21.1.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 21/33

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar” (initiativyttrande)

2011/C 21/06

Föredragande: Carlos TRÍAS PINTO

Den 1 oktober 2009 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar”.

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 maj 2010.

Vid sin 463:e plenarsession den 26–27 maj 2010 (sammanträdet den 26 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 129 röster för, 3 röster emot och 2 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Termen ”Finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar” kan tolkas så att den omfattar alla produkter och tjänster från bank-, försäkrings- och kapitalförvaltningssektorn. Detta yttrande handlar dock huvudsakligen om de möjligheter till socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) som kollektiva investeringsfonder erbjuder både institutionella investerare och allmänheten. Det ligger i sakens natur att de kollektiva investeringsfonderna investerar. För att fonden ska betraktas som socialt ansvarsfull måste den noggrant välja ut investeringar på grundval av lämpliga kriterier. De flesta fonderna investerar i bolagsandelar. Den centrala frågan för de flesta fonderna är om de är i stånd att identifiera de bolag som uppfyller de nödvändiga ESG-kriterierna (etiska, sociala och styresmässiga principer). I miljöer för socialt ansvarsfulla investeringar finns det en lång rad organisationer som avgör i vilken utsträckning enskilda bolag uppfyller dessa kriterier.

1.2   Det finns många rådgivande organ som ger tekniskt stöd till socialt ansvarsfulla investeringar. Internationella aktieindex som Dow Jones Sustanability DJSI Index och FTSE4Good tillhandahåller den information som behövs för att grunda och förvalta fonder för socialt ansvarsfulla investeringar antingen generellt eller selektivt. Vissa fonder kan exempelvis rikta in sig på väletablerade bolag som på ett utmärkt sätt uppfyller de etiska kraven och normerna för god förvaltning. Andra kan ha en grön eller miljöinriktad dagordning. Alla dessa varianter är möjliga.

1.3   I kölvattnet efter krisen är det nödvändigt att kanalisera investeringar till företag med sociala och etiska värderingar för att återvinna medborgarnas förtroende för finansmarknaderna. En sak är säker: efter krisen blir det inte längre fråga om ”Business as usual”.

1.4   Så här i efterhand kan vi se att många finansiella institutioner på senare år presterat mycket sämre ur ett socialt och förvaltningsmässigt perspektiv än man hade förväntat sig av så pass ledande företag. EESK anser därför att finansinstituten i sina program för socialt ansvar bör ta itu med uppgiften att motsvara de förväntningar på socialt ansvar och god förvaltning som ställs i 2000-talets Europa.

1.5   De resultat som uppnåtts genom socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) visar att det finns en positiv koppling mellan de sociala och finansiella bedömningarna inom de finansinstitut som erbjuder socialt ansvarsfulla investeringsfonder. Dessutom är socialt ansvarsfulla investeringar inte mindre lönsamma – och riskerna är inte större – än vid vanliga investeringar.

1.6   Institut för kollektiva investeringar och tjänstepensionsinstitut utgör viktiga instrument för att kanalisera besparingar till produktiva investeringar. Det är emellertid viktigt att förbättra rådgivningen avseende investeringar liksom förvaltningstekniken, samt att i större utsträckning satsa på mänskliga relationer och socialt ansvar inom ramen för kommunikationsverksamheten.

1.7   Finansinstitutens aktörer kan bidra till socialt ansvarsfulla investeringar med avseende på följande aspekter: långsiktiga visioner, inriktning på allmänintresset samt tillförlitlighet och stringens i analyserna.

1.8   EESK uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att främja socialt ansvarsfulla investeringar i syfte att underlätta standardisering och konsolidering av de aktuella systemen för förvaltning av dessa produkter genom informationsöppenhet, jämförbara analysmöjligheter för investerare, teknisk utbildning och utbyte av god praxis. Det finns vissa tecken på att finansmarknaderna ställer sig positiva till användningen av standardiseringssystem och certifieringar av officiella organ.

