Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52000PC0381

Förslag till rådets förordning om "genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien"

/* KOM/2000/0381 slutlig - CNS 2000/0165 */

EGT C 337E, 28.11.2000, pp. 153–155 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52000PC0381

Förslag till rådets förordning om "genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien" /* KOM/2000/0381 slutlig - CNS 2000/0165 */

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 337 E , 28/11/2000 s. 0153 - 0155


Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om "genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien"

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Inledning

Antalet projekt på området främjande av samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien (dvs. Förenta staterna, Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland) har ökat stadigt under de senaste åren. Denna utveckling är en logisk följd av de olika bilaterala avtal som ingåtts mellan EU och dessa länder under det senaste årtiondet, vilka samtliga har till syfte att fördjupa och bredda de ömsesidiga förbindelserna genom ökat samarbete.

Det finns redan en politisk grund för gemenskapens åtgärder på detta område när det gäller industriländerna och således krävs det nu en solid rättslig grund och budgetramar för att underbygga dessa åtgärder.

2. Bakgrund till förslaget

1. Rättsliga aspekter

Eftersom det inte finns någon rättslig grund för budgetposterna i fråga genomförs ett betydande antal projekt avseende de berörda länderna för närvarande i form av pilotverksamhet eller förberedande åtgärder. Ett bra exempel på detta är budgetposten för den nya transatlantiska agendan som omfattar samarbetsprojekt med Förenta staterna. Pilotverksamhet och förberedande åtgärder är emellertid begränsade till två respektive tre år. Med hänsyn till att dessa åtgärder hittills har visat sig vara effektiva och framgångsrika och att ytterligare åtgärder och initiativ måste utvecklas och genomföras på en stabil grund i framtiden är det nödvändigt att inrätta en rättslig grund för dessa projekt.

När det gäller Kanada finns redan en rättslig grund för de pågående projekten och programmen i form av ramavtalet om samarbete inom handel och ekonomi från 1976 och en rad bilaterala avtal på olika områden. De alltmer diversifierade förbindelserna som handlingsplanen EU-Kanada medfört visar emellertid på vikten av en bredare strategi, särskilt när det gäller information till allmänheten, förstärkning av banden och främjandet av en dialog mellan parterna och organisationerna på det politiska, ekonomiska och sociala området.

Det bör påpekas att verksamhet som omfattas av särskilda instrument, såsom de avtal mellan gemenskapen och Förenta staterna och mellan gemenskapen och Kanada som rör upprättande av program för samarbete inom högre utbildning och yrkesutbildning, skall kompletteras kompletteras genom denna förordning men inte omfattas av den.

När det gäller Japanförordningen [1] upphör den att gälla i slutet av 2001. Denna rättsliga grund måste förlängas och utökas i syfte att göra det möjligt att fortsätta de pågående programmen och att inleda nya samarbetsinitiativ. Detta gäller även för budgetposten för den nya transatlantiska agendan som inrättades 1998 eftersom den uteslutande avser pilotverksamhet och förberedande åtgärder inriktade på samarbete mellan EU och Förenta staterna och löper på sitt tredje år 2000.

[1] Rådets förordning (EG) nr 1035/1999 av den 11 maj 1999 om kommissionens genomförande av ett program för särskilda åtgärder och insatser i syfte att förbättra tillträdet till Japan för varor och gränsöverskridande tjänster från Europeiska unionen (EGT L127, 21.5.1999, s.1).

Beträffande Sydkorea krävs en rättslig grund för genomförandet av projekt inom områdena samarbete och handelsförbindelser, baserad på principerna i ramavtalet om handel och samarbete samt rådets slutsatser rörande den koreanska halvön.

När det gäller Australien och Nya Zeeland behövs även en rättslig grund för genomförandet av de samarbetsmål som fastställdes i den gemensamma förklaringen om förbindelserna med Australien av den 26 juni 1997 och i den gemensamma förklaringen om förbindelserna med Nya Zeeland av den 4 maj 1999.

2. Budgetaspekter: Effektiv förvaltning

De pågående gemenskapsåtgärderna (dvs. ordinarie program, pilotverksamhet och förberedande åtgärder) som genomförs på områdena främjande av samarbetet och handelsförbindelserna med de berörda industriländerna finansieras för närvarande med medel från ett stort antal olika budgetposter i underavsnitt B7 "Externa åtgärder" i budgeten. Det fordras relativt stora budgetanslag varje år för vissa av dessa åtgärder, under det andra åtgärder fordrar mer blygsamma belopp. Ibland kan det även bli nödvändigt att finansiera större projekt för särskilda ändamål. En sammanslagning av de befintliga budgetposterna till en enda budgetpost skulle leda till en väsentligt effektivare förvaltning.

3. Mål

En så effektiv användning av gemenskapsfinansieringen som möjligt utgör ett viktigt mål för de åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning. Detta uppnås genom att projekten inriktas på ett begränsat antal verksamhetsområden i varje land, vilket kommer att göra projekten synliga både för regeringarna och befolkningarna i partnerländerna, samt inom EU. Fleråriga program och större projekt kommer att prioriteras i syfte att underlätta förvaltningen av projekten.

Det kommer emellertid fortfarande att finnas behov av ett begränsat antal småskaliga initiativ, särskilt på områden där dessa har hög synlighet på gräsrotsnivå. När så är lämpligt kommer därför även i fortsättningen stöd att ges till projekt på mindre än 100 000 euro.

I överensstämmelse med de synpunkter som framförts av bland annat revisionsrätten kommer man att främja decentralisering av vissa uppgifter till kommissionens delegationer, under förutsättning att det finns tillräckliga personalresurser härför.

