27.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 93/25

1.1

EESK skulle gärna se att följande åtgärder ingår i kommissionens prioriteringar för inre marknaden:

1.1.1

För att övervinna de återstående hindren kräver fullbordandet av inre marknaden en balans mellan ekonomisk dynamik, den sociala dimensionen och en hållbar utveckling. Det kommer endast att vara möjligt att fullborda inre marknaden om alla medborgare – arbetsgivare, arbetstagare, konsumenter osv. – känner att detta ligger i deras eget intresse. Så många som möjligt bör kunna dra nytta av inre marknaden, och de som förlorar på den bör omfattas av kompensationsåtgärder. Allmänhetens skepsis beträffande EU kan endast övervinnas om politiken tar upp de frågor som oroar medborgarna. Enbart information är inte nog.

1.1.2

För att man skall kunna möta de utmaningar som globaliseringen medför – dvs. hantera global konkurrens, säkerställa tillväxt och sysselsättning, skapa nödvändig infrastruktur, åtgärda klimatförändringarna, trygga energiförsörjningen och reagera på finansmarknadernas ökande inflytande över hela ekonomin – samt dra nytta av de möjligheter detta erbjuder, måste man utnyttja inre marknadens kapacitet till fullo. Åtgärder för att främja liberalisering och konkurrenskraft måste därför åtföljas av stödjande sysselsättnings- och tillväxtinriktade makroekonomiska strategier tillsammans med åtgärder för att skapa ett kunskapsbaserat samhälle. Detta kommer i avsevärd grad att bidra till fullbordandet av inre marknaden, medan Europeiska unionens övergripande mål förblir att förbättra levnads- och arbetsförhållandena för medborgarna (mål som anges i inledningen till Romfördraget, och som återkommer i samtliga senare texter).

1.1.3

Europa måste investera mer i utbildning, fortbildning och forskning både på nationell och europeisk nivå. Investeringar i utbildning, fortbildning och forskning är inte någon lyxåtgärd, utan en nödvändighet för Europa. Att förverkliga det europeiska forskningsområdet och livslångt lärande är således en prioritering.

1.1.4

Den europeiska forskningspolitikens trovärdighet har i högsta grad undergrävts av de upprepade motgångarna när det gäller att införa ett gemenskapspatent. Med tanke på att det inte har varit möjligt att inom en rimlig tidsperiod nå en överenskommelse om utformningen av detta instrument, som är av avgörande betydelse för den kunskapsbaserade ekonomi som EU ihärdigt eftersträvar, bör vi nu allvarligt överväga om det är tillrådligt att från början tillämpa detta instrument på alla EU:s medlemsstater om det fortsätter att vara omöjligt att nå en enhällig överenskommelse (1).

1.1.5

Utöver den viktiga frågan om patent och den närbesläktade frågan om immateriella rättigheter anser EESK att frågan om ekonomisk information också bör tas upp på EU-nivå. I detta sammanhang frågar sig EESK om inte åtgärder bör vidtas för att förstärka den roll som den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) (2) har och öka kännedomen om den bland de ekonomiska aktörerna, för att därigenom bidra till att bevara konkurrenskraften hos de europeiska företagen och förhindra att konfidentiella uppgifter som rör deras produktionsprocesser, forskning och innovationsprocesser utnyttjas av konkurrenter utanför EU.

1.1.6

Inom ramen för de transatlantiska relationerna bör kommissionen och rådet ställa större krav på respekt för principen om icke-diskriminering i förhållande till USA. De bör således argumentera för en nedmontering av ”Committee on Foreign Investments in the US ”(CFIUS), som inrättades för mer än trettio år sedan med syftet att granska och eventuellt förbjuda utländskt ägande i amerikanska bolag på grundval av det enda kriteriet – som inte ens har definierats! – om ”nationell säkerhet”. Vid kommersiella tvister mellan utländska företag och amerikanska företag gynnas dessutom de sistnämnda.

1.1.6.1

Om det inte är möjligt att garantera icke-diskriminering vid samgåenden och uppköp eller handelsmetoder bör EU på allvar överväga möjligheten att ta upp ärendet i WTO:s tvistlösningsorgan eller införa en mekanism i likhet med CFIUS. Dessa principer bör också gälla i relationerna med EU:s andra handelspartner.

1.1.7

Genom bättre lagstiftning kan man förenkla villkoren för näringslivet och skapa större insyn för medborgarna och konsumenterna. Genom färre bestämmelser skapar man emellertid inte nödvändigtvis en bättre lagstiftningsram. EESK ställer sig positiv till användning av lagstiftningsinstrument på viktiga områden såsom områden där hälso- och säkerhetslagstiftningen är begränsad till ett minimum och där fastställandet av nationell lagstiftning är olämpligt.

