EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32023R1134
Commission Implementing Regulation (EU) 2023/1134 of 8 June 2023 on measures to prevent the introduction into, establishment and spread within the Union territory of Spodoptera frugiperda (Smith), amending Implementing Regulation (EU) 2019/2072 and repealing Implementing Decision (EU) 2018/638
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1134 av den 8 juni 2023 om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Spodoptera frugiperda (Smith) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/2072 samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2018/638
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1134 av den 8 juni 2023 om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Spodoptera frugiperda (Smith) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/2072 samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2018/638
C/2023/3673
EUT L 149, 9.6.2023, p. 62–79
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
9.6.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 149/62 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1134
av den 8 juni 2023
om åtgärder för att förhindra introduktion i samt etablering och spridning inom unionens territorium av Spodoptera frugiperda (Smith) och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/2072 samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2018/638
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artiklarna 28.1 a, b, d, e, f, h och i samt 41.2, och
av följande skäl:
(1) |
Spodoptera frugiperda (Smith) (den angivna skadegöraren) förtecknas i del A i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) som en skadegörare som inte har påvisats inom unionens territorium. Den förtecknas också som en prioriterad skadegörare i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 (3). |
(2) |
I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/638 (4) fastställs nödåtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium av den skadegöraren. |
(3) |
Sedan genomförandebeslut (EU) 2018/638 antogs har den angivna skadegöraren fortsatt att sprida sig snabbt över hela världen och till unionens territorium. I januari 2023 bekräftades dess förekomst officiellt på Cypern. |
(4) |
Dessutom har antalet fall av bristande efterlevnad av unionslagstiftningen när det gäller förekomsten av den angivna skadegöraren på importerade varor varit fortsatt högt, och antalet växtarter på vilka den angivna skadegöraren har påträffats har ökat. |
(5) |
Den fortsatta spridningen av den angivna skadegöraren, den nyliga förekomsten inom unionens territorium och den bristande efterlevnaden av unionslagstiftningen vid handel med vissa växter innebär att det behövs åtgärder för att skydda unionen mot den skadegöraren. |
(6) |
Vissa växter (angivna växter) bör därför förtecknas i denna förordning och omfattas av särskilda krav. Förteckningen över angivna växter bör inbegripa växtarter vars införsel till unionen har förknippats med bristande efterlevnad av unionslagstiftningen när det gäller förekomsten av den angivna skadegöraren. |
(7) |
Medlemsstaterna bör utföra årliga inventeringar med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren och använda en riskbaserad strategi i linje med den senaste vetenskapliga och tekniska informationen som är baserad på det inventeringskort (pest survey card) för Spodoptera frugiperda (5) som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) offentliggjort. För att säkerställa en bättre överblick över förekomsten av den angivna skadegöraren förtecknas de värdväxter för den angivna skadegöraren som bör inventeras i bilaga I till denna förordning. |
(8) |
Medlemsstaterna bör upprätta och regelbundet uppdatera en beredskapsplan för den angivna skadegöraren i enlighet med förordning (EU) 2016/2031. Det är nödvändigt att anta särskilda regler för genomförandet av artikel 25 i den förordningen när det gäller beredskapsplaner för den angivna skadegöraren för att uppnå en harmoniserad strategi mellan medlemsstaterna och för att säkerställa att planen innehåller alla de delar som behövs om det görs nya fynd av den angivna skadegöraren. |
(9) |
För att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids inom unionens territorium bör medlemsstaterna inrätta avgränsade områden bestående av en angripen zon och en buffertzon samt vidta utrotningsåtgärder. Buffertzonen bör ha en bredd på minst 5 km och högst 100 km, eftersom det är lämpligt med ett så stort område med tanke på den angivna skadegörarens spridningsförmåga, förekomsten av värdväxter och områdets geografiska egenskaper. |
(10) |