4. Åtgärder som omfattas av denna förordning

4.1. Samarbetsprojekt

Med utgångspunkt från de erfarenheter som gjorts huvudsakligen när det gäller Förenta staterna kommer samarbetet med de berörda länderna att bland annat omfatta följande projekt:

4.1.1. Utbyte

Utbyte har blivit ett av de viktigaste instrumenten för att främja förbindelserna mellan EU och tredje land. Utbytesprogram utgör en stark nätverksbas som ger stora möjligheter att stärka bilden av EU som en viktig och intressant partner. Erfarenheterna av EU-centren i Förenta staterna är uppmuntrande och detta stöd bör därför fortsätta och utökas till att omfatta även andra länder. Särskilt när det gäller Fjärran Östern kan utbytesprogram användas för att bygga upp ett stort nätverk med framtida ledare inom många sektorer, vilket kan bidra till att öka EU:s inflytande i regionen.

Utbytesprogram kan komma i fråga med alla de berörda länderna och skulle kunna omfatta i synnerhet följande områden:

- Studentutbyten.

- Praktiktjänstgöring i företag.

- Kulturutbytesprogram.

- Upprättande av förbindelser mellan akademiska institutioner.

Kommissionen har i enlighet med handlingsplanen EU-Kanada från 1996 redan inlett ett program kallat Acadia, genom vilket unga européer med högskoleexamen erbjuds praktiktjänstgöring på fem månader i kanadensiska små och medelstora företag. Kommissionen har för avsikt att fortsätta detta program.

Kommissionen ser även fördelar med att bredda räckvidden av utbytet med Japan, särskilt mot bakgrund av behovet av att förstärka förbindelserna mellan Europa och Japan. Hittills har detta utbyte huvudsakligen varit inriktat på unga människor som studerar eller arbetar inom områdena handel och industri. Med hänsyn till behovet av att vidga EU:s förbindelser med Japan förefaller det vara berättigat att inleda ett utbytesprogram genom vilket studenter på andra områden ges möjlighet att vistas i Europa och i Japan. Kommissionen överväger därför ett pilotprogram som främjar sådant utbyte och som kan finansieras med medel från den del av denna budgetpost som avsatts för särskilda åtgärder avseende Japan.

4.1.2. Dialog

Såsom visats av den framgångsrika transatlantiska företagsdialogen med Förenta staterna, den första i sitt slag, kan en dialog vara ett användbart redskap för att bygga upp en stark ram inom vilken man kan främja handel, investeringar, kapital och teknik mellan deltagarländerna.

I detta sammanhang inrättades rundabordsammanträdena för näringslivsfrågor mellan Kanada och EU i syfte att rådge den kanadensiska regeringen och EU och dess medlemsstater i bi- och multilaterala handels- och investeringsfrågor. Denna process drivs av företagen och kommer att bidra till att främja näringslivsdialogen mellan EU och Kanada.

Dialogen mellan EU och Kanada om informationssamhället som är inriktad på elektronisk handel och distansundervisning främjar dessutom en gemensam strategi i frågor av ömsesidigt intresse.

På olika relevanta områden planeras ytterligare dialoger mellan EU och partnerländerna och, när så är nödvändigt, även en fördjupning av befintliga dialoger.

4.1.3. Konferenser och seminarier

De projekt som hittills planerats omfattar konferenser och seminarier och därmed sammanhängande verksamhet i syfte att informera allmänheten, sprida information samt att utbyta åsikter med partnerländer i frågor av ömsesidigt intresse.

4.1.4. Vetenskapligt och tekniskt samarbete

Det är viktigt att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete eftersom vetenskapliga och tekniska framsteg ligger till grund för vår förmåga att möta globala utmaningar och främja ekonomisk tillväxt. Genom uppföljningen av avtalet om vetenskap och teknik mellan EU och Förenta staterna i form av två konferenser med Förenta staterna på detta område lades grunden till en ytterligare utveckling av det bilaterala samarbetet.

Samarbetsprojekt som grundar sig på avtalet med Kanada om vetenskap och teknik kommer att ge fler möjligheter till gemensamma åtgärder.

Samarbetsprojekt kan utarbetas på områden som rör gränsöverskridande frågor såsom transport, miljöskydd, hållbar förvaltning av naturtillgångar och globala klimatförändringar.

4.1.5. Forskning och studier

Forskning och studier skulle kunna beställas på en rad olika områden i syfte att främja förbindelserna mellan EU och de berörda länderna eller, när så är lämpligt, för att förbereda nya samarbetsinitiativ.

Bland annat skulle ett projekt avseende inrättandet av ett informationsnätverk för utvärdering av sjukvårdstelematik främja samarbetet mellan EU och Kanada på området forskning och utveckling.

4.1.6 Att öka EU:s synlighet i partnerländerna

Denna rubrik avser inrättande av plattformar i partnerländerna, inbegripet institut, i syfte att öka EU:s synlighet i dessa länder och de fördelar som partnerländerna kan uppnå genom ett närmare samarbete med EU. Europeiska institutet i Washington DC är ett exempel på detta slags projekt. Institut för Europastudier håller på att inrättas i Kanada i samband med ett pågående program som har till syfte att främja förbindelser inom den akademiska världen. På grundval av erfarenheterna av dessa projekt hoppas man kunna inrätta Europacenter som täcker ett större antal områden inom den närmaste framtiden.

När det gäller Australien har det föreslagits att EU, i samband med att landet firar sin hundraårsdag som förbundsstat, skall lämna ett särskilt stöd genom att skjuta till halva kapitalet till Excellence Fund (dvs. 4 miljoner AUD, vilket motsvarar 2,7 miljoner euro), under det att Australian National University skjuter till den andra hälften, i syfte att inrätta ett nationellt Europacenter i Canberra. Förslaget är intressant, men man måste först värdera hur mycket EU kan bidra med, mot bakgrund av vår budgetsituation.

