9.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/81

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén vill rikta uppmärksamheten på att tillväxtstrategin för i år läggs fram mot en bakgrund av dystra framtidsutsikter för ekonomin och sysselsättningen, men också vid en tidpunkt då nya åtgärder och åtaganden presenteras, t.ex. tillväxt- och sysselsättningspakten eller den stora översynen av den ekonomiska styrningen i EU. Kommittén anser att tillväxt- och sysselsättningspakten och åtgärderna för att bryta kopplingen mellan banker och stater, bl.a. bankunionen och ECB:s nya program (direkta monetära transaktioner), ska genomföras snabbt och balanserat, eftersom de utgör viktiga delar i återhämtningen och arbetet med att återställa förtroendet.

1.2

Det finns vissa tvivel på att EU ska kunna nå målen för Europa 2020-strategin i tid, och EESK beklagar att tillväxtstrategin för 2013 inte innehåller någon analys av orsakerna till bristen på framsteg mot målen.

1.3

Med tanke på det svåra läget i ekonomin, de negativa konsekvenserna för den sociala sammanhållningen, den stora och stigande arbetslösheten och den ökande fattigdomen varnar kommittén för följderna av fortsatt åtstramningspolitik och de svåra konsekvenserna av en djup och långvarig recession, som kan försvaga ekonomin strukturellt och äventyra övergången till en miljömässigt hållbar modell. Många andra internationella politiska aktörer uttrycker liknande farhågor om läget för Europa och konsekvenserna av åtstramningen för den ekonomiska tillväxten.

1.4

När det gäller idén om en ”tillväxtfrämjande konsolidering” har kommittén redan tidigare (1) efterlyst en konsolidering av de offentliga finanserna över en period som ska vara så flexibel som möjligt för att inte tillväxtdynamiken ska brytas och så att man uppnår en ”smart” jämvikt mellan intäkter och kostnader, tillgång och efterfrågan. Vi vill också upprepa vår varning för faran att underminera systemet för offentliga tjänster och kollektiv solidaritet så att vi inte försvagar det sociala skyddet mot de stora riskerna i samhället (arbetslöshet, sjukdom, åldrande) och så att vi undviker en ökning av buffertsparandet.

1.5

I fråga om begreppet ”differentierad” konsolidering och förslaget om att de medlemsstater som riskerar finansiell oro bör genomföra en ”snabb finanspolitisk justering” samtidigt som andra medlemsstater kan låta sina automatiska stabilisatorer verka, tvivlar kommittén på att en sådan policymix skulle fungera. Den kan fortfarande få en tydlig negativ påverkan på euroområdet som helhet och i synnerhet på de medlemsstater som redan genomgår en djup recession till följd av åtstramningar. Samtidigt står det klart att vissa ekonomier kommer att behöva göra mycket större insatser än andra för att återskapa stabilitet och tillväxt när de tar sig ut ur kisen.

1.6

EESK ser med oro på risken för en obalanserad ekonomisk politik och på den stora vikt som lagts vid åtstramningar. EESK anser att en finanspolitisk konsolidering för att rätta till allvarliga finanspolitiska obalanser kräver ett mer långsiktigt tidsperspektiv, och vi anser att tidsaspekten för den finanspolitiska konsolideringen bör stämmas av mot en avsevärt förstärkt och konkret tillväxt- och sysselsättningspakt.

1.7

Den årliga tillväxtstrategin för 2013 tycks motivera den finanspolitiska konsolideringen med behovet av förtroende, särskilt finansmarknadernas förtroende. EESK erkänner visserligen vikten av tillgång till kredit och en korrigering av finanssektorn, men vill rikta uppmärksamheten på att hushållens och företagens förtroende är lika viktigt, och att ett klimat som präglas av förtroende inte kan upprätthållas om företagen är oroliga för efterfrågan och folk är oroliga för sina jobb, sin lön eller sin sociala trygghet. Finansmarknadernas förtroende respektive konsumenternas och producenternas förtroende måste följas åt.

1.8

Kommittén efterlyser beslutsamma åtgärder för att återställa tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i den europeiska ekonomin och uppmanar det nuvarande ordförandeskapet att beslutsamt driva frågan om tillväxt. Det behövs ambitiösa åtgärder för tillväxt och sysselsättning, och en investeringspolitik som är inriktad på såväl nystart på kort sikt som strukturomvandlingar i den europeiska ekonomin som motsvarar de grundläggande utmaningarna i fråga om hållbarhet, fler och bättre arbetstillfällen, social konvergens uppåt samt innovationsbaserad konkurrenskraft.

1.9

Det är av största vikt att genomföra olika politiska åtgärder i rätt ordning för att återstarta ekonomin, med ett fastare finanspolitiskt grepp (2).