När det gäller isolerade förekomster av den angivna skadegöraren bör det dock inte vara ett krav att inrätta ett avgränsat område om den angivna skadegöraren kan elimineras från växterna och om det finns belägg för att dessa växter redan var angripna vid införseln till området, eller om det är en isolerad förekomst som inte förväntas leda till etablering av den angivna skadegöraren eller en förekomst i en produktionsanläggning med fysisk isolering mot den angivna skadegöraren eller i ett växthus i ett område där skadegöraren inte kan etablera sig utomhus. Detta är den mest proportionella strategin om de inventeringar som utförs i det berörda området bekräftar att den angivna skadegöraren inte förekommer. |
(11) |
För att förhindra ytterligare spridning av den angivna skadegöraren till resten av unionens territorium bör inventeringar av buffertzonerna utföras årligen vid den lämpligaste tidpunkten på året och vara tillräckligt omfattande. Avgränsningen bör hävas efter det att inventeringar under tillräckligt lång tid har bekräftat frånvaron av den angivna skadegöraren. |
(12) |
De behöriga myndigheterna bör vidta särskilda utrotningsåtgärder i de angripna zonerna för att utrota den angivna skadegöraren. Dessa åtgärder omfattar bekämpningsåtgärder för att utrota den angivna skadegöraren och stoppa förflyttning av jord från det infekterade området. |
(13) |
Eftersom den angivna skadegöraren har påträffats inom unionens territorium är det motiverat att fastställa särskilda krav för förflyttning av de angivna växterna ut från de avgränsade områdena. |
(14) |
Särskilda krav för import till unionen av frukter av Capsicum L., Momordica L., Solanum aethiopicum L., Solanum macrocarpon L. och Solanum melongena L. samt av växter av Zea mays L. och bestämmelser avseende medlemsstaternas skyldighet att utföra undersökningar enligt genomförandebeslut (EU) 2018/638, bör ingå i denna förordning. Detta är nödvändigt för att öka tydligheten och rättssäkerheten när det gäller tillämpningen av alla tidsbestämda krav med avseende på den angivna skadegöraren. Av samma skäl bör det genomförandebeslutet upphävas och ersättas av denna förordning. |
(15) |
Växtskyddsrisken med avseende på den angivna skadegöraren har ännu inte bedömts fullständigt, eftersom de angivna växternas omfattning fortfarande är osäker. Den måste kompletteras på grundval av att skadegöraren nyligen påträffats inom unionens territorium och av dess spridning och etablering i tredjeländer. Denna förordning bör därför tillämpas till och med den 31 december 2025 för att möjliggöra ytterligare utvärdering och översyn av de angivna växternas omfattning, fall av bristande efterlevnad av unionslagstiftningen när det gäller den angivna skadegöraren och effektiviteten hos de åtgärder som vidtagits inom unionens territorium. |
(16) |
Växter av Asparagus officinalis L., utom stammar som under hela sin livstid är täckta av jord, levande pollen, växtvävnadskulturer och frön, bör förtecknas i del A i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Detta är nödvändigt för att uppfylla kraven i artikel 72.1 c och e i förordning (EU) 2016/2031, som fastställer de förteckningar över växter som omfattas av de bestämmelser som avses i de leden. |
(17) |
För att så snart som möjligt hantera risken med avseende på den angivna skadegöraren bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Bestämmelsen om beredskapsplaner bör tillämpas från och med den 1 augusti 2023. |
(18) |
Kraven vad gäller införsel av de angivna växterna till unionen och förflyttning av dem ut från de avgränsade områdena till resten av unionens territorium bör tillämpas från och med den 1 juli 2023 för att ge behöriga myndigheter, företagare och tredjeländer tillräckligt med tid för att anpassa sig till de krav som följer av dessa bestämmelser. |
(19) |
Kraven vad gäller införsel till unionen av växter av Asparagus officinalis L., utom stammar som under hela sin livstid är täckta av jord, levande pollen, växtvävnadskulturer och frön, bör tillämpas från och med den 1 september 2023. Detta är nödvändigt för att ge de behöriga myndigheterna i tredjeländerna tillräckligt med tid för att utföra respektive inventeringar med avseende på förekomsten av den angivna skadegöraren på dessa växter. |
(20) |
Följaktligen bör artiklarna 3 och 4 i genomförandebeslut (EU) 2018/638 om införsel till unionen av de angivna växterna fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2023, för att undvika ett rättsligt tomrum och säkerställa att införsel till unionen av respektive växt fortfarande omfattas av lämpliga krav vad gäller förekomsten av den angivna skadegöraren. |
(21) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs åtgärder för att förhindra introduktion i unionens territorium samt etablering och spridning inom detta territorium av Spodoptera frugiperda (Smith).