1.9   En positiv effekt av att socialt ansvarsfulla investeringar filtreras antingen genom reglering eller professionella rådgivare är möjligheten att vissa värdepapper i investeringsportföljerna utesluts, vilket kommer att uppmuntra företagen att agera mer korrekt när det gäller miljö, sociala frågor och styrning.

1.10   EESK föreslår att det utarbetas särskilda initiativ för informationsförmedling och utbildning på finansområdet: utarbetande av publikationer, utbildning, inrättande av specialiserade webbplatser och utbildning i finansiella frågor i skolorna.

1.11   En av målsättningarna med utbildningsprogrammen på det finansiella området är att uppmuntra hushållen att vara ansvarsfulla, förnuftiga och långsiktiga investerare i enlighet med deras riskprofil, ekonomi och egna mål.

1.12   De sociodemografiska förändringarna gör det nödvändigt att överväga en kulturell omställning och en verksamhetsförändring med inriktning på långsiktiga investeringar. EESK anser att det är nödvändigt att de offentliga myndigheterna främjar investeringar i socialt ansvarsfulla fonder genom lämpliga finans- och skattebestämmelser samt genom politiken för offentliga upphandlingar.

1.13   De offentliga myndigheterna spelar en viktig roll när det gäller att stimulera såväl efterfrågan på socialt ansvarsfulla investeringar (enskilda eller institutionella investeringar) som utbudet på sådana investeringar (förvaltnings- och kommersialiseringsenheter). Myndigheterna själva kan öka marknadens dynamik genom att förvalta investeringar från statliga investeringsfonder eller reservfonder. Deras agerande fungerar inte bara som exempel utan som en grundläggande katalysator med stor stimulanseffekt.

1.14   Emittenterna och företagen själva kan å sin sida mobilisera investerarna genom att informera om på vilket sätt deras hållbarhetspolicy också är en indikator på kvalitetsnivån i deras förvaltning när det gäller öppenhet och tillämpning av dessa kriterier i deras investeringsstrategi.

2.   Finansinstitutens sociala ansvar

2.1   Ett företag som i fråga om management betecknas som ett ”socialt ansvarsfullt företag” innebär möjligheter för finansinstituten att leva upp till samhällets förväntningar.

2.2   I och med offentliggörandet av Europeiska kommissionens grönbok ”Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar” (1), och senare även OECD:s dokument om ”företagens sociala ansvar” (2), har den socioekonomiska modellen med företag som tar ansvar inför sina aktörer börjat göra sig gällande (3).

2.3   Det framgår av principerna för inrättande av sparbanker (4) att det bland finansinstituten är dessa banker som vid sidan av kreditkooperativ och ömsesidiga bolag för social omsorg gått i spetsen när det gäller företagens sociala ansvar. Deras sociala dimension, som utgör en del av deras identitet (5), inbegriper särskilda målsättningar i linje med filosofin bakom en social ekonomi, som håller på att få en allt större ekonomisk och social betydelse världen över (6); ett tecken på detta engagemang är integrationen av personer med funktionshinder.

2.4   Dagens finanskris uppstod inom banksektorn, där bankernas alltför stora risktagande förvärrades på grund av bristande banktillsyn. I centrum av krisen stod de finansiella produkterna (bostadslån, konsumtionskrediter, derivatprodukter och strukturprodukter) och den moraliska risken (”moral hazard”) i bankernas kommersialiseringsprocess. Den roll som spelades av dem som bedömer riskerna – och som ställs inför uppenbara intressekonflikter – bidrog på ett avgörande sätt, tillsammans med kända luckor i lagstiftningen, till att förvärra krisen.

2.5   Finansinstitutens huvudansvar är nu att bedriva sin verksamhet med försiktighet och stringens, och samtidigt uppbåda resurser för att finansiera projekt för den reala ekonomin och hushållens konsumtion.

2.6   Mot bakgrund av finanskrisen är det i nuvarande läge viktigt att bankerna uppfyller sina samhällsåtaganden. Krisen är ett uttryck för bristande ansvar och har tydligt visat att det krävs ett mer omfattande och bättre socialt ansvartagande från företagens sida. Företagens sociala ansvar handlar om deras identitet, engagemang och företagsstrategi.