Den nya politiken för Europas framtid bör baseras på flera principer. I stället för att medlemsstaterna ska konkurrera med varandra behövs en starkt integrerad europeisk och överstatlig flerårig strategi. Marknadskrafterna, särskilt finansmarknaderna, måste kontrolleras och styras av demokratiskt beslutade politiska prioriteringar. Ekonomin måste vara stabil, men också korrekt, med en rättvis fördelning. De starkare regionerna måste stödja de svagare regionerna och hjälpa dem att komma ikapp genom att skapa en produktivare, innovativare och starkare ekonomi. I gengäld måste medlemsstater som kan generera mer skatteintäkter använda detta medel för att minska skuldbördan.

1.10

EESK välkomnar tillväxt- och sysselsättningspakten och uppmanar kommissionen och Europeiska rådet att genomföra den skyndsamt och att gå ännu längre genom att omvandla den till ett brett europeiskt investeringsprogram. Vi upprepar därför kraven på en förstärkt budget i enlighet med EU:s ambitioner och de utmaningar som unionen står inför, en snabb överenskommelse om nästa fleråriga budgetram och en stark ställning för EIB, som arbetar med sysselsättningsintensiva projekt (t.ex. projekt för små och medelstora företag, viktig infrastruktur, energi och klimat).

1.11

EESK vill åter betona vikten av sammanhållningspolitiken för att uppnå konvergens i hela EU.

1.12

I samband med nystarten för tillväxten vill kommittén återigen lyfta fram den potential som finns i inre marknaden och behovet av innovation för den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Vi vill understryka företagens stora roll, i synnerhet de små och medelstora företagens, vikten av entreprenörskap och nyföretagande, sociala företag och kooperativ i återhämtningsprocessen.

1.13

Med tanke på kopplingen mellan krisens finansiella, ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter anser EESK att det krävs mer fokus på en miljövänlig ekonomi och europeisk planeringstermin och efterlyser ett större engagemang från det civila samhället på dessa områden.

1.14

När det gäller sysselsättning och kompetenshöjning påminner EESK om behovet av att investera i utbildning och livslångt lärande (inbegripet utbildning på arbetsplatsen och det duala lärlingssystemet) för att ta itu med kompetensflaskhalsar och bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Kommittén efterlyser åter åtgärder för att underlätta deltagandet på arbetsmarknaden, förbättrade offentliga arbetsförmedlingar, en ökning av åtgärderna för en aktiv arbetsmarknad och stöd till entreprenörskap och egenföretagande. Satsningar måste göras på att mobilisera investeringar med stor inverkan på sysselsättningen.

EESK hänvisar till sina yttranden nyligen om dessa ämnen. Kommittén förbereder dessutom för närvarande yttranden om ökad sysselsättning för unga (3) och de kommande riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (4).

Kommittén noterar att kommissionen i tillväxtstrategin för 2013 förespråkar flexibilitet på arbetsmarknaden med liten eller ingen hänsyn tagen till trygghetsaspekterna. Vi vill påminna om våra tidigare yttranden, och särskilt om tanken på att det behövs en jämvikt mellan flexibilitet och trygghet och att det i fråga om flexicurity behövs en ”stark och livskraftig social dialog där arbetsmarknadens parter deltar aktivt och kan förhandla, påverka och ta ansvar” (5).

När det gäller löner hyser kommittén oro för att strukturreformerna ska utlösa en negativ konkurrens mellan staterna. Kommittén framhåller på nytt att lönesättningsreformer kräver förhandlingar på nationell nivå mellan arbetsmarknadsparterna, och ber därför kommissionen att förtydliga sin hållning i fråga om löner, inflation och produktivitet.

1.15

Kommittén anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om rättvisa, inte minst social rättvisa. Reformernas kostnader och fördelar bör fördelas på alla (arbetstagare, hushåll, företag).

1.16

Kommittén efterlyser ytterligare ansträngningar för att säkerställa att de sociala trygghetssystemen effektivt motverkar effekterna av krisen och främjar social inkludering. Man bör genomföra strategier för aktiv inkludering för att säkerställa en inkluderande arbetsmarknad samt bekämpa fattigdom.

1.17

Slutligen vill EESK åter peka på behovet av att förbättra det demokratiska ansvarstagandet och legitimiteten i de olika förfarandena i den europeiska planeringsterminen samt samordningen av de nationella ekonomiska politiska åtgärderna. Den sociala och civila dialogen är av största vikt för att politiska åtgärder och reformer ska kunna utformas och genomföras på rätt sätt. Därför krävs nära samarbete och samförstånd med arbetsmarknadsparterna. Kommittén efterlyser en större roll för arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället på EU-nivå och i synnerhet på nationell nivå. Ökat deltagande från arbetsmarknadsparterna bör resultera i bättre genomförande.

