30.4.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 100/93

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förbindelserna mellan EU och Brasilien”

2009/C 100/15

Vid plenarsessionen den 16 januari 2008 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Förbindelserna mellan EU och Brasilien”.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 30 september 2008. Föredragande var Paulo BARROS VALE och medföredragande Giuseppe Antonio Maria IULIANO.

Vid sin 448:e plenarsession den 22–23 oktober 2008 (sammanträdet den 22 oktober 2008) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 116 röster för och 1 nedlagd röst.

1.   Sammanfattning

1.1   I detta yttrande undersöks utvecklingen av förbindelserna mellan Brasilien och EU och den allt viktigare och tyngre politiska och ekonomiska roll som landet spelar på den internationella scenen.

1.2   År 2007 godkändes det nya strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien (1), vilket ledde till det första toppmötet med stats- och regeringschefer från EU och Brasilien den 4 juli 2007. Detta yttrande innehåller kommitténs rekommendationer om förslagen i den gemensamma handlingsplan som ska utveckla det strategiska partnerskapet, bl.a. i fråga om deltagande-dimensionen, ekonomisk och social sammanhållning, ekonomiskt och handelsrelaterat samarbete, utbildning, forskning och utveckling, social dialog, miljö, klimatförändring och biobränslen samt invandring.

1.3   När det gäller kommitténs roll föreslår vi i yttrandet att det ska inrättas en rundabordsdiskussion för det civila samhället i EU och Brasilien, liknande de som redan pågår med Indien och Kina. Kommitténs motpart i detta nya organ kommer att bli Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling, en motsvarande brasiliansk institution som inrättades av Lula da Silva 2003. Yttrandet innehåller förslag om rundabordsorganets sammansättning och funktion samt de teman som vi anser bör komma upp på dess dagordning, det vill säga ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor, multilaterala förbindelser, EU-Brasiliens trepartssamarbete med tredje land samt Brasiliens roll i Mercosurs integration och förbindelserna mellan EU och Mercosur.

2.   Syftet med yttrandet

2.1   Syftet med detta yttrande är att initiera rundabordssamtal för det civila samhället i EU och Brasilien, på samma sätt som tidigare gjorts med Kina och Indien, och klargöra kommitténs ståndpunkt i förhållande till sådana samtal.

2.2   Det förtjänar att påpekas att rundabordssamtalen ingår i en mer omfattande EU-strategi som har lett till det strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien. Detta framgår klart av slutsatserna från toppmötet mellan EU och Brasilien i Lissabon, vid vilket man uppmuntrade samarbetet mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling, som en del av den interinstitutionella strukturen för förbindelserna mellan dessa båda parter (2).

2.3   Yttrandet beskriver de nuvarande förbindelserna mellan EU och Brasilien samt den historiska bakgrunden och framtidsperspektiven, med tonvikt på Brasiliens ställning inom Mercosur och internationellt samt på frågor som direkt eller indirekt påverkar eller avgör förbindelserna med EU på alla olika nivåer.

2.4   Med detta yttrande vill EESK dra upp riktlinjerna för det som vi anser bör vara de framtida rundabordssamtalens funktion och viktigaste teman. Det är ett dokument som ger uttryck för det europeiska organiserade civila samhällets ståndpunkter och bör beaktas vid toppmötet mellan EU Brasilien i december 2008, när etableringen av rundabordsdiskussionerna förhoppningsvis får politiskt klartecken.

3.   Åtgärdsramen

3.1   Historisk bakgrund

3.1.1   Efter den koloniala perioden har Brasilien haft fortsatt goda relationer med alla europeiska länder. Tanken på att strukturera förbindelserna mellan EU och Brasilien innehåller därför ett enda nytt element, EU, som integrerar, uppvärderar och söker fördjupa ett systematiskt och kontinuerligt samarbete mellan de båda områdena.

3.1.2   Flera olika initiativ har syftat till att formalisera dessa förbindelser på olika nivåer. Ett exempel på det organiserade civila samhällets nivå är det interinstitutionella avtalet som i juli 2003 undertecknades av EESK och Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling, och som föregicks av ramavtalet om samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Federativa republiken Brasilien från 1992. Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling har funnits sedan maj 2003 och dess förbindelser med EESK har förstärkts. Rådet leds för närvarande av Brasiliens president och har 102 (3) medlemmar.

