52000PC0061

Förslag till RÅDETS BESLUT om att på gemenskapens vägnar tillträda den nya konventionen för skydd av Rhen

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Genom beslut 77/586/EEG har gemenskapen tillträtt konventionen för skydd av Rhen mot kemisk förorening samt tilläggsprotokollet till Avtalet om Internationella kommissionen, undertecknat i Bern den 29 april 1963, för skydd av Rhen mot förorening (ICPR). Övriga avtalsslutande parter är Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz och Tyskland.

2. Rhen flyter genom flera stater och dess vatten utnyttjas intensivt. För skyddet av floden krävs därför internationellt samarbete. Under ministerkonferensen i Strasbourg antogs den 30 september 1987 ett heltäckande handlingsprogram för skydd av Rhen. Det syftar till att återställa flodens skick och håller nu på att genomföras. Programmet innehåller noga fastlagda mål som senast år 2000 skall uppnås i fråga om kvaliteten på dricksvattnet, ekosystemet och sedimenten. 1989 kompletterades programmet med mål knuta till skyddet av Nordsjön.

3. Vid det 25:e mötet med samordningsgrupppen för Internationella kommissionen för skydd av Rhen påminde strandstaternas företrädare om den vikt som frågorna om skyddet av denna flod har, både nu och i framtiden, och de ansåg det nödvändigt att utarbeta en ny konvention för skydd av Rhen. Den bör bygga på tillvägagångssätt som kompletterar varandra och där det bland annat ingår åtgäder för att

_ bevara, förbättra och stabilisera Rhens ekosystem,

_ trygga det strömmande vattnets naturliga funktion,

_ utnyttja vattnet på ett ekonomiskt och effektivt sätt, särskilt för att hushålla med dricksvattnet,

_ förebygga, minska och undanröja sådana föroreningar från industrier och tätorter som sprids över nationsgränserna, med tyngdpunkten på giftiga svårnedbrytbara och cancerframkallande ämnen samt på ämnen som påverkar arvsanlagen eller ackumuleras i levande organismer,

_ minska diffusa utsläpp och utsläpp som kommer via grundvattnet,

_ förebygga och bekämpa förorening på grund av olyckor.

4. Eftersom förslaget till ny konvention faller inom gemenskapens befogenheter på miljöområdet, har gemenskapen, företrädd av sin kommission, deltagit i förhandlingarna i enlighet med de förhandlingsdirektiv som rådet utfärdat.

5. Vid den 12:e ministerkonferensen i Rotterdam med Internationella kommissionen för skydd av Rhen enades parterna den 22 januari 1998 om texten till den nya konventionen för skydd av Rhen. Vid samma tillfälle beslöt parterna också att inrätta ett nytt program för en hållbar utveckling av Rhen, som inom ramen för den nya konventionen syftar till att för perioden efter år 2000 fullfölja och utöka de satsningar som gjorts utifrån det nuvarande handlingsprogrammet.

När det uppdaterade programmet utarbetas kommer särskild hänsyn att tas till Europeiska unionens kommande ramdirektiv om vattenpolitiken och till de resultat som uppnåtts inom ramen för olika gemenskapsprogram, t.ex. IRMA-programmet vilket omfattar en flerårig insats av åtgärder för att förebygga översvämningskador.

6. Under mötet med samordningsgruppen för ICPR beslöts den 13 oktober 1998 att de avtalsslutande parterna skall underteckna den nya konventionen samtidigt vid en officiell ceremoni, som depositariestaten Schweiz skulle anordna i början av 1999. I februari 1999 antog Europeiska kommissionen därför ett förslag till rådets beslut om att på gemenskapens vägnar underteckna den nya konventionen för skydd av Rhen (KOM(1999) 51), vilket samma månad lades fram för rådet. Efter att ha gått igenom kommissionens förslag antog rådet i mars 1999 slutsatser enligt vilka gemenskapen skall underteckna den nya konventionen för skydd av Rhen om den kommer till stånd. Europeiska gemenskapen undertecknade den 12 april 1999 i Bern den nya konventionen för skydd av Rhen på samma gång som samtliga övriga avtalsslutande parter.

7. Sekretariatet för Internationella kommissionen för skydd av Rhen (ICPR) har flera gånger sedan konventionen undertecknades uppmanat de avtalsslutande parterna att inleda ratificeringsförfarandena, så att konventionen kan träda i kraft så snart som möjligt. Kommissionen föreslår att rådet beslutar att gemenskapen skall tillträda den nya konventionen för skydd av Rhen.

Förslag till RÅDETS BESLUT om att på gemenskapens vägnar tillträda den nya konventionen för skydd av Rhen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 174.4, artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1]

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2],

[2]

och av följande skäl:

(1) Genom beslut 77/586/EEG [3] har gemenskapen tillträtt konventionen för skydd av Rhen mot kemisk förorening samt tilläggsprotokollet till avtalet undertecknat i Bern den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening (ICPR).