2.1

I meddelandet om den årliga tillväxtstrategin för 2013, som inleder den europeiska planeringsterminen, fastställer kommissionen vad den anser bör vara de övergripande budgetmässiga, ekonomiska och sociala prioriteringarna för 2013. Syftet med den europeiska planeringsterminen är att förbättra samordningen mellan den ekonomiska politiken och socialpolitiken i Europa så att de viktigaste målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla kan uppnås på ett effektivt sätt.

2.2

Den årliga tillväxtstrategin ska fungera som underlag för de nationella beslut om ekonomi och budget som medlemsstaterna fastställer i stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram.

2.3

Mot bakgrund av behovet att stödja återhämtningen och återställa förtroendet har kommissionen ansett att de fem prioriteringar som fastställdes 2012 fortfarande är giltiga för 2013: fortsätta att konsolidera de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt, återupprätta normal utlåning till näringslivet, främja dagens och morgondagens tillväxt och konkurrenskraft, komma till rätta med arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen samt modernisera den offentliga förvaltningen.

2.4

I det här utkastet till yttrande redovisas analys, kommentarer och förslag som rör den årliga tillväxtstrategin inför 2013.

3.1

Tillväxtstrategin för i år presenteras mot en bakgrund av dystra framtidsutsikter för ekonomin och sysselsättningen. Kommittén delar den oro som uttrycks i tillväxtstrategin: Att krisen har pågått så länge har inte gynnat medlemsstaterna i deras försök att uppfylla målen på områdena sysselsättning, FoU, klimat/energi, utbildning och fattigdomsbekämpning, och allt fler tvivlar på att EU ska kunna uppnå målen.

Kommittén noterar också att tillväxtstrategin för 2013 tillkommit mot bakgrund av helt nya faktorer. Dels undertecknades en tillväxt- och sysselsättningspakt (6) av Europeiska rådet i juni 2012, dels genomfördes grundläggande förändringar i unionens styrning (särskilt i fråga om förbättrad övervakning av finanspolitiken), ett resultat av den nuvarande strukturens brister när det gäller att hantera den ekonomiska krisen och förhindra en spridning, brister som hotar eurons och EU:s existens och som har gjort recessionen än mer långvarig och orsakat hög arbetslöshet. Kommittén anser att dessa åtgärder bör genomföras skyndsamt och på ett balanserat sätt eftersom de kan utgöra ett viktigt bidrag till att återställa förtroendet bland investerare, företag och konsumenter.

3.2

Kommittén noterar att två viktiga dokument offentliggjorts nyligen: ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union” (7) och ”En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union” (8), som kommittén håller på att utarbeta ett yttrande om.

Vi såg positivt på att kommissionen betonade nödvändigheten av att bryta kopplingen mellan bankerna och medlemsstaterna och på att man tagit de första stegen mot en bankunion (9). Det fanns ett åtagande att göra vad som krävdes för att säkerställa den finansiella stabiliteten, och ECB har åtagit sig att genomföra betydande åtgärder för att lugna ner Europas krisdrabbade statspappersmarknader.

En bankunion skulle bidra till att hushåll och företag i alla delar av EU fick samma tillgång till kredit, och den skulle ge inre marknaden en möjlighet att återskapa den konkurrenskraft som krävs för att uppfylla målen för Europa 2020-strategin.

4.1.1

Kommittén beklagar att Europa 2020-strategin knappt nämns i den årliga tillväxtstrategin, bortsett från en hänvisning i en fotnot till en rapport från Eurostat (10). I meddelandet konstateras bara att Europa ”på det hela taget” inte uppfyller sina mål ”i den takt som föreskrivs”. I den årliga tillväxtstrategin saknas emellertid en adekvat analys av de exakta orsakerna till bristen på framsteg när det gäller att uppfylla målen för Europa 2020-strategin, och ingenstans i dokumentet ställs frågan om huruvida de politiska val som har gjorts på senare tid har bidragit till att EU nu befinner sig längre från Europa 2020-strategin. Kommittén efterlyser en radikal översyn av Europa 2020-processen och en omfördelning av strukturfonderna så att EU kan uppfylla målen och upprätta en jämvikt mellan å ena sidan konkurrenskrafts- och åtstramningspolitik, och å andra sidan tillväxt-, sysselsättnings- och socialpolitik.

4.1.2

EESK ser med oro hur sysselsättningsgraden för människor mellan 20 och 64 minskar stadigt. Andelen sysselsatta har sjunkit från 70,3 % 2008 till 68,6 % 2011, samtidigt som målet för sysselsättningsgraden i Europa 2020-strategin fastställs till 75 % av befolkningen mellan 20 och 64. I absoluta tal har Europa förlorat 5 miljoner arbetstillfällen under denna period (11). Konsekvenserna av detta är stigande arbetslöshetstal, för närvarande 10,7 % i EU-27 och till och med 11,8 % i euroområdet (12).