3.1.3   Trots de båda parternas åtaganden har förbindelserna inte utvecklats på det sätt som eftersträvats, särskilt inte när det gäller de ekonomiska och sociala aspekterna, även om man kan konstatera en förstärkning under 2007, framför allt när det gäller frågor som inte är handelsrelaterade. Det har tagits olika initiativ (4) och arbetet kommer att intensifieras under 2008 i samband med att man genomför det strategiska partnerskap mellan EU och Brasilien som föreskrivits i ett kommissionsmeddelande från maj 2007. Det råder dock en viss obalans mellan å ena sidan den snabba bilaterala integrationen mellan medlemsländerna och Brasilien på ekonomins och näringslivets område och å andra sidan den långsamma takten i EU:s och Brasiliens mer allmänna samarbete på andra områden. De europeiska ländernas investeringar i Brasilien, det handels- och näringslivsrelaterade samarbetet, utvecklingsbiståndet och dialogen mellan de sociala aktörerna är goda tecken som visar att det civila samhället bör få en mer framträdande roll för att skapa en social dimension i de ekonomiska och sociala förbindelserna, som man vill intensifiera.

3.1.4   Toppmötet i Lissabon den 4 juli 2007 gav en solid grund för institutionella bilaterala förbindelser på högsta politiska nivå, genom inrättandet av hållbara och långsiktiga mekanismer för dialog som ger hopp om en ny, fruktbar fas i förbindelserna. Denna nya fas består i en förstärkning av dialogerna mellan olika politikområden, i insatser för att klara av nuvarande och framtida globala utmaningar, i expansion och fördjupning av handeln och de ekonomiska förbindelserna samt i ökade kontakter mellan Europas och Brasiliens folk.

3.1.5   Som framgår av kommissionens meddelande kan det strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien i hög grad bidra till att stärka en positiv, ledande roll för Brasilien på internationell och regional nivå. I detta sammanhang framstår det strategiska partnerskapet som en kompletterande och dynamisk faktor i de regionala integrationsprocesserna, framför allt i Mercosur och denna organisations förhandlingar med EU om ett associeringsavtal mellan de båda regionerna samt i den rörelse som främjar de latinamerikanska ländernas union Unasur.

3.2   Allmän bakgrund

3.2.1   På grund av befolkningens och ekonomins storlek samt det geografiska territoriets omfattning (det gränsar till nästan alla latinamerikanska länder) är Brasilien i dag en av de viktigaste aktörerna på den internationella scenen och har en avgörande roll i utvecklingen av Mercosur samt mer allmänt i Latinamerika och en allt viktigare roll i förhandlingarna om reglerna för världshandeln. I sin egenskap av en av de viktigaste internationella aktörerna (BRICS (5)) kommer landet antagligen att få stor betydelse under det århundrade som just inletts. När Brasilien har utvecklat sin modell har man inspirerats av erfarenheterna av den europeiska ekonomiska och sociala utvecklingen, och landet har även spelat en viktig roll för att främja den politiska och sociala dimensionen i Mercosur-strategierna, som för övrigt har stora likheter med strategierna för europeisk integration.

3.2.2   Eftersom målen för förbindelserna EU–Brasilien är ambitiösa, särskilt när det gäller ekonomisk och social integration, är det nödvändigt att förstärka Brasiliens institutionella struktur, som säkerställer kontakterna mellan parterna. På så vis kan det strategiska partnerskap som båda sidor eftersträvar bli effektivt och ge resultat.

3.2.3   För närvarande koncentrerar sig Brasilien på de handelsrelaterade och ekonomiska aspekterna i förbindelserna med EU, t.ex. biobränslen, trepartssamarbete (EU, Brasilien och utvecklingsländer) och ståndpunkter och insatser som är ”parallella” med EU:s i fråga om klimat-förändringar, forskning och teknik.

