EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0209
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS EU State Aid Modernisation (SAM)
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Modernisering av det statliga stödet i EU
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Modernisering av det statliga stödet i EU
/* COM/2012/0209 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Modernisering av det statliga stödet i EU /* COM/2012/0209 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Modernisering av det statliga stödet i EU (Text av betydelse för EES) 1. Inledning: Kontrollen av
statligt stöd i nuläget 1. Europa 2020 är Europas
tillväxtstrategi för detta årtionde. I en föränderlig värld inriktar sig
Europeiska kommissionen sin politik på att göra EU till en smart och hållbar
ekonomi för alla. Dessa tre varandra förstärkande mål bör kunna hjälpa EU och
dess medlemsstater skapa att nå goda resultat i form av hög sysselsättning,
produktivitet och social sammanhållning. 2. Mot denna bakgrund är den
inre marknaden EU:s största tillgång när det gäller att generera hållbar
tillväxt. En ändamålsenlig inre marknad kräver införandet av två instrument: för
det första regler för att skapa en integrerad marknad utan nationella gränser
och för det andra en konkurrenspolitik, inklusive kontroll av statligt stöd,
som garanterar att den inre marknadens funktion inte snedvrids av
konkurrenshämmande beteende där företag eller medlemsstater gynnar vissa
aktörer på bekostnad av andra. Konkurrens är en viktig drivkraft för tillväxt:
den ger såväl gamla som nya företag ett incitament att gå in på marknader och
bedriva innovationsverksamhet och att förbättra sin produktivitet och sin
konkurrenskraft i ett globalt sammanhang. Konkurrens är också en
kostnadseffektiv politik eftersom den kan användas utan att det medför utgifter
för vare sig den offentliga eller privata sektorn. Som ett av de
konkurrenspolitiska instrumenten spelar kontrollen av statligt stöd en
avgörande roll för att försvara och stärka den inre marknaden. 3. Den ekonomiska och
finansiella krisen har hotat den inre marknadens integritet och ökat risken för
konkurrensbegränsande reaktioner. Samtidigt har krisen ökat behovet av att
staten tar på sig en större roll för att skydda de mest utsatta i samhället och
främja den ekonomiska återhämtningen. Men det har också frestat på
medlemsstaternas budgetar med krav på finanspolitisk konsolidering och bättre
utnyttjande av knappa resurser. Sist men inte minst har krisen ökat
skillnaderna i medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller att finansiera
sin politik. 4. Europas tillväxtpotential kan
ökas genom bättre riktade offentliga utgifter och genom att lämpliga
förutsättningar skapas som kan sätta igång en varaktig ekonomisk återhämtning. Särskilt
de offentliga utgifterna bör bli mer effektiva[1] och inriktade på en tillväxtfrämjande
politik som uppfyller gemensamma europeiska mål. 5. En del av dessa offentliga
utgifter kommer att bestå av statligt stöd[2], oavsett om det är i form av direkta
utgifter, skattelättnader, statliga garantier eller annat. En effektivare och
bättre riktad kontroll av det statliga stödet kan gynna utformningen av en
verkningsfullare tillväxtfrämjande politik och begränsa snedvridningen av
konkurrensen så att den inre marknaden förblir öppen och konkurrensutsatt. Den
kan också förbättra kvaliteten på de offentliga finanserna. En mer fokuserad
ram gör det möjligt för medlemsstaterna att bidra mer till genomförandet av
Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och till en konsolidering av de
offentliga finanserna. 6. Moderniseringen av kontrollen
av statligt stöd behövs för att förbättra kvaliteten på kommissionens
granskningsarbete och forma detta instrument till ett verktyg som främjar en
sund användning av offentliga medel till förmån för tillväxtorienterade
strategier och begränsar en snedvridning av konkurrensen som skulle leda till
olika konkurrensvillkor på den inre marknaden. De gällande materiella reglerna
och den gällande procedurramen, som tillämpas både i större och mindre ärenden,
är krångliga och komplicerade och en utmaning för kontrollen av det statliga
stödet. 7. Det finns också andra
faktorer som talar för att det behövs ett omfattande paket för en övergripande
modernisering av EU:s statsstödspolitik: Flera viktiga instrument på området
statligt stöd upphör att gälla före utgången av 2013. EU:s fleråriga budgetram
och EU:s strukturfondsregler för perioden 2014–2020 ska utarbetas och sist men
inte minst ska systemet för övervakningen av den ekonomiska politiken och
budgetdisciplinen förstärkas under EU:s planeringstermin. 8. Moderniseringen av kontrollen
av statligt stöd har därför tre olika syften: i) främja en hållbar, smart
tillväxt för alla på en konkurrensutsatt inre marknad, ii) inrikta
kommissionens förhandsgranskning på ärenden som mest påverkar den inre
marknaden och stärka medlemsstaternas samarbete i samband med tillämpningen av
reglerna om statligt stöd, iii) rationalisera reglerna och möjliggöra snabbare
beslut. 9. I detta meddelande skisseras
en sammanhållen reformstrategi för uppnående av dessa mål, som är tätt
sammanlänkade och som bör ses som integrerade byggstenar i ett enda reformpaket.