Alla samarbetsprojekt kommer att utvärderas och program som omfattar mer än ett år kommer att utvärderas i slutet av sin giltighetstid (högst tre år). När det gäller Förenta staterna kommer en extern utvärdering av den pågående verksamheten att genomföras i syfte att göra gemenskapsfinansieringen effektivare och synligare. För närvarande förbereds en ansökningsomgång avseende bland annat denna utvärdering.

4.2. Utbildningsprogram för att öka effektiviteten i EU:s näringsliv

4.2.1 Programmet för ledarskapsutbildning i Japan (ETP)

Programmet för ledarskapsutbildning i Japan (ETP) är ett av flaggskeppen bland kommissionens program och har till syfte att utveckla kunnandet i Europa om hur man gör affärer i Japan. Sedan programmet inleddes 1979 har fler än 700 unga européer utbildats i Japan i syfte att skaffa sig nödvändiga kunskaper och färdigheter för att bli chefer som kan överbrygga skillnaderna mellan EU och Japan när det gäller språk, kultur och affärsseder.

Den fortsatt stora intresset för ETP från den europeiska industrins sida framgår av det rekordstora deltagarantalet på 42 personer i den nu pågående nittonde omgången av programmet, vilken inleddes i Japan i januari 2000. De 42 deltagarna valdes noga ut ur en stor grupp på fler än 100 unga chefer som hade ansökt om att detta i programmet.

För närvarande genomför externa konsulter en utvärdering av ETP.

Keidanren (den japanska arbetsgivarföreningen) har alltid gett sitt starka stöd till ETP och även de europeiska företagen i Japan uppskattar programmet mycket. Det är därför viktigt att detta program fortsätter.

4.2.2 Programmet för ledarskapsutbildning i Sydkorea

Utbildningsprogrammet för ledarskapsutbildning (ETP) i Sydkorea har till syfte att ge ett antal företagsledare från EU tillräcklig utbildning i språket, kulturen och affärssederna för att de ska kunna fungera i den sydkoreanska affärsmiljön.

Rekryteringen till den första omgången av programmet inleddes 1999 och avslutades i februari 2000. I juni 2000 kommer 12 noga utvalda chefer från EU att sändas till Sydkorea för att i sex månader genomgå en intensivkurs i språk, seminarier på affärs- och kulturområdet och praktiktjänstgöring i företag.

ETP i Sydkorea är för närvarande en pilotverksamhet, men kommissionen har för avsikt att göra det till ett ordinarie program under förutsättning att den utvärdering av pilotverksamheten som kommer att äga rum 2000 och i början av 2001 ger stöd för en fortsättning av programmet.

4.3. Handelsförbindelser - Förbättrat marknadstillträde

4.3.1 Kampanjen för främjande av export till Japan (The Gateway to Japan campaign)

Kampanjen för främjande av export till Japan (GTJ) är en integrerad kampanj för handelsfrämjande som innebär att grupper bestående av EU-företag från utvalda sektorer deltar i handelsdelegationer till Japan och i handelsmässor i Japan. Alltsedan den första GTJ-kampanjen inleddes 1994 har fler än 700 EU-företag deltagit i verksamheter inom ramen för denna kampanj. Den andra GTJ-kampanjen kommer att pågå till slutet av 2000 då ungefär 1 000 små och medelstora EU-företag från samtliga medlemsstater kommer att ha gjorts bekanta med den japanska marknaden.

Externa konsulter håller på att utvärdera den pågående GTJ-kampanjens effektivitet. De undersöker hur stor försäljning och hur många affärskontakter i Japan kampanjen gett upphov till och de kommer att göra en helhetsbedömning av kampanjens mervärde. Även om den slutgiltiga utvärderingsrapporten kommer att vara klar först i april 2000 är de preliminära resultaten i interimsrapporten mycket positiva. De slutgiltiga resultaten kommer att meddelas medlemsstaterna.

Förutom ett fortsatt starkt stöd från de deltagande europeiska företagen som anser att det europeiska "paraply" som GTJ-kampanjen utgör förmodligen är den viktigaste enskilda orsaken till deras framgångar på den japanska marknaden, så passar kampanjen även väl in med den rad initiativ för att främja kreativa och innovativa små och medelstora företag som den japanska regeringen för närvarande håller på att inleda. Denna nya politik avseende små och medelstora företag återspeglar det förändrade ekonomiska klimatet i Japan och utgör en del av regeringens stödåtgärder för att blåsa nytt liv i industrin. Denna nya politik bör medföra ytterligare möjligheter för EU:s små och medelstora företag att hitta japanska affärspartner som söker efter ny teknik för att förbättra sina produkters (och tjänsters) kvalitet.

Det är även att märka att GTJ-kampanjen har visat sig vara ett mycket effektivt, och relativt billigt, sätt att öka EU:s synlighet i Japan. Detta är en positiv sidoeffekt av det effektiva nätverket av näringslivsorganisationer och de leverantörer av kommersiella tjänster i medlemsstaterna som genomför kampanjen i Japan.

Sammanfattningsvis finns det med hänsyn till GTJ-kampanjens resultat och de ökade möjligheterna för små och medelstora EU-företag på den japanska marknaden all anledning att fortsätta med GTJ-kampanjen efter 2000. Exakt hur en tredje GTJ-kampanj skall utformas, inbegripet vilka sektorer som skall omfattas och vilka metoder som skall användas, kommer naturligtvis att fastställas i nära samarbete med medlemsstaterna i den befintliga rådgivande kommittén.