3.2.4   De bilaterala förbindelserna mellan Brasilien och de stater som EU för närvarande består av sträcker sig mycket längre än handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna. Detta beror på Brasiliens viktiga ställning i världen och även på att det finns mycket stora grupper med olika europeiska nationaliteter i landet liksom det finns betydande invandrargrupper med brasilianska medborgare i många europeiska länder. Människor har rört sig i båda riktningarna i en strid ström under hundratals år, och det har därmed uppstått starka band mellan Brasilien och många av EU:s medlemsländer.

3.2.5   Nästa toppmöte mellan EU och Brasilien kommer att hållas i december 2008 i Rio de Janeiro, och det är en milstolpe oberoende av hur avtalet mellan EU och Mercosur kan komma att utvecklas. EU har föreslagit följande mål som kan utgöra en gemensam dagordning och som man anser bör ligga till grund för en gemensam handlingsplan som kan godkännas senast vid toppmötet i år: ökad multilateralism, större respekt för de mänskliga rättigheterna, höga standarder i fråga om demokrati och styresformer, främjande av social och mänsklig utveckling, miljöskydd, energisäkerhet samt stabilitet och välfärd i Latinamerika, förstärkta ekonomiska band och handelsförbindelser (med fokus på finansmarknaderna), främjande av informationssamhället, luft- och sjötransporter, samarbete om forskning och teknik, fredsinitiativ och utbyte på utbildnings- och kulturområdet och mellan båda parternas civila samhällen.

3.2.6   Det är förvisso viktigt att upprätta en tydlig ram för förbindelserna mellan EU och Brasilien, men det står också klart att de dagliga kontakterna inte sker främst via ”politiska representanter”, utan genom det civila samhället i alla dess former. Det är företag och ideella organisationer i alla dess former samt medborgarna som individuellt och kollektivt får förbindelserna att utvecklas. Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna har exempelvis varit, och är fortfarande, viktiga för reformerna i landet. I sin allmänna rapport om Amerika (2006) konstaterar ILO uppskattande att hälsan och säkerheten på arbetsplatser har förbättrats i Brasilien, och att fackförbunden och företagen i landet har förstått hur viktigt det är att prioritera arbetstagarnas integritet, som inte bara handlar om lönekrav. De icke-statliga organisationerna har också bidragit till de nationella insatserna för resursfördelning, med utgångspunkt i de fattigaste samhällsgrupperna och områdena. Det har inte bara handlat om att bekämpa fattigdomen, utan också om att främja den sociala och ekonomiska sammanhållningen med hjälp av arbetsmarknadsparterna, kooperativ och nätverk av icke-statliga organisationer över hela landet. Detta är en verkligt framgångsrik, ny utvecklings-modell som det civila samhället i stor utsträckning bidrar till. Den har erkänts av UNDP och möjliggjort mätning av FN:s index för mänsklig utveckling i alla 5 000 brasilianska kommuner tack vare samhällets aktiva medverkan. Kommissionen anger (6) att EU 2005 genomförde 37 projekt (om totalt 24 miljoner euro) med stöd från lokala icke-statliga organisationer. Kommissionen framhåller att partnerna i dessa projekt är ansvarsfulla och kompetenta, klarar av utmaningar och kan anpassa sig till förändringar.

3.2.7   Förbindelserna mellan EU och Brasilien på flera plan har inte varit hjälpta av att det saknas en tydlig politik för främjande av det portugisiska språket och instrument för spridning av detta språk.

3.2.8   Potentialen för EU:s turism i Brasilien och Brasiliens i EU är långt ifrån utnyttjad, med tanke på de båda marknadernas omfattning och särdrag.

3.3   Framtidsperspektiv

3.3.1   Deltagardimensionen och den ekonomiska och sociala sammanhållningen. I Brasiliens politik prioriteras utveckling och konsolidering av demokratin. I denna process är förstärkning av deltagardemokratin en politisk grundpelare. Deltagardemokratin har stöd i Brasiliens författning, och flera mekanismer för deltagande har inrättats. Det organiserade civila samhället, och i synnerhet rådet för ekonomisk och social utveckling, ägnar stor uppmärksamhet åt dessa kanaler för medborgarnas åsikter.