1.1.8

Kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter utgör en central del av de politiska beslutsprocesserna i många medlemsstater och kan också bidra till utformningen av strategier och till att åtgärder på EU-nivå accepteras. Detta förutsätter dock att båda parterna i den sociala dialogen är positivt inställda till att ingå avtal.

1.1.9

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har lovat att minska den administrativa bördan för företag med 25 % före 2012. EESK undrar om inte löftet är alltför omfattande och bör begränsas. Om man inte antar en mer välövervägd metod kommer misslyckade försök att uppnå de efterstävade resultaten enbart att ytterligare underminera trovärdigheten.

1.1.10

Genom att använda lagstiftning kan man dessutom, där det är möjligt, bidra till att förtydliga rättsläget och främja enhetligheten.

1.1.11

Inre marknaden bygger på ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och certifikat. Som exempel kan ges certifiering av barnmorskor, jurister osv. som trots EU-direktiv inte har haft möjlighet att utnyttja detta.

1.1.12

EESK påpekar att harmonisering uppåt mellan fler än 27 länder är en viktig aspekt av inre marknaden, även om det är en ambition som är svår att uppfylla.

1.1.13

Arbetsmarknadsparterna bör rådfrågas i alla faser för att säkerställa att den nödvändiga graden av administrativ förenkling och bättre lagstiftning uppnås inom rimliga tidsramar. Det är viktigt att mätbara resultat uppnås för att undvika att medborgarnas tro på unionen undermineras ytterligare.

1.1.14

EESK skulle gärna se snabbare framsteg när det gäller förbättringar inom inre marknaden för tjänster. Utan sådana framsteg kan inre marknaden inte betraktas som fullbordad. Kommittén välkomnar Europaparlamentets ändringar av tjänstedirektivet, vilka i hög grad ligger i linje med kommitténs förslag. Vissa punkter måste fortfarande förtydligas och förbättras, t.ex. på området tjänster av allmänt intresse. När Europaparlamentet nu har antagit tjänstedirektivet förväntas företag kunna dra stora fördelar av företagens etableringsfrihet och erbjuda gränsöverskridande tjänster.

1.1.15

På området ekonomiska tjänster (3) har EESK efterlyst en dynamisk konsolidering samtidigt som man bör undvika överimplementering, eller ”goldplating”. Kommittén har dock även framhållit att detta bör ske i Lissabonstrategins anda och att den europeiska sociala modellens särdrag bör beaktas. Detta gäller också gränsöverskridande tillhandahållande av ifrågavarande tjänster (t.ex. aktiehandel och möjligheten att överföra kompletterande pensionsrättigheter) och grundläggande ekonomiska tjänster såsom tillhandahållandet av universell tillgång till ett bankkonto. Med tanke på det ökande inflytande som ekonomiska transaktioner har på ekonomin samt de dynamiska och kreativa innovationerna på området (t.ex. hedgefonder och privat kapital) måste lagstiftningen på området beakta de systemrisker och följder detta medför för den reala ekonomin och införa villkor som förhindrar kontraproduktiva effekter. EESK uppmanar kommissionen att så fort som möjligt lägga fram sitt förslag till rättsakter som syftar till att öka den information som institutionella investerare tillhandahåller beträffande sina strategier avseende investering och röstning. Framläggandet av ett sådant lagstiftningsförslag skulle ligga i linje med kommissionens handlingsplan för modernisering av bolagsrätten och företagsledningen.

1.1.16

Skattepolitiska åtgärder måste – i den utsträckning de kan antas på EU-nivå – främja fullbordandet av inre marknaden och ta hänsyn till den balans mellan ekonomisk dynamik, den sociala dimensionen och en hållbar utveckling som nämns ovan. Detta omfattar också en harmonisering av skatteunderlaget för företagsskatt och ett undvikande av dubbelbeskattning. Dubbelbeskattning hör inte hemma på inre marknaden.

1.1.17

EESK uppmanar vidare kommissionen att undersöka de begränsningar som fortfarande upprätthålls av medlemsstaterna, offentliga organ eller vissa yrkesgrupper (4) på inre marknaden.

1.1.18

Huvudproblemet är att produktutformningen av till exempel försäkringsprodukter i stor utsträckning påverkas av lokala skattemässiga och lagstiftningsmässiga förhållanden. Det gäller exempelvis obligatoriska försäkringar, och även många andra viktiga försäkringsprodukter där man söker lösningar på problem inom andra grenar, till exempel genom att låta naturkatastrofer täckas av hushållens brandförsäkringar och vanliga försäkringspaket täcka olyckor till följd av terrordåd.

1.1.19

Att allvarliga begränsningar av arbetstagarnas fria rörlighet fortfarande existerar utgör ett av de hinder som står i vägen för fullbordandet av inre marknaden. EESK uppmanar de medlemsstater som inte tillåter fri rörlighet att upphäva sina hinder för den fria rörligheten för arbetskraft. Fri rörlighet för personer utgör en grundläggande del av inre marknaden, och rörlighet är också av intresse för arbetskraften.