[3] EGT L 240, 19.9.1977, s. 35.

(2) Vid det 25:e mötet med samordningsgrupppen för Internationella kommissionen för skydd av Rhen ansåg strandstaterna att det var nödvändigt att utarbeta en ny konvention för skydd av Rhen och att inleda förhandlingar i detta syfte.

(3) Europeiska kommissionen har deltagit i dessa förhandlingar på gemenskapens vägnar i enlighet med de förhandlingsdirektiv rådet gett. Förhandlingarna avslutades i januari 1998.

(4) På grundval av förhandlingsresultaten beslutade rådet i mars 1999 att gemenskapen borde underteckna den nya konventionen för skydd av Rhen om den kommer till stånd, och beslutade att konventionen skulle undertecknas på gemenskapens vägnar. Den nya konventionen för skydd av Rhen undertecknades den 12 april 1999 i Bern (Schweiz).

(5) Konventionen för skydd av Rhen syftar till att öka det multilaterala samarbetet för att få till stånd en hållbar utveckling av Rhens ekosystem, förebygga och kontrollera nedsmutsningen av floden, skydda miljön, se till att vattenresurserna används på ett hållbart sätt, höja sedimentkvaliteten, genom ett samlat och helhetsinriktat tillvägagångssätt förebygga högvatten och åstadkomma skydd mot översvämningar med beaktande av kraven på skydd av miljön samt för att bidra till återställandet av Nordsjön.

(6) Gemenskapens miljöpolitik syftar till en hög skyddsnivå. Den grundar sig på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala. När den nya konventionen för skydd av Rhen genomförs bör de avtalsslutande parterna använda dessa principer som förebild.

(7) Europeiska gemenskapens tillträde till konventionen bidrar till att förverkliga de mål och principer som fastställs i artikel 174 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den nya konventionen för skydd av Rhen godkänns på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet finns bilagd detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som skall ha befogenhet att deponera instrumentet avseende godkännande hos regeringen i Schweiziska edsförbundet i enlighet med artikel 17 i konventionen.

Utfärdat i Bryssel

På rådets vägnar

Ordförande

Konvention för skydd av Rhen

Regeringarna i

Förbundsrepubliken Tyskland,

Republiken Frankrike,

Storhertigdömet Luxemburg,

Konungariket Nederländerna och

Schweiziska edsförbundet

samt Europeiska gemenskapen

har ingått denna konvention med beaktande av följande: Parterna är angelägna om att arbeta för en hållbar utveckling av Rhens ekosystem utifrån ett allsidigt synsätt och med beaktande av de naturrikedomar som floden, dess bankar och alluvialzoner utgör.

De avtalsslutande parterna är angelägna om att bygga ut sitt samarbete när det gäller att bevara och förbättra Rhens ekosystem.

De avtalsslutande parterna åberopar sig på Konventionen av den 17 mars 1992 för skydd och nyttjande av gränsöverskridande floder och internationella sjöar och på Konventionen av den 22 september 1992 för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten.

De avtalsslutande parterna tar hänsyn till det arbete som utförts inom ramen för Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening samt tilläggsprotokollet av den 3 december 1976.

De avtalsslutande parterna anser att man måste fortsätta arbetet på att förbättra den vattenkvalitet som uppnåtts genom Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot kemisk förorening och genom handlingsprogrammet "Rhen" av den 30 september 1987.

De avtalsslutande parterna är medvetna om att det är nödvändigt att återställa Rhen även med hänsyn till behovet av att bevara och förbättra ekosystemet i Nordsjön.

De avtalsslutande parterna är medvetna om Rhens betydelse som europeisk sjöfartsled och om den betydelse dess olika användningsområden i övrigt har.

Härigenom avtalas följande.

Artikel 1 Definitioner

I denna konvention avses med

a) Rhen:

Rhen från Untersees utlopp samt i Nederländerna flodarmarna Bovenrijn, Bijlands Kanaal, Pannerdensch Kanaal, IJssel, Nederrijn, Lek, Waal, Boven-Merwede, Beneden-Merwede, Noord, Oude Maas, Nieuwe Maas och Scheur samt Nieuwe Waterweg fram till baslinjen som den definieras i artikel 5 i förening med artikel 11 i Förenta nationernas havsrättskonvention, Ketelmeer och IJsselmeer,

b) kommissionen:

Internationella kommissionen för skydd av Rhen (International Commission on the Protection of the Rhine, ICPR).

Artikel 2 Tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för denna konvention omfattar

a) Rhen,

b) det grundvatten som växelverkar med Rhen,

c) de vatten- och markekosystem vilka växelverkar med Rhen eller vilkas växelverkan med Rhen skulle kunna återupprättas,

d) Rhens avrinningsområde i den mån som dess föroreningar har skadliga effekter på Rhen,

e) Rhens avrinningsområde i den mån som det är av betydelse för att förebygga högvatten och skydda mot översvämningar längs Rhen.

