Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning”

(KOM(2008) 179 slutlig – 2008/0069 COD)

2009/C 100/24

Den 23 april 2008 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning”

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 11 september 2008. Föredragande var Mária HERCZOG.

Vid sin 448:e plenarsession den 21–23 oktober 2008 (sammanträdet den 23 oktober 2008) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 59 röster för, 2 emot och 4 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning

1.1   EESK stöder bestämt kommissionens förslag om att skapa en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (nedan kallad referensramen), eftersom yrkesutbildning av hög kvalitet är en viktig och nödvändig del av den reviderade Lissabonstrategin (1) som utformats för att främja kunskapssamhället, social integration och sammanhållning, rörlighet, anställbarhet och konkurrenskraft.

1.2   Kommittén anser att referensramen skulle stärka yrkesutbildningens europeiska dimension och öka rörligheten för inlärare och arbetstagare samt bidra till öppenhet och förtroende mellan och inom nationella yrkesutbildningssystem. Den skulle även bidra till att lösa de nuvarande arbetslöshetsproblemen genom att minska klyftan mellan arbetsmarknadens behov och arbetskraftens kvalifikationer.

1.3   EESK anser att referensramen är användbar eftersom den betonar förbättring och bedömning av yrkesutbildningens resultat när det gäller tre viktiga områden inom EU-politiken: att öka anställbarheten, att anpassa utbudet av yrkesutbildning till efterfrågan och att främja tillgången till livslångt lärande (särskilt för svaga grupper).

1.3.1   Kommittén uppmanar kommissionen att fortsätta fokusera på slutanvändare, inlärare, arbetstagare och institutioner, antingen det handlar om tillhandahållare av yrkesutbildning eller företag. Särskild uppmärksamhet bör ägnas dem som riskerar utestängning från utbildning och arbetsmarknad (t.ex. elever som lämnar skolan i förtid, ungdomar och äldre arbetstagare som konfronteras med hög arbetslöshet, personer med särskilda behov, personer med invandrarbakgrund etc.) och deras (åter)integration i utbildningen.

1.4   EESK anser att de resultat (2) som hittills uppnåtts i det europeiska samarbetet kring kvalitetssäkring inom yrkesutbildning ger en god grund för det nuvarande arbetet och för ytterligare utveckling. Europaparlamentets och rådets seriösa åtaganden i fråga om referensramen kommer i hög grad att bidra till att en kultur med kontinuerlig kvalitetsförbättring får så stor spridning som möjligt (3). Detta kan även tjäna som inspiration för och främja genomförandet av referensramen på nationell nivå.

1.5   Kommittén uppskattar att medlemsstaterna har förpliktat sig att fortsätta höja yrkesutbildningens kvalitet. För närvarande sker detta inom ramen för det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (nedan kallat ENQA-VET), som inrättades 2005 för att säkerställa en långsiktigt hållbar process och som har inneburit aktivt och effektivt samarbete mellan 23 länder under flera år.

1.5.1   EESK rekommenderar kommissionen att undersöka hur (på vilka områden och med vilka angreppssätt och praktiska redskap) ENQA-VET med hjälp av de nationella referens-punkterna för kvalitetssäkring kan främja och stödja medlemsstaternas genomförande av referensramen ännu mer effektivt. Denna process kommer att fortsätta till (eller till och med efter?) 2010.

1.6   Det är enligt vår åsikt ytterst viktigt att åstadkomma överensstämmelse mellan referensramen och andra europeiska initiativ som grundar sig på ömsesidigt förtroende, t.ex. den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) (4) och det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning (ECVET) (5). Det behövs ytterligare harmonisering av verksamheterna och kartläggning av beröringspunkterna mellan dessa gemensamma europeiska referensverktyg, både på europeisk och nationell nivå, för att förstärka ömsesidiga fördelar och samverkansvinster och skapa förutsättningar för att kvalifikationer ska kunna godkännas och överföras inom Europa.

1.7   Yrkesutbildning är en kollektiv nyttighet, och kvaliteten på yrkesutbildningen behöver kontrolleras för medborgarnas och hela samhällets skull. Kontrollerna bör övervakas och genomföras av offentliga organ som också själva bör vara kvalitetssäkrade. Kommittén anser att dessa organ – som i de flesta medlemsstater utses av regeringarna – fyller en mycket viktig funktion, och vi rekommenderar att kommissionen stärker deras roll.

