EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE2527

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: För en välfungerande inre marknad för energi” – COM(2012) 663 final

EUT C 133, 9.5.2013, p. 27–29 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

9.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/27


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: För en välfungerande inre marknad för energi”

COM(2012) 663 final

2013/C 133/05

Föredragande: Pierre-Jean COULON

Den 15 november 2012 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: För en välfungerande inre marknad för energi”

COM(2012) 663 final.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 23 januari 2013.

Vid sin 487:e plenarsession den 13–14 februari 2013 (sammanträdet den 13 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 94 röster för, 2 röster emot och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK anser att den inre marknaden för energi utgör en möjlighet att dra nytta av de olika energivalen i Europa och se till att helheten fungerar optimalt – via sammankopplad infrastruktur – till förmån för industriella och privata konsumenter.

1.2

EESK stöder kommissionens strategi i den mån som den syftar till att undanröja åtgärder som hindrar slutkonsumenterna från att dra nytta av olika energival.

1.3

Konsumenterna måste återigen ställas i centrum, och alla nya funktioner som rör smarta nät och smarta mätare (smart grids och smart meters) måste utformas med deras intresse i åtanke.

1.4

Det finns en betydande brist på information om syftena med och villkoren på den inre marknaden för energi som enbart kan åtgärdas genom en omfattande informationskampanj från EU:s sida som utformats tillsammans med alla företrädare för det civila samhället.

1.5

Kampen mot energifattigdom måste prioriteras i den politik som förs i EU. EESK uppmanar rådet och kommissionen att sätta denna fråga högst upp på dagordningen för det europeiska toppmötet om energi i maj 2013.

2.   Den inre marknaden för energi, en marknad med brister

2.1

I sitt meddelande efterlyser kommissionen med rätta en välfungerande inre marknad för energi för att uppnå det mål för 2014 som EU:s stats- och regeringschefer fastställde i februari 2011. Stats- och regeringscheferna bekräftade då behovet av att inom denna frist fullborda den inre marknaden för energi så att alla europeiska konsumenter fritt kan välja el- och gasleverantör.

2.2

Uppbyggnaden av den inre marknaden för el och gas påbörjades 1996 med utgångspunkt i den dubbla tanken att alla europeiska konsumenter fritt skulle kunna välja leverantör (oavsett dennas nationalitet) och få sin energi levererad via energiinfrastruktur som frikopplats från producenterna och att den inre marknadens effektivitet skulle ha en gynnsam effekt på energipriserna och ge dynamiska och relevanta signaler för nödvändiga investeringar.

2.3

Denna ambition har ännu inte förverkligats fullt ut. I vissa länder har den inre marknaden för energi gjort det möjligt att erbjuda konsumenterna flexiblare valmöjligheter och en konkurrenskraftigare prissättning, vilket har dämpat prisökningen på grund av de högre primärenergikostnaderna. Den har också underlättat införandet av smidigare och öppnare grossistmarknader, vilket har ökat försörjningstryggheten i EU. I flertalet medlemsstater har utvecklingen på energimarknaderna kännetecknats av övergången från (nationella eller regionala) monopol till – fortfarande nationella eller regionala – oligopol med mycket lite inblandning och konkurrens dem emellan.

2.4

De nya verktygen (börser, marknadskoppling osv.) omfattar enbart små volymer, och huvuddelen av handeln organiseras fortfarande på nationell nivå. När det gäller el är konkurrensen i produktionsledet hypotetisk i vissa länder: I 8 av de 27 länderna kontrolleras 80 % av elproduktionen av de traditionella aktörerna, och med tanke på de nationella gasleverantörernas dominerande ställning (och i vissa länder t.o.m. ensamställning) är även den inre marknaden för gas fortfarande i hög grad virtuell.

2.5

Den inre marknaden för energi fungerar alltså i dag mer som en sammanställning av nationella metoder, marknader och industriella aktörer som under överinseende av respektive lands tillsynsmyndigheter och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) tillämpar de olika EU-bestämmelser som har antagits sedan närmare tjugo år, än som ett gemensamt ekonomisk område som tack vare en verklig konkurrens gynnar industrin och konsumenterna i Europa. De nationella energivalen påverkar dock energipriserna i grannländerna, och besluten i frågan kan inte fattas ensidigt.