Artikel 3 Mål

Genom denna konvention sätter de avtalsslutande parterna upp följande mål:

1. Att sörja för en hållbar utveckling av Rhens ekosystem med betoning på följande åtgärder:

a) Att upprätthålla och förbättra Rhens vattenkvalitet, inbegripet kvaliteten på suspenderade ämnen, sediment och grundvatten, vilket åstadkoms bland annat genom att

_ i görligaste mån förebygga, minska eller undanröja föroreningar i form av skadliga ämnen och näringsämnen från punktkällor (t.ex. industriföretag och tätorter), diffusa källor (t.ex. jordbruk och trafik) samt föroreningar som härrör från grundvatten och sjöfart,

_ trygga och förbättra säkerheten vid industrianläggningar och förebygga incidenter och olyckor.

b) Att skydda artpopulationerna och artmångfalden och att minska föroreningar i form av ämnen som är skadliga för organismer.

c) Att bevara, förbättra och återställa vattenområdets naturliga funktion; att sörja för en vattenreglering som tar hänsyn till den naturliga bottentransporten och som är gynnsam för växelverkan mellan floden, grundvattnet och alluvialzonerna; att bevara, skydda och reaktivera alluvialzonerna som naturliga högvattenområden.

d) Att bevara, förbättra och återställa livsmiljöerna så att de har så naturlig form som möjligt för det vilda växt- och djurlivet i vattnet, på flodbädden och på flodbankarna, liksom i intilliggande områden; här ingår också att förbättra fiskarnas livsmiljö och att se till att de återigen kan vandra fritt.

e) Att sörja för en miljöriktig och rationell förvaltning av vattenresurserna.

f) Att ta hänsyn till miljöaspekterna i samband med vattenregleringsprojekt, t.ex. för skydd mot översvämningar, för sjöfarten och för utbyggnad av vattenkraften.

2. Att trygga framställningen av dricksvatten från Rhens vatten.

3. Att förbättra sedimentkvaliteten så att muddringsmaterial kan tömmas och spridas ut utan att det skadar miljön.

4. Att genom ett samlat och helhetsinriktat tillvägagångssätt förebygga högvatten och åstadkomma skydd mot översvämningar med beaktande av kraven på skydd av miljön.

5. Att bidra till återställandet av Nordsjön i anslutning till övriga åtgärder för skyddet av detta hav.

Artikel 4 Principer

De avtalsslutande parterna skall för det aktuella ändamålet vägledas av följande principer:

a) försiktighetsprincipen

b) principen om förebyggande åtgärder

c) principen om att åtgärda miljöskador genom att i första hand göra ingrepp vid källan till problemen

d) principen om att förorenaren betalar

e) principen om att inte öka de skadliga effekterna

f) principen om kompensation vid större tekniska ingrepp

g) principen om hållbar utveckling

h) insats och vidareutveckling av bästa tillgängliga metoder och bästa miljöpraxis

i) principen om att inte vältra över miljöföroreningar till andra bärarmedier

Artikel 5 De avtalsslutande parternas åtaganden

För att uppnå målen i artikel 3 och med beaktande av principerna i artikel 4 åtar sig de avtalsslutande parterna följande:

1. Att bygga ut samarbetet och utbyta information med varandra, med betoning på de åtgärder för skyddet av Rhen som bedrivs på de avtalsslutande parternas respektive territorium.

2. Att på sina respektive territorier genomföra de internationella mätprogram och undersökningar beträffande Rhens ekosystem som kommissionen beslutat om samt att informera kommissionen om resultaten.

3. Att genomföra undersökningar i syfte att fastställa orsakerna till föroreningarna och vilka som är skyldiga till dem.

4. Att på sina respektive territorier självständigt vidta åtgärder som bedöms vara nödvändiga och där minimikraven är följande:

a) För utsläpp av avloppsvatten som riskerar att påverka vattenkvaliteten skall tillstånd krävas i förväg, eller också skall utsläppet omfattas av allmänna föreskrifter med gränsvärden.

b) Utsläppen av farliga ämnen skall minskas successivt med slutmålet att helt eliminera utsläpp av sådana ämnen.

c) Övervakning skall ske av att tillståndskrav, allmänna föreskrifter och utsläppskrav följs.

d) Tillstånden och de allmänna föreskrifterna skall med jämna mellanrum ses över och anpassas i den mån som betydande förändringar av bästa möjliga metoder ger utrymme för det eller i den mån som recipientens skick kräver det.

e) Risken för föroreningar på grund av incidenter eller olyckor skall i görligaste mån minskas genom föreskrifter, och erforderliga åtgärder skall vidtas i nödsituationer.

f) För ingrepp i form av anläggningsarbeten som riskerar att drabba ekosystemet i betydande grad skall krävas förhandstillstånd, förbundna med erforderliga villkor, eller också skall de omfattas av allmänna föreskrifter.