2. Syftena med moderniseringen
av det statliga stödet och instrumenten för att uppnå dem 2.1. Främja tillväxt på en
starkare, dynamisk och konkurrenskraftig inre marknad 10. I Europa 2020-strategin
erkänns det statligt stödets betydelse för tillväxt och dess kapacitet att
aktivt och på ett positivt sätt medverka till att målen i Europa 2020-strategin
uppnås genom att locka och stödja initiativ till mer nyskapande, effektiva och
grönare teknik, och samtidigt underlätta tillgång till offentliga stöd till
investeringar, riskkapital och finansiering för forskning och utveckling”[3]. 11. Strategier för att uppnå
Europa 2020-målen kan på ett väsentligt sätt bidra till att få slut på krisen
och att få igång en hållbar tillväxt igen. Medlemsstaterna och unionen kommer
att prioritera budgetutgifter med detta ändamål, som i en del fall kommer att
innehålla statligt stöd. 12. En moderniserad kontroll av
det statliga stödet bör underlätta hanteringen av stöd som är väl utformat,
inriktat på konstaterade marknadsmisslyckanden och mål av gemensamt intresse
och minst konkurrenssnedvridande (”gott stöd”). Detta ska garantera att det
statligt stödet främjar innovation, miljövänlig teknik och utveckling av
humankapital, undviker skador på miljön och på sikt främjar tillväxt,
sysselsättning och EU:s konkurrenskraft. Sådant stöd främjar tillväxten bäst
när det inriktas på ett marknadsmisslyckande och därmed kompletterar och inte
ersätter privata satsningar. Statligt stöd bidrar effektivt till det önskade
allmänpolitiska målet endast om det har en stimulanseffekt, dvs. sporrar det
stödmottagande företaget till verksamhet som det inte skulle ha bedrivit utan
stöd. Och statligt stöd inverkar mest gynnsamt på tillväxten om det är utformat
på ett sätt som begränsar snedvridningen av konkurrensen och håller den inre
marknaden öppen och konkurrenskraftig. Därför är kontroll av statligt stöd
avgörande för att offentliga utgifter i form av statligt stöd ska bli
effektivare och ändamålsenligare, med det övergripande målet att främja en
högre tillväxt på den inre marknaden, vilket kräver att konkurrensen utvecklas.
Statligt stöd som inte är avsett att avhjälpa marknadsmisslyckanden och inte
har någon stimulanseffekt är inte bara slöseri med offentliga medel utan
fungerar som hämsko på tillväxten genom att försämra konkurrensvillkoren på den
inre marknaden. 13. Kontrollen av statligt stöd
ligger redan till grund för flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin.