2.7   Därför menar EESK att det är viktigt att fastställa strategiska riktlinjer för finanssektorn för att påskynda utvecklingen av socialt ansvarsfulla investeringar, främja lämpliga skatteåtgärder, inrätta standardiseringssystem för produkter, förbättra investerarnas skydd, utarbeta en god bankpraxis och stärka den europeiska marknaden genom ansvarsfulla och relevanta finansiella tjänster.

3.   Finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar

3.1   Yttrandets innehåll och räckvidd

3.1.1   Det rör sig om sparprodukter (löpande konton, konton med hög avkastning, sparkonton, strukturerade produkter), investeringsprodukter (system för kollektiva investeringar: investeringsfonder och värdepappersföretag; pensioner och försäkringar: pensionsplaner och pensionsfonder, livförsäkringar och fondförsäkringar (unit linked); tematiska fonder), kreditfinansieringsinstrument och instrument för finansiellt stöd osv. (mikrokrediter, roterande fonder, system för ömsesidiga garantier och riskkapital), som tar hänsyn till miljökriterier, sociala kriterier och förvaltningskriterier utan att man för den skull förbiser risktagande och finansiell lönsamhet.

3.1.2   Föreliggande yttrande fokuserar på investeringsprodukter, såväl på retailmarknaden som på den institutionella marknaden. I stora drag handlar det om att investera i organisationer med ett ansvarsfullt förhållningssätt och som främjar en hållbar utveckling. Tanken är att dessa produkter ska utformas som ett instrument som på ett effektivt sätt kan bidra till den allmänna samhällsutvecklingen genom att uppmuntra företagen till ett handlingssätt i linje med investerarnas intresse.

3.1.3   Man får emellertid inte förväxla socialt ansvarstagande investeringsfonder med solidariska investeringsfonder. De sistnämnda avstår endast en procentandel av sina vinster till sociala företag, men behöver inte för den skull uppfylla kriterier för socialt ansvarstagande när de väljer sina investeringar. Solidariska investeringar och socialt ansvarsfulla investeringar kan dock ingå i en och samma fond.

3.2   Ursprung och utveckling

3.2.1   Socialt ansvarsfulla investeringar har sitt ursprung i moraliska ställningstaganden. Sedan åttiotalet har detta fenomen växt sig starkare med globaliseringen, en större ekologisk och social medvetenhet och utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik som drivkraft.

3.2.2   Socialt ansvarsfulla investeringar växte först fram i den anglosaxiska världen (7). I Europa (8) finns det marknader där tillväxten ökar kraftigt, till exempel i Storbritannien, Nederländerna, Norge, Frankrike, Sverige, Belgien, och i lägre grad i länder som Italien, Spanien och Tyskland.

3.3   Precisering av begreppen

3.3.1   Socialt ansvarsfulla investeringsfonder investerar i företag. Traditionella etiska investeringar bygger på moraliska, ideologiska och sociala överväganden, medan det här handlar om att på längre sikt integrera ekonomiska, miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga aspekter i företagens verksamhet.

3.3.2   Vid investeringsbeslut används kriterier för socialt ansvar (filter), som utesluter vissa investeringar och innebär att andra som uppvisar ett bättre beteende väljs ut. Utmaningen för socialt ansvarsfulla investeringar består i att i framtiden påverka företagens strategier och arbeta för att investerarnas värderingar ska överensstämma med de värderingar som är knutna till deras investeringsmål.

3.3.3   Utvärderarna använder så mycket som sextio kriterier. Ett par av de kriterier som använts mest visas i tabellen nedan (9).

Uteslutningskriterier	Positiva kriterier
Vapen	Djurförsök
Exploatering i tredjevärlden	Föroreningar
Genmanipulering	Pornografi, tobak och alkohol
Miljöförstöring	Lika möjligheter
Återvinning	Energibesparingar och bevarande av naturresurser
Öppen information	Solidariska samhällsåtaganden
Stöd till allmän utbildning och yrkesutbildning	Produktstandardisering

3.3.3.1   Förteckningen innebär inte att företag med negativa kännetecken i praktiken förvaltas på ett oansvarigt sätt. Tvärtom kan den etiska standarden vara mycket hög om man ser till deras sätt att bedriva verksamhet, även om vissa investerare kan betrakta somliga sektorer, exempelvis vapensektorn, som moraliskt förkastliga.