5. Att på sina respektive territorier vidta de åtgärder som krävs för att genomföra de beslut kommissionen fattat i enlighet med artikel 11.

6. Att vid fall av incidenter eller olyckor, vars följder kan äventyra Rhens vattenkvalitet, eller när högvatten hotar, utan dröjsmål underrätta kommissionen och dem av de avtalsslutande parterna som riskerar att drabbas, i enlighet med de förvarnings- och larmplaner som samordnas av kommissionen.

Artikel 6 Kommissionen

1. De avtalsslutande parterna skall bedriva fortsatt samarbete inom ramen för kommissionens verksamhet i syfte att omsätta denna konvention i praktiken.

2. Kommissionen skall vara en juridisk person. På de avtalsslutande parternas territorier skall kommissionen ha rättslig kapacitet som tilldelats juridiska personer i enlighet med nationell lagstiftning. Kommissionen skall företrädas av sin ordförande.

3. Frågor rörande arbets- och sociallagstiftning skall regleras genom gällande lag i den stat där kommissionen har sitt säte.

Artikel 7 Kommissionens organisation

1. Kommissionen skall bestå av delegationer från de avtalsslutande parterna. Varje avtalsslutande part skall utse sina ledamöter i delegationen, av vilka en skall vara chef för delegationen.

2. Delegationerna skall ha rätt att åtföljas av experter.

3. Ordförandeskapet för kommissionen skall innehas i tre år i följd av varje delegation i den turordning de avtalsslutande parterna är uppräknade i ingressen. Den delegation som tar över ordförandeskapet skall utse kommissionens ordförande. Ordföranden får inte uppträda som talesman för sin delegation.

Om någon av parterna avstår från att utöva ordförandeskapet skall nästa avtalsslutande part ta över det.

4. Kommissionen skall upprätta sina egna interna och ekonomiska bestämmelser.

5. Kommissionen skall besluta i frågor som rör den interna organisationen, uppläggningen av den verksamhet som den anser nödvändig samt den årliga driftbudgeten.

Artikel 8 Kommissionens uppgifter

1. För att målen i artikel 3 skall kunna uppnås skall kommissionen fullgöra följande uppgifter:

a) Lägga upp internationella mätprogram och undersökningar rörande Rhens ekosystem och att utvärdera resultaten av dessa, vid behov i samarbete med forskningsinstitutioner.

b) Ta fram förslag till enskilda åtgärder och handlingsprogram, där ekonomiska styrmedel kan ingå, med beaktande av beräknade kostnader.

c) Samordna de avtalsslutande staternas förvarnings- och larmplaner beträffande Rhen.

d) Utvärdera verkan av beslutade åtgärder, varvid särskilt vikt läggs vid rapporterna från de avtalsslutande parterna och resultaten av mätprogrammen samt undersökningarna av Rhens ekosystem.

e) Utföra de övriga uppgifter som de avtalsslutande parterna uppdrar åt kommissionen.

2. För detta ändamål skall kommissionen fatta beslut i enlighet med artiklarna 10 och 11.

3. Kommissionen skall varje år lägga fram en verksamhetsberättelse för de avtalsslutande parterna.

4. Kommissionen skall informera allmänheten om i vilket skick Rhen befinner sig och om resultaten av sin verksamhet. Den kan utarbeta och offentliggöra rapporter.

Artikel 9 Kommissionens plenarmöten

1. Kommissionen skall sammanträda i ordinarie plenarmöte en gång årligen med ordföranden som sammankallande.

2. Extra ordinarie plenarmöten får sammankallas av ordföranden, på hans eget initiativ eller på begäran av minst två delegationer.

3. Ordföranden skall lägga fram förslag till dagordning. Varje delegation skall ha rätt att föra upp punkter på dagordningen för behandling.

Artikel 10 Kommissionens beslutsordning

1. Kommissionens beslut skall fattas enhälligt.

2. Varje delegation skall ha en röst.

3. Om de åtgärder som de avtalsslutande parterna skall vidta enligt artikel 8.1 b faller inom Europeiska gemenskapens behörighet, skall gemenskapen ha ett röstetal lika med antalet medlemsstater som är parter i denna konvention, oaktat vad som sägs i punkt 2. Europeiska gemenskapen skall inte utöva sin rösträtt om de avtalsslutande medlemsstaterna röstar, och omvänt.

4. Att en enda delegation lägger ned sin röst skall inte utgöra hinder för enhällighet. Denna bestämmelse skall inte gälla för Europeiska gemenskapens delegation. Att en delegation uteblir skall räknas som att den lägger ned sin röst.

