fortbildning och kompetensutveckling under anställningen samt stödja företagande bland unga.

49.

Europaparlamentet betonar att de nationella systemen för social trygghet, framför allt pensionssystemen, måste samordnas bättre för att uppmuntra till rörlighet.

50.

Europaparlamentet betonar att det behövs statistiska uppgifter som är jämförbara mellan medlemsstaterna avseende ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadsutgifter för ungdomar.

51.

Europaparlamentet framhåller med skärpa att åtstramningsåtgärder kan äventyra sysselsättningens kvalitet, det sociala skyddet och hälso- och säkerhetsnormer och framhåller att de därför måste åtföljas av åtgärder avsedda att upprätthålla tillräckliga normer.

52.

Europaparlamentet betonar vikten av livslångt lärande för att människor bättre ska kunna delta i samhällslivet och på arbetsmarknaden, ända fram till lagstadgad pensionsålder och, om så önskas, rentav ännu längre.

53.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att, som en del av sina sociala investeringsprogram, anta åtgärder som främjar skapandet av arbetstillfällen, t.ex. skattereformer som underlättar anställningar, främjar och stöder egenföretagande och nyföretagande, förbättrar ramvillkoren för affärsverksamhet, underlättar små och medelstora företags tillgång till finansiering, omvandlar informellt och odeklarerat arbete till reguljära anställningar, skapar incitament för förbättrad sysselsättningsnivå bland de mest utsatta samhällsgrupperna, reformerar arbetsmarknaderna så att de blir mer dynamiska och fria från diskriminering samt att integrera flexicurity och modernisera lönebildningssystemen för att anpassa lönerna till produktivitetsutvecklingen.

54.

Europaparlamentet betonar att den sysselsättningsskapande potentialen i innovativa sektorer i Horisont 2020, som den hållbara, koldioxidfria ekonomin, hälso- och sjukvården, den sociala omsorgen och de digitala, kulturella och kreativa sektorerna, måste utnyttjas, vilket bör stödjas genom tillräckliga investeringar i ny kompetens och instrument för sociala investeringar, och att begreppet smart specialisering därvid ska användas för att anpassa framstående forsknings- och innovationskapacitet till marknadsutvecklingen.

55.

Europaparlamentet konstaterar att iakttagande av flexicurityprinciperna möjliggör såväl tillräckligt socialt skydd för arbetstagarna som tillgång till fortbildning och karriärutveckling, som gör det möjligt att förvärva ny kompetens.

56.

Europaparlamentet välkomnar inriktningen på socialt entreprenörskap och tillgång till mikrokrediter för, bland annat, utsatta grupper och betonar att de är avgörande komponenter i samband med sociala investeringar, eftersom de inte bara kan skapa nya hållbara arbetstillfällen och låta den sociala och solidariska ekonomin utvecklas, utan också låter sociala företag gå med vinst och återinvestera vinsten.

57.

Europaparlamentet betonar att ett aktivt åldrande vid god hälsa måste tillförsäkras livet igenom och att man måste lägga tyngdpunkten vid att förebygga och rehabilitera för att antalet fall av ohälsa, funktionsbegränsningar och funktionsnedsättningar ska kunna minskas, för att det ska dröja längre innan de inträffar och för att utvecklingen av dem ska kunna vändas och dämpas.

58.

Europaparlamentet beklagar att meddelandet inte belyser den viktiga roll som Grundtvig-programmet spelar för att förhindra fattigdom och social utestängning och främja sociala investeringar. Kommissionen uppmanas att öka medvetenheten om möjligheterna till program för livslångt lärande, yrkesutbildning och fortbildning, och medlemsstaterna uppmanas att öka kvaliteten på och tillgängligheten till dessa program.

59.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som EU:s finansieringsinstrument och de europeiska fonderna för socialt företagande spelar för att förbättra sociala företags tillträde till finansmarknaderna.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga införandet av en gemensam europeisk ram för offentliggörande av uppgifter, som skulle garantera transparent information om investeringar i sociala företag i medlemsstaterna och främja grupptryck mellan företagen.

61.

Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvar (CSR) bör inrikta sig på såväl miljönormer som sociala standarder, varvid syftet är att få företagen att bete sig ansvarsfullt.

62.

Europaparlamentet välkomnar att jämställdhetsaspekter behandlas i kommissionens meddelande om sociala investeringsstrategier.

63.