Krisen har medfört högre arbetslöshet, och i kombination med nedskärningarna i de offentliga sociala utgifterna innebär detta att man mellan 2009 och 2011 lade ytterligare 5,9 miljoner till de 113,8 miljoner människor som löper risk att hamna i fattigdom och drabbas av social utestängning i EU (24,2 % av befolkningen) (13).

Det är svårt att se hur EU 2020-strategins mål för sysselsättningen och om att lyfta 20 miljoner människor ur fattigdom ska kunna uppnås om dessa trender fortsätter.

4.1.3

I skarp kontrast till andra stora ekonomier i världen återföll den europeiska ekonomin i recession under 2012, och de ekonomiska prognoserna räknar med extremt svag tillväxt under 2013 och osäker men lika svag tillväxt under 2014. Om den finanspolitiska inriktningen inte förändras och om man inte genomför ytterligare politiska åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättning innebär detta att arbetslösheten och den sociala situationen kommer att förvärras ytterligare.

4.1.4

Kommittén noterar att många andra internationella politiska aktörer uttrycker liknande farhågor om läget för Europa. ILO har varnat för att euroområdet skulle kunna förlora ytterligare 4,5 miljoner arbetstillfällen om man inte på ett samordnat sätt lämnar åtstramningsstrategin (14). FN varnar i sin globala översikt om världens ekonomiska situation och framtidsutsikter 2013 (15) för att recessionen från 2012 skulle kunna fortsätta och fördjupas fram till 2015 (16) om Grekland, Italien, Portugal och Spanien gör ännu större finanspolitiska nedskärningar under 2013. Tillsammans med USA:s ”budgetstup” (”fiscal cliff”) och den snabba inbromsningen i Kina betraktas den europeiska strategin för finanspolitisk konsolidering som en risk för den globala ekonomiska verksamheten. Till och med IMF har i sina prognoser för världsekonomin (17) uttryckt stora tvivel, och har erkänt att åtstramningens effekter på den ekonomiska tillväxten har underskattats grovt. IMF har ifrågasatt storleken på de finanspolitiska multiplikatoreffekterna.

4.1.5

EESK vill varna de politiska beslutsfattarna i Europa för att en långvarig recession kan försvaga ekonomins strukturer och försvåra övergången till en mer miljövänlig modell med en annan energimix.

Långtidsarbetslöshet kan leda till förlust av kompetens, en känsla av hopplöshet, diskriminering i samband med nyanställningar och till att människor lämnar arbetsmarknaden, vilket får en långvarig negativ strukturell inverkan på produktiviteten och tillväxtpotentialen.

Brist på offentliga och privata investeringar (eftersom företagen har dåliga framtidsutsikter vad gäller efterfrågan) kan påverka ekonomins tillväxtpotential eftersom tekniska framsteg och innovation inte utnyttjas till fullo. För att motverka detta är det nödvändigt att snarast möjligt se över den makroekonomiska politiken och främja reformåtgärder, till exempel aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringsstöd och politiska åtgärder för social integrering.

4.1.6

I tillväxtstrategin för 2013 konstateras att den finanspolitiska konsolideringen kan få kortsiktiga negativa följder för ekonomin, och kommissionen föreslår två andra argument som kan minimera sådan påverkan. Kommittén vill ta upp båda dessa argument till diskussion.

Även om det står klart att vissa ekonomier kommer att behöva göra mycket större insatser än andra för att återskapa stabilitet och tillväxt när de tar sig ut ur kisen tvivlar kommittén på att denna typ av policymix fungerar. Kombinationen av en mycket restriktiv finanspolitik i många medlemsstater och en mer neutral finanspolitisk hållning i ett fåtal medlemsstater kommer att få en tydlig negativ påverkan på euroområdet som helhet och i synnerhet på de medlemsstater som redan genomgår en djup recession till följd av åtstramningarna.

4.1.7

Sammanfattningsvis hyser kommittén stora farhågor för den bristande balansen i den ekonomiska politiken. Alltför stor vikt har lagts vid åtstramningar, och den finanspolitiska konsolideringen för att korrigera allvarliga finanspolitiska obalanser behöver ett längre tidsperspektiv. I IMF Fiscal Monitor  (19) redovisades nyligen siffror som bekräftar detta. Under loppet av en kort tidsperiod (2011–2012) sänktes BNP med 3 % (20) i euroområdets ekonomi genom kostnadsnedskärningar och skattehöjningar, vilket orsakade en ny recession. Denna konsolideringstakt är tre gånger så hög som de europeiska politiska beslutsfattarna tidigare beslutat i den reformerade stabilitetspakten (där man fastställde en minskning av det strukturella underskottet med minst 0,5 % av BNP per år).

För att undvika att samma orsaker även fortsättningsvis ger samma följder anser EESK att tidsaspekten för den finanspolitiska konsolideringen bör stämmas av mot en avsevärt förstärkt och konkret tillväxt- och sysselsättningspakt.