4.3.2. Genomförbarhetsstudie avseende en kampanj för främjande av export till Sydkorea

Såsom varande en av de mest utvecklade ekonomierna i världen erbjuder Sydkorea betydande möjligheter för företagen i EU. Genom den pågående ekonomiska reformen håller den sydkoreanska ekonomin på att omvandlas till en modern marknadsekonomi, vilket gör landet till en ännu attraktivare handelspartner för utländska företag. Förstärkningen av de inhemska små och medelstora företagen och de förbättrade ramarna för utländska direktinvesteringar utgör en kraftig stimulans för EU-företag, inbegripet små och medelstora EU-företag, att förstärka sina förbindelser med Sydkorea. Bortsett från denna positiva utveckling är Sydkorea fortfarande en av de svårtillgängligaste marknaderna i världen på grund av de kvarvarande hindren för marknadstillträde. Kommissionens samarbetsåtgärder avseende Sydkorea har till stor del varit inriktade på att förbättra marknadstillträdet. Dessa projekt har omfattat allt från forum inom olika sektorer (miljöteknik, informationsteknik och bilar) till ett symposium för konsumentorganisationer för att förbättra bilden av utländska produkter i Sydkorea.

Europeiska handelskammaren i Söul har begärt att programmet "Kampanj för främjande av export" (Gateway-programmet) skall utökas till att omfatta även Sydkorea. Programmet skulle kunna bidra till att förbättra marknadstillträdet, särskilt för små och medelstora företag. Kommissionen föreslår därför att en genomförbarhetsstudie genomförs i syfte att bedöma behovet av ett sådant program i Sydkorea. Om studien ger till svar att det föreligger ett sådant behov kommer kommissionen genom den rådgivande kommittén att framlägga ett förslag till medelmsstaterna om ett Gateway-program i Sydkorea för 2001. Kommissionen kommer självfallet att fullt ut beakta de synpunkter som medlemsstaterna uttrycker i den rådgivande kommittén när den fattar beslut om huruvida Gateway-kampanjen i Sydkorea skall inledas och den kommer att försöka undvika att fatta ett beslut så länge betydande åsiktsskillnader råder mellan medlemsstaterna.

4.3.3. Särskilda åtgärder för att förbättra marknadstillträdet i Japan

Förutom GJT-kampanjen stödjer och delfinansierar kommissionen även olika särskilda åtgärder som har till syfte att förbättra marknadstillträdet till Japan. Dessa projekt omfattar allt från konferenser och seminarier om viktiga aspekter av handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Japan, till exempel "avreglering" och utländska direktinvesteringar, till allmänna marknadsstudier och forskningsprojekt inom olika sektorer. Dessutom kan stöd ges till särskilda åtgärder för att upprätta direkta kontakter mellan europeiska och japanska företagsledare i syfte att främja utvecklingen av handels- och investeringsförbindelserna.

Åtgärder på det sistnämnda området väljs ut med stor omsorg. En ny "uppmaning till intresseanmälan" kommer inom kort att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Förordningens innehåll

Utkastet till förordning innehåller följande huvudpunkter i sammandrag:

i) I artikel 1 anges förordningens syfte och de länder som den omfattar.

ii) I artiklarna 3, 4 och 5 behandlas åtgärder för att främja samarbete.

I artikel 4 anges vilka slags åtgärder som är berättigade till finansiering.

I artikel 5 fastställs att gemenskapen måste säkerställa att samarbetsprojekten är förenliga med gemenskapens politik på andra relevanta områden.

iii) I artiklarna 6, 7 och 8 behandlas åtgärder för att främja handelsförbindelserna.

I artikel 7 fastställs att gemenskapsprogrammet måste komplettera och ge ett mervärde till medlemsstaternas åtgärder på området.

I artikel 8.1 a beskrivs det befintliga "Programmet för ledarskapsutbildning i Japan" och "Programmet för ledarskapsutbildning i Korea", men det senare är för närvarande en pilotverksamhet.

iv) I artiklarna 9 och 10 fastställs genomförandeförfarandena.

Genom artikel 9 inrättas en rådgivande kommitté som skall bistå kommissionen i genomförandet av dess uppgifter enligt artikel 8 i förordningen.

I artikel 10 föreskrivs att kommissionen skall lämna en årlig rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet och regelbundet utvärdera de åtgärder och program som finansieras.

6. Rättslig grund

Artiklarna 133 och 308 i fördraget har valts som rättslig grund för förordningen. Åtgärder avseende främjande av handelsförbindelserna faller helt klart inom ramen för artikel 133, under det att samarbetsprojekten inte kan omfattas av artikel 133. Av denna orsak är det nödvändigt att utöka den rättsliga grunden till att även omfatta artikel 308, eftersom fördraget inte innehåller några andra befogenheter avseende dessa åtgärder än dem som avses i artikel 308.

7. Slutsats

Med hänsyn till att samarbete och främjande av handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna anses allt viktigare är det nu nödvändigt att inrätta en rättslig grund och en budgetram för att gemenskapen regelbundet skall kunna genomföra alla åtgärder på detta område.

I överensstämmelse härmed bör alla åtgärder vidtas för att säkerställa, samt vid behov även förbättra, en effektiv förvaltning av befintliga och framtida gemenskapsprogram på detta område. Det bifogade förslaget bör även ses som ett viktigt steg mot en mer sammanhängande och rationell gruppering av budgetposterna i underavsnittet "Externa åtgärder" i budgeten.

Följaktligen föreslås rådet godkänna kommissionens förslag.

2000/0165(CNS)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om "genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien"

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 133 och 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och

[2] EGT ...

av följande skäl:

(1) Samarbetet och handelsförbindelserna med industriländerna bör främjas när detta är av ömsesidigt intresse för gemenskapen och de berörda partnerländerna.