Exempelvis bredbandsriktlinjerna skapar förutsättningar för ett effektivt
statligt stöd till bredbandsutbyggnad, till stöd för uppnåendet av målen för
”en digital agenda för Europa”. Offentligt stöd för att utveckla infrastruktur
är också till hjälp för att uppnå smarta, uppgraderade och fullt sammankopplade
transport- och energinät som det är tänkt i ”Ett resurseffektivt Europa”. Gemenskapens
rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation gör
det lättare att uppnå målen för ”Innovationsunionen” och ”Industripolitik för
en globaliserad tid”. Genomdrivandet av principen om att förorenaren betalar
samt möjligheten att ge stöd för att uppmuntra företag att gå längre än EU:s
obligatoriska miljönormer eller främja energieffektivitet i enlighet med
miljöstödsriktlinjerna är ett av sätten att genomföra flaggskeppsinitiativet
”Ett resurseffektivt Europa”. Möjligheten att stödja utbildning med statliga
medel främjar uppnåendet av målen i ”En agenda för ny kompetens och nya
arbetstillfällen ”. Riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd
tillåter stöd till krisföretag endast på stränga villkor och om det leder till
att de åter blir lönsamma på lång sikt. Detta föranleder ineffektiva företag
att lämna marknaden och gör företagen redo för global konkurrens, vilket bidrar
till ” Industripolitik för en globaliserad tid ”. Sambandet mellan Europa
2020-målen och flaggskeppsinitiativen å ena sidan och bestämmelserna om
statligt stöd å andra sidan bör vidareutvecklas för att effektivisera och
modernisera kommissionens instrument och uppmuntra medlemsstaterna att rikta
knappa offentliga resurser till gemensamma prioriterade områden. 14. Genom att lägga tonvikt på det
offentliga stödets kvalitet och effektivitet kan man genom kontrollen av
statligt stöd också hjälpa medlemsstaterna att stärka sin budgetdisciplin och
förbättra de offentliga finansernas kvalitet – vilket leder till ett bättre
utnyttjande av skattebetalarnas pengar. Detta är särskilt viktigt för att uppnå
en ”intelligent” budgetkonsolidering samtidigt som uppgiften att målinrikta
offentliga utgifter för att generera tillväxt förenas med behovet att få
budgetarna under kontroll. Därför finns det också ett behov av att integrera
kontrollen av det statliga stödet och mer allmänna konkurrensaspekter i
förfarandet med EU:s planeringstermin. 15. En handfast kontroll av det
statliga stödet är också viktigt för att garantera en väl fungerande inre
marknad. En handfast kontroll av det slaget går hand i hand med ett
slagkraftigt genomförande av EU:s inremarknadsregler och är av särskild
relevans på marknader som bara helt nyligen har öppnats och där stora
monopoloperatörer understödda av staten fortfarande spelar en viktig roll,
t.ex. transport, posttjänster eller, i mer begränsad utsträckning, energi. Genom
att modernisera det statliga stödet kan man kan få den inre marknaden att
fungera bättre genom en mer verkningsfull politik som syftar till att begränsa
snedvridningen av konkurrensen, bevara lika konkurrensvillkor och bekämpa
protektionism. Kontrollen av statligt stöd får en viktigare roll nu när vi
måste mobilisera den inre marknadens hela tillväxtpotential. 16. Den globala miljö som
europeiska företag verkar i innebär både problem och möjligheter. Det finns
olika system med konkurrensregler runtom i världen. EU:s regler om statligt
stöd erbjuder en jämförelsevis öppnare, enhetligare och mer tillväxtinriktad
ram, samtidigt som de möjliggör jämförbara stödnivåer[4]. Det
faktum att EU:s moderniserade ram för statligt stöd innebär en ökad fokusering
på tillväxtfrämjande mål samtidigt som man slår vakt om en väl fungerande inre
marknad bör förbättra konkurrenskraften för företag i EU, även utanför unionen.