Brasilien håller på att utveckla strukturerat deltagande på olika nivåer för att genomföra de viktigaste programmen för resursfördelning och förbättrade sociala förhållanden. I flera årtionden har EU i sin tur utvecklat ett liknande system för en politik för ekonomisk och social sammanhållning. De två erfarenheterna kan med fördel jämföras med varandra, särskilt med tanke på att de regionala skillnaderna i Brasilien är stora trots att Gini-index (7) har förbättrats. Det bör framhållas att dessa former av deltagande omfattar arbetsmarknadsparternas organisationer (fackföreningar och arbetsgivare), icke-statliga organisationer samt nationella, regionala och lokala myndigheter. På detta sätt bygger man upp nät med aktörer som är med-ansvariga för utvecklings- och rättvisepolitiken.

3.3.2   Ekonomiskt och handelsrelaterat samarbete och jordbruksfrågan. Det är nödvändigt att skapa strategier och instrument för att stödja en alltmer långtgående integration på ekonomins och handelns område, med början i de strategiska sektorer där Brasilien och EU är internationellt konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att skapa organ för det organiserade civila samhällets medverkan och övervakning av investeringstrender och samarbetsresultat. Brasilien är redan en av världens största exportörer av livsmedelsprodukter, och i landet finns det i dag en övertygelse om att man kan klara av en ökad internationell efterfrågan under förutsättning att externa investeringar görs. Man kan konstatera att ökningen av Brasiliens jordbruksproduktion bygger på ökad produktivitet snarare än på en utökning av den mark som används, något som kan bli en viktig faktor för minskningen av avverkningen i Amazonas. De svårigheter som uppstår inom ramen för WTO (Doha-rundan och framstegen på G20-mötet) när det gäller diskussionen om stöd till jordbrukare och tullarna på produkter återspeglar skillnaderna mellan EU:s och Brasiliens intressen. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör ske snabbare och leda till större rättvisa och bättre handelsbalans på jordbruksområdet. Det är också viktigt att marknaden blir öppnare och att livsmedels-säkerheten och djurhälsan förbättras, så att konsumenternas förtroende ökar.

3.3.3   Samarbete inom utbildningssektorn. Denna fråga måste få en framträdande plats vid rundabordssamtalet och det är en av kommissionens prioriteringar. EESK rekommenderar att denna prioritering följs, med särskild fokus på de europeiska erfarenheter av livslångt lärande som fått stöd av de europeiska arbetsmarkandsparterna i den sociala dialogen och Luxemburgstrategin för främjande av syssel-sättning. Man skulle kunna utarbeta en europeisk bästa praxis som också kunde vara värdefull för Brasilien. Landstrategidokumentets angreppssätt för högre utbildning förtjänar stöd, men Brasilien står också inför stora utmaningar när det gäller grundskolan och gymnasiet. Kontakterna mellan Brasilien och EU kan intensifieras genom utbyte mellan utbildnings-institutioner på olika nivåer, särskilt genom att elever och lärare involveras. De positiva erfarenheterna av utbytesprogram för studenter i EU bör tjäna som grund för ett liknande program för EU och Brasilien, vid sidan av Erasmus Mundus-programmet som redan planeras i landstrategidokumentet för 2007–2013 (och vars omfattning nödvändigtvis är begränsad), och därmed bidra till tätare förbindelser och större ömsesidig kunskap i framtiden.

3.3.4   Samarbete inom forsknings- och utvecklingssektorn. Det är inom forsknings- och utvecklingssektorn som man i hög grad kan komplettera varandra och skapa samverkans-effekter på grund av forskar- och teknikersamfundens olika infallsvinklar och de båda ekonomiernas och kulturernas olika prioriteringar och val. EU bör i synnerhet undersöka möjligheten att ge brasilianska forskare en ”gräddfil” inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.

3.3.5   Social dialog i de europeiska multinationella företag som är verksamma i Brasilien. Det arbete som utförts av de europeiska fackliga kommittéerna, som utgör instrument för information till och samråd med arbetstagare i europeiska multinationella företag, är ett annat exempel på europeisk bästa praxis som skulle kunna utvidgas till de europeiska multinationella företag som är verksamma i Brasilien, antingen som en valfri åtgärd eller inom ramen för företagens sociala ansvar.