(2) Europaparlamentet antog 1994, 1998 och 1999 flera resolutioner om förbindelserna mellan EU och Förenta staterna. EU och Förenta staterna har inom ramen för den transatlantiska förklaringen från 1990, den nya transatlantiska agendan från 1995, det transatlantiska ekonomiska partnerskapet från 1998 och Bonndeklarationen från 1999 överenskommit att förstärka sina förbindelser. Den gemensamma handelspolitiken bör kompletteras genom en intensivare dialog mellan de aktörer som deltar i förbindelserna mellan EU och Förenta staterna i syfte att förbättra den allmänna kunskapsnivån.

(3) I en resolution av Europaparlamentet och ett yttrande av Ekonomiska och sociala kommittén om förbindelserna mellan EU och Kanada från 1996 uppmanas till närmare förbindelser med Kanada. EU och Kanada undertecknade ett ramavtal om samarbete inom handel och ekonomi 1976 och en förklaring om förbindelserna mellan EU och Kanada 1990 samt enades om att förstärka sina förbindelser i den gemensamma handlingsplanen och den gemensamma politiska förklaringen från 1996. Förbindelserna mellan EU och Kanada har breddats och Kanada är en nyckelpartner när det gäller multilaterala handelsfrågor, frågor rörande globala utmaningar och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är därför nödvändigt att förstärka dessa förbindelser ytterligare genom intensifierat samråd och samarbete när det gäller ett allt större antal frågor.

(4) Verksamhet som omfattas av särskilda instrument, såsom de avtal mellan gemenskapen och Förenta staterna och mellan gemenskapen och Kanada som rör upprättande av program för samarbete inom högre utbildning och yrkesutbildning, skall kompletteras genom denna förordning men inte omfattas av den.

(5) EU och Japan beslutade i en gemensam förklaring från 1991 att intensifiera sin dialog och att förstärka sitt samarbete och partnerskap. Europaparlamentet har antagit en resolution om kommissionens meddelande till rådet med titeln "Europa och Japan: kommande etapper". I rådets slutsatser om kommissionens meddelande rörande Japan bekräftas att det finns påtagliga och särskilda problem när det gäller marknadstillträdet till Japan. Rådet ansåg att en förbättring av tillträdet till den japanska marknaden bör ges prioritet. Mot denna bakgrund antog rådet förordning (EG) nr 1035/1999 av den 11 maj 1999 om kommissionens genomförande av ett program för särskilda åtgärder och insatser i syfte att förbättra tillträdet till Japan för varor och gränsöverskridande tjänster från Europeiska unionen. Denna förordning upphör att gälla den 31 december 2001. Det framgår av de preliminära resultaten av utvärderingen av kommissionens program att programmet är meningsfullt och effektivt. De kommissionens program som avses i förordningen bör därför fortsätta. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av rådets beslut av den 18 maj 1992 om befästande av centret för industriellt samarbete mellan EU och Japan, vilket fortsätter att gälla.

(6) Det bilaterala samarbetet med Sydkorea på det ekonomiska området och på andra områden bör främjas i enlighet med principerna i ramavtalet med Sydkorea om handel och samarbete, Europaparlamentets yttrande och rådets slutsatser om koreanska halvön. EU bör stödja tillämpningen av marknadsekonomiska principer i Sydkorea och främja undanröjandet av befintliga hinder för handel och investeringar.

(7) I den gemensamma förklaringen från 1997 enades EU och Australien om att förstärka sina förbindelser och att samarbeta på de många områden där de har gemensamma intressen. En ytterligare förstärkning av dessa förbindelser kräver ett intensifierat samråd och samarbete när det gäller ett allt större antal bilaterala and internationella frågor.

(8) I den gemensamma förklaringen från 1999 enades EU och Nya Zeeland om att förstärka sina förbindelser och sitt samarbete på grundval av gemensamma intressen till förmån för sina befolkningar och att ge de ömsesidiga förbindelserna ett långsiktigt perspektiv.

(9) För närvarande används ett stort antal mindre budgetposter för att finansiera gemenskapens olika åtgärder för att främja samarbetet och handelsförbindelserna med de industriländer som anges i denna förordning. En del av budgetanslagen för att finansiera pilotverksamhet och förberedande åtgärder har tagits från dessa olika budgetposter. Eftersom den pilotverksamhet och de förberedande åtgärder som genomförts under de senaste två åren gett goda resultat bör denna verksamhet fortsätta i form av ordinarie åtgärder. Gemenskapen behöver följaktligen den nödvändiga grunden för att fortlöpande kunna genomföra detta slags åtgärder i framtiden. I syfte att göra det möjligt att genomföra de åtgärder som avses i denna förordning effektivt, rationellt och fortlöpande bör därför en enda budgetpost inrättas för samtliga dessa åtgärder.

(10) Medlemsstaternas verksamhet för att utarbeta och genomföra program och åtgärder för att främja export av varor och gränsöverskridande tjänster till marknader I tredje land skall inte påverkas av denna förordning.

(11) I enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter bör åtgärder för genomförande av denna förordning antas genom det rådgivande förfarande som anges i artikel 3 i det beslutet.

(12) Vissa åtgärder som omfattas av denna förordnings faller inom ramen för artikel 133 i fördraget. För vissa andra åtgärder innehåller fördraget inte några andra befogenheter än dem som avses i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapen skall fortsätta att genomföra åtgärder för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan gemenskapen och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien.

I denna förordning avses med industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien följande länder; Förenta staterna, Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland (nedan kallade partnerländerna").

Artikel 2

Budgetmyndigheten skall årligen fastställa storleken på de gemenskapsmedel som anses vara nödvändiga för genomförande av åtgärder enligt denna förordning.