5. De interna bestämmelserna för kommissionen får innehålla föreskrifter om ett skriftligt förfarande.

Artikel 11 Genomförandet av kommissionens beslut

1. Kommissionen skall i fråga om åtgärder som avses i artikel 8.1 b rikta sina beslut till de avtalsslutande parterna i form av rekommendationer, varvid åtgärderna skall genomföras i enlighet med de avtalsslutande parternas nationella lagstiftning.

2. Kommissionen får bestämma att dessa beslut

a) skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt en tidplan,

b) skall genomföras på ett samordnat sätt.

3. De avtalsslutande parterna skall med jämna mellanrum rapportera till kommissionen om

a) lagstiftning, föreskrifter eller andra åtgärder som de genomfört för att nationellt omsätta bestämmelserna enligt denna konvention och som de genomfört på grundval av beslut som kommissionen fattat,

b) resultaten av de åtgärder som genomförts enligt punkt a,

c) de problem som uppstår till följd av genomförandet av de åtgärder som avses i punkt a.

4. Om en avtalsslutande part inte är i stånd att genomföra kommissionens beslut, eller bara kan göra det delvis, skall parten, inom en tid som kommissionen bestämmer i varje enskilt fall, rapportera detta och ange skälen. Varje delegation har rätt att begära samråd, som skall äga rum inom loppet av två månader.

På grundval av rapporterna från de avtalsslutande parterna eller på grundval av samråden får kommissionen besluta om att sätta in åtgärder för att underlätta genomförandet av besluten.

5. Kommissionen skall upprätta en förteckning över sina beslut som riktar sig till de avtalsslutande parterna. Dessa skall en gång årligen, dock senast två månader före kommissionens plenarmöte, komplettera förteckningen genom att ange genomförandeläget för genomförandet av kommissionens respektive beslut.

Artikel 12 Kommissionens sekretariat

1. Kommissionen skall ha ett ständigt sekretariat, som skall utföra de uppgifter som kommissionen uppdragit åt det och som skall ledas av en generalsekreterare.

2. De avtalsslutande parterna skall besluta om var sekretariatet skall ligga.

3. Generalsekreteraren skall utses av kommissionen.

Artikel 13 Fördelning av kostnader

1. Varje avtalsslutande part skall betala kostnaderna för sitt deltagande i kommissionen och för sin administration, och varje avtalsslutande stat skall betala kostnaderna för de undersökningar och åtgärder som genomförs på dess territorium.

2. Hur avgifterna till den årliga verksamhetsbudgeten skall fördelas mellan de avtalsslutande parterna skall fastställas i kommissionens interna och ekonomiska bestämmelser.

Artikel 14 Samarbete med andra stater, organisationer och externa experter

1. Kommissionen skall samarbeta med andra mellanstatliga organisationer och får rikta rekommendationer till dem.

2. Status som observatör får av kommissionen ges till

a) stater för vilka kommissionens verksamhet är av intresse,

b) mellanstatliga organisationer vars verksamhet har anknytning till konventionen,

c) icke-statliga organisationer i den mån som deras intresseområden eller verksamhet berörs.

3. Kommissionen skall utbyta information med icke-statliga organisationer i den mån som deras intresseområden eller verksamhet berörs. Särskilt gäller att kommissionen skall inhämta yttranden från dessa organisationer innan den fattar beslut i frågor som kan vara av särskilt stor betydelse för organisationerna, samt att kommissionen skall underrätta dem om de beslut den fattat.

4. Observatörerna får till kommissionen lägga fram uppgifter eller rapporter som är av betydelse för konventionens mål. De får inbjudas att delta i kommissionens möten utan att ha rösträtt.

5. Kommissionen får besluta att inhämta råd från sakkunniga företrädare för etablerade icke-statliga organisationer eller från andra sakkunniga och inbjuda dem att delta i kommissionens möten.

6. I de interna och ekonomiska bestämmelserna skall fastställas villkoren för samarbetet samt erforderliga villkor för erkännande av samarbetspartner och för deras deltagande.

Artikel 15 Arbetsspråk

Kommissionens arbetsspråk skall vara tyska, franska och nederländska. Detta regleras närmare i de interna och ekonomiska bestämmelserna.

Artikel 16 Lösande av tvister

1. Vid fall av tvist mellan de avtalsslutande parterna beträffande tolkningen eller tillämpningen av konventionen, skall de berörda parterna söka lösa den genom förhandlingar eller på annat sätt som de godtar.

2. Skulle tvisten inte kunna lösas på detta sätt och förutsatt att parterna inte beslutar annorlunda, skall, på begäran av en av parterna, ett skiljedomsförfarande inledas i enlighet med bestämmelserna i denna konventions bilaga, som utgör en del av konventionen.