3.3.4   De hållbarhetskriterier som vägleder socialt ansvarsfulla investeringar bör betraktas som dynamiska, eftersom det gör det möjligt att införa nya, viktiga aspekter av företagens sociala ansvar. När det gäller till exempel lika möjligheter bör man överväga att införa värdebaserade kriterier för rörelsehindrade, eftersom sådana kriterier kan utgöra indikatorer på integration på arbetsmarknaden eller tillgänglighet med avseende på arbetsmiljö, kommersiella miljöer samt varor och tjänster.

3.3.5   För att få fram jämförbara uppgifter avseende utvecklingen av socialt ansvarsfulla investeringar på global nivå bör man på grund av uppdelning av marknaden göra skillnad mellan den institutionella marknaden (som i grunden utgörs av tjänstepensionsinstitut) och retailmarknaden (som alltjämt begränsas till investeringsfonder).

3.4   Nya institutioner

3.4.1   Finansmarknadsinstitutionerna har utvecklat mekanismer för att integrera hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Dialog med aktörerna är vanligt när det gäller både de så kallade traditionella bankerna och de etiska bankerna (10) och kan ske genom sammanträden och utbyten via elektroniska plattformar.

3.4.2   Utvecklingen av socialt ansvarsfulla investeringar har lett till att det skapats nya institutioner eller till en anpassning av de traditionella institutionerna som sysslar med utarbetande och förmedling av internationella börsnoteringar (exempelvis Dow Jones hållbarhetsindex eller FTSE4Good) samt till utarbetande och kommersialisering av databaser, organ för hållbarhetsanalys och bedömning av socialt ansvarsfulla investeringar osv.

3.4.3   När det gäller att främja utvecklingen av FN:s principer om hållbara investeringar bör man erinra sig den aktiva roll som Europeiska kommissionen har spelat; inrättandet av Social Investment Forum i USA och European Social Investment Forum (Eurosif) i Europa har bidragit till dialogen med aktörerna (11).

3.5   Portföljförvaltning

3.5.1   I den socioekonomiska modellen ingår både traditionella finansiella modeller och sociala lönsamhetsaspekter, och man ser inte bara till lönsamheten i förhållande till riskerna. När det gäller socialt ansvarsfulla investeringar baseras valet av investeringar på sociala och miljömässiga kriterier samt kriterier för god förvaltning vid sidan av rent finansiella kriterier.

3.5.2   De senaste åren har man insett behovet av ett ramverk för socialt ansvar på det finansiella området, vilket har lett till att man infört begreppen hållbara eller socialt ansvarsfulla finanser (”Sustainable Finance”). Denna tendens åtföljs av teorin om ”Behavioral Finance”, och analyserar inte bara aktörernas ekonomiska och psykologiska beteende, utan även deras sociala och miljömässiga inställning (12).

3.5.3   Det är framför allt organen för hållbarhetsanalys (13) som har utvecklat tekniken för bedömning och klassificering av företagens inställning till socialt ansvar genom att använda olika bedömningsmetoder. I själva verket tyder resultaten av olika studier på området på att socialt ansvarsfulla investeringar inte nödvändigtvis innebär att investerarna, ur ett lönsamhetsperspektiv på medellång och lång sikt, måste göra avkall på den ekonomiska lönsamheten.

3.6   Produktstandardisering

3.6.1   Att införa och lyfta fram finansiella produkter (för investerings-, besparings- eller finansieringssyften) som omfattas av socialt ansvar förutsätter att man i förväg absolut klart definierar de villkor som dessa produkter ska uppfylla och som innebär en garanti för att principerna om socialt ansvar tillämpas samt för att uppföljning, löpande utvärdering och öppenhetsstrategier genomförs.