Samarbete

Artikel 3

Åtgärder för att främja samarbetet skall användas till stöd för de mål som fastställs i de olika bilaterala instrumenten mellan EU och partnerländerna på detta område i syfte att skapa bättre förutsättningar för att upprätthålla och utveckla förbindelserna mellan EU och partnerländerna.

Artikel 4

På området samarbete skall särskilt följande åtgärder finansieras med gemenskapsmedel:

a) Utbildning och information till allmänheten om de bilaterala förbindelserna mellan EU och partnerländerna, särskilt till beslutsfattare, opinionsbildare och andra informationsspridare.

b) Förstärkning av förbindelserna på det kulturella och akademiska området och ökad utbytesverksamhet.

c) Främjande av dialogen inom olika relevanta sektorer mellan parterna och de icke-statliga organisationerna på det politiska, ekonomiska och sociala området.

d) Forskning och studier avsedda att ligga till grund för kommissionens arbete i syfte att ytterligare utveckla de bilaterala förbindelserna.

e) Samarbetsprojekt på områdena vetenskap, teknik, energi, transport och miljö.

f) Förstärkning av tullsamarbetet mellan EU och partnerländerna.

g) Ökad uppmärksamhet åt EU:s insatser i partnerländerna.

h) Pilotverksamhet som kan leda till finansiering av nya ordinarie åtgärder.

Artikel 5

Samarbetsprojekten kommer att antingen helt finansieras med medel från gemenskapens budget eller samfinansieras tillsammans med andra källor i partnerländerna eller EU. Vid tillämpningen av artikel 4 skall kommissionen se till att samarbetsprojekten rättsligt och till sitt innehåll är förenliga med åtgärder som finansieras inom ramen för gemenskapens politik på andra relevanta områden.

Handelsförbindelser

Artikel 6

Åtgärder för att främja handelsförbindelserna skall bidra till att fördjupa förbindelserna mellan EU och partnerländerna. De skall i synnerhet ha till syfte att utveckla närmare handels- och investeringsförbindelser mellan EU och partnerländerna, förbättra det ömsesidiga kunnandet om handelsbestämmelser och affärsbruk och skapa bättre förutsättningar för gemenskapens företag, särskilt dess små och medelstora företag, på partnerländernas marknader.

Artikel 7

Gemenskapen skall genomföra ett program med särskilda, sinsemellan överensstämmande samt riktade åtgärder för att främja exporten av gemenskapsvaror och gränsöverskridande gemenskapstjänster till Japan och Sydkorea som kompletterar och ger mervärde till de insatser som görs av medlemsstaterna och Europeiska unionens andra offentliga organ på den japanska respektive den sydkoreanska marknaden.

Artikel 8

1. På området handelsförbindelser skall särskilt följande åtgärder finansieras med gemenskapsmedel:

a) Utbildningsprogram för att skapa en grupp av europeiska chefer som kan kommunicera och fungera i den japanska respektive den sydkoreanska affärsmiljön ("Program för ledarskapsutbildning").

b) Rekrytering och utbildning av grupper av europeiska chefer från näringslivet, särskilt från små och medelstora företag, vilka förbereds inför och därefter deltar i delegationer och mässor i Japan i syfte att marknadsföra sig bättre på den japanska marknaden ("Kampanjen för främjande av export till Japan").

c) Beställande av en studie i syfte att bedöma genomförbarheten av en kampanj för främjande av export till Sydkorea. Kommissionen kan på grundval av resultatet av denna studie, och med beaktande av yttrandet från den rådgivande kommitté som avses i artikel 9, fatta beslut om huruvida en kampanj för främjande av export till Sydkorea skall inledas.

2. Förutom de åtgärder som avses i punkt 1 kan stöd även ges till följande åtgärder när så är lämpligt:

a) Insamling av upplysningar och rådgivning i handelsfrågor.

b) Konferenser och seminarier för främjande av handel och investeringar mellan Europeiska unionen och partnerländerna.

c) Affärsbesök på hög nivå i syfte att lösa särskilda frågor om marknadstillträde i Japan och i Sydkorea.

d) Särskilda åtgärder för att underlätta tillträdet till den japanska respektive den sydkoreanska marknaden för gemenskapsföretag, särskilt små och medelstora gemenskapsföretag.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 skall kommissionen se till att åtgärderna i fråga är fullt förenliga med gemenskapens och medlemsstaternas politik.

Genomförandeförfaranden

Artikel 9

1. Vid genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 8 skall kommissionen biträdas av en kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna och har företrädaren för kommissionen som ordförande.

2. Vid tillämpning av denna punkt skall det rådgivande förfarande som anges i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas i enlighet med artikel 7.3 i det beslutet.

Artikel 10

Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet årligen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning. I denna rapport skall resultatet av budgetgenomförandet och de åtgärder och program som finansierats under året anges.

Dessutom skall kommissionen regelbundet utvärdera de åtgärder och program som finansieras enligt denna förordning i syfte att fastställa huruvida dessa har uppnått de fastställda målen. En sådan utvärdering skall genomföras minst en gång vart sjätte år och den första utvärderingen skall vara genomförd inom tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft. När så är lämpligt skall utvärderingsrapporterna även beakta avtalsförhållanden och principerna om en sund förvaltning samt även omfatta resultatet av en kostnads-intäktsanalys.

En begränsad del av den årliga budgeten skall användas till att finansiera utvärderingar av åtgärder och program enligt denna förordning.

Artikel 11

1. Förordning (EG) nr 1035/1999 skall upphöra att gälla.

2. Alla hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses utgöra hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 12

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den ...

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Förslag till rådets förordning om kommissionens genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan EU och industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien.