3.3.6   Miljö, klimatförändringar och biobränslen. Vid en tidpunkt när de två viktigaste frågorna på den internationella dagordningen är bekämpning av klimatförändringar respektive energiförsörjning med hållbara och mindre förorenande källor, kan Brasilien bli en viktig partner för Europa och hela världen även när det gäller tillhandahållande av biobränslen, framför allt bioetanol. Det har nyligen gjorts stora framsteg inom denna sektor. Europa och Brasilien skulle tillsammans kunna inleda samarbete med Afrika för att exportera brasiliansk teknik och brasilianskt kunnande som möjliggör produktion av bioetanol i denna världsdel, och främja utvecklingen genom en ny politisk era för trepartssamarbete.

Att bevara regnskogen i Amazonas (8) ligger både i Europas och övriga världens intresse. För att skydda regnskogen behövs internationella partnerskap med både offentliga och privata parter som kan arbeta för att uppnå detta viktiga mål utan att det påverkar den brasilianska lagens och statens suveränitet när det gäller detta världsarv. Den allmänna opinionen och de brasilianska myndigheterna ser detta som en mycket känslig fråga, men den nuvarande situationen i världen och den utveckling som kan förutses gör att detta absolut måste bli en prioritering i samarbetet mellan Brasilien och Europa.

Det bör framhållas att det för tre år sedan inrättades en formell dialog mellan EU och Brasilien om hållbar utveckling och klimatförändring, även om verksamheten hittills har varit begränsad till möten för att upprätta en dagordning med målet att båda parterna ska kunna anta ståndpunkter i de frågor som behandlas.

3.3.7   Fattigdom och sociala problem. År 2007 låg Brasilien på 70:e plats i FN:s index för mänsklig utveckling. Det är en blygsam plats om man jämför med de länder som har en motsvarande ekonomisk och teknisk utvecklingsnivå. I enlighet med FN:s uppgifter minskade antalet brasilianer under fattigdomströskeln med 19,3 % mellan 2003 och 2005. I dag utgör de 22,8 % av befolkningen (43 miljoner). Lula-regeringens sociala program har åstadkommit vissa små men viktiga framsteg i kampen mot fattigdom och orättvisa (9). Men Brasilien är fortfarande ett av de länder där orättvisorna är störst. De fattigaste, 20 % av befolkningen som främst bor i landets nordöstra delar, får del av 4,2 % av de nationella tillgångarna. Tillgången till utbildning har förbättrats på senare år, men det förekommer fortfarande stora orättvisor på lokal nivå, i synnerhet inom den högre utbildningen. Läs- och skrivkunnigheten är förhållandevis hög (93,6 %) bland ungdomar (15–24 år), medan analfabetism fortfarande är vanligt bland vuxna (12 %). Hälsoindikatorerna uppvisar också ett bättre resultat. 7,9 % av Brasiliens BNP går till hälsovård (OECD-genomsnittet är 8,72 %). Socialpolitiken har lett till minskad dödlighet bland minderåriga (36 av 1 000), men fortfarande behövs stora insatser i framför allt landets nordliga och nordostliga delar. Enligt UNAIDS har cirka 650 000 brasilianer hiv. Genom en nationell lag garanterar Brasilien allmän tillgång till medicinsk behandling, vilket inbegriper antiretrovirala läkemedel. Arbetslösheten har minskat från 12,3 % till 10,3 % under perioden 2004–2005. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) har också minskat men är fortfarande hög. Därför är skapande av nya arbetstillfällen en av regeringens viktigaste prioriteringar vid sidan av kampen mot barnarbete och tvångsarbete (10). Tillgången till markägande är ett allvarligt problem. 1 % av markägarna kontrollerar hälften av den bördiga marken. Jordbruksreformen står på regeringens dagordning och målet är att fördela jorden till 430 000 jordbrukarfamiljer. Detta skulle ha varit genomfört 2007, men projektet har försenats rejält (11). Mycket återstår att göra när det gäller det allvarliga bostadsproblem som innebär att miljoner brasilianer fortfarande lever i favelas (kåkstäder).