Artikel 17 Ikraftträdande

Varje avtalsslutande part skall, när den slutfört de förfaranden som krävs för att denna konvention skall träda i kraft, anmäla detta till regeringen i Schweiziska edsförbundet. Regeringen i Schweiziska edsförbundet skall lämna bekräftelse på att den tagit emot anmälan samt underrätta övriga avtalsslutande parter om detta. Konventionen träder i kraft den första dagen i den andra månaden som följer på mottagandet av den sista anmälan.

Artikel 18 Utträde

1. Efter en period på tre år efter det att denna konvention trätt i kraft skall varje avtalsslutande part äga rätt att när som helst träda ut ur konventionen genom att rikta en skriftlig anmälan till regeringen i Schweiziska edsförbundet.

2. Utträdet ur konventionen skall träda i kraft i slutet av det år som följer efter anmälan om utträde.

Artikel 19 Avtal m.m. som upphör eller fortsätter att gälla

1. I och med att denna konvention träder i kraft och oberoende av vad som sägs i punkterna 2 och 3 i denna artikel upphör följande avtal att gälla:

a) Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening.

b) Tilläggsprotokollet av den 3 december 1976 till avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening.

c) Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot kemisk förorening.

2. De beslut, rekommendationer, gränsvärden och andra åtgärder som grundas på Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening, på tilläggsprotokollet av den 3 december 1976 samt på Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot kemisk förorening skall fortsätta att gälla utan ändringar av deras rättsliga karaktär, så länge kommissionen inte uttryckligen upphäver dem.

3. Den kostnadsfördelning som avser den årliga verksamhetsbudgeten och som fastställs i artikel 12 i Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening, ändrat genom tilläggsavtalet av den 3 december 1976, fortsätter att gälla tills kommissionen har fastställt en fördelning i sina interna och ekonomiska bestämmelser.

Artikel 20 Original och depositarieexemplar

Denna konvention är upprättad på tyska, franska och nederländska språken, varvid alla tre språkversioner äger lika giltighet, och skall deponeras hos Schweiziska edsförbundets regering, som skall överlämna en vidimerad kopia till var och en av de avtalsslutande parterna.

Upprättat i den

För regeringarna i

Förbundsrepubliken Tyskland:

Konungariket Nederländerna:

Republiken Frankrike:

Schweiziska edsförbundet:

Storhertigdömet Luxemburg:

För Europeiska gemenskapen:

BILAGA

Skiljedomsförfarande

1. Om de tvistande parterna inte beslutar annorlunda skall skiljedomsförfarandet i denna bilaga tillämpas.

2. Skiljedomstolen skall ha tre ledamöter. Sökanden och svaranden skall vardera utse en skiljedomare. De två skiljedomare som utsetts på detta sätt skall enas om en tredje skiljedomare, som skall vara ordförande i skiljedomstolen.

Om ordföranden i skiljedomstolen inte har utsetts inom loppet av två månader efter det att den andra skiljedomaren utsetts, skall ordföranden i Internationella domstolen utse ordföranden inom loppet av två månader efter begäran av den part som handlar först.

3. Om den ena av de tvistande parterna inte har utsett sin skiljedomare inom loppet av två månader efter mottagandet av begäran enligt artikel 16 i konventionen, får den andra parten vända sig till Internationella domstolens ordförande, som skall utse ordföranden i skiljedomstolen inom en frist på ytterligare två månader. Så snart som denne har utsetts skall han anmoda den part som ännu inte har utsett sin skiljedomare att göra det inom loppet av två månader. Om detta ännu inte har skett efter att denna frist har löpt ut skall han vända sig till Internationella domstolens ordförande som skall utse en skiljedomare inom en frist på ytterligare två månader.

4. Om ordföranden i Internationella domstolen i ovannämnda fall skulle visa sig vara förhindrad att uppfylla begäran, eller om han är medborgare i någon av de tvistande parternas stater, skall ordföranden i skiljedomstolen eller den felande skiljedomaren utses av vice ordföranden i Internationella domstolen eller av den ledamot i Internationella domstolen med flest tjänsteår som inte är förhindrad att uppfylla begäran och som inte är medborgare i någon av de tvistande parternas stater.

5. De föregående bestämmelserna skall på samma sätt tillämpas för att utse skiljedomare eller ordförande när vakans uppstått.

6. Skiljedomstolen skall fatta sina avgöranden i enlighet med bestämmelserna i internationell lag, däribland bestämmelserna i konventionen.

7. Skiljedomstolens avgöranden skall, såväl i procedurfrågor som i sakfrågor, fattas med majoritetsbeslut; den omständighet att en ledamot av domstolen är frånvarande eller lägger ned sin röst skall inte utgöra hinder för domstolen att fatta avgörande. Vid fall av lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst. Domstolens avgöranden är bindande för parterna. Parterna skall svara för kostnaden för respektive skiljedomare de utsett, och övriga kostnader skall delas lika. Om tillvägagångssättet i övriga frågor skall domstolen besluta.