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. |
angiven skadegörare: Spodoptera frugiperda (Smith). |
2. |
angivna växter:
|
3. |
värdväxter: växter som förtecknas i bilaga I. |
Artikel 3
Inventeringar av unionens territorium
1. De behöriga myndigheterna ska, utan att det påverkar skyldigheterna i artikel 24 i förordning (EU) 2016/2031, vid lämpliga tidpunkter på året utföra årliga riskbaserade inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på värdväxter på grundval av den vetenskapliga och tekniska information som anges på livsmedelsmyndighetens inventeringskort (pest survey card) för Spodoptera frugiperda.
2. Dessa inventering ska särskilt utföras
a) |
på grundval av motsvarande växtskyddsrisk, |
b) |
i områden nära regioner där det är känt att skadegöraren förekommer, |
c) |
i områden där värdväxter förs in till unionens territorium, där de hanteras och ompaketeras och där deras avfall bortskaffas, |
d) |
på flygplatser och i hamnar, |
e) |
i plantskolor, handelsträdgårdar och detaljhandelsbutiker, beroende på vad som är lämpligt, |
f) |
i produktionsanläggningar med fysisk isolering mot den angivna skadegöraren och i växthus, på grundval av okulärbesiktning. |
3. Inventeringarna ska särskilt omfatta
a) |
användning av fällor, såsom feromonfällor eller ljusfällor, och vid varje misstanke om angrepp av den angivna skadegöraren, provtagning och identifiering, |
b) |
visuell undersökning, i förekommande fall. |
Artikel 4
Beredskapsplaner
1. Varje medlemsstat ska, utöver de skyldigheter som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2016/2031, i sin beredskapsplan innefatta de åtgärder som ska vidtas på landets territorium när det gäller följande:
a) |
Förfaranden för att identifiera ägarna till de växter som ska destrueras för att få tillträde till privata egendomar och delge beslutet om destruering. |
b) |
Förfaranden för att mobilisera det ekonomiska stöd som behövs för att utrota den angivna skadegöraren. |
c) |
I förekommande fall, information om vindmönster på medlemsstaternas territorium som skulle underlätta den angivna skadegörarens spridning. |
d) |
En förteckning över lämpliga bekämpningsmetoder för skadegöraren, som ska hållas uppdaterad på grundval av den senaste vetenskapliga och tekniska informationen. |
2. Medlemsstaterna ska uppdatera sina beredskapsplaner på lämpligt sätt senast den 31 december varje år.
Artikel 5
Inrättande av avgränsade områden
1. När förekomsten av den angivna skadegöraren är bekräftad ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område som består av
a) |
en angripen zon som omfattar platsen med de angripna växterna och alla växter som kan komma att bli angripna inom en radie av 100 m runt förekomsten av den angivna skadegöraren, och |
b) |
en buffertzon med en bredd på minst 5 km och högst 100 km utanför gränsen till den angripna zonen. |
Buffertzonen får utvidgas till mer än 100 km om medlemsstaten anser det nödvändigt för att skydda sitt territorium mot den angivna skadegöraren.
2. Avgränsningen av det avgränsade området ska beakta vetenskapliga principer, den angivna skadegörarens biologi inklusive uppgifter om spridningsförmåga, angreppsnivån, områdets geografiska egenskaper, värdväxternas utbredning i det berörda området och beläggen för den angivna skadegörarens etablering.
3. Inom de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att den sprids ytterligare utanför dessa områden. Den ska säkerställa att allmänheten och yrkesmässiga aktörer är medvetna om avgränsningen av de avgränsade områdena.