17. Under de specifika
omständigheter där bidrag som beviljats av ett tredje land skulle leda till en
snedvridning av konkurrensen ger WTO-reglerna en grundläggande ram för att
komma till rätta med konsekvenserna av olagligt utländskt stöd till aktörer i
EU. Dessutom kan bilaterala frihandelsavtal som EU ingår med tredjeländer också
innehålla regler om bidrag med tanke på specifika frågor som inte omfattas av
WTO-ramen (t.ex. frihandelsavtal med Korea). Handelspolitiska instrument kan
användas för att genomföra dessa områden. 18. Förslagen till moderniseringar
som bidrar till tillväxtmålet är följande: (a)
Att identifiera och definiera gemensamma
principer för kommissionens bedömning av förenligheten hos alla
stödåtgärder. Sådana övergripande principer skulle klargöra hur kommissionen
skulle bedöma gemensamma drag som för närvarande inte behandlas på samma sätt i
de olika riktlinjerna och rambestämmelserna. Dessa principer borde vara så
användbara som möjligt och skulle kunna gälla definition och bedömning av
verkliga marknadsmisslyckanden samt offentliga stödåtgärders stimulanseffekter
och negativa effekter, eventuellt inklusive stödets samlade effekter. (b)
Översyn och förenkling av riktlinjer för
statligt stöd, för att göra dem förenliga med dessa
gemensamma principer. Översynen kommer att följa en allmän metod som bygger på
att stärka den inre marknaden och öka effektiviteten i de offentliga utgifterna
(statligt stöd ska användas bara om det tillför ett verkligt mervärde). En
tydligare definition av de marknadsmisslyckanden som måste åtgärdas och en
noggrannare granskning av stimulanseffekten kommer att spela en viktig roll i
detta sammanhang för att garantera valuta för pengarna och förebygga
snedvridning. En mer systematisk bedömning av de potentiella negativa
effekterna av statligt stöd – särskilt vad gäller snedvridningar av
resursallokering och dynamisk effektivitet, stödkapplöpning och marknadsstyrka
– kommer också att behöva göras. Således kommer t.ex. reviderade riktlinjer för
undsättning och omstrukturering för icke-finansiella företag att bli ett mycket
viktigt instrument för att kontrollera denna mycket snedvridande typ av stöd i
syfte att säkerställa att processen med ett marknadsutträde avbryts av statliga
ingripanden endast när det verkligen är motiverat. Likaså kommer man när
marknadsförhållandena tillåter att införa nya regler för undsättning och
omstrukturering av finansinstitut med tanke på de förhållanden som kommer att
råda efter krisen, i överensstämmelse med de framtida förslagen om EU:s
krishantering och konfliktlösning. Slutligen bör identifiering av bästa praxis
när det gäller utgiftsprioriteringar inom ramen för Europa 2020-strategin
möjliggöra snabbt godkännande av kostnadseffektivt och tillväxtfrämjande stöd.
När det gäller förenkling skulle, i ett första skede före utgången av 2013,
flera riktlinjer, däribland riktlinjerna för regionalstöd, forskning och
utveckling och innovation, miljöstöd, riskkapital och bredband (stödtyper som
utgör mer än två tredjedelar av det stöd som beviljas i EU) kunna anpassas till
och eventuellt konsolideras med de gemensamma principerna. Det skulle också
kunna göra det möjligt att finna synergier mellan olika stödsystem och uppnå
flera mål samtidigt. Dessa riktlinjer kommer att antas i tur och ordning och
utan dröjsmål under denna period. Därefter kommer andra riktlinjer successivt
att kunna anpassas och konsolideras. 2.2. Inrikta insatserna på de fall
som mest påverkar den inre marknaden 19. Strävan efter en mer
ändamålsenlig kostnadsanvändning bör inte leda till en kontroll på mikronivå av
alla offentliga utgifter, utan snarare till prioritering och hårdare
granskning av sådant stöd som har en betydande inverkan på den inre marknaden,
t.ex. stora stöd som kan ha en snedvridande effekt (bl.a. skattestöd). Jämsides
med detta bör undersökningen av ärenden av en mer lokal karaktär och med ringa
effekt på handeln förenklas. Detta resultat skulle kunna uppnås genom mer
proportionerliga och differentierade regler och genom modernisering av
kontrollen av statligt stöd, med ökat ansvar för medlemsstaterna att utarbeta
och genomföra stödåtgärder. Detta kommer att kräva ett tydligare fastställande
av reglerna och förstärkt efterhandskontroll från kommissionens sida för att
säkerställa adekvat överensstämmelse. Det kommer också att minska den
administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare när det är fråga om
mindre stödbelopp. 20. De moderniseringsförslag som
ska bidra till tillväxtmålet är följande: (a)
En eventuell översyn av förordningen om stöd av
mindre betydelse på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning, med
hänsyn tagen till situationen i samtliga medlemsstater och hela den inre
marknaden samt till budgetkonsekvenserna av en sådan översyn, i syfte att
undersöka om det nuvarande tröskelvärdet fortfarande motsvarar
marknadsförhållandena. (b)
Eventuella ändringar av rådets bemyndigandeförordning
för att ge kommissionen möjlighet att förklara att vissa kategorier av stöd är
förenliga med den inre marknaden och därför undantas från förhandsanmälan.