1.8   EESK uppmanar alla aktörer – institutioner, arbetsgivare, fackförbund, branschorganisationer, handelskammare, företagar- och yrkesorganisationer, arbetsförmedlare, regionala organ, organisationer inom den sociala ekonomin etc. – att ta sitt särskilda ansvar för att bidra till att de gemensamma målen uppnås. Samarbetet nedifrån och upp rörande kvalitetssäkring inom yrkesutbildning bör intensifieras i alla skeden.

1.8.1   EESK efterlyser mer aktiv medverkan av det organiserade civila samhället och påminner kommissionen om att det behövs nära samarbete med det civila samhället rörande kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen, så att systemet kan bli mer inkluderande och bygga på befintliga nätverk och positiva erfarenheter. Eftersom sådant samarbete och sådan dialog saknas i många länder är det svårt att införa denna kvalitetskultur.

1.8.2   Kommittén menar att arbetsmarknadsparterna, i sin egenskap av huvudaktörer på arbetsmarknaden, bör spela en viktig roll i strävandena efter att uppnå yrkesutbildningens fyra främsta mål (rörlighet, tillgänglighet, attraktivitet och social integration), och även bör ha en central roll i utformningen och kontrollen av yrkesutbildningssystemets kvalitet på europeisk och nationell nivå. Endast med aktiv medverkan av arbetsmarknadsparterna kan systemet anpassas till föränderliga arbetsmarknader, vilket är en grundförutsättning för yrkesutbildningsstrategiernas kvalitet.

2.   Inledning

2.1   Eftersom yrkesutbildningssystemen och kvalitetsstrategierna på medlemsstatsnivå och övergripande nivå är så olika och komplicerade, behövs gemensamma referenspunkter för att säkerställa tydlighet, samstämmighet och överförbarhet mellan de olika politiska och praktiska utvecklingstendenserna inom Europa, så att man stärker det ömsesidiga förtroendet.

2.2   Efter en lång period med förberedelser och samråd har kommissionen lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning.

2.3   Rekommendationen syftar till att stödja medlemsstaternas insatser för att kontinuerligt höja kvaliteten på yrkesutbildningssystemen och -programmen genom att införa ett gemensamt europeiskt verktyg: en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (referensramen).

2.4   Referensramens huvudsakliga syfte är att tillhandahålla gemensamma gränsöverskridande referenser som kan hjälpa medlemsstaterna och aktörerna att dokumentera, utveckla, övervaka, bedöma och effektivisera sitt yrkesutbildningsutbud och sitt kvalitetsarbete.

2.5   EESK:s syn på kommissionens förslag grundar sig i huvudsak på kommitténs samlade kunskaper och erfarenheter (6).

3.   EESK:s synpunkter

3.1   Kommittén håller med kommissionen om att gemensamma kvalitetssäkringskriterier är nödvändiga för att vi ska kunna fastställa och uppnå gemensamma mål för den europeiska yrkesutbildningspolitiken.

3.2   EESK uppskattar och vill framhålla de förtjänstfulla inslagen i kommissionens förslag om referensram, nämligen att det ska vara frivilligt för medlemsstaterna att använda referensramen, att den ska kunna anpassas till olika nationella system i enlighet med nationell lagstiftning och praxis och att genomförande av referensramen ska föregås av beslut på nationell, regional eller lokal nivå.

3.3   Referensramen grundar sig på och innebär en förbättring av den gemensamma ramen för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (nedan kallad den gemensamma ramen), som i sin tur bygger på bästa praxis i medlemsstaterna. Det är glädjande att referensramen är enklare än den gemensamma ramen, med mer specifika och tydliga kvalitetskriterier och vägledande deskriptorer, vilket kommer att göra det betydligt lättare för medlemsstaterna att tolka, förstå och använda den.

3.4   EESK anser att de nya och moderna kvalitetssäkringskriterierna och vägledande deskriptorerna i bilaga 1 till rekommendationen, vilka utarbetats i samförstånd, gör referensramen till ett värdefullt verktyg för kontinuerlig kvalitetshöjning inom yrkesutbildningen på europeisk och nationell nivå. Dessa kvalitetskriterier och vägledande deskriptorer, som återspeglar viktiga aspekter på arbetet med yrkesutbildningens kvalitet, möjliggör framåtblickande planering, genomförande, utvärdering och ytterligare utveckling av kvalitetssäkringsverksamhet på nationell och institutionell nivå (t.ex. tillhandahållare av yrkesutbildning). De gör det också möjligt att öka öppenheten och överensstämmelsen mellan de olika medlemsstaternas politiska åtgärder och initiativ på detta område.