8. Skulle tvist uppstå mellan två avtalsslutande parter, av vilka bara en är medlem av Europeiska gemenskapen, som själv är avtalsslutande part, skall den andra parten rikta motsvarande begäran samtidigt till medlemsstaten och Europeiska gemenskapen, vilka gemensamt och inom loppet av två månader efter mottagandet av begäran skall svara den andra parten huruvida det är medlemsstaten eller Europeiska gemenskapen, eller medlemsstaten och Europeiska gemenskapen gemensamt, som skall uppträda som part i tvisten. Om svar inte erhålls inom den angivna tiden, skall medlemsstaten och Europeiska gemenskapen anses som en och samma part i tvisten vid tillämpningen av denna bilaga. Det gäller också när medlemsstaten och gemenskapen uppträder gemensamt som part i tvisten.

Protokoll om undertecknande

Genom att underteckna Konventionen för skydd av Rhen avtalar cheferna för delegationerna i Internationella kommissionen för skydd av Rhen (ICPR) följande:

1. Följande dokument skall inte beröras av konventionen:

a) Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot klorförorening.

b) Avtalet genom skriftväxling den 29 april och 13 maj 1983 om ovannämnda konvention, vilket trädde i kraft den 5 juli 1985.

c) Förklaringen av den 11 december 1986 av cheferna för delegationerna från de regeringar som är avtalsslutande parter i Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening.

d) Tilläggsprotokollet av den 25 september 1991 till Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot klorförorening.

e) Förklaringen av den 25 september 1991 av cheferna för delegationerna från de regeringar som är avtalsslutande parter i Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening.

2. Begreppen "bästa tillgängliga metoder" och "bästa miljöpraxis" skall i sammanhang med Konventionen för skydd av Rhen förstås såsom de är beskrivna i Konventionen av den 17 mars 1992 för skydd och nyttjande av gränsöverskridande floder och internationella sjöar (bilaga III), Konventionen av den 17 mars 1992 för skydd och nyttjande av gränsöverskridande floder och internationella sjöar samt Konventionen av den 22 september 1992 för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (tillägg 1).

3. Kommissionen skall även i fortsättningen ha sitt säte i Koblenz.

4. För varje lösande av sådana tvister mellan medlemsstater i Europeiska gemenskapen som inte berör någon annat stat skall artikel 219 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas.

Upprättat i den

För regeringarna i

Förbundsrepubliken Tyskland:

Konungariket Nederländerna:

Republiken Frankrike:

Schweiziska edsförbundet:

Storhertigdömet Luxemburg:

För Europeiska gemenskapen:

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. Åtgärdens beteckning

Konventionen för skydd av Rhen

2. Berörda budgetposter

B7 - 8110

3. RÄTTSLIG GRUND

_ Avtalet av den 29 april 1963 om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening samt tilläggsprotokollet av den 3 december 1976.

_ Konventionen av den 3 december 1976 för skydd av Rhen mot kemisk förorening.

_ Internationella konventioner där gemenskapen är avtalsslutande part, bland annat konventionen av den 17 mars 1992 för skydd och nyttjande av gränsöverskridande floder och internationella sjöar och konventionen av den 22 september 1992 för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR-konventionen).

_ Den nya konventionen för skydd av Rhen, undertecknad av Europeiska gemenskapen och övriga avtalsslutande parter den 12 april 1999 i Bern.

4. Beskrivning av åtgärden

4.1 Allmänt mål

Konventionen för skydd av Rhen syftar till att få till stånd en hållbar utveckling av Rhens ekosystem, att trygga framställningen av dricksvatten från Rhens vatten, att förbättra sedimentkvaliteten så att muddringsmaterial kan tömmas och spridas ut utan att det skadar miljön, att genom ett samlat och helhetsinriktat tillvägagångssätt förebygga högvatten och åstadkomma skydd mot översvämningar med beaktande av kraven på skydd av miljön samt att bidra till återställandet av Nordsjön i anslutning till övriga åtgärder för skyddet av detta hav. Internationella kommissionen för skydd av Rhen (ICPR) samordnar de åtgärder som vidtas inom ramen för konventionen för att uppnå dess målsättningar. Kommissionen bistås av ett sekretariat med säte i Koblenz i Tyskland.

Gemenskapen är avtalsslutande part till den befintliga Rhenkonventionen. Genom att ansluta sig till den nya konventionen kan gemenskapen fortsätta det internationella samarbetet för att skydda Rhen, som exploateras hårt.

Gemenskapen bidrar på detta sätt till uppnåendet av fördragets mål att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa, utnyttja vattenresurserna varsamt och rationellt, samt att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse

Årliga anslag under den tid konventionen är i kraft (konventionen gäller tills vidare).

