(1)

I kommissionens förordning (EU) 2023/915 (2) fastställs gränsvärden för kadmium i olika livsmedel.

(2)

Den 30 januari 2009 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) ett yttrande om kadmium i livsmedel (3). Livsmedelsmyndigheten konstaterade att kadmium främst är giftigt för njurarna, särskilt för cellerna i proximal tubulus där det lagras över tid och kan orsaka njurinsufficiens. Mot bakgrund av de toxiska effekterna av kadmium på njurarna fastställde livsmedelsmyndigheten ett tolerabelt veckointag på 2,5 μg kadmium/kg kroppsvikt. Livsmedelsmyndigheten konstaterade vidare att den genomsnittliga exponeringen för vuxna i unionen ligger nära, eller något över, det tolerabla veckointaget. Den konstaterade också att undergrupper såsom vegetarianer, barn, rökare och personer som lever i mycket förorenade områden kan ha ett dubbelt så högt intag. Livsmedelsmyndigheten konstaterade därför att den nuvarande exponeringen för kadmium hos befolkningen i stort bör minskas. Efter det vetenskapliga yttrandet utfärdade livsmedelsmyndigheten den 17 januari 2012 en vetenskaplig rapport där den bekräftade att exponeringen av barn och vuxna i den 95:e percentilen kan överstiga de hälsobaserade riktvärdena (4).

(3)

Med beaktande av livsmedelsmyndighetens vetenskapliga yttrande och vetenskapliga rapport fastställdes nya gränsvärden för barnmat och choklad- och kakaoprodukter genom kommissionens förordning (EU) nr 488/2014 (5). Kommissionens rekommendation 2014/193/EU (6) antogs, som uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att jordbrukarna får information om de begränsningsmetoder som finns och stimuleras att använda dem, och att de ska börja eller fortsatta att använda dessa metoder, samt att regelbundet övervaka tillämpningen av begränsningsåtgärderna genom att samla in uppgifter om förekomsten av kadmium i livsmedel och rapportera uppgifterna, särskilt kadmiumhalter som ligger nära eller över gränsvärdena, senast i februari 2018.

(4)

På grundval av de uppgifter om förekomst som samlats in efter genomförandet av begränsningsåtgärderna sänktes gränsvärdena för kadmium i ett stort antal livsmedel genom kommissionens förordning (EU) 2021/1323 (7).

(5)

Sedan förordning (EU) 2021/1323 offentliggjordes har nya uppgifter om förekomsten framkommit vad gäller jordmandel och vissa mindre konsumerade arter av odlade svampar.

(6)

Gränsvärdet för kadmium i rädisor, som genom förordning (EU) 2021/1323 sänktes från 0,10 till 0,020 mg/kg, gäller även för jordmandel. Detta gränsvärde sänktes på grundval av de vid den tidpunkten tillgängliga uppgifterna om förekomst vad gäller den mest konsumerade arten i varugruppen rädisor (Raphanus sativus var. sativus). Under tiden har dock nyare uppgifter om förekomst blivit tillgängliga som är specifika för jordmandel och som visar att jordmandel innehåller högre koncentrationer av kadmium än andra rädisor. Det har därför blivit tydligt att gränsvärdet för kadmium i jordmandel inte överensstämmer med ALARA-principen (så lågt som rimligen är möjligt). Med tanke på den låga konsumtionen av jordmandel är dessutom bidrag från jordmandel till konsumenternas exponering för kadmium begränsat.

(7)

Genom förordning (EU) 2021/1323 sänktes gränsvärdena för odlade svampar från 0,20 mg/kg vad gäller Agaricus bisporus, Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus och från 1,0 mg/kg vad gäller andra odlade svampar, till 0,15 mg/kg vad gäller Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus och till 0,050 mg/kg vad gäller andra odlade svampar, inklusive Agaricus bisporus. Gränsvärdet för andra odlade svampar än Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus sänktes på grundval av de vid den tidpunkten tillgängliga uppgifterna om förekomst vad gäller den mest konsumerade arten i denna varugrupp (Agaricus bisporus). Under tiden har dock nyare uppgifter om förekomst blivit tillgängliga vad gäller vissa specifika arter av odlade svampar som konsumeras mindre än Agaricus bisporus, Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus, vilka visar att dessa arter innehåller högre koncentrationer av kadmium än Agaricus bisporus. Det har därför blivit tydligt att gränsvärdet för kadmium i andra odlade svampar än Agaricus bisporus, Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus inte överensstämmer med ALARA-principen. Eftersom arterna Agaricus bisporus, Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus utgör den största delen av den totala mängd svampar som konsumeras i unionen är dessutom bidraget från andra odlade svampar till konsumenternas exponering för kadmium begränsat.

(8)

För att ta hänsyn till ALARA-principen och undvika oproportionerliga nivåer av bristande efterlevnad vad gäller jordmandel och andra odlade svampar än Agaricus bisporus, Lentinula edodes och Pleurotus ostreatus bör gränsvärdena för kadmium i dessa arter höjas, samtidigt som en hög nivå av livsmedelssäkerhet bibehålls.

(9)

Förordning (EU) 2023/915 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.