3.5   Enligt kommitténs åsikt är det särskilt viktigt att kommissionen har tillgång till tillförlitliga uppgifter som grundar sig på objektiva fakta om framstegen i genomförandet av gemensamma kvalitetssäkringsmål som grundar sig på de tre främsta (politiska) målen (se punkt 1.3). Det är därför glädjande att bilaga 2 i rekommendationen innehåller en inledande uppsättning gemensamma indikatorer på systemnivå för mätning och bedömning av yrkesutbildningens kvalitet på nationell nivå.

3.6   Indikatorerna är mycket viktiga för att yrkesutbildningssystemen ska förvaltas väl och hålla hög kvalitet, eftersom de ger stöd för faktabaserade strategier som grundar sig på tillförlitliga uppgifter (”evidence-based policy making”) och främjar gränsöverskridande benchmarking. Kommittén vill dock påminna kommissionen om att metoderna för insamling och sammanställning av uppgifter för referensramens indikatorer bör harmoniseras eller standardiseras i alla medlemsstater (enhetliga definitioner, tolkningar och beräkningsmetoder), så att uppgifterna blir mer tillförlitliga och jämförbara.

3.7   Kommittén anser att det är särskilt viktigt att uppmuntra yrkesutbildningsaktörer på olika nivåer till systematisk självbedömning (om möjligt i kombination med oberoende extern bedömning, t.ex. i samband med den regelbundna europeiska granskningen (European Peer Review)). När man anpassar områden som kartlagts genom självbedömning kan man lättare garantera utbildning med hög kvalitet och därigenom uppfylla de berörda parternas förväntningar och tillgodose deras intressen (detta gäller både personer som deltar i utbildning och arbetsgivare). Självbedömning ger regelbunden återkoppling som visar hur nöjda partnerna är med den utbildning som tillhandahålls och de tjänster som erbjuds, vad arbetsmarknaden har för behov och vilka färdigheter och vilken kompetens utbildningen ger arbetstagare.

3.8   Ett särskilt mervärde skapas genom att referensramen uppmuntrar användningen av gemensamma kvalitetskriterier och vägledande deskriptorer och indikatorer, samtidigt som den främjar kvalitetshöjning med utgångspunkt i regelbunden självbedömning när det gäller både yrkesutbildningssystem och tillhandahållare av yrkesutbildning eller institutioner på området. Kommittén vill påminna aktörerna om att kvalitetsutveckling på systemnivå i vissa länder endast kan åstadkommas om referensramen införs inte bara inom yrkesutbildningsinstitutioner utan också inom yrkesutbildningssystemen (på förvaltningsnivå). Dessutom blir det möjligt att jämföra yrkesutbildningsförvaltning och praxis för tillhandahållande av yrkesutbildning i hela EU om man använder gemensamma kvalitetskriterier samt vägledande deskriptorer och indikatorer.

3.9   Kommittén vill påminna kommissionen om att det som är viktigast när man ska uppnå gemensamma mål är att medlemsstaterna verkligen åtar sig att genomföra och tillämpa referensramen. Detta bör innebära att de gemensamma grundläggande principerna, kvalitetskraven och de vägledande deskriptorerna omvandlas i särskilda mål och praktiska initiativ, och att sådana mål och åtgärder sedan konsekvent förverkligas.

3.10   Kommittén uppmanar kommissionen att uppmuntra och stödja användningen av referensramen och en kontinuerlig förbättring av denna ram på europeisk och nationell nivå. I syfte att främja och stödja användningen av referensramen bör kommissionen i framtiden hitta medel för att finansiera relevanta system och även se till att befintliga och nya partner blir mer medvetna om finansieringsmöjligheterna på alla nivåer. Kommissionen skulle också kunna samarbeta närmare med och stödja ENQA-VET i detta nätverks uppgift att kontinuerligt anpassa och förbättra gemensamma kvalitetsprinciper, kvalitetskriterier samt vägledande deskriptorer och indikatorer.

3.11   Kommittén ser positivt på att förslaget innehåller en rejäl kvalitetsgaranti i form av en regelbunden översyn (vart tredje år) och en bedömning av hur referensramen införts på nationell nivå, vars resultat också skulle bidra till den påföljande översynen av referensramen på europeisk nivå. Enligt kommitténs åsikt bör bedömningarna fokusera på följande: hur referensramen för närvarande påverkar yrkesutbildningens kvalitet på nationell och europeisk nivå, vilka områden som har utvecklats eller förbättrats samt hur och i vilken utsträckning genomförandet har förändrats.