3.3.8   Migrationsflöden. Migrationsflödena mellan de europeiska länderna och Brasilien har i många år gått i båda riktningarna, men den mest omfattande migrationen sker till och från den iberiska halvön. Migrationsfrågor bör i dag behandlas genom EU:s initiativ och förslag om invandring från tredje land, och det är därvid nödvändigt att bekämpa olaglig invandring, men framför allt att främja migrationsflöden som gynnar båda parterna (12). EU:s regeringar måste inse att Europa är ett område med tydlig demografisk tillbakagång, medan en avsevärd befolkningsökning förutspås i vissa områden i Brasilien (13). Eftersom ett framtida strategiskt partnerskap mellan EU och Brasilien är så viktigt bör frågor som rör migration från och till Brasilien behandlas med utgångspunkt i särskilda kriterier. Båda parterna bör förenkla förfarandena för visum och uppehållstillstånd och eftersträva bättre och mer omfattande information om möjligheterna till laglig invandring. Tyngdpunkten bör läggas på utbytesverksamhet för studenter och forskare, utan att s.k. kompetensflykt uppmuntras. Dessutom är det mycket viktigt att gemensamt utarbeta ett system för ömsesidigt erkännande av examina, kompetens och erfarenhet samt pensionsöverföring.

3.3.9   ”Bringing Our People Together”. Denna frågas betydelse för båda parternas regeringar blev tydlig vid toppmötet i Lissabon och nämns i punkt 16 i slutsatserna från mötet (14). Brasilien och Europa skiljs åt av Atlanten men förenas av en gemensam historia och kan och bör därför främja utbyte och kunskap om varandras samhälls- och naturförhållanden, konst,kultur och forskning. Det civila samhället är ett viktigt redskap för att uppnå detta mål. Det kan främja kultur- och idrottsevenemang och andra evenemang som får Brasiliens och Europas folk att lära känna och närma sig varandra, och skapa en dynamik som ger upphov till regelbundna gemensamma initiativ.

3.3.10   Läget för de ekonomiska förbindelserna. Handelsflödena mellan Brasilien och EU ökar, vilket framgår av uppgifterna från Brasiliens regering för perioden januari–maj 2008. Brasiliens export till EU var då 19 % större än under samma period föregående år. EU är den viktigaste marknaden för Brasiliens export, efter Latin—amerikanska integrations–sammanslutningen (Aladi), Asien och USA. EU är näst efter Asien landets största handelspartner. Om utvecklingen fortsätter skulle den bilaterala handeln 2008 kunna uppnå rekordbeloppet 84 miljarder USD (en ökning med 25 % jämfört med 2007) (15). Handeln mellan EU och Brasilien har en potential som gör det möjligt att ställa upp ännu ambitiösare mål, men det är nödvändigt att förenkla förfarandena, minska byråkratin och garantera efterlevnaden av normer och bestämmelser om immateriell egendom. Det är också nödvändigt att Brasiliens regering ser över skatterna på import av vissa produkter, en faktor som i hög grad försvårar europeiska produkters tillträde till den brasilianska marknaden.

4.   Rundabordssamtalen mellan EU och Brasilien

4.1   Organisation och funktion

4.1.1   De rundabordssamtal mellan EU och Brasilien som håller på att initieras ger i sig en tydlig signal om den betydelse båda parterna tillmäter sina framtida förbindelser.

4.1.2   EESK anser att det bör hållas två rundabordssamtal per år, ett i Brasilien och ett i Europa, så att det civila samhällets roll i partnerskapet mellan EU och Brasilien kan utvidgas och utvecklas.

4.1.3   Antalet deltagare i rundabordssamtalen bör vara lika stort för EESK som för rådet för ekonomisk och social utveckling. 12 medlemmar i vardera delegationen kan i dag betraktas som rimligt.

4.1.4   Rundabordssamtalens deltagare bör själva diskutera och besluta om funktionssättet, så att balans och stabila arbetsbestämmelser kan garanteras.