1.1.20

Små och medelstora företag förefaller inte gynnas av den inre marknaden i den utsträckning som de skulle kunna. De allvarliga hinder för handel med tjänster som fortfarande existerar i EU har lett till att denna typ av handel enbart utgör 20 % av all handel i Europa. Tjänstedirektivet bör på ett väsentligt sätt gynna företags- och sysselsättningsvillkoren, i synnerhet genom den föreslagna kontrollmekanismen och användningen av samordnade kontaktpunkter (one-stop shop) för utländska tjänsteleverantörer.

1.1.21

Insyn och överskådlighet i samband med offentlig upphandling är av avgörande betydelse för en välfungerande inre marknad. Det är särskilt viktigt att den pågående översynen av de så kallade rättsmedelsdirektiven färdigställs snarast möjligt, som en uppföljning till det lagstiftningspaket om offentlig upphandling som antogs år 2004. Kommissionens reformförslag får inte urvattnas, i synnerhet inte när det gäller perioden mellan beslut om tilldelning och undertecknande av avtal, som måste vara tillräckligt lång, och konsekvenserna av ogiltiga avtal till följd av att vissa utlysningskriterier inte uppfylls.

1.1.22

Frågan om att öppna marknaden för offentlig upphandling är föremål för intensiva samrådsförfaranden bland de offentliga och privata aktörer som berörs, och uppfattningarna går klart isär när det gäller det angreppssätt som bör väljas. Vid en öppning av den offentliga upphandlingsmarknaden måste man ta hänsyn till centrala dimensioner, såsom sysselsättning, sociala avvägningar och miljöaspekter, som är lika betydelsefulla i processen.

1.1.23

Tvistslösningsnätverket SOLVIT fungerar tillfredsställande och skulle kunna bidra till att undanröja rättsliga hinder (som ofta uppstår på grund av felaktig tillämpning av bestämmelser, vilket i sin tur beror på antingen bristande information, bristfällig utbildning av tjänstemän eller protektionism). För det krävs emellertid större resurser och personal i ländernas huvudstäder. Genom en väl strukturerad informationskampanj kan man göra små och medelstora företag medvetna om mekanismen och dess möjligheter.

1.1.24

EESK har producerat en utförlig katalog över hinder på inre marknaden (5) för att ge en realistisk bild över de lagstiftningshinder som fortfarande står i vägen för fullbordandet av den europeiska inre marknaden. Det är inte alltid fråga om hinder på nationell nivå.

1.1.25

Som uppföljning till det mellaninstitutionella avtalet från 2003 håller EESK i samarbete med Europeiska kommissionen på att utveckla en databas (Prism II) för att kartlägga EU-initiativ till sam- och självreglering (6). EESK, och i synnerhet medlemmarna i Observationsgruppen för inre marknaden (OIM), utgör en resurs som kommissionen och medlemsstaterna är välkomna att utnyttja. I synnerhet OIM anordnar offentliga hearingar i olika medlemsstater varje år med särskild fokus på sysselsättningsfrågor i de nya medlemsstaterna.

1.1.26

Med tanke på EESK:s sakkunskap och representativitet anser kommittén att den kunde delta i utarbetandet av de konsekvensanalyser som kommissionen önskar systematisera. Det är synnerligen viktigt att lagstiftningsförslagen återspeglar en mångfald ståndpunkter och att de är så noggrant och objektivt motiverade som möjligt. Om konsekvensanalyserna i första hand översänds till EESK, och kommittén ges möjlighet att yttra sig om dem innan de tillställs EU-institutionerna, skulle man i överensstämmelse med andan i partnerskapet för europeisk förnyelse kunna uppnå större acceptans för europeiska lagstiftningsiniatiativ (7).

1.1.27

Att göra konsumenterna uppmärksamma på inre marknadens fördelar och uppmuntra konsumenterna att utnyttja dessa bör ses som en prioritering i syfte att fullborda inre marknaden.

2.1

Detta förberedande yttrande har utarbetats på begäran av kommissionens vice ordförande Margot Wallström den 5 oktober 2006.

2.2

Kommittén uppmanades att uttala sig om de prioriteringar som Europeiska kommissionen fastställt, som ett bidrag till den rapport som skall läggas fram för Europeiska rådets vårmöte 2007 och till den slutliga rapporten.

2.3

Med tanke på de snäva tidsramar som kommittén har varit tvungen att arbeta inom har man beslutat att fokusera på ett antal nyckelfrågor och kartlägga några centrala områden där ytterligare framsteg enligt kommitténs uppfattning är önskvärda.

