9.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/58

1.1

EESK stöder kommissionens förslag eftersom det förenklar den rättsliga ramen och klargör de befintliga reglerna och därmed gör EU-lagstiftningen mer konsekvent när det gäller utsläppandet av produkter på marknaden.

1.2

Det bör framhållas att alla ekonomiska aktörer, beroende på sina respektive roller i leveranskedjan, har ansvaret för produkternas överensstämmelse i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för konsumenternas hälsa och säkerhet. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive ansvarsområden garantera att produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller kraven i direktivet.

1.3

Vad gäller påföljderna anser EESK att kommissionen i högre grad måste specificera deras karaktär, klassificering och minimitrösklar på överstatlig nivå, även om det är medlemsstaterna som ska införa dem i sina respektive lagstiftningar. Därför ser EESK med förväntan fram mot kommissionens antagande av det så kallade ”marknadsövervakningspaketet”, som innehåller detaljerade bestämmelser om en högre grad av samarbete och harmonisering.

1.4

Kommissionen, producenterna och konsumenterna bör undersöka om det i framtiden går att förbättra konsumentinformationen genom att införa ett nytt system som anger produkternas ursprung och säkerställer deras spårbarhet.

2.1

Den nuvarande rättsliga ramen på EU-nivå för utsläppande på marknaden, fri rörlighet för och ibruktagande av radioutrustning och teleterminalutrustning har varit i kraft sedan 1999 (1), och varit avgörande för att skapa en inre marknad på detta område.

2.2

EESK välkomnade redan då (2) detta direktiv som innehöll väsentliga krav för att värna om hälsa och säkerhet genom att garantera elektromagnetisk kompatibilitet och undvika skadlig störning. Det följde den så kallade ”nya metoden” för lagstiftning, eftersom det innebar att man överförde tekniska krav i icke-obligatoriska harmoniserade standarder och begränsade de rättsliga kraven till de allra väsentligaste (3).

2.2.1

Den nuvarande rättsliga ramen är komplex, eftersom man på grundval av direktiv 1999/5/EG endast får släppa ut utrustning som uppfyller kraven i detta direktiv på marknaden, samtidigt som medlemsstaterna inte får införa ytterligare begränsningar på nationell nivå som avser samma krav, det vill säga, sådana som har till syfte att skydda hälsa och säkerhet, garantera elektromagnetisk kompatibilitet och undvika skadliga störningar.

2.2.2

Dessa produkter omfattas även av annan EU-lagstiftning som rör miljöaspekter, särskilt direktiven om farliga ämnen, batterier och avfall från elektriska och elektroniska produkter, samt genomförandeåtgärderna inom ramen för ekodesigndirektivet.

2.2.3

Idrifttagande och användning av radioutrustning omfattas däremot av nationell reglering. När medlemsstaterna utövar denna befogenhet måste de följa EU-lagstiftningen, särskilt följande:

2.3

En annan viktig aspekt är kravet på förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden, inte minst de nya rambestämmelser för saluföring av produkter som antogs 2008 (4). EESK ställde sig bakom dessa rambestämmelsers syfte och målsättningar (5), eftersom de fastställde en gemensam ram för

2.4

För att komma till rätta med den komplexa rättsliga ramen lägger kommissionen fram ett förslag som syftar till att klargöra tillämpningen av direktiv 1999/5/EG och ersätta det för att eliminera onödiga administrativa bördor för företag och förvaltningar genom att öka spektrumflexibiliteten och genom att förenkla den administrativa hanteringen för spektrumanvändning.

3.1

Anpassning till beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter (inklusive de definitioner som anges i kapitel R1 i beslut 768/2008/EG, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, tre moduler för bedömning av överensstämmelse, skyldigheter till anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse, samt förenklade förfaranden i fråga om skyddsåtgärder).

3.2

Beslut nr 768/2008/EG antogs tillsammans med förordning (EG) nr 765/2008 (om ackreditering och marknadsövervakning). Genom dessa infördes normer för att få den inre marknaden att fungera bättre genom att man införde en mer enhetlig strategi i fråga om teknisk harmonisering av produkters säkerhet samt genom ett effektivare övervakningssystem för samtliga varor från EU eller tredjeländer som förs ut på marknaden. Dessutom skulle konsumentskyddet förbättras på inre marknaden.