2.6

Priserna snedvrids genom tillägg av svårgenomskådliga, asymmetriska och ofta överdrivet höga lokala eller nationella skatter, som i vissa fall har ökat med 1 000 % på 15 år, vilket drabbar privata konsumenter och elintensiva industrier hårt. De nationella strategierna för att uppmuntra utvecklingen av förnybar energi, som inte samordnas länderna emellan, gör det – eftersom produktionen av sådan energi inte alltid kan styras och energin måste prioriteras i nätet – nödvändigt att snabbt fastställa en ny utformning av den europeiska marknaden för att undvika en försvagning av förvaltningen av det europeiska elsystemet. Oavsett energityp krävs det fullständig öppenhet i fråga om ordningarna för subventioner (eller undantag) i medlemsstaterna för att säkerställa att alla aktörer på marknaden agerar rättvist och att EU:s konkurrensregler följs på energiområdet.

2.7

Den utbredda praxisen med nationellt reglerade tariffer ger inte dynamiska prissignaler som kan uppmuntra konsumenterna att minska sin förbrukning och kontrollera sin energiräkning. Den garanterar inte heller att de verkliga kostnaderna för försörjning med och produktion av energi täcks, vilket undergräver energibolagens balansräkning och de investeringar i både produktion och nät som är nödvändiga under de kommande årtiondena.

2.8

Slutligen har den europeiska allmänheten/de europeiska konsumenterna på grund av bristande upplysning, information och öppenhet till största delen inte förstått syftena med och villkoren på den inre marknaden för energi. Då marknaden för privata konsumenter i teorin har varit öppen sedan den 1 juli 2007 är den låga procentandelen leverantörsbyten i vissa medlemsstater enbart en följd av den kroniska bristen på information och kommunikation från staternas, tillsynsmyndigheternas och de industriella aktörernas sida.

3.   Prioriteringar för att fullborda den inre marknaden för energi

3.1

Med tanke på de stora utmaningar som Europa står inför (global ekonomisk kris, global uppvärmning, tryggande av försörjningen osv.) behövs mer öppenhet, flexibilitet, energihandel och sammankopplingar mellan medlemsstaterna för att främja de uppenbara fördelarna i fråga om effektivitet och solidaritet samt en ökad optimering av investeringarna.

3.2

EESK stöder uttryckligen kommissionens initiativ och anser att slutförandet av ett verkligt gemensamt energiområde för 500 miljoner konsumenter är avgörande för återgången till tillväxt i Europa, utöver upprättandet av en europeisk energigemenskap. EESK anser att riklig, delad och konkurrenskraftig energi är ett viktigt inslag för att utveckla den europeiska ekonomin och skapa arbetstillfällen. Den europeiska industrin har behov av konkurrenskraftiga energipriser för att hålla sig kvar i Europa och fortsätta att utvecklas.

3.3

Därför bör man utöver den formella tillämpningen av de förordningar och direktiv som antagits sedan december 1996 kontrollera att andemeningen i lagstiftningen om den inre marknaden för energi följs och att medlemsstaterna främjar en verklig konkurrens såväl på regional och nationell nivå som på europeisk nivå. EESK stöder initiativen för att främja användningen av och effektiviteten i energitransportnäten genom påskyndad standardisering, något som är nödvändigt med tanke på den storskaliga utvecklingen av förnybar energi. Kommittén ställer sig också bakom sammankopplingar av energinät och marknadskoppling samt multilateralt samarbete såsom inrättandet av Coreso (samordning av elnätet i Västeuropa), som är förstadiet till ett sammanlänkat europeiskt system för el.

3.4

Förekomsten av reglerade tariffer, som främst beror på nationella politiska överväganden, ingår i ett protektionistiskt synsätt som strider mot EU:s intressen. Reglerade tariffer förhindrar att den verkliga energikostnaden beaktas i konsumenternas agerande och kan enbart godtas tillfälligt i de medlemsstater som vill ha dem. Det bör sändas prissignaler som avspeglar den verkliga kostnadsutvecklingen (inklusive koldioxid) till konsumenterna och investerarna så att de kan göra välgrundade val i framtiden. Ett energipris som är kopplat till de verkliga kostnaderna är en faktor för en bättre kontroll över förbrukningen och en nödvändig förändring hos konsumenterna, som måste vara mer aktiva i den nya modell som håller på att utvecklas.