2. Berörd(a) budgetpost(er)

B7-665, B7-665A.

3. Rättslig grund

Artiklarna 133 och 308 i fördraget.

4. Beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänna mål

Åtgärdens allmänna mål är att stödja genomförandet av EU:s politik på området främjande av samarbetet och handelsförbindelserna med industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien.

Huvudmålen är att

* skapa bättre förutsättningar för att utveckla förbindelserna mellan EU och partnerländerna,

* utveckla närmare ekonomiska förbindelser mellan EU och partnerländerna, förbättra det ömsesidiga kunnandet om handelsbestämmelser och affärsbruk och skapa bättre förutsättningar för gemenskapens företag, särskilt dess små och medelstora företag, på partnerländernas marknader.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse

Åtgärden gäller från och med 2001.

5. klassificering av utgifter och inkomster

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

5.3 Förväntade inkomster

6. Typ av utgifter eller inkomster

* Bidrag upp till 100 %

Nej.

* Bidrag genom samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn

Enligt kommissionens handbok om förvaltning av bidrag är samfinansiering med andra finansieringskällor att föredra i de fall projekten eller programmen finansieras med bidrag. Kommissionen kan även överväga samfinansiering med industriländerna i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien när det gäller vissa åtgärder.

* Räntesubventioner

Nej.

* Annat

Tilldelningen av kontrakt för åtgärder som har direkt anknytning till artiklarna 4 och 6 i den föreslagna rådsförordningen skall ske i enlighet med gemenskapens direktiv om offentlig upphandling och WTO-avtalet om offentlig upphandling.

* Kan hela eller delar av gemenskapens bidrag återbetalas om åtgärden visar sig vara en ekonomisk framgång-

Ej tillämpligt.

* Kommer den föreslagna åtgärden att orsaka någon ändring av inkomstnivån-

Nej.

7. Budgetkonsekvenser

7.1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (förhållande mellan individuella och totala kostnader)

På grundval av det årliga budgetförfarandet har kommissionen föreslagit ett vägledande belopp för denna budgetpost på 15,6 miljoner euro för 2001 (B7-655 + B7-665A). De årliga anslagen för de följande åren kommer att fastställas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetförfarandet.

7.2 Kostnadernas fördelning på åtgärdens olika delar

Åtagandebemyndiganden i löpande priser (miljoner euro)

Fördelning // År 2001

Japan

Programmet för ledarskapsutbildning i Japan

Kampanjen för främjande av export till Japan

Särskilda projekt

Förenta staterna

Utbildning

Utbyte

Stöd till och främjande av den nya transatlantiska agendan

Kanada

Samarbete och förbindelser med Kanada

Sydkorea

Programmet för ledarskapsutbildning i Sydkorea

Genomförbarhetsstudie avseende kampanjen för främjande av export till Sydkorea

Australien och Nya Zeeland*

Samarbete och förbindelser med Australien och Nya Zeeland //

6,870

2,500

0,430

2,000

0,500

1,500

0,850

0,800

0,050

0,100

Totalt // 15,6 milj EUR

* När det gäller Australien kan en tilläggsbudget på 2,7 miljoner euro komma att begäras för att bidra till inrättandet av ett nationellt Europacenter i Canberra i samband med att landet firar sin hundraårsdag som förbundsstat. Detta kan ske i form av tre på varandra följande årliga delbetalningar.

7.3 Driftutgifter för studier, experter osv. i del B i budgeten

Inom ramen för det totalbelopp som föreslås i 7.1 kommer särskilda tak att tillämpas för åtagandebemyndiganden avseende driftutgifter ( i miljoner euro):

// År 2001

- Studier

- Information, publikationer // 0,2

0,2

Totalt // 0,4

7.4 Tidsplan för åtagande- och betalningsbemyndiganden

I miljoner euro

// 2001

Åtagandebemyndiganden // 15,6

Betalningsbemyndiganden // 17,5

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Kontrollbestämmelser (lämnande av rapporter osv.) ingår i alla avtal eller kontrakt mellan kommissionen, avtalsslutande parter, bidragsmottagare osv. Kommissionen har nära kontakt med de ansvariga mottagarna och övervakar kontinuerligt genomförandet under hela projektperioden.

Kommissionen undersöker alla åtgärder noga innan några utbetalningar görs. Vid denna kontroll beaktas alla avtalsförhållanden och principen om en sund ekonomisk förvaltning fullt ut. I vissa avtal föreskrivs att en räkenskapsgranskning som godkänts av revisorer utsedda av styrelsen för den yrkesorganisation som beviljats bidraget skall framläggas.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål: målgrupp

De särskilda målen grundar sig på EU:s policyförklaringar rörande de berörda länderna och de mål som anges i denna. De avser särskilt följande::

* Utbildning och information till allmänheten om de bilaterala förbindelserna mellan EU och partnerländerna samt förstärkning av förbindelserna på det kulturella och akademiska området och ökad utbytesverksamhet, särskilt med avseende på beslutsfattare, opinionsbildare och andra informationsspridare.

* Främjande av dialogen inom olika relevanta sektorer mellan parterna och de icke-statliga organisationerna på det politiska, ekonomiska och sociala området. Deltagande av företrädare för det civila samhället i den strukturerade dialogen mellan EU och partnerländerna.

* Samarbetsprojekt på områdena vetenskap, teknik, tull, energi och miljö. EU:s särskilda institutioner för yttre förbindelser, akademiska institutioner, icke-statliga organisationer och liknande organ kommer att fungera som mellanhänder.

* Främjande av handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och partnerländerna genom affärsbesök på hög nivå i syfte att lösa särskilda frågor om marknadstillträde. Målgruppen utgörs av chefer inom näringslivet.