3.3

Man inför en ny definition av ”radioutrustning” som bara omfattar utrustning som avsiktligt avger signaler som använder radiospektrum, oavsett om det gäller kommunikation eller andra ändamål, och till följd av detta är direktivets nya titel ”direktiv om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning”. Direktivet gäller inte fast terminalutrustning.

3.4

Förslaget gör det möjligt att

3.5

Dessutom införs möjligheten att kräva registrering i ett centralt register för produkter inom kategorier som visar bristande överensstämmelse på basis av den information om överensstämmelse som medlemsstaterna bidrar med.

3.6

I förslaget klargörs också förhållandet mellan direktiv 1999/5/EG och EU:s och medlemsstaternas lagstiftning om användningen av radiospektrum.

3.7

Vidare förenklas och minskas följande administrativa skyldigheter:

3.8

Avslutningsvis innebär förslaget till direktiv en anpassning till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och till förordning (EG) nr 182/2011 om kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, förfarandena för utövandet av genomförandeakter och delegerade befogenheter samt utövande av delegering, vilket rent konkret innebär att man

4.1

EESK stöder kommissionens förslag eftersom det i enlighet med artikel 7 i EUF-fördraget bidrar till att göra EU-rätten mer konsekvent genom att omarbetning används som lagstiftningsmetod. Omarbetning innebär att man antar en ny rättsakt som i en och samma text samlar både de innehållsmässiga ändringar som görs av en tidigare rättsakt och de bestämmelser i den tidigare rättsakten som förblir oförändrade. Den nya rättsakten ersätter och upphäver den tidigare, vilket innebär en anpassning till terminologin i beslut nr 768/2008/EG och Lissabonfördraget.

4.2

Fri rörlighet för varor är en av de fyra grundläggande friheterna i fördragen, och förslaget till direktiv främjar fri rörlighet för säkra varor genom att stärka konsumentskyddet och företagens konkurrenskraft och skapa rättvisa konkurrensvillkor för de ekonomiska aktörerna.

4.3

För att se till att det råder villkor som återupprättar den europeiska industrins konkurrenskraft är det mycket viktigt att inre marknaden utgör en garanti för full driftskompatibilitet genom att man minskar fragmenteringen av de nationella marknaderna och av investeringarna i forskning och innovation.

4.4

EESK påpekar att det finns ett behov av att utveckla en proaktiv industripolitik som bättre avspeglar balansen mellan producenternas kapacitet, tekniska rambestämmelser för immateriella rättigheter och, framför allt, de slags produkter som kan uppfylla gemensamma standarder, regler och harmoniserade förfaranden.

4.5

Antagandet av tekniska standarder och regleringsstandarder bör ske i enlighet med den nya standardiseringsmetodens principer, vilket innebär att information och öppna förfaranden bör ha en central roll i arbetet och att arbetsmarknadens parter och företrädare för det organiserade civila samhället bör delta fullt ut.

5.1

Vad gäller direktivets tillämpningsområde anges i artikel 1.3 att det finns flera olika typer av radioutrustning som inte omfattas av direktivet. Dessa används uteslutande för verksamhet som rör ”allmän säkerhet”, vilket förutom försvar och nationell säkerhet också inbegriper andra begrepp, till exempel ”statens ekonomiska välstånd”, som bör definieras eller klargöras ytterligare för att göra bestämmelsen mer tydlig.

5.1.1

Vi vill också påpeka att dessa typer av utrustning inte finns med i förteckningen över ”utrustning som inte omfattas av detta direktiv” i Bilaga I, trots att de enligt artikel 1.3 inte omfattas av direktivet.

5.2

EESK instämmer i att man bör främja samverkan med annan radioutrustning via nät och anslutning till andra gränssnitt av lämplig typ i hela unionen. Detta kan göra det enklare att använda utrustning genom att driftskompatibiliteten mellan radioutrustning och tillbehör underlättas.