Europaparlamentet betonar den avgörande vikten av att det erbjuds barnomsorg och annan anhörigvård av god kvalitet, eftersom kvinnor på det sättet kan komma in på arbetsmarknaden och heltidsarbeta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ordna med tillräcklig barnomsorg och annan anhörigvård för att bägge föräldrarna ska kunna delta i arbetslivet, något som blir ännu viktigare i och med att utbudet av barnomsorgsplatser i dag är ganska olika i olika medlemsstater.

64.

Europaparlamentet sluter upp bakom kommission i dess uppmaning till medlemsstaterna att investera i tjänster – såsom barnomsorg under hela dagen av hög kvalitet till ett rimligt pris, heldagsskolor, äldreomsorg och stöd till anhörigvårdare – som främjar jämställdhet, gör det lättare för män och kvinnor att förena arbete och familjeliv (också pappaledighet) och skapar förutsättningar för inträde på eller återvändande till arbetsmarknaden. Parlamentet vill också att det tillförsäkras lika lön för likvärdigt arbete för män och kvinnor.

65.

Europaparlamentet upprepar vikten av att utbildningsväsendena anammar jämställdhetsperspektivet, vilket ger barnen möjlighet att upptäcka sin begåvning. På så sätt kan man långsiktigt undvika könssegregering på arbetsmarknaden.

66.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera och främja jämställdhet mellan könen som en del av sin nationella politik och i sina nationella reformprogram.

67.

Europaparlamentet belyser den avgörande roll som sammanhållningspolitiken och strukturfonderna spelar för att främja de sociala investeringarna. Parlamentet betonar i detta sammanhang det betydande bidrag som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ger för att förhindra fattigdom bland arbetstagare som drabbats av krisen, och från EU-instrumentet Progress för mikrokrediter för att stödja entreprenörskap med hjälp av utbildnings-, omskolnings- och arbetskraftsåtgärder för att få människor tillbaka in i arbetslivet.

68.

Europaparlamentet betonar att strukturfonderna bör inrikta sig på prioriterade områden som klart påverkar tillväxt och sysselsättning och att man föreslagit en fokusering på sammanhållningspolitiken.

69.

Europaparlamentet betonar att Europeiska socialfonden bör få en klarare inriktning på aktiva åtgärder som verkligen motsvarar arbetsgivarnas behov.

70.

Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen betonar att Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste instrumentet avsett att främja sociala investeringar. Parlamentet stöder starkt i detta avseende att åtminstone 25 procent av finansieringen för sammanhållningspolitiken måste tilldelas ESF och att 20 procent av ESF i varje medlemsstat måste öronmärkas för att främja social integration och bekämpa fattigdom.

71.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att den fleråriga budgetramen 2014–2020 innehåller de budgetresurser som krävs för att uppmuntra till och stödja sociala investeringar i EU.

72.

Europaparlamentet begär att utbetalningen av de 6 miljarder euro som avsatts för det nya ungdomssysselsättningsinitiativet ska tidigareläggas under de första åren av den fleråriga budgetramen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och genomföra ungdomsgarantierna så snabbt som möjligt. Parlamentet betonar att Internationella arbetsorganisationen uppskattar kostnaderna för att genomföra ungdomsgarantierna inom hela Euroområdet till 21 miljarder euro, och begär därför att anslaget ska höjas inom ramen för en översyn av den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar att ungdomsgarantin utsträckts till att gälla för personer som inte fyllt 30 år.

73.

Europaparlamentet ser positivt på kommissionens avsikt att utreda användningen av nya finansieringsinstrument för att öka hävstångseffekten av offentliga sociala investeringar. Kommissionen uppmanas att lägga fram utförligare förslag i denna fråga.

74.

Europaparlamentet anser att budgetdisciplinen inom euroområdet bör mätas inte bara med hjälp av finanspolitiska och makroekonomiska riktmärken, utan att dessa bör kompletteras och likställas med sysselsättningsrelaterade och sociala riktmärken och framstegsrapporter om strukturreformerna, för att garantera en passande och effektiv nivå på de sociala investeringarna i medlemsstaterna och därigenom garantera hållbarheten i en social europeisk union på lång sikt.

75.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga hur den sociala dimensionen av en verklig ekonomisk och monetär union kan stärkas och åtgärda frågan om medlemsstaternas behov av offentliga investeringar, framför allt sådana som hänger samman med de sociala och utbildningsrelaterade målen enligt Europa 2020-strategin.

76.

Europaparlamentet upprepar än en gång att ett socialt paket för Europa bör främja:

77.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, då blockerande minoriteter utan anledning hindrar nödvändiga framsteg, att utöka principen om fördjupat samarbete till social- och sysselsättningspolitiken.

78.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.