Artikel 6
Undantag från kravet att inrätta avgränsade områden
1. Genom undantag från artikel 5 får de behöriga myndigheterna besluta att inte inrätta ett avgränsat område om minst ett av följande villkor är uppfyllt:
a) |
Det finns belägg för att den angivna skadegöraren har introducerats i området med de växter på vilka den påvisats och att dessa växter redan var angripna vid införseln till det berörda området och att den angivna skadegöraren inte har förökat sig. |
b) |
Det finns belägg för att det rör sig om en isolerad förekomst som inte förväntas leda till att den angivna skadegöraren etableras. |
c) |
Den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad i en produktionsanläggning med fysisk isolering mot skadegöraren. |
d) |
Den angivna skadegöraren är officiellt bekräftad i ett växthus och det finns belägg för att den angivna skadegöraren inte kan överleva vinterförhållandena utanför växthuset. |
2. Om den behöriga myndigheten tillämpar undantaget i punkt 1 ska den
a) |
vidta åtgärder för att säkerställa att den angivna skadegöraren snabbt utrotas och för att förhindra att den sprids, |
b) |
omedelbart öka antalet fällor och den frekvens med vilken fällorna kontrolleras i det området, |
c) |
utföra mer omfattande visuella undersökningar, inbegripet genomsökning i produktionsanläggningarna, |
d) |
utföra regelbundna och omfattande inventeringar med hjälp av fällor i ett område med en bredd på minst 5 km runt de angripna växterna eller den produktionsanläggning där den angivna skadegöraren påträffades, under minst två år; i områden där den angivna skadegöraren inte kan överleva vinterförhållandena får inventeringsperioden begränsas till perioden innan vinterförhållandena börjar, |
e) |
öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör, och |
f) |
vidta alla andra lämpliga åtgärder för att utrota den angivna skadegöraren. |
Artikel 7
Inventeringar i avgränsade områden
Inventeringar som utförs i de avgränsade områdena ska, utöver de krav som anges för inventeringar i artikel 3, omfatta följande åtgärder:
a) |
Ett större antal fällor och en högre frekvens med vilken fällorna kontrolleras. |
b) |
Genomsökning i produktionsanläggningar där värdväxter odlas. |
c) |
En utformning av inventeringen och ett provtagningsschema för påvisandeinventeringar som med minst 95 % tillförlitlighet kan identifiera en förekomst av den angivna skadegöraren på 1 %. |
Artikel 8
Hävande av avgränsning
Avgränsningen får upphävas om den angivna skadegöraren, på grundval av de inventeringar som avses i artikel 7, inte har påvisats i det avgränsade området under minst två på varandra följande år.
I områden där den angivna skadegöraren inte kan överleva vinterförhållandena får den perioden begränsas till perioden innan vinterförhållandena börjar.
Artikel 9
Utrotningsåtgärder
I de angripna zonerna ska de behöriga myndigheterna vidta samtliga följande åtgärder för att utrota den angivna skadegöraren:
a) |
Lämpliga behandlingar mot den angivna skadegöraren i alla dess utvecklingsstadier, där hänsyn ska tas till de vuxna skadegörarnas spridningsförmåga, värdväxternas utbredning och larvernas ätvanor. |
b) |
Förbud mot förflyttning av det övre jordskiktet och använt odlingssubstrat ut från den angripna zonen, såvida inte ett av följande villkor har uppfyllts av de berörda yrkesmässiga aktörerna, under tillsyn av de behöriga myndigheterna:
|
Artikel 10
Införsel till unionen av angivna växter
1. De angivna växterna, utom växter av Chrysanthemum L., Dianthus L. och Pelargonium l’Hérit. ex Ait., får endast föras in till unionen om de uppfyller ett av följande krav:
a) |
De har sitt ursprung i ett land där den angivna skadegöraren inte har påvisats. |
b) |
De har sitt ursprung i ett område som av den nationella växtskyddsmyndigheten, i enlighet med den internationella standarden för växtskyddsåtgärder nr 4, har fastställts vara fritt från den angivna skadegöraren. Områdets namn anges i sundhetscertifikatet under rubriken ”Ursprungsort”. |
c) |
Före exporten har de genomgått en officiell inspektion och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren, och de har sitt ursprung i en produktionsanläggning som uppfyller följande villkor:
|
d) |
Före exporten har de genomgått en officiell inspektion och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren, och de har sitt ursprung i en produktionsanläggning som uppfyller följande villkor:
|
e) |
De har genomgått en effektiv behandling efter skörd för att säkerställa att de är fria från den angivna skadegöraren, och behandlingen anges i sundhetscertifikatet. |
2. De angivna växterna ska åtföljas av ett sundhetscertifikat där det under rubriken ”Tilläggsdeklaration” anges en hänvisning till denna förordning samt en hänvisning till det led i punkt 1 som innehåller det krav som är uppfyllt och det relevanta kravets fullständiga ordalydelse enligt det ledet.
