Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet”

KOM(2010) 283 slutlig – 2010/0150 (COD)

2011/C 48/30

Föredragande: Stéphane BUFFETAUT

Den 15 juni 2010 beslutade Europaparlamentet och den 23 juni 2010 beslutade rådet att i enlighet med artiklarna 194.1 c och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet”

KOM(2010) 283 slutlig – 2010/0150 (COD).

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som fick uppdraget att förbereda ärendet, antog sitt yttrande den 6 september 2010.

Vid sin 465:e plenarsession den 15–16 september 2010 (sammanträdet den 15 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 133 röster för, 2 röster emot och 1 nedlagd röst.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK ställer sig bakom den allmänna ekonomiska inriktningen och de mål som kommissionen ställt upp. Kommittén stöder särskilt tanken på att använda EU-medel som hävstång för att få en multiplikatoreffekt i syfte att påskynda investeringar på området för energieffektivitet och förnybara energikällor. EESK anser att fördelningen av det finansiella stödet mellan tekniskt stöd, lån till förmånlig ränta och bankgarantier från finansinstituten bör motiveras bättre. EESK önskar förtydliganden när det gäller vad som omfattas av det tekniska stödet.

1.2   Kommittén hoppas att den modell som kommissionen redovisar ska genomföras i praktiken. Den innebär att alla berörda kreditförmedlare bör ha befogenhet att förvalta finansieringsinstrumentet, och urvalet av projekt kommer att göras av fondförvaltarna under kommissionens kontroll. EESK anser att formerna för förvaltningen och för tillgången till medlen bör förtydligas, så att kreditförmedlarna och de projektansvariga har en tydlig uppfattning om hur de ska användas.

1.3   EESK anser emellertid att vissa förtydliganden är nödvändiga eller lämpliga på följande punkter:

1.3.1   Det är nödvändigt att totalbeloppet (eller åtminstone en uppskattning) så snart som möjligt, och före 2010 års utgång, redovisas för det disponibla anslaget utöver de 114 miljoner euro som redan aviserats. Uppdelat på 27 medlemsstater utgör dessa pengar endast ett begränsat bidrag. Man bör emellertid beakta hävstångseffekten av de extra medel som skjuts till av privata investerare och stimulansen till själva projekten och investeringarna då fasen för tekniskt stöd får ett kraftigt tillskott.

1.3.2   När det gäller att definiera lönsamma projekt kan man notera att isolering av byggnader t.ex. är mycket fördelaktigt i fråga om energieffektivitet och lönsamt på lång sikt i fråga om energibesparingar, särskilt för äldre byggnader. Ett ”lönsamt projekt” bör uppfattas som ett projekt som får stöd, men som inte skulle ha kommit till stånd utan EU-stöd. Begreppet ”lönsamt projekt” skulle kunna förklaras i förordningen som ”ett projekt som uppnår ekonomisk jämvikt tack vare stöd från EU-instrument”.

1.3.3   Kriterierna för stödberättigande:

1.4   Kommittén förstår att kommissionen önskar att de berörda lokala myndigheterna gör ”ett politiskt åtagande att mildra klimatförändringarna, och kan redovisa exakta mål”, men vill varna för att sätta alltför stor tilltro till en inställning som har mer att göra med politiskt korrekt tänkande och uttryckssätt än konkreta åtgärder som vilar på solid och innovativ teknik eller effektiva förvaltningssystem och som är godkända i fråga om energieffektivitet, nät för värme eller förnybar energi.

2.   Ursprung och principer för förordningen om ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet

2.1   Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) omfattade ett anslag på 3,98 miljarder euro. Nästan hela anslaget borde tas i anspråk redan 2010. En summa på 114 miljoner euro kommer dock inte att utnyttjas inom ramen för programmet. Denna summa kan bli ännu högre om det finns projekt som inte motsvarar de rättsliga, finansiella eller tekniska kraven.

2.2   De outnyttjade medlen under kapitel II i EEPR-förordningen ska användas till att skapa ett särskilt finansiellt instrument till stöd för energieffektivitet och initiativ på området förnybar energi inom ramen för förslaget till initiativ för finansiering av hållbar energi.

3.   Allmänna principer

3.1   Det finansiella instrumentet ska stödja utvecklingen av pålitlig energieffektivitet och projekt på området förnybar energi samt underlätta finansiering av investeringar i energieffektivitet och förnybar energi, framför allt i tätorter.

3.2   Avsikten är att främja ett stort antal decentraliserade investeringar, och stödmottagarna kommer därför att utgöras av kommunala, lokala och regionala myndigheter, också inom ramen för offentlig–privata partnerskap.

3.3   I de projekt för hållbar energi som kommer att finansieras ingår offentliga och privata byggnader, kraftvärme med hög energieffektivitet och fjärrvärme-/fjärrkylsystem, decentraliserade förnybara energikällor som är lokalt förankrade, rena tätortstransporter och lokal infrastruktur som intelligenta nät, effektiv gatubelysning och smarta mätare.

4.   Urvals- och tilldelningskriterier

4.1   De åtgärder som kan finansieras ska ha ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom EU, trygga energiförsörjningen och leda till minskade utsläpp av växthusgaser.

4.2   Syftet är att gemenskapsfinansieringen ska få en hävstångseffekt i förhållande till andra bidrag från berörda myndigheter eller företag med beaktande av precisa kriterier som å ena sidan berör den politik som förs av lokala och regionala myndigheter och å andra sidan projektets tekniska och ekonomiska aspekter.

4.3   De bestämmelser som gäller myndigheterna avser deras engagemang i kampen mot klimatförändringarna, tillkännagivandet av exakta mål, hur strategierna ser ut, uppföljning och offentliggörande av genomförandet och de resultat som erhållits.

4.4   De tekniska och ekonomiska bestämmelserna har flera syften: att säkerställa en sund och tekniskt relevant strategi och ett sunt finansieringspaket, att kontrollera i hur stor utsträckning det europeiska bidraget stimulerar övriga offentliga eller privata finansieringskällor, att beakta de ekonomiska och sociala konsekvenserna, miljöpåverkan, projektens geografiska balans samt projektets mognadsgrad med avseende på att snabbt nå den konkreta investeringsfasen.