4.1.8

Tillväxtstrategin för 2013 bygger på tanken att det är mycket viktigt att återställa och upprätthålla förtroendet, i synnerhet finansmarknadernas förtroende, eftersom dessa marknader kan begränsa tillgången till kredit i medlemsstaterna. Med utgångspunkt i detta fortsätter kommissionen i tillväxtstrategin för 2013 att förespråka en åtstramningspolitik.

4.1.9

EESK konstaterar att finansmarknaderna spelar en central roll i krisen och att en mycket viktig beståndsdel i återhämtningen består i att få den sektorn på rätt köl. Kredittillgången utgör grunden för ekonomin eftersom företagen inte kan investera eller bedriva handel utan lån, och konsumenterna inte kan köpa varor eller bostäder.

Kommittén anser emellertid att de övriga ekonomiska aktörernas (hushållens och företagens) förtroende är lika viktigt. Även om förbättrad tillgång till kredit skulle ge företagen möjlighet att bedriva handel och växa, har lägre räntor och riklig tillgång till kredit inte samma effekt om folk oroar sig för sina jobb, sin lön eller sin sociala trygghet, och om företagen har allvarliga tvivel på efterfrågan i framtiden.

Kommittén vill betona att finansmarknadens förtroende respektive konsumenternas och producenternas förtroende inte nödvändigtvis står i ett motsatsförhållande. I takt med att fler företag, särskilt små och medelstora företag, kan återuppta normal handel när tillgången till kredit har återställts kommer konsumenternas förtroende att öka successivt.

Marknaderna är visserligen oroade över statsskulden men ännu mer av att ekonomin riskerar att kollapsa.

Kommittén vill påminna om ett konstaterande i yttrandet om tillväxtöversikten för 2012: Statsskuldskrisen kan inte lösas utan en tillräcklig tillväxt (21). Att nedprioritera tillväxten skulle medföra en stor risk för recession, vilket i sin tur omedelbart försämrar möjligheterna att upprätthålla en hållbar skuldnivå.

4.2.1

Kommittén efterlyser beslutsamma åtgärder för att återställa tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i den europeiska ekonomin och uppmanar det nuvarande ordförandeskapet att ställa upp ambitiösa mål för tillväxten. Alltför ofta har Europeiska rådet nöjt sig med en miniminivå när det gäller åtgärder för att komma ur krisen, och man har reagerat först när marknadstrycket har hotat hela europrojektet. Det finns ett behov av större uthållighet i arbetet med att åstadkomma en sund och balanserad ekonomisk styrning, i kombination med reformer som ökar den strukturella konkurrenskraften i hela unionen och sätter genomförandet av Europa 2020-strategin i första rummet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Alla finanspolitiska korrigerande åtgärder kommer att innebära en kontraktion, men om man vidtar dem samtidigt som man upprätthåller satsningar som ökad tillväxtpotentialen (utbildning, yrkesutbildning för arbetslösa, FoU, stöd till små och medelstora företag) och kombinerar detta med konkreta framsteg när det gäller att undanröja fragmenteringen i finanssektorn, skulle framtidsutsikterna för tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt inte försämras.

4.2.2

EESK välkomnar stabilitets- och tillväxtpakten, som är ett första viktigt steg mot att erkänna att tillväxt är en nyckelfaktor i arbetet med att komma ur krisen, och uppmanar kommissionen och Europeiska rådet att genomföra den skyndsamt och att gå ännu längre genom att omvandla den till ett brett europeiskt investeringsprogram.

4.2.3

Man bör prioritera tillväxtfrämjande utgifter på till exempel utbildning och färdigheter, innovation (som har central betydelse för den europeiska ekonomins konkurrenskraft), en miljövänligare ekonomi (som måste utgöra drivkraften för nästa industriella revolution) och stora nätverk, bl.a. för bredband och sammankoppling av energi- och transportnät. Det gäller att utnyttja sysselsättningspotentialen inom vissa sektorer: hälsovården, den gröna ekonomin, silverekonomin, byggbranschen, affärstjänster, turism osv.

4.2.4

Inre marknaden har fortfarande potential att skapa konkreta fördelar för företag, konsumenter och medborgare. För detta krävs ytterligare utveckling, till exempel i fråga om tjänster, mobilitet, e-handel, den digitala agendan, e-upphandling, mikroföretag och familjeföretag, åtgärder för att stödja nyföretagande, i kombination med åtgärder för konsumentskydd och den sociala dimensionen av inre marknaden. Det krävs också ökad öppenhet, och medvetenhet, engagemang och en känsla av egenansvar i det civila samhället (22).