Artikel 11
Förflyttning inom unionens territorium av angivna växter
1. De angivna växter, utom växter av Chrysanthemum L., Dianthus L. och Pelargonium l’Hérit. ex Ait., som under en del av sin livstid har odlats i avgränsade områden som inrättats i enlighet med artikel 5, får förflyttas ut från de avgränsade områdena endast om de uppfyller ett av följande krav och åtföljs av ett växtpass som har utfärdats efter det att det har intygats att ett av dessa krav är uppfyllt:
a) |
Före förflyttningen har de genomgått en inspektion och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren, och de har sitt ursprung i en produktionsanläggning som uppfyller följande villkor:
|
b) |
Före förflyttningen har de genomgått en inspektion och befunnits vara fria från den angivna skadegöraren, och de har sitt ursprung i en produktionsanläggning som uppfyller följande villkor:
|
c) |
De angivna växterna har genomgått en effektiv behandling efter skörd för att säkerställa att de är fria från den angivna skadegöraren. |
2. Växter av Chrysanthemum L., Dianthus L. och Pelargonium l’Hérit. ex Ait., utom frön, med ursprung i avgränsade områden som inrättats i enlighet med artikel 5, får förflyttas ut från de avgränsade områdena endast om de uppfyller ett av följande krav och åtföljs av ett växtpass som har utfärdats efter det att det har intygats att ett av dessa krav är uppfyllt:
a) |
Inga tecken på den angivna skadegöraren har observerats i produktionsanläggningen sedan början av den senaste avslutade växtperioden. |
b) |
Växterna har genomgått lämplig behandling för att skydda dem mot den angivna skadegöraren. |
Artikel 12
Rapportering
Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år till kommissionen och till övriga medlemsstater överlämna följande:
a) |
Resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artikel 3.1 utanför de avgränsade områdena under det föregående kalenderåret, med hjälp av mallarna i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 (6). |
b) |
En rapport om de åtgärder som vidtagits under det föregående kalenderåret enligt denna förordning och om resultaten av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 5–9. |
c) |
Resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artikel 7 i de avgränsade områdena under det föregående kalenderåret, med hjälp av en av mallarna i bilaga II. |
Artikel 13
Ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/2072
I del A i bilaga XI till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 ska följande punkt läggas till som punkt 13:
|
Andra grönsaker, färska eller kylda
ex 0709 20 00 |
Tredjeländer utom Schweiz” |
Artikel 14
Upphävande av genomförandebeslut (EU) 2018/638
Genomförandebeslut (EU) 2018/638 ska upphöra att gälla.
Artiklarna 3 och 4 i det genomförandebeslutet ska tillämpas till och med den 30 juni 2023.
Artikel 15
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4 ska tillämpas från och med den 1 augusti 2023.
Artiklarna 10 och 11 ska tillämpas från och med den 1 juli 2023.
Artikel 10 ska dock tillämpas från och med den 1 september 2023 vad gäller införsel till unionen av växter av Asparagus officinalis L., utom stammar som under hela sin livstid är täckta av jord, levande pollen, växtvävnadskulturer och frön.
Denna förordning ska tillämpas till och med den 31 december 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 8 juni 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 av den 1 augusti 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom upprättande av en förteckning över prioriterade skadegörare (EUT L 260, 11.10.2019, s. 8).
(4) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/638 av den 23 april 2018 om nödåtgärder för att förhindra introduktion i och spridning inom unionen av skadegöraren Spodoptera frugiperda (Smith) (EUT L 105, 25.4.2018, s. 31).
(5) ”Pest survey card on Spodoptera frugiperda”, EFSA supporting publication, EN-1895, 2020 [29 s.] (doi:10.2903/sp.efsa.2020.EN-1895).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 av den 27 augusti 2020 om formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter om resultaten av inventeringarna och om formatet på de fleråriga inventeringsprogram och de praktiska arrangemang som föreskrivs i artikel 22 respektive 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (EUT L 280, 28.8.2020, s. 1).