3.6.2   Den spanska sammanslutningen för standardisering och certifiering (Aenor) (14) håller på att granska en standard för socialt ansvarsfulla finansiella produkter (UNE 165001: 2002 EX, etiska finansiella instrument) för att via generella villkor vägleda de institutioner som avser att utforma och marknadsföra sådana produkter och ge användarna så stor insyn och information som möjligt när det gäller dessa etiska kriterier.

3.6.3   Parallellt med detta har man i många länder i Europeiska unionen under de senaste åren utarbetat kriterier för självreglering i denna sektor (15), i åtskilliga fall på begäran av medlemsstaternas tillsynsorgan, för att kunna registrera det stora antalet nya socialt ansvarstagande investeringsfonder som växt fram. Revisorer och professionella rådgivare svarar för ytterligare kontroller.

3.6.4   Vi vill lyfta fram det initiativ som tagits av EUROSIF och en rad forum för sociala investeringar (SIF) i medlemsstaterna för att främja förståelsen av hur dessa kriterier ska användas. På detta sätt kan konsumenten få information om vilka kriterier som används och hur de används, utan att ett omdöme ges på förhand om produkternas kvalitet eller nivå av socialt ansvar.

3.6.5   Avsikten med det initiativ som utarbetas av finansinstituten för att underlätta jämförelsen av SRI-rapporterna är att skapa en sorts standardiserad dokumentmodell som uppfyller informationsbehoven hos investerarna i de olika EU-länderna.

4.   Konsumentskyddssystem

4.1   Till följd av finanskrisen har konsumenterna förtroende för de företag som tillhandahåller finansiella tjänster skadats. Eftersom sektorns moral ifrågasatts har finansinstituten nu möjlighet att främja åtgärder som syftar till att utveckla och konsolidera finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar.

4.2   Att förbättra informationen till kunderna

4.2.1   En av finanskrisens konsekvenser är de reglerande institutionernas engagemang i fråga om sparare och investerare. Detta har kommit till uttryck genom inrättande av skiljedomskommittéer, utarbetande av informationsbroschyrer och anvisningar, övervakning av reklam (16) (som måste vara tydlig, neutral och ej vilseledande) för alla finansiella produkter, införandet av instanser för klagomål, samt införandet av en ombudsman.

4.2.2   I praktiken ger emellertid bankerna inte alltid kunderna tillräcklig information anpassad till deras behov. Kommissionen har nyligen genomfört en undersökning (17) där man kritiserar de oegentligheter som förekommer i de europeiska bankerna i många länder, till exempel bristande insyn och höga bankkontoavgifter samt svårigheterna när det gäller att jämföra bankernas erbjudanden och välja det förmånligaste.

4.2.3   För att kunderna ska få insyn krävs det att informationen är klar och tydlig, samt begriplig och jämförbar. Rent konkret innebär det att det för de finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar som ett minimum måste finnas en tillämplig SRI-definition. Man måste ange vilka praktiska kriterier som tillämpas (SRI-filter), sammansättningen av SRI-kommittén (18), förvaltnings- och depositionsavgifter, etc., samt utarbeta regelbundna oberoende rapporter om uppfyllande av det sociala ansvar som förknippas med produkten.

4.2.4   Att erhålla information via kundservice bidrar till den pågående förbättringen (en avgörande faktor för tjänstens kvalitet) och till en ansvarsfull ”eftermarknadsservice” under produktens hela livscykel, eller tills kunden avyttrar den.

4.3   Att främja finansiell utbildning

4.3.1   Finansiell utbildning är ett av de ansvarsområden som de offentliga och privata sektorerna gemensamt bör ta itu med för att kunna reagera på de utmaningar som en allt mer komplicerad finansmarknad innebär. Denna utbildning bör emellertid genomföras oberoende av marknadsföringsintresset för särskilda finansiella produkter.

4.3.2   Tillsynsorganen och finansinstituten har lagt fram en rad initiativ under benämningen ”system för finansiell utbildning”(”financial education plans”) för att öka allmänhetens kunskaper om finansiella frågor, särskilt i syfte att förhindra att hushållen drar på sig för stora skulder samt hjälpa dem att välja produkter som är lämpade för deras riskprofil och ekonomiska situation.