4.2.5

Vi vill understryka företagens viktiga roll, i synnerhet de små och medelstora företagens, och vikten av entreprenörskap, sociala företag och kooperativ i återhämtningen och för den ekonomiska tillväxten, innovation, färdigheter och nya arbetstillfällen. För att utnyttja småföretagens potential krävs olika åtgärder, bl.a. för att underlätta internationalisering, undanröja administrativa bördor, minska etableringskostnaderna samt underlätta tillgången till finansiering, kapitalmarknader, obligationsplattformar riktade till små och medelstora företag, strukturfonder och lånegarantier.

4.2.6

Kommittén vill också påpeka att socialt företagande är en viktig beståndsdel i den europeiska sociala modellen och på inre marknaden. Denna typ av företagande behöver erkännande och stöd, särskilt i det nuvarande hårda ekonomiska klimatet, och dess särart måste beaktas när den europeiska politiken utformas.

4.2.7

Kooperativens roll måste också nämnas eftersom de bidrar till social och territoriell sammanhållning, utvecklar nya entreprenörsinitiativ och är stabilare och mer motståndskraftiga än andra företagstyper, vilket innebär att de skyddar jobben också i kristider (23).

4.2.8

Kommittén välkomnar inriktningen i tillväxtstrategin för 2013 på framsteg i riktning mot hållbar utveckling, förnybar energi och energieffektivitet i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin i fråga om klimatförändringar och energi (24). Att främja en resurseffektiv och koldioxidsnål ”grön” ekonomi är av största vikt om vi vill bibehålla den ekonomiska konkurrenskraften och öka sysselsättningen. Det behövs också en storskalig renovering av byggnader med avseende på energieffektivitet, och dessutom investeringar i miljövänliga transporttjänster, avfallshantering och vattenförvaltning. Detta bör åtföljas av en förbättring av näten för energitransporter i syfte att underlätta transporter av stora volymer, och en elhandel som omfattar hela EU. För att stärka den europeiska konkurrenskraften ytterligare bör detta kompletteras med investeringar i högeffektiva transeuropeiska transportnät och utvidgning av infrastrukturen för bredband.

4.2.9

Industripolitik, effektiv användning av naturresurser samt innovation måste samverka för att skapa hållbar tillväxt.

4.2.10

Det krävs stora investeringar för att främja strukturomvandlingar och få EU:s ekonomi på rätt spår mot smart och hållbar tillväxt för alla.

Kommittén noterar stats- och regeringschefernas överenskommelse om nästa fleråriga budgetram och framhåller på nytt vikten av att ha en flerårig budgetram som gör det möjligt att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

EESK vill hänvisa till de yttranden som kommittén nyligen utarbetat om EU:s budget (25), där vi konsekvent argumenterar för att EU behöver en förstärkt budget för att kunna ta itu med de nuvarande utmaningarna. EU-budgeten bör inte ses som en ”börda”, utan som ett intelligent sätt att uppnå skalfördelar och sänkta kostnader samt skapa hävstänger för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

Ytterligare resurser kan mobiliseras från andra finansieringskällor. EESK:s stöder EIB:s satsning på att göra långsiktig finansiering tillgänglig för investeringar i realekonomin och attrahera ytterligare privat finansiering. Kommittén välkomnar inriktningen på projekt med största möjliga inverkan vad gäller hållbar tillväxt och sysselsättningspotential (bland annat projekt för små och medelstora företag, kunskapsekonomin, mänskligt kapital, energieffektivitet och klimatförändringar) och anser att de ökade finansieringsresurser som EIB har fått snabbt bör kanaliseras till sektorn för små och medelstora företag. Kommittén ser också positivt på att EIB-garantier används för privata investeringar i renovering av byggnader för att uppnå ökad energieffektivitet.

Vi ställer oss också bakom införandet av projektobligationer för att stimulera finansieringen av centrala infrastrukturprojekt på transport-, energi- och IKT-områdena. Detta utgör ett första viktigt steg mot ett välbehövligt EU-investeringsprogram för de kommande åren.

4.2.11

EESK vill betona vikten av sammanhållningspolitiken för att uppnå ekonomisk, social och territoriell konvergens i hela EU, i enlighet med Europa 2020-strategin. Vi efterlyser en gemensam och enhetlig sammanhållningspolitik med aktivt deltagande från det civila samhället, större inriktning på verkliga, hållbara resultat i syfte att stödja de mindre utvecklade EU-medlemsstaterna och de länder som drabbats hårdast av krisen (26).

4.2.12

Kommittén ser positivt på att kommissionen i tillväxtstrategin betonar moderniseringen av den offentliga administrationen. Kommittén anser att detta bland annat innebär att man bör använda offentlig upphandling för att stimulera innovation, bekämpa korruption, förbättra effektiviteten i skatteuppbörden, säkerställa tillräckliga finansiella resurser och förbättra förmågan att absorbera strukturfonderna.

