31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 77/60

1.1

Investera i forskning i syfte att stödja informationsverksamhet (såsom i anslutning till det förra ordförandeskapets evenemang) och standardiseringsarbete, eftersom kommittén anser att sakernas Internet är ett viktigt område.

1.2

Vidta åtgärder för att avlägsna hinder för teknikutveckling.

1.3

Bedöma huruvida centraliserade system kan hantera den volym trafik som kan väntas till följd av tillämpningar i anslutning till sakernas Internet, och om en lokal förvaltning (av namn och tjänster) är en bättre lösning för att hantera en storskalig spridning.

1.4

Undersöka om dataskyddet och säkerhetskraven hanteras korrekt i de direktiv som för närvarande finns, eller om det krävs nya lagstiftningsåtgärder.

1.5

Man bör överväga om det krävs ett antal laboratorier i Europa som kombinerar resurser från universitet och privata företag i syfte att säkerställa att forskningsresultat uppnås och att forskare inte försvinner till forskningsinstitut och företag i andra delar av världen (USA).

1.6

Eventuella risker med elektromagnetiska fält – försiktighetsprincipen bör tillämpas i dessa nya miljöer med många avläsare av vågor, särskilt när det gäller arbetstagare som vistas i sådana miljöer – men frågan måste utvärderas ingående på grundval av vetenskapliga studier. Information för arbetstagarna om eventuella risker och hur man kan skydda sig bör finnas till hands.

1.7

Man bör ha i åtanke att den tekniska utvecklingen ska ske till förmån för människorna, och att det finns behov av att göra en bedömning av relaterade etiska risker.

1.8

När det gäller transeuropeiska tjänster bör Europeiska kommissionen eller den oberoende administrativa myndighet som i framtiden kan komma att reglera spektrumet överväga spektrumbehoven med avseende på sakernas Internet.

1.9

Forskning kommer att få en avgörande betydelse för att vinna kapplöpningen när det gäller att tillhandahålla datorkapacitet i syfte att hantera det framtida sakernas Internet med tillämpningar i realtid.

2.1

Som uppföljning av sitt meddelande från 2007 om RFID-taggar (1), och efter konferensen på samma tema i Lissabon i november förra året, går nu kommissionen med detta meddelande vidare med följande etapp, nämligen sakernas Internet (2).

2.2

Man bör även nämna ett stort antal meddelanden och initiativ som utarbetats av EESK de senaste åren (3). Programmet i2010 blev exempelvis föremål för en interimsrapport (4).

3.1.1

IT-utvecklingen innebär en stor utmaning för våra samhällen. Med sin gemensamma marknad är Europeiska unionen väl lämpad att bli en central region för den digitala marknaden, men det krävs grundforskning och forskning och utveckling samt insatser på det politiska planet när det gäller förvaltningen av detta framtidens Internet.

3.1.2

Den europeiska tillväxten och konkurrenskraften är starkt beroende av detta, och det är hög tid att EU befäster sin roll i den politiska styrningen av denna form av Internet samt att man utvecklar teknik och investeringar och nödvändig teoretisk och praktisk kunskap.

3.1.3

Trots det interaktiva och mobila Web 2.0 bygger Internet fortfarande på ett internationellt nätverk av hundratusentals servrar och routrar, dvs. fasta datorer som är sammankopplade med hjälp av sladdar eller fiberoptik. Men kopplingarna till mobila terminaler som mobiltelefoner eller handdatorer sker via elektromagnetiska vågor, och är föremål för en mycket snabb spridning via olika överföringsprotokoll (.3G, 3G+-HSPDA, Edge, WiFi och WiMax).

3.1.4

Web 2.0 är interaktivt. Innehållet är även användargenererat – på individuell basis, under gemensamma former eller via samarbete (Wikipedia, programvaror med öppna källkoder osv.). Ett stort antal små och medelstora företag tillhandahåller programvaror, kreativt innehåll och framför allt mycket varierande tjänster (installation och underhåll av nätverk, datasäkerhet, utbildning osv.).