Detta skulle i sin tur möjliggöra en ökning av de stödtyper som, utifrån
kommissionens erfarenheter, skulle kunna dra nytta av en sådan förenklad
kontroll, utan att göra avkall på kommissionens övervakning och
efterhandskontroll. Dessa nya stödtyper som skulle kunna omfattas av
bemyndigandeförordningen skulle t.ex. kunna omfatta följande: stöd till kultur,
stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, stöd till (delvis)
EU-finansierade projekt, t.ex. Jessica, med flera. (c)
En översyn och eventuell förlängning av den allmänna
gruppundantagsförordningen, för de stödkategorier som omfattas av den
ändrade bemyndigandeförordningen, i syfte att bättre kanalisera offentliga resurser
till vissa väletablerade mål samtidigt som man förenklar den administrativa
behandlingen av väl utformade åtgärder med relativt låga stödbelopp. 21. Skulle kommissionen besluta
att öka storleken och omfattningen av stödåtgärder som undantas från anmälningsskyldigheten,
skulle medlemsstaterna få ett ökat ansvar för att garantera en korrekt
tillämpning av reglerna om statligt stöd. Med fler åtgärder som är undantagna
från anmälningsskyldigheten måste medlemsstaterna garantera att åtgärder av
mindre betydelse och gruppundantagna stödordningar och ärenden uppfyller
reglerna om statligt stöd på förhand, i strikt samordning med kommissionen som
fortsätter att utöva efterhandskontroll av sådana åtgärder. Kommissionen kommer
att förvänta sig ett bättre samarbete med medlemsstaterna i fråga om kvalitet
och snabbhet vid lämnande av information och utarbetande av anmälningar samt
effektiva nationella system (inklusive privata parters tillämpning av reglerna
om statligt stöd), som garanterar att statliga stödåtgärder som undantagits
från anmälningsskyldigheten är förenliga med unionslagstiftningen. Man kan
tänka sig att lätta på anmälningsplikten och därmed den administrativa bördan
endast om de nationella myndigheterna uppvisar ett större engagemang och
presterar bättre resultat när det gäller regelefterlevnaden. Kommissionens
efterhandskontroll måste följaktligen öka, också därför att övervakningen av
medlemsstaternas genomförande av åtgärder som omfattas av gruppundantag
avslöjar att reglerna om statligt stöd ofta inte följs. På det sättet kan man
garantera att reglerna om statligt stöd faktiskt efterlevs. 2.3. Enhetligare regler och
snabbare beslut 22. Reglerna om statligt stöd har
med tiden utvecklats till en komplicerad rättslig ram. Det finns utrymme för att
klargöra och förenkla reglerna, förbättra konsekvensen och rationalisera
bedömningsförfarandet. Det finns ett behov av att bättre förklara begrepp som
används på området statligt stöd och att konsolidera övergripande och
materiella regler. 23. Kommissionen har skyldighet
att undersöka alla påståenden om eventuellt stöd utan att i praktiken kunna
fastställa prioriteringar för handläggning av klagomål. Dessutom kan
kommissionen inte alltid få fullständig och korrekt information från parterna,
vilket kan förlänga förfarandena. Det finns ett behov av att i nära samarbete
med medlemsstaterna rationalisera och reformera förfarandena så att besluten
kan fattas inom en tidsram som är rimlig för företagen. Inslag i paketet som
främjar detta mål är följande: (d)
Förtydligande och bättre förklaring av begreppet
statligt stöd: Stödbegreppet är ett objektivt koncept som i fördraget
(artikel 107) direkt definieras som allt stöd som är ett resultat av ett
statligt ingripande eller ges med hjälp av statliga medel, som sannolikt kommer
att påverka handeln mellan medlemsstaterna, som innebär en fördel för
mottagaren och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. Kommissionens
roll i detta sammanhang är begränsad till att klargöra hur den uppfattar och
tillämpar bestämmelserna i fördraget, såsom dessa tolkas av domstolen. Inom
ramen för denna begränsning bidrar kommissionen med ytterligare klargöranden av
de centrala principer som ligger till grund för stödbegreppet i syfte att