4.2.13

I tillväxtstrategin för 2013 konstateras att krisen efter flera år av svag tillväxt nu har ”fått allvarliga sociala konsekvenser” och att ”arbetslösheten har ökat betydligt och svåra levnadsförhållanden och fattigdom breder ut sig”. Vissa grupper drabbas hårdare än genomsnittet: ungdomar, lågkvalificerade, långtidsarbetslösa, ensamstående föräldrar samt människor med invandrarbakgrund (27).

Satsningar måste göras på att mobilisera både offentliga och privata investeringar för att öka sysselsättningen. EESK har upprepade gånger efterlyst ett europeiskt stimulanspaket med genomgripande inverkan på arbetsmarknadspolitiken, på i storleksordningen 2 % av BNP (28). Kommittén har också efterfrågat en ”social investeringspakt” för att på ett hållbart sätt kunna ta itu med krisen och investera i framtiden (29).

Kommittén efterlyser åter åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, förbättra kompetensnivån, underlätta rörlighet och förbättrade offentliga arbetsförmedlingar, en ökning av åtgärderna för en aktiv arbetsmarknad och stöd till entreprenörskap och egenföretagande. Vad gäller vissa regioner eller sektorer instämmer EESK i kommissionens beskrivning av klyftan mellan å ena sidan höga arbetslöshetsnivåer och å andra sidan tecken på kompetensbrist och obalanser.

Vi föreslår även åtgärder för att främja en dialog på lämplig nivå mellan arbetsmarknadens parter om arbetstidsförläggning.

Vi välkomnar det ungdomssysselsättningspaket som kommissionen offentliggjorde nyligen (30). Förslagen i paketet, bland annat om en ungdomsgaranti, bör komma i rätt tid och vara bindande och stödjas av nödvändiga resurser. Alla medlemsstater bör ha möjlighet att införa dessa förslag.

4.2.14

EESK påminner åter om behovet av att investera i utbildning och livslångt lärande (inbegripet utbildning på arbetsplatsen och det duala lärlingssystemet) för att ta itu med kompetensflaskhalsar och bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden (31).

4.2.15

Europeiska socialfonden, kompletterad av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, måste fokusera på att skydda missgynnade grupper från effekterna av krisen (32). En särskild solidaritetsfond för unga bör inrättas (33).

4.2.16

Kommittén noterar att kommissionen i tillväxtstrategin för 2013 förespråkar flexibilitet på arbetsmarknaden med liten eller ingen hänsyn tagen till trygghetsaspekterna.

Kommittén konstaterar att man kan bidra till högre sysselsättningsnivåer om man kan undvika segregation på arbetsmarknaden genom att minska skillnaderna i anställningsskydd mellan olika former av anställningsavta. Vi vill dock påminna om vårt tidigare yttrande (34), särskilt tanken på att det behövs en jämvikt mellan flexibilitet och trygghet. ”Flexicurity är ett begrepp som inte innebär en ensidig och illegitim inskränkning av arbetstagarnas rättigheter”. EESK har vid flera tillfällen understrukit behovet av ”en stark och livskraftig social dialog där arbetsmarknadens parter deltar aktivt och kan förhandla, påverka och ta ansvar för hur flexicurity definieras samt för dess beståndsdelar och även delta i utvärderingen av dess resultat” (35). EESK påminner också om att man för att ta itu med de segmenterade arbetsmarknaderna måste erbjuda ”lämplig trygghet för arbetstagare inom alla anställningsformer” (36).

Kommittén betonar att flexibilitet inte kan korrigera fel i den makroekonomiska efterfrågan. Den kan däremot förvärra läget om stabila och högkvalitativa jobb ersätts av osäkra arbetsförhållanden. Om man dessutom tar bort skyddsnäten (anställningsskydd, arbetslöshetsersättning) kan ekonomin bli mycket sårbarare för negativa ekonomiska chocker.

4.2.17

Kommittén påminner om att lönesättningsreformer kräver förhandlingar på nationell nivå mellan arbetsmarknadens parter. De måste finna en jämvikt mellan tillräckligt ökad efterfrågan, prisstabilitet, vaksamhet mot stor eller ökande ojämlikhet och upprätthållen priskonkurrens. Kommittén hyser farhågor för att strukturreformer på löneområdet kan utlösa en kostnadskonkurrens mellan staterna som tar sig uttryck i försämrade arbetsvillkor, vilket minskar den interna efterfrågan i EU och bidrar till en mer uttalad övervärdering av euron genom ett ökande handelsöverskott för euroområdet. ILO (37) bekräftar denna trend och varnar för stora ekonomiska och sociala följder.