3.1

Den ursprungliga tanken med inre marknaden var att ersätta de många skilda nationella bestämmelserna med ett enda lagstiftningssystem på EU-nivå, och därigenom skapa lika villkor som kan underlätta för den europeiska ekonomin att utnyttja dess potential till fullo. I praktiken anses EU-bestämmelser alltför ofta komplettera, snarare än ersätta, nationella bestämmelser.

3.2

En faktor som har fått allt större betydelse är globaliseringen, som i sig utgör både en utmaning och en möjlighet. En förutsättning för att utmaningen skall kunna mötas är att inre marknadens potential utnyttjas fullt ut.

3.3

I detta sammanhang stöder EESK Europeiska kommissionens ambition att utarbeta en ny politisk dagordning som bygger på ett nytt partnerskap och mer effektivt samarbete mellan institutionerna. Som ett led i denna dagordning bör även nationella, regionala och lokala myndigheter ta sitt ansvar för att uppnå resultatet, verka för att föra Europa närmare medborgarna.

3.4

Uppfattningen att mer lagstiftning innebär ”mer Europa ”är felaktig. Är det genom lagstiftningsförslag som man på bästa sätt kan uppnå de önskvärda resultaten? Man bör främja alternativ till lagstiftning, såsom bästa praxis inom ramen för sam- eller självregleringsinitiativ eller kollektivavtal, och uppmuntra användningen av sådana alternativ samtidigt som man inte får glömma att fortsätta dialogen – som kommissionen i fördraget uppmuntras att främja – i syfte att nå kollektivavtal.

3.5

Effektivt utnyttjande av och kvaliteten på konsekvensanalyser, utvärderingar och offentliga samråd bör garanteras i större utsträckning inom lagstiftningsprocesserna och de politiska processerna (Har förslag till lagstiftning lett till önskvärt resultat? Om inte, varför?). I detta sammanhang kommer kommittén också att lägga fram ett förberedande yttrande om ”Kvalitetstandarder som måste respekteras av arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets övriga aktörer, när det gäller innehåll, förfaranden och studiemetoder för den sociala genomslagskraften”.

3.6

Inre marknaden har varit en framgång på ett antal områden som är av betydelse för ett stort antal konsumenter (exempelvis produktsäkerhet), medan framstegen på andra områden har varit begränsade eller obefintliga för slutanvändaren (exempelvis finansiella tjänster och gemenskapspatent).

3.7

Skapande av ny sysselsättning och arbetstagares rörlighet hör till de viktigaste målen för inre marknaden, och olika utbildningsprogram måste fokuseras mer på att bana väg för den ”kunskapsbaserade ekonomin”. Inrättandet av inre marknaden i sig kommer dock inte att lösa problemen på den europeiska arbetsmarknaden, utan ytterligare aktiva åtgärder krävs också.

3.8

Lagstiftningsförslag bör utarbetas på ett sådant sätt att de är lättbegripliga för potentiella slutanvändare och inte enbart för lagstiftningsmyndigheterna. Samma logik bör tillämpas för andra former av reglering.

3.9

Högre prioritet bör ges åt bättre lagstiftning. EESK har hänvisat till detta i ett antal yttranden (8). Det finns omfattande bevis både från kommissionens egna samråd och från medlemsstaterna på att medlemsstaternas förvaltningar ofta gör direktiven tyngre när de införlivar dem i den nationella lagstiftningen (överdriven tillämpning). Det får mer omfattande följder för små och medelstora företag än för större företag. Småföretagsägare måste ofta själva hantera alla de uppgifter som större organisationer kan överlåta åt specialister.

3.10

Bättre lagstiftning och genomförande är en förutsättning för att inre marknaden över huvud taget skall kunna existera. I EESK:s yttrande om ”Kontakterna mellan EU och nationella myndigheter vad gäller frågor som rör inre marknaden” (9) riktas uppmärksamhet på de brister som finns i dag:

3.11

Genom bättre genomförande och kontroll av efterlevnaden kan man förhindra uppsplittring av inre marknaden.

3.12

Bristen på konsekvens inom de nationella förvaltningarna är uppenbar, samtidigt som EU:s effektivitet hotas av medlemsstater som inte följer de beslut som de själva har varit med att fatta. I vissa medlemsstater är informationen om ämnen som rör inre marknaden mycket begränsad på nationell nivå, bland annat när det gäller framgångsrika exempel. Regeringar, nationella parlament och media känner sig inte moraliskt förpliktade att ta sitt ansvar. Arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets engagemang skulle vara större om Europas medborgare verkligen kände att de utgör en väsentlig del av utvecklingen, och då även när det gäller den strandade konstitutionen. Uppmärksamhet bör dock inte enbart fästas vid informationsproblem. Första steget för att återvinna EU-medborgarnas förtroende måste även framdeles vara att finna en lösning på de akuta problemen inom unionen.