4.3.3   De åtgärder för finansiell utbildning som vidtagits bidrar till att skapa förtroende för finanssystemet. EU har fastslagit hur viktigt detta är både i kommissionens meddelande om ”Finansiell utbildning” (19) och i ECOFIN-rådets slutsatser av den 14 maj 2008 (20).

4.3.4   Genom att man uppmuntrar genomförandet av SRI-undersökningar och utbildning av aktörerna på marknaden kan finansinstituten införa ”god praxis” i sin hållbarhetspolitik. Utbildningsmaterialet och uppförandekoderna är utmärkta verktyg när det gäller att utveckla utbildningen.

4.4   Rådgivning för finansiella tjänster

4.4.1   I direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) (21) krävs det att finansinstituten ska stärka investerarskyddet och erbjuda sina kunder lämpliga produkter som motsvarar investerarnas olika profiler. Vidare krävs det en tydlig gränsdragning mellan rådgivning och marknadsföring, samt en detaljerad kunskap i finansinstituten när det gäller de produkter de marknadsför. I detta sammanhang bör kunden inom ramen för lämplighetstestet tillfrågas om han är införstådd med politiken för socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) när de lämpligaste SRI-produkterna erbjuds eller anvisas (portföljförvaltning).

4.4.2   I synnerhet när det gäller finansiella produkter som omfattas av socialt ansvar måste det finnas rutiner för intern kontroll i syfte att identifiera de risker som är förknippade med investeringarna och övervaka eventuella intressekonflikter. Då så är lämpligt bör man rapportera till SRI-kommittén (som måste bestå av en majoritet externa experter i syfte att säkra att iakttagelserna är objektiva).

5.   Framtidsutsikterna för socialt ansvarsfulla investeringar

5.1   De ansvarsfulla investeringarna kan stärkas genom den situation vi befinner oss i, förutsatt att investerarna kan skilja mellan de företag som satsar på sitt kollektiva sociala ansvar på lång sikt och företag som enbart använder detta argument som ett marknadsföringsverktyg.

5.2   Tjänstepensionsinstituten framställer sig som den säkraste satsningen när det gäller tillväxt inom området ansvarsfulla investeringar. Enligt Ramón Jáuregui (22) skulle utvecklingen av en företagskultur i fråga om socialt ansvar i Spanien främjas om man lanserade 10 % av reservfonden inom socialförsäkringssystemet med hållbarhetskriterier på marknaden (23).

5.3   Ett exempel på god praxis som skulle kunna mobilisera näringslivet och de offentliga myndigheterna och som förtjänar att omnämnas är den medalj för social solidaritet (”Medal Solidarności Społecznej”) som delas ut av en av de största polska företagarorganisationerna, Business Centre Club. Det är en särskild utmärkelse som tilldelas olika personer, däribland verkställande direktörer, för att de bland annat verkar för begreppet företagens sociala ansvar. Medaljerna delas ut i närvaro av hundratals direktörer, ministrar, medlemmar av den diplomatiska kåren, Polens premiärminister och till och med den polska presidenten, kommissionens ordförande och EESK:s ordförande.

5.4   För att de socialt ansvarsfulla investeringarna ska kunna utvecklas fullt ut uppmanar EESK de offentliga institutionerna att erbjuda sitt stöd i syfte att underlätta utformningen av lämpliga rättsliga ramar, främja investeringar med hållbarhetskriterier, bidra till att synliggöra god praxis och främja investeringar i denna typ av finansiella produkter, exempelvis genom en lämplig skattepolitik (24). Ett mycket effektivt sätt att skapa dynamik på marknaden är att införa dessa kriterier i fråga om egna investeringar, såväl med fast som med variabel ränta, via statsägda förmögenhetsfonder eller via reserver i anslutning till socialförsäkringssystemet, som fallet är i Frankrike. På lagstiftningsområdet och när det gäller insyn är det viktigt att framhålla vilka konsekvenserna kan bli om det införs bestämmelser som uppmuntrar investmentbolag och tjänstepensionsinstitut att ange huruvida de införlivar sociala och miljömässiga kriterier då de väljer ut sina investeringsobjekt, vilket är fallet i Storbritannien.