3.5

Samtidigt måste man förtydliga och se över såväl lokal som nationell energibeskattning, som varierar kraftigt inom EU. När det gäller el varierar bördan av avgifter och moms mellan 4,7 % i Storbritannien och 54,6 % i Danmark, utan hänsyn till den producerade elens energiinnehåll. EESK stöder därför kommissionens initiativ för en enhetlig och smartare beskattning av energi i Europa. För att 20-20-20-målen ska kunna uppnås och koldioxidutsläppen ska kunna minskas med 80–95 % till år 2050 krävs en gemensam skatteram där skattetrycket på förnybar och fossil energi fastställs på objektiv grund och där hänsyn tas till respektive produkts energiinnehåll och koldioxidutsläpp.

3.6

Energifattigdom, som rör 13 % av de europeiska hushållen, dvs. 65 miljoner européer, kan inte åtskiljas från uppbyggnaden av den inre marknaden för energi. Den konkurrens som hör till dess grundläggande mål måste vara i alla europeiska konsumenters intresse. Detta innebär att medborgarna/konsumenterna återigen måste ställas i centrum och att man snabbt måste fastställa en europeisk definition av energifattigdom som – i likhet med EU:s politik för regionalstöd – kan ge upphov till nationella stödåtgärder. EU måste sörja för en tydlig åtskillnad mellan dessa nödvändiga och brådskande åtgärder för att bekämpa energifattigdom och protektionisk prissättning som strider mot den inre marknadens anda. EESK föreslår att nästa europeiska toppmöte om energi i maj 2013 bör inriktas på denna fråga och lägga grunden för en europeisk offentlig energitjänst.

3.7

EESK anser att utbildning, information och öppenhet på energiområdet måste prioriteras (1) så att konsumenterna kan göra de bästa valen i fråga om både ekonomi och energieffektivitet samt välja de billigaste leverantörerna. EU bör göra en omfattande kommunikationsinsats för att förklara de gemensamma utmaningarna för de europeiska konsumenterna och på ett enkelt och konkret sätt ge dem nödvändig information.

3.8

EESK anser att konsumenternas engagemang är en nödvändig förutsättning för att man ska uppnå goda resultat genom att införa smarta mätare, vilket kan öka energieffektiviteten. Dock återstår många olösta frågor, exempelvis huruvida de potentiella vinsterna uppväger kostnaderna för konsumenterna. Andra frågor är driftskompatibilitet och uppgiftsskydd. Dessa problem bör lösas så snabbt som möjligt eftersom det ligger i samtliga energianvändares intresse.

3.9

Morgondagens europeiska energimarknad får inte längre styras enbart av utbudets logik, utan bör också uppmuntra laststyrning i både industrin och hushållen och på bästa möjliga sätt utnyttja de nya funktionerna hos smarta nät och mätare. EESK stöder därför utvecklingen på europeisk nivå av samordnade kapacitetsmekanismer med vars hjälp man kan utjämna förbrukningstopparna, säkerställa att de europeiska elsystemen fungerar (särskilt under förbrukningstoppar) och uppmuntra till minskad elförbrukning.

3.10

EESK efterlyser en verklig europeisk debatt om energiomställningen, de utmaningar och de kostnader som den innebär samt samordningen mellan medlemsstaterna. Europa kan inte vara summan av 27 länders egennyttigt förda energipolitik. EU måste kunna bedöma återverkningarna av ett lands val på övriga länder. För detta måste det civila samhället involveras. Det är positivt att det finns olika forum. Det måste inrättas en verklig europeisk dialog om energi som samlar alla berörda parter, särskilt i medlemsstaterna, i överensstämmelse med den europeiska dimensionen.

Bryssel den 13 februari 2013

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EUT C 191, 29.6.2012, s. 11–17.


Top