3.1.5

Chipkorten blir allt mindre samtidigt som de blir mer komplexa och förbrukar mindre energi. De går att använda i allt lättare mobila terminaler där inbyggda programvaror och datorprestanda erbjuder telefoni, Internettillträde och geolokalisering (Sirf 3-chip).

3.2.1

Sakernas Internet håller på att tas i bruk i ett komplext tekniskt sammanhang, med användning av Web 2.0 och liknande teknik, som i de flesta fall redan finns och där en sammanslagning innebär ett stort steg framåt i riktning mot sakernas Internet:

3.2.2

Mot bakgrund av olika komponenters ökande betydelsen i framtidens nätverk kommer parallella system att spela en allt större roll. Hundra- eller tusentals processorer kan fungera parallellt (8) i stället för med på varandra följande operationer, vilket gör det möjligt att kraftigt öka antalet beräkningar och utforma komplexa och simultana virtuella världar. Virtualiseringen gör det redan möjligt att på ett mer heltäckande sätt använda sig av datorernas kapacitet genom att virtuellt låta flera maskiner fungera via en enda, även med olika operativsystem, och det är en teknik som utvecklas snabbt.

3.2.3

Det finns ett verkligt behov av att intensifiera forskningen i EU och utveckla en hög teoretisk och praktisk kompetens på dessa områden i syfte att hålla kvar de forskare som lockas av de stora privata eller universitetsanknutna laboratorierna i USA och snart även i Kina och Indien. Risken för en stor teknisk eftersläpning är överhängande till följd av bristen på mer omfattande initiativ för att kontrollera framtidens Internet.

3.2.4

Tekniken för masslagring utvecklas snabbt. Den är absolut nödvändig när det gäller databaser som innehåller en beskrivning av objekt som identifieras via en Internetadress. Denna kapacitet banar i kombination med databehandlingskapaciteten vägen för ett intelligent Internet, som kommer att lagra nya kunskaper i mer kompletta databaser genom att kombinera och behandla information som kommer å ena sidan från objekt och å andra sidan från identifieringsdatabaser. Samtidigt blir nätverket själva datorn och lagrar program som möjliggör användning av databaser och ingrepp av människor: komplexa framställningar, rapporter osv.

3.3.1

Ett antal tillämpningar håller på att prövas, och vissa tillämpningar är redan operativa med de resurser som finns att tillgå inom bland annat följande ekonomiska sektorer:

3.3.2

RFID-taggar som fästs på föremål, passerkort, varor som säljs på stormarknader osv. förser en läsare som befinner sig inom ett relativt kort avstånd (beroende på vilken frekvens som används) med simultan information (adress, egenskaper) om de varor som avläses samtidigt (kundvagn, container) och drar slutsatser (pris att betala, detaljerad tulldeklaration). I Japan kan man redan nu använda sig av ett sådant system när man gör inköp; varorna betalas via ett chip i mobiltelefonen (en multifunktionell terminal).

3.3.3

När det gäller transportlogistik och geolokalisering kan man få all den information som behövs om en beställning som håller på att utföras, inklusive geografisk position i realtid.

3.3.4

Sakernas Internet är överallt förekommande. Man talar om ett allestädes närvarande Internet (ambient Internet), där information som i olika faser överförs av läsare kan behandlas automatiskt.

3.3.5

När det gäller ett visst antal tillämpningar kommunicerar föremålen med varandra, nätverket lär sig saker och kan fatta lämpliga beslut, som exempelvis rör hemelektroniska tillämpningar: biometrisk personigenkänning, öppning av dörrar, utförande av beslut som rör hemmet och dess utrustning, reglering av värme, ventilering, säkerhetsinstruktioner till barn m.m.

3.3.6

Tillträdet till vissa maskiner eller viss information kan styras av läsare som kontrollerar fingeravtryck eller känner igen former.

3.4.1

Informationsbehandlingen kan emellertid påtagligt öka risken för intrång i privatlivet eller inverka menligt på affärshemligheter, förbindelserna mellan kunder och leverantörer av varor och tjänster, eftersom ett välfungerande allestädes närvarande Internet förutsätter att nätverken innehåller en stor mängd personliga, konfidentiella och strikt personliga uppgifter precis som när det gäller medicinska tillämpningar.