5.5   EESK framhåller betydelsen av företagens åtagande och en aktiv förvaltning från intermediärerna på finansmarknaderna. Förvaltarna av tjänstepensionsfonder, SRI-produktkommittéerna, kontrollorganen och fackföreningarna har alla en dynamisk inverkan på marknaden för socialt ansvarsfulla investeringar.

---

(1)  KOM(2001) 366 slutlig. Se även kommissionens meddelande ”Genomförande av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning: Göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar” KOM(2006) 136 slutlig.

(2)  ”Corporate Social Responsibility: Partners for Progress”, OECD, Paris 2001.

(3)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Den etiska och sociala dimensionen inom de europeiska finansiella institutionerna”, EUT C 100, 30.4.2009, s. 84.

(4)  Dokument 143, Agrupación Europea de Cajas de Ahorros, 1990.

(5)  E. Castelló (2005): ”El liderazgo social de las Cajas de Ahorro”, FUNCAS Ediciones.

(6)  J.L. García (2009): ”Las cuentas de la economía social: magnitudes y financiación del tercer sector en España, 2005”. Civitas Ediciones. Se Europaparlamentets resolution om ”Social ekonomi” av den 19 februari 2009, föredragande: Patricia Toia.

(7)  Eurosif (2008). Tillgångarna i USA uppgick till 1 917 miljarder euro 2007.

(8)  Eurosif (2008). Socialt ansvarsfulla investeringar uppgick i Europa till ett värde av 2 665 miljarder euro 2007.

(9)  Muñoz m.fl. (2004): ”The social responsibility performance of ethical and solidarity funds: An approach to the case of Spain”. Business Ethics. A European Review. Vol 13, nr 2/3 april, juli.

(10)  ”Etiska banker” är en allmänt accepterad term, som inte utesluter andra termer som ”civila banker”, ”alternativa banker” eller ”sociala banker”. Se Inverco (spansk fondbolagsförening) (1999).

(11)  Se EESK:s yttrande på temat ”Private equity-fonders, hedgefonders och statliga investeringsfonders inverkan på den industriella omvandlingen i Europa”, EUT C 128, 18.05.2010, s. 56.

(12)  I sammanhanget kan Amartya Sens pionjärarbete nämnas (1970): ”Collective choice and social welfare”, Holden-Day.

(13)  Dessa organ fungerar för investerarna som rådgivande och kontrollerande organ.

(14)  Aenor(2008): ”Ética (Etik). Sistema de gestión de la responsabilidad social de las empresas” (Ett förvaltningssystem för företagens sociala ansvar).

(15)  Organen för kontroll av tjänstepensionsinstitut förklarar om kriterier för socialt ansvar används eller ej i investeringsbesluten.

(16)  Se EESK:s yttrande om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/71/EG om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och direktiv 2004/109/EG om Harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad”, KOM(2009) 491 slutlig – CESE 257/2010.

(17)  ”Data collection for prices of current accounts provided to consumers”, Europeiska kommissionen, 2009, http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/prices_current_accounts_report_en.pdf

(18)  Kollegialt organ bestående av experter som bistår produktens finansinstitut, förvaltningsbolag eller tillsynsorgan med att säkra att det etiska filtret tillämpas korrekt, samt kontrollerar den information som ska tillhandahållas. Alla finansiella produkter bör ha en kommitté, även om så inte alltid är fallet.

(19)  KOM(2007) 808 slutlig.

(20)  Rådets pressmeddelande 8850/08 (Presse 113), s. 14.

(21)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (”MiFID-direktivet”).

(22)  Ledamot av Europaparlamentet och medlem av rörelsen ”Alternativa Responsable” (ansvarsfullt alternativ).

(23)  Sådana fonder finns i en rad medlemsstater.

(24)  Economistas sin Fronteras (ekonomer utan gränser) (2007): ”Cómo fomentar la inversión socialmente responsable en España” (Hur kan man främja socialt ansvarsfulla investeringar i Spanien), UNED.

---