förenkla genomförandet. (e)
En modernisering av procedurförordningen när
det gäller handläggningen av klagomål och verktygen för marknadsinformation för
att kommissionen bättre ska kunna inrikta sina insatser på de fall som är mest
relevanta ur inremarknadssynpunkt. Detta förutsätter att kommissionen måste
kunna sätta prioriteringar för handläggningen av klagomål, vilket omfattar att
ge högre prioritet åt påståenden om eventuellt stöd som har stor effekt på
konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Jämsides med detta bör
kommissionen, för att effektivt kunna granska stödärenden med betydande
inverkan, ges effektivare verktyg att skaffa sig nödvändig information från
marknadsaktörer i god tid och därmed kunna fatta beslut inom en tidsram som är
rimlig för företagen. En sådan modernisering av förfarandena skulle också ge
kommissionen möjlighet att på eget initiativ inleda fler undersökningar av fall
med en betydande snedvridning av konkurrensen som hämmar den inre marknaden. Det
bör också möjliggöra en snabb kontroll av stödåtgärdernas marknadseffekter,
vilket skulle möjliggöra snabbare beslut. 3. vägen framåt 24. Den modernisering av det
statliga stödet som skisseras ovan bör ge kontrollen av statligt stöd en
tydligare och mer sammanhängande struktur. De olika tänkbara åtgärder som
beskrivs ovan utgör integrerade byggstenar i ett enda reformpaket. 25. Med de ovan beskrivna möjliga
åtgärderna som samverkar genom att stödja varandra och vara beroende av
varandra strävar man således efter att nå de högt satta målen. T.ex. de möjliga
ändringar av förfarandena som föreslagits ovan skulle möjliggöra snabbare
beslutsfattande och göra det möjligt för kommissionen att koncentrera sin
övervakning av regelefterlevnaden på det som har störst betydelse på EU-nivå. Samma
tankegång gäller för utvidgningen av tillämpningsområdet för den allmänna
gruppundantagsförordningen genom en ändring av bemyndigandeförordningen. 26. Mot bakgrund av detta
ömsesidiga beroende mellan paketets mål och beståndsdelar och för att maximera
resultaten av moderniseringsprocessen är det också önskvärt att de viktigaste
inslagen i reformen träder i kraft samtidigt. De olika processerna kommer
därför att inledas när detta meddelande antas, och de viktigaste instrumenten i
paketet, bl.a. rådets rättsakter, bör antas före utgången av 2013. 27. För att detta mål ska kunna
nås bör kommissionens förslag till procedur- och bemyndigandeförordningar antas
hösten 2012. Kommissionen har som mål att utarbeta resten av paketet under de
kommande månaderna i syfte att successivt genomföra översynen och förenklingen
av de viktigaste kommissionsrättsakterna före utgången av 2012. Kommissionen
har för avsikt att samråda med medlemsstaterna och föra en öppen dialog med
Europaparlamentet och andra aktörer i syfte att samla underlag för en
diskussion om förslagen till modernisering av det statliga stödet. [1] Detta
omfattar också en utfasning av bidrag som leder till ineffektiv användning av
resurser eller till skador på miljön, i linje med meddelandet från
kommissionen: Färdplan för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 571
slutlig, s. 10. [2] En
översikt över de offentliga utgifterna för statligt stöd finns i Resultattavla
för statligt stöd - Rapport om statligt stöd som beviljats av EU:s
medlemsstater, KOM(2011) 848 slutlig. [3] Kommissionens
meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla,
KOM (2010) 2020, 3.3.2010 slutlig, s. 20. [4] En
jämförande studie som WTO genomförde 2006 visar att de stödnivåer som EU:s
medlemsstater beviljar är jämförbara med de stödnivåer som beviljas av EU:s
viktigaste handelspartner (stöd i procentandel av BNP). Se WTO:s rapport från 2006: Exploring the links between
subsidies, trade and the WTO. http://www.wto.org/english/res_e/booksp_e/anrep_e/world_trade_report06_e.pdf. Se avsnitt II: Subsidies, Trade and the
WTO och kapitel E: The incidence of Subsidies.