5.3

För att stärka skyddet av personuppgifter och användarnas privatliv bör de tekniska säkerhetsanordningarna ha en etisk och social dimension som bör finnas med redan i inledningen av deras utveckling för att underlätta deras acceptans i samhället. Man måste garantera skyddet av medborgarnas grundläggande rättigheter i alla faser, från utformningsskedet till standardiseringsfasen och den tekniska tillämpningen ute på fältet. Denna aspekt måste beaktas redan i de tidigaste stadierna.

5.4

Man bör klargöra vilka krav som gäller för utsläppande på marknaden av produkter från såväl EU som tredjeländer. Därför borde man i artikel 6 ange vid vilka tillfällen man förväntar sig att de centrala krav som fastställs i direktivet ska uppfyllas (harmoniserade europeiska standarder, internationella standarder som kommissionen har offentliggjort), samt vilka villkor som gäller för tillämpningen av kompletterande nationella standarder.

5.5

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de produkter som saluförs uppfyller de krav som fastställts i fråga om respektive frekvensband, för att undvika störningar på 800 MHz-bandet samt onödig kontaminering av radiospektrumet. Denna uppmaning är särskilt nödvändig i gränsöverskridande regioner där det skulle vara önskvärt att harmonisera användartiden och tillämpade teknikformer.

5.6

EESK välkomnar att man vill säkerställa tillgången till larmtjänster, i synnerhet för användare med funktionshinder. Radioutrustning bör därför konstrueras på ett sådant sätt att den stöder nödvändiga funktioner.

5.7

Det är mycket viktigt att alla ekonomiska aktörer har ansvaret för produkternas överensstämmelse, i förhållande till sina respektive roller i leveranskedjan, i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för konsumenternas hälsa och säkerhet, och samtidigt garantera rättvis konkurrens på marknaden inom EU.

5.8

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive ansvarsområden garantera att produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller kraven i direktivet. Man måste se till att importörer som för in produkter på marknaden uppfyller alla krav. De får inte tillhandahålla produkter som inte uppfyller dessa krav eller som medför risker.

5.9

Man bör som en marknadsövervakningsåtgärd säkerställa radioutrustningens spårbarhet genom hela leveranskedjan, för att på så sätt främja konsumenternas rätt till information.

5.10

EESK vill än en gång påpeka (6) att det nuvarande marknadssystemet inte säkerställer att produkten har genomgått ett förfarande som garanterar kvalitet och säkerhet, vilket innebär att konsumenterna blir svikna i sina förväntningar.

5.11

Vad gäller systemet för ackreditering och bedömning av överensstämmelse förespråkar EESK gemensamma behörighetsnivåer för de organ för bedömning av överensstämmelse som anmälts samt striktare urvalskriterier och harmoniserade urvalsförfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

5.12

EESK anser också att man måste skärpa kraven på att de organ för bedömning av överensstämmelse som anmälts ska vara oberoende, genom att de förbud som fastställs i artikel 26.4 utvidgas till att gälla två eller tre år före bedömningen.

5.13

Kommittén är bekymrad över de delegerade akter som planeras i förslaget, eftersom de ibland inte är tillräckligt konkreta. Detta gäller till exempel artikel 5, som reglerar registreringen av radioutrustning inom vissa kategorier som kommissionen enligt förslaget ges befogenhet att identifiera i efterhand, utan att några kriterier fastställs över huvud taget, vilket kan lämna ett alltför brett tolkningsutrymme.

5.14

Vad gäller påföljderna bör förslaget på överstatlig nivå specificera påföljdernas karaktär och minimitrösklar. Medlemsstaternas lagstiftning måste utgöra en garanti för dessa påföljder, eftersom förslaget till direktiv bara innebär att de nationella myndigheterna ska föreskriva påföljder för dessa former av agerande genom att anta ”effektiva, proportionella och avskräckande” åtgärder, vilket kan leda till att vissa aktörer ägnar sig åt ”forum shopping” för att hitta det alternativ som passar bäst i förhållande till deras intressen, eller att ne bis in idem-regeln överträds vid konkurrerande påföljder.

5.15

EESK rekommenderar att tidsfristen på fem år i artikel 47.2 förkortas på grund av sektorns snabba utveckling.