Tillväxtstrategins synsätt på minimilönerna, nämligen att de ska nå ”en jämvikt mellan ökad sysselsättning och tillräckliga inkomster”, återspeglar tanken att man måste göra en avvägning mellan nya jobb och olika andra faktorer, t.ex. arbetstillfällenas kvalitet och villigheten att acceptera ett jobberbjudande. Kommittén undrar om det finns bevis för att detta gäller, med tanke på att ILO:s forskning om erfarenheterna med minimilöner i EU inte funnit några bevis för att minimilöner minskar antalet arbetstillfällen (38). Kommittén erinrar om principen att ”arbete måste löna sig”, som – även om den härstammar från tiden före krisen – fortfarande måste tillämpas.

EESK uppmanar kommissionen att förtydliga sin ståndpunkt när det gäller löner, inflation och produktivitet. I kommissionens meddelande om sysselsättningspaketet (39) klargjordes att reallönerna skulle kopplas till utvecklingen i produktiviteten, men i tillväxtstrategin för 2013 framgår inte om man vill koppla de nominella lönerna eller reallönerna till produktiviteten. Skillnaderna i dessa två metoder är avgörande – i det sistnämnda fallet finns möjligheten att de nominella lönerna endast beaktar produktiviteten, men inte inflationen. En sådan ”regel” skulle medföra en risk för nollinflation, vilket skulle leda till deflation i händelse av negativa ekonomiska chocker.

4.2.18

Kommittén anser allmänt att mer uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om rättvisa, inte minst social rättvisa. För att bygga upp förtroende och säkerställa ett effektivt genomförande av politiken bör den ekonomiska politikens och de strukturella reformernas kostnader och fördelar fördelas på alla (arbetstagare, hushåll, företag). Kommittén konstaterar att stor vikt läggs vid öppenhet och rättvisa i tillväxtstrategin för 2013 vad gäller följderna för samhället, och vi uppmanar kommissionen att övervaka huruvida de nationella regeringarnas politik beaktar detta i sina reformprogram.

4.2.19

Kommittén är positiv till att man i tillväxtstrategin för 2013 efterlyser ytterligare ansträngningar för att säkerställa de sociala trygghetssystemens effektivitet i fråga om att motverka effekterna av krisen, främja social inkludering och förhindra fattigdom. Man bör genomföra strategier för aktiv inkludering för att säkerställa en inkluderande arbetsmarknad och ta itu med fattigdom.

4.2.20

EESK anser att jämställdhetsperspektivet, som inte togs upp i något av de sju flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin, nu måste integreras i förfarandena i samband med den europeiska planeringsterminen (t.ex. i de nationella reformprogrammen) eftersom denna fråga är mycket viktig om man vill uppnå de överordnade målen i Europa 2020-strategin (40).

4.3.1

EESK vill åter peka på behovet av att förbättra det demokratiska ansvarstagandet och öppenheten i de olika förfarandena i den europeiska planeringsterminen samt samordningen av de nationella ekonomiska politiska åtgärderna. Mot den aktuella bakgrunden med minskat förtroende för EU-institutionernas förmåga att åstadkomma resultat är det av största betydelse att ge en större roll till de institutioner som representerar medborgarna, arbetsmarknadsparterna och det civila samhället om man vill förbättra legitimiteten och egenansvaret. Den vertikala och horisontella dialogen är centrala (41), och bestämmelserna om deltagardemokrati i artikel 11 i EU-fördraget måste genomföras snarast (42).

De skrivningar som används i tillväxtstrategin om den sociala dialogens roll är otillräckliga. Om det behövs strukturreformer bör de genomföras i nära samarbete och i samförstånd med arbetsmarknadsparterna, inte bara i samråd med dessa. Dialog med arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället, t.ex. konsumentorganisationer, är av största vikt för att politiska åtgärder och reformer ska kunna utformas och genomföras på rätt sätt. Detta kan förbättra reformernas trovärdighet och acceptansen för dem i samhället, och samförstånd och förtroende kan bidra till ökat engagemang bland aktörerna och framgångsrika reformer. Arbetsmarknadsparterna och organisationerna i det civila samhället kan utvärdera politikens följder och vid behov ge tidig varning. På många områden är det samhällsorganisationerna, och då i synnerhet arbetsmarknadsparterna, som måste ge de politiska förslagen ett konkret innehåll (43).

Kommittén efterlyser en större roll för arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället, på såväl EU-nivå som nationell nivå. De bör involveras i praktiken och i god tid inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i förberedelserna av de årliga tillväxtöversikterna, sysselsättningsriktlinjerna, de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (som tillsammans bildar de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin) och de landsspecifika rekommendationerna. På nationell nivå bör arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället involveras mer i utformningen av de nationella reformprogrammen, och EESK vill även fortsättningsvis samarbeta med nätverket för de nationella ekonomiska och sociala råden och liknande organisationer för att kunna bidra med information till de europeiska politiska beslutsfattarna om dessa organisationers deltagande på nationell nivå. Ökat deltagande från arbetsmarknadsparterna bör resultera i bättre genomförande.