4.1.5   EESK anser att det vore mycket lämpligt och värdefullt att ge kommitténs webbplats en särskild avdelning för rundabordssamtalen mellan EU och Brasilien, för att förstärka och skapa mer dynamik i insatserna från det civila samhället.

4.2   Förslag på frågor som kan tas upp på dagordningen för de framtida samtalen

Det mervärde som framtida rundabordssamtal kan tillföra det strategiska partnerskapet är naturligtvis nära förbundet med betydelsen av de teman som i första hand ska behandlas. Därför anser EESK att följande områden bör prioriteras i diskussionerna (16):

4.2.1   Ekonomi och socialfrågor

—	Ekonomiskt samarbete, bilateral handel och investeringar.

—	Globaliseringens följdverkningar, minskning av dess negativa effekter och förstärkning av dess fördelar.

—	Bedömning av sociala modeller, utbyte av erfarenheter och utformning av politiska förslag på detta område, med beaktande av det civila samhällets roll och främjande av effektiva åtgärder.

—	Uppföljning av WTO:s förslag, modeller och åtgärder.

—	Analys av migrationsflödena och samarbete rörande rättigheterna för europeiska utvandrare i Brasilien och brasilianska invandrare i Europa, i syfte att helt integrera migranter i destinationsländerna.

—

Utbyte av erfarenheter på området för sociala relationer och arbetsmarknadsrelationer, bl.a. när det gäller arbetsmarknadsparternas roll för balanserad utveckling i länderna, förbindelser mellan arbetsgivare och arbetstagare, arbetsgivarorganisationers och fack-förbunds organisation och sammansättning, arbetsmarknadslagstiftning samt förhandlingar om kollektivavtal.

—	Debatt om frågor som rör livsmedel och växtskydd samt jordbruksmarknadernas funktion och utbytet dem emellan. Samtidigt bör man främja utbyte av bästa praxis för att göra denna sektor mer hållbar.

—	Debatt om informationssamhällets problem och informations- och kommunikationsteknikens nuvarande roll för ländernas hållbara utveckling.

—	Främjande av en debatt om företagens sociala ansvar och utveckling av medvetandehöjande åtgärder som riktar sig till de olika aktörerna, för att näringslivet snabbt och effektivt ska kunna anta lämpliga system.

—	Diskussion om och främjande av initiativ som syftar till verkligt införlivande av begreppen jämställdhet, lika möjligheter och etniska och sociala minoriteters rättigheter.

—	Infrastruktur och tjänster – en debatt på detta tema där bl.a. frågor om utbyggnad av vägnät och inrättande av energikonsortier diskuteras.

—	Utbyte av erfarenheter om grundläggande arbetsnormer.

—	Debatt om hur offentlig-privata partnerskap kan bidra till uppfyllandet av mål men också vilka begränsningar de kan innebära.

4.2.2   Politik, diplomati och utvecklingsbistånd

—	Trepartssamarbete mellan EU, Brasilien och tredje land, genom analyser av de nuvarande förhållandena och initiativen, men också genom samråd om framtida initiativ och åtgärder.

—	Uppföljning av hur Mercosurs och EU:s regionala integrationsprocesser framskrider.

—	Undersökning av hur det strategiska partnerskapet mellan EU och Brasilien kan underlätta den regionala integrationen samt Mercosurs utveckling och förbindelser med Europa.

4.2.3   Miljö och energi

—	Undersökningar och insatser på området för miljöskydd och hållbar utveckling, som en grundval för ländernas tillväxt och den globala utvecklingen.

—

Bedömning av utmaningarna på energiområdet, alternativa energikällor och samarbete på detta område. Dessa frågor är helt avgörande för människors, länders och hela världens framtid. Här måste man särskilt framhålla biobränslena och hur viktigt det är att införa regler och normer för saluföring av sådana bränslen.

4.2.4   Forskning, utveckling och immateriella rättigheter

—	Ömsesidigt skydd av immateriella rättigheter.

—	Utveckling av system för vetenskapligt och tekniskt samarbete i syfte att främja forskning som stärker gemensamma framsteg.

4.2.5   Utbildning

—	Främjande av utbyten inom skolor och universitet, bl.a. genom inrättande av utbytesprogram för studenter och lärare, praktikperioder och andra former för främjande av kunskap och utveckling i den akademiska världen.