* Programmen för ledarskapsutbildning (i Japan respektive Sydkorea) som har till syfte att öka kunskapen om språket, kulturen och affärssederna i Japan respektive Sydkorea och att ge chefer från EU ett effektivt verktyg för att penetrera dessa marknader. Målgruppen utgörs av ledare för europeiska företag.

* Kampanjen för främjande av exporten till Japan som har till syfte att öka gemenskapsindustrins närvaro i Japan genom att stödja europeiska små och medelstora företag när de tar de första stegen för att lansera sina produkter i Japan. Målgruppen utgörs av europeiska små och medelstora företag.

9.2 Skäl för åtgärden

* Gemenskapen måste finansiera vissa åtgärder för att det skall vara möjligt att uppnå de allmänna målen för åtgärden.

* Eftersom målen omfattar en ytterligare utveckling av EU:s yttre förbindelser genomförs de planerade åtgärderna bäst på EU-nivå. Följaktligen bör en del av det finansiella stödet tas från gemenskapens budget. Det faktum att en del av åtgärderna samfinansieras med respektive tredje land gör det ännu mer nödvändigt med en central motpart på EU-sidan.

* På grund av åtgärdernas särskilda natur finns det inga möjliga alternativ. Nationella åtgärder kan definitionsmässigt inte ersätta gemenskapsåtgärder där EU utgör en enhet gentemot sina respektive partner på detta område.

* De planerade projekten är delvis inriktade på att göra allmänheten både i EU och i respektive tredje länder mer medvetna om betydelsen av bilaterala förbindelser. Den exakta verkan och spridningseffekterna går att bedöma både kvalitativt och genom undersökningar av målgrupper. Huvudkriteriet vid valet av mellanhänder kommer att vara deras möjlighet att skapa en spridningseffekt i form av bättre förutsättningar för EU:s yttre förbindelser.

* När det gäller främjandet av handelsförbindelser, särskilt programmen för att förbättra tillträdet till den japanska respektve sydkoreanska marknaden (Gateway-kapmanjer), kan betydande stordriftsfördelar uppnås genom att anordna åtgärder på EU-nivå och genom att en "kritiska massa" skapas när det gäller att göra japaner och sydkoreaner mer medvetna om vad europeisk industri har att erbjuda. EU:s åtgärder på detta område både kompletterar och ger mervärde till medlemsstaternas åtgärder, vilket utgör kommissionens viktigaste kriterium vid valet både av sektorer och de åtgärder som skall genomföras inom dessa sektorer.

* Programmen för ledarskapsutbildning (i Japan respektive Sydkorea) har till syfte att förse grupper av chefer med nödvändiga kunskaper för att effektivt kunna bistå sina organisationer med att penetrera dessa marknader. Dessa program har den nödvändiga "kritiska massan" på EU-nivå och kan genomföras effektivt av kommissionen, vilket medlemsstaterna, Europaparlamentet och det europeiska näringslivet också erkänner utan förbehåll.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärderna

* Projekthandläggarna kommer att utforma projekten, även i nära samarbete med medlemsstaterna när så är nödvändigt, och kommer att noga övervaka genomförandet av projekten.

* Allmänt sett kommer en detaljerad rapport som inbegriper en bedömning av måluppfyllelsen att begäras av mottagarna för alla projekt. En mer detaljerad utvärdering kommer att genomföras för ett antal utvalda projekt.

* När det gäller programmen för ledarskapsutbildning i Japan respektive Sydkorea rapporterar deltagarna om programmets olika aspekter och man övervakar dessutom tidigare ETP-deltagares yrkesverksamhet, analyserar de resultat som företag som deltagit i programmet uppnått osv.

* När det gäller kampanjen för främjande av export till Japan kommer en löpande övervakning att ske allteftersom kampanjen fortskrider i form av frågeformulär till de deltagande företagen och en regelbunden uppföljning av företagen efter deras deltagande, vilken genomförs av de nationella samordnarna i varje medlemsstat. Månatliga informationsrapporter kommer att utarbetas på grundval av vilka det är möjligt för kommissionen att utvärdera kampanjen, dvs. hur den fortskrider, hur effektiv den är samt hur utvecklingen är när det gäller rekrytering och föreslagna åtgärder. Den dagliga verksamheten i Japan inom ramen för kampanjen kommer även att regelbundet övervakas av delegationen i Tokyo. Dessutom kommer minst en tjänsteman från generaldirektoratet för yttre förbindelser att närvara vid alla arrangemang inom ramen för kampanjen för främjande av export till Japan.

* De fortlöpande åtgärderna kommer antingen att innehålla en inbyggd utvärdering eller att bedömas av externa eller interna experter samt innehålla anvisningar om uppföljning.

* För enstaka projekt såsom seminarier, konferenser osv. överväger man att låta utvalda företrädare för kommissionen delta för att man skall kunna göra en bedömning av resultatet av åtgärderna och utarbeta en detaljerad utvärderingsrapport.

* Revisioner på plats kommer att genomföras när detta anses vara nödvändigt.

* En övergripande utvärdering av de åtgärder och program som finansieras skall genomföras minst en gång vart sjätte år och den första bör vara genomförd inom tre år.

10. Administrativa utgifter (Avsnitt 3, del A i budgeten)

De personella och administrativa resurser som krävs skall täckas av det ansvariga generaldirektoratets tilldelning.

10.1 Konsekvenser för antalet tjänster

Följande ytterligare medel kommer att krävas för åtgärden:

>Plats för tabell>

10.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

>Plats för tabell>

10.3 Andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

euro

>Plats för tabell>

Eventuella ytterligare behov måste tas från det totala årliga anslaget till generaldirektoratet för yttre förbindelser.

Top