3.4.2

Man bör ställa sig frågan om gemenskapens befintliga rättsliga instrument för uppgiftsskydd kommer att räcka till inom en nära framtid.

3.4.3

Om man inte stärker skyddet av känsliga uppgifter kan det allestädes närvarande nätverket bli ett instrument med full insyn vad gäller personer (vilket redan är fallet för husdjur i det europeiska identifikationssystemet).

3.4.4

Det gäller framför allt att övervaka samkörningen av spridda uppgifter genom att reglera informationen om föremål och förbjuda information som rör personer. Uppgiftsspridning förutsätter anonymitet, vilket sätter stopp för argumenten från dem som vägrar att förmedla uppgifter av sociologisk karaktär med hänvisning till skyddet av privatlivet. Det behövs inget förhandstillstånd ifall uppgifterna är anonyma och behandlas statistiskt innan resultaten offentliggörs.

3.4.5

Konfidentiell information, som ska ges en juridisk definition, bör skyddas genom kraftig kryptering för att endast personer (eller maskiner) med tillstånd ska få tillträde.

3.4.6

Som kommissionen påpekar har man ännu inte funnit något svar på frågan om huruvida de starka ultrahöga frekvenser som snart kommer att få en utbredd användning är skadliga eller innebär vissa risker.

3.4.7

Lagstiftningen om arbetstagares skydd mot radiovågor och elektromagnetisk strålning kan komma att visa sig vara mycket otillräcklig när det rör sig om en ständig exponering för höga och ultrahöga frekvenser. Studier på området, som i princip utförts för att undersöka hur mobiltelefonerna påverkar användarnas hälsa, har inte lett fram till några slutsatser. Det är angeläget att påskynda och utveckla forskningen om eventuella risker och motåtgärder innan vissa av den nya generationens taggar utvecklas under okontrollerade former (9).

3.4.8

Helst bör man fastställa universella eller åtminstone europeiska bestämmelser avseende användningen av RFID-taggar. Rätten till skydd av privatlivet bör ges företräde, och eventuellt bör den inte bara omfatta fysiska personer, eftersom gällande lagstiftning tillämpas i olika stor utsträckning och inte omfattar alla de situationer som är kopplade till den aktuella och framtida användningen av RFID-taggar och sakernas Internet.

3.5.1

Framtidens Internet kommer, i den utsträckning det går att utarbeta prognoser på medellång sikt på ett område i ständig förändring, förmodligen att vara en kombination av Web 3.0 och sakernas Internet.

3.5.2

Det framtida Internets olika beståndsdelar finns redan till stor del, eller så håller de på att fulländas eller införas, vilket innebär att det nya Internet inom kort kommer att ”göra debut”. Det kommer att framstå som ett nytt omdanande paradigm när det gäller de allestädes närvarande nätverkens plats och roll i medborgarnas liv och i den ekonomiska tillväxten i en omfattning som det fortfarande är svårt att få grepp om, men det kan leda till en stor samhällsförändring och till att det skapas en unik källa till utveckling för de företag och länder som behärskar alla detaljer, dvs. som i god tid har gjort nödvändiga investeringar när det gäller forskning, utbildning, skapande av normer, nya tjänster osv. Det skulle kunna leda till förändringar av det ekonomiska och vetenskapliga styrkeförhållandet på global nivå. Det är en utmaning som EU måste anta.

3.5.3

Sakernas Internet innebär slutligen en sammanslagning av den fysiska och digitala världen, verkligheten och det virtuella. Intelligenta objekt (smart objects) tränger sig automatiskt in på de allestädes närvarande nätverken (ubiquitous network) och de kommer att inta en större plats än i Web 2.0, som bygger på deltagande och humana värden och som kommer att försvinna i ett växande nätverk.

3.5.4

Det nya nätverket innebär förvaltningsproblem, till följd av dess dimension och dess nya innehåll, dess namngivningskrav som omfattar hundratals miljarder namn, samt universella normer som ska tillämpas. För närvarande är RFID föremål för privata normer och handelsrelationer med EPC Global, men är det hållbart vid en full utveckling av framtidens Internet?