3.12   Kommittén rekommenderar extensiv spridning av information och förbättrad kommunikation om referensramen för att nå så många potentiella deltagare och aktörer som möjligt. En kommunikationsplan och en kommunikationsstrategi bör utarbetas för att offentliggöra och framhålla fördelarna med och de sannolika resultaten av användningen av referensramen på alla nivåer, i synnerhet för tillhandahållare (institutioner) av yrkesutbildning. Det behövs insatser på olika nivåer för att säkerställa effektiv kommunikation på såväl europeisk och nationell nivå som system- och tillhandahållarnivå. Tillsammans med kommissionen skulle ENQA-VET kunna spela en viktig roll för kommunikationen på europeisk nivå, medan kommunikationen på nationell nivå skulle kunna skötas av de nationella referenspunkterna för kvalitetssäkring.

3.13   Mot bakgrund av vårt tidigare yttrande om utbildning och produktivitet (7) vill vi återigen betona att det är nödvändigt med närmare samordning mellan yrkesutbildningssystemens olika nivåer på europeisk och nationell nivå när det gäller livslångt lärande. Detta talar också för ett konsekvent angreppssätt för kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning inom yrkesutbildningens olika sektorer.

3.14   Kommittén är övertygad om att yrkesutbildningen bör utvecklas på alla nivåer som en viktig och integrerad del av livslångt lärande. Det är viktigt att se till att yrkesutbildningen är nära förbunden med tidigare och senare utbildningsnivåer, särskilt när det gäller grundutbildning och högre utbildning. Olika åldersgrupper – även barn – bör få de utvecklingsmöjligheter och den utvecklingsinfrastruktur som krävs, och de bör bedömas i enlighet med livscykler.

3.14.1   Alla former av utbildning och utbildningsinstitutioner bör bli föremål för kvalitetsbedömning med början i den tidiga barndomen, eftersom utbildning i den tidiga barndomen förstärker senare studieresultat och yrkesprestationer. Kvalitetsbedömningen bör också gälla grundskolan för att garantera att eleverna tillägnar sig grundläggande färdigheter innan de fortsätter till en högre utbildningsnivå. Bedömningen av yrkesutbildningen blir mindre trovärdig och effektiv om den bara omfattar själva yrkesutbildningsperioden och inte tar hänsyn till studieresultat i skolan, vilka påverkar senare resultat och karriärvägar. Det är viktigt att kommissionen är medveten om sambanden mellan de olika utbildningsnivåerna, och tar hänsyn till yttre omständigheter och faktorer samt de kombinerade effekterna på yrkesutbildningens kvalitet.

3.14.2   Kommittén vill betona hur viktigt det är att stärka sambanden mellan kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning inom yrkesutbildningen och alla utbildningssektorer, i syfte att förbättra kommunikationen genom att öka det ömsesidiga förtroendet och hitta ett gemensamt perspektiv för kvalitetssäkring och gemensam utveckling. EESK ser positivt på att kvalitetssäkringssamarbetet har börjat inom den högre utbildningen och föreslår att detta samarbete fortsätter och intensifieras. När den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) genomförs är det angeläget att angreppssätten för kvalitetssäkring överensstämmer med varandra, särskilt när det gäller yrkesutbildningen och högre utbildning, eftersom främjande av livslångt lärande är ett tema som är gemensamt för båda utbildningsnivåerna.

(1)  Lissabonstrategin (2000).

(2)  Rådets slutsatser om införandet av det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (28 maj 2004).

Köpenhamnsförklaringen (30 november 2002), ”Främja samarbete i fråga om kvalitetsgaranti med särskild fokusering på utbyte av modeller och metoder, samt gemensamma kvalitetskriterier och kvalitetsprinciper i yrkesutbildning”.

Maastrichtkommunikén (14 december 2004) och Helsingforskommunikén (5 december 2006).

(3)  Helsingforskommunikén (5 december 2006).

(4)  Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

(5)  Inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

(6)  Se följande av EESK:s yttranden:

(7)  Yttrande om ”Utbildning och produktivitet”, föredragande: Christoforos KORYFIDIS (EUT C 120, 20.5.2005).