—	Debatt och analys av utbildningsfrågor med inriktning på livslångt lärande, något som är avgörande för individuell och kollektiv utveckling.

4.2.6   Kulturutbyte och turism

—	Främjande av kulturellt utbyte och spridning av kunskap om historien och de nuvarande förhållandena, för att bidra till större kunskap och ömsesidig förståelse.

—	Analys och bedömning av turismens roll för intensifieringen av EU:s och Brasiliens förbindelser samt utveckling av strategier för att öka turismen på ett hållbart och balanserat sätt.

---

(1)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet ”Mot ett strategiskt partnerskap mellan EU och Brasilien”, KOM(2007) 281 slutlig, 30.5.2007.

(2)  Toppmötet mellan EU och Brasilien den 4 juli 2007, punkt 16 i den gemensamma deklarationen – PR 11531/07 (Press 162).

(3)  Arbetsmarknadsparterna utgör nästan hälften av hela rådet för ekonomisk och social utveckling. Deltar gör även företrädare för privata stiftelser, konfessionslösa respektive religiösa icke-statliga organisationer, handikapporganisationer, folkliga rörelser och kooperativ, studentorganisationer, universitetsrektorer och institut för social och ekonomisk forskning, statistik etc.

(4)  På det civila samhällets nivå förtjänar följande initiativ att uppmärksammas: ett gemensamt seminarium (Brasiliens råd för ekonomisk och social utveckling och EESK) på temat ”EU och Mercosur: Hur kan det civila samhällets organisationer bidra till den nationella och regionala utvecklingen?” och en deklaration som EESK och rådet för ekonomisk och social utveckling har undertecknat i syfte att intensifiera förbindelserna mellan EU och Brasilien.

(5)  Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

(6)  Brasilien – landstrategidokument 2007–2013.

(7)  Det handlar om en allmänt använd metod för att beräkna ojämlik inkomstfördelning. Grafiskt visas antalet personer på den lodräta axeln och inkomsten på den vågräta.

(8)  Den brasilianska regeringen håller på att genomföra en hållbar handlingsplan för Amazonas (PAS) som omfattar strategier, framtidsutsikter och åtgärder för Amazonas och syftar till att utforma offentliga åtgärder för denna väldiga region, framför allt bekämpning av avskogningen, vilket inte ska ses endast som en miljöfråga utan som en integrerad politisk fråga. Det finns en fond som alla kan lämna bidrag till och vars syfte är att minska utsläppen i Amazonas. Den har inrättats för att stödja åtgärder som bevisligen ger resultat, och inte för att stödja experiment eller pilotprojekt.

(9)  Här kan man i synnerhet nämna programmet ”Familjebidrag” (2,38 miljarder real) som 8,7 miljoner familjer omfattades av (uppgifter från slutet av 2007).

(10)  Mest drabbade är barnen. Enligt ILO tvingades 450 000 barn år 2002 att utföra arbete i andras hem, inom jordbruket eller i sexindustrin.

(11)  De fattiga böndernas rörelse ”O Movimento dos sem terra” (1,5 miljoner medlemmar) ställer bestämda krav på en radikal jordbruksreform. För närvarande ingår denna rörelse inte i rådet för ekonomisk och social utveckling.

(12)  När det gäller EU:s ”invandringspaket” hänvisar vi till den kritik och de förslag som EESK fört fram i en rad yttranden om föreslagna åtgärder samt initiativyttranden och förberedande yttranden.

(13)  Nativiteten i Brasilien låg 2006 på två barn per kvinna, enligt uppgifter från statistikinstitutet PNAD 2006.

(14)  http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/en/er/95167.pdf

(15)  För den som vill fördjupa sig i denna fråga hänvisar vi till de ekonomiska bilagorna.

(16)  När förslagen på teman för rundabordssamtalen utarbetades tog man hänsyn till bestämmelserna i Lissabonstrategin, eftersom denna strategi är ett mycket viktigt instrument för EU, och EESK:s förslag därför inte kan ligga alltför långt från de riktlinjer, begrepp och målsättningar som den innehåller.

---