5. Klassificering av utgifter

5.1 Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade anslag

6. Typ av utgifter och inkomster

Samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn.

7. Budgetkonsekvenser

Sekretariatet kommer att ha en årlig budget. Under den befintliga konventionen bidrar gemenskapen med 13 % av årsbudgeten för Internationella kommissionen för skydd av Rhen. För 1999 var Europeiska gemenskapens ekonomiska bidrag beräknad på detta sätt 168 595 tyska mark (86 201,25 euro från budgetpost B7-8110). För år 2000 kommer detta bidrag att uppgå till 174 869 tyska mark (89 409 euro).

När den nya konventionen väl ratificerats kommer varje avtalsslutande part att bidra till kostnaderna för kommissionens sekretariat i enlighet med den uppdelning som anges i punkt 9 i kommissionens nya interna och ekonomiska bestämmelser. Enligt denna uppdelning skall Europeiska gemenskapen bidra med 2,5 %, Schweiz med 12 % och resterande kostnader fördelas mellan övriga avtalsslutande parter med 32,5 % för Tyskland, 32,5 % för Frankrike, 32,5 % för Nederländerna och 2,5 % för Luxemburg.

Utöver detta bidrag till sekretariatets budget kommer Europeiska gemenskapen emellertid att se till att det inom ramen för dess ekonomiska möjligheter blir möjligt att lämna ett ytterligare bidrag så att gemenskapens sammanlagda bidrag motsvarar gemenskapsbidraget till budgeten för året innan den nya konventionen för skydd av Rhen trädde i kraft. Europeiska gemenskapens bidrag får dock inte överskrida den procentandel för gemenskapens bidrag som fastställs i tilläggsprotokollet av den 3 december 1976 till Avtalet om Internationella kommissionen för skydd av Rhen mot förorening, undertecknat i Bern den 29 april 1963 (dvs. 13 %).

Ratifieringen och ikraftträdandet av den nya konventionen för skydd av Rhen kommer alltså att innebära att Europeiska gemenskapens bidrag successivt sjunker från 13 till 2,5 %.

8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Bestämmelserna om kontroll av användningen av gemenskapens ekonomiska bidrag till denna typ av konvention gäller.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål.

_ Allmänt mål: Att skapa de förutsättningar som krävs för att få till stånd ett bättre samarbete mellan de avtalsslutande parterna till den nya konventionen för skydd av Rhen för att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa, utnyttja vattenresurserna varsamt och rationellt, samt att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

_ Särskilda mål: Att få till stånd en hållbar utveckling av Rhens ekosystem, att trygga framställningen av dricksvatten från Rhens vatten, att förbättra sedimentkvaliteten så att muddringsmaterial kan tömmas och spridas ut utan att det skadar miljön, att genom ett samlat och helhetsinriktat tillvägagångssätt förebygga högvatten och åstadkomma skydd mot översvämningar med beaktande av kraven på skydd av miljön samt att bidra till återställandet av Nordsjön i anslutning till övriga åtgärder för skyddet av detta hav.

9.2 Skäl för åtgärden

De internationella konventionerna om floder är effektiva intrument i kampen mot gränsöverskridande vattenföroreningar genom internationellt samarbete.

Gemensamma metoder för val av prioriteter, åtgärder och genomförandesätt ökar effektiviteten och sänker kostnaderna.

Gemenskapens aktiva deltagande har tidigare visat sig vara nyttigt och nödvändigt. De nya mål som uppställs i den nya konventionen och behovet av enhetlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kraven i det kommande ramdirektivet om vattenpolitiken, visar att så kommer att vara fallet även framdeles. Gemenskapens deltagande är i enlighet med riktlinjerna i det femte handlingsprogrammet "Mot en hållbar utveckling", där det internationella samarbetet anges som en av gemenskapens prioriteter.

9.3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden

Konventionen för skydd av Rhen från 1976 har i stor utsträckning bidragit till att kvaliteten på Rhens vatten förbättrats genom att de farliga föroreningarna i ytvattnet försvunnit, syrehalten förbättrats och utsläppen av de viktigaste föroreningarna minskats med hälften. Arbetet måste dock fortsätta beträffande de diffusa utsläppen och för att minska industrins utsläpp av farliga ämnen som tungmetaller och organiska halogener.

10. Administrativa utgifter (del a i avsnitt iii i DEN ALLMÄNNA budgeten)

10.1. Konsekvenser för antalet tjänster

Åtgärden kommer inte att innebära någon ökning av antalet anställda. Dessa personalbehov täcks av befintliga personalresurser från generaldirektorat ENV.

10.2. Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

Ej tillämpligt.

10.3. Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

Kommissionens sammanträden kommer att innebära 15 tjänsteresor per år för delegationschefer eller expertkommittéer till sekretariatets säte i Koblenz eller annan stad i avtalsslutande land, dvs. 400 euro x 15=6 000 euro.