BILAGA I
Förteckning över värdväxter
Abelmoschus esculentus (L.) Moench
Acalypha L.
Agrostis gigantea Roth
Agrostis stolonifera L.
Alcea rosea L.
Allium cepa L.
Allium sativum L.
Amaranthus quitensis Kunth
Amaranthus spinosus L.
Andropogon virginicus L.
Arachis hypogaea L.
Asclepias L.
Asparagus officinalis L.
Asplenium nidus L.
Atropa belladonna L.
Avena sativa L.
Avena strigosa Schreb.
Beta vulgaris L.
Brassica napus L.
Brassica oleracea L.
Brassica rapa L.
Cajanus cajan (L.) Huth
Capsicum L.
Carduus L.
Carex L.
Carica papaya L.
Carya illinoinensis (Wangenh.) K.Koch
Cenchrus incertus M.A. Curtis
Chenopodium album L.
Chenopodium quinoa Willd.
Chloris gayana Kunth
Chrysanthemum L.
Cicer arietinum L.
Cichorium intybus L.
Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. & Nakai
Citrus aurantium L.
Citrus limon (L.) Osbeck
Citrus reticulata Blanco
Citrus sinensis (L.) Osbeck
Codiaeum variegatum (L.) A. Juss.
Coffea arabica L.
Convolvulus arvensis L.
Cucumis melo L.
Cucumis sativus L.
Cucurbita argyrosperma K. Koch
Cucurbita maxima Lam.
Cydonia oblonga Mill.
Cynara cardunculus L.
Cynodon dactylon (L.) Pers.
Cyperus rotundus L.
Dactyloctenium aegyptium (L.) Willd.
Dahlia pinnata Cav.
Dendranthema grandiflorum (Ramat.) Kitam.
Dianthus L.
Digitaria Haller
Digitaria sanguinalis (L.) Scop.
Echinochloa colona (L.) Link
Echinochloa crus-galli (L.) P. Beauv.
Eleusine indica (L.) Gaertn.
Elymus repens (L.) Gould
Eremochloa ophiuroides Hack.
Eriochloa punctata (L.) Ham.
Eryngium foetidum L.
Eucalyptus camaldulensis Dehnh.
Eucalyptus urophylla S.T. Blake
Fagopyrum esculentum Moench
Festuca arundinacea Schreb.
Ficus L.
Fragaria ananassa (Duchesne ex Weston) Duchesne ex Rosier
Fragaria chiloensis (L.) Mill.
Fragaria vesca L.
Gladiolus L. och hybrider av Gladiolus L.
Glycine max (L.) Merr.
Gossypium herbaceum L.
Gossypium hirsutum L.
Helianthus annuus L.
Hevea brasiliensis (Willd. ex Juss.) Müll. Arg.
Hibiscus cannabinus L.
Hordeum vulgare L.
Ipomoea batatas (L.) Lam.
Ipomoea purpurea (L.) Roth
Lactuca sativa L.
Lespedeza bicolor Turcz.
Linum usitatissimum L.
Lolium multiflorum Lam.
Malpighia glabra L.
Malus domestica (Suckow) Borkh.
Mangifera indica L.
Maranta L.
Medicago sativa L.
Megathyrsus maximus (Jacq.) B.K. Simon & S.W.L. Jacobs
Melilotus albus Medik.
Miscanthus giganteus J.M. Greef & Deuter ex Hodk. & Renvoize
Momordica L.
Mucuna pruriens (L.) DC
Musa paradisiaca L.
Nicotiana tabacum L.
Oryza sativa L.
Panicum miliaceum L.
Panicum virgatum L.
Paspalum dilatatum Poir.
Paspalum distichum L.
Paspalum fimbriatum Kunth
Paspalum notatum Flüggé
Paspalum urvillei Steud.
Passiflora laurifolia L.
Pelargonium l’Hérit. ex Ait.
Pennisetum clandestinum Hochst. ex Chiov.
Pennisetum glaucum (L.) R. Br.
Phalaris canariensis L.
Phaseolus lunatus L.
Phaseolus vulgaris L.
Phleum pratense L.
Pinus caribaea Morelet
Piper L.
Pisum sativum L.
Platanus occidentalis L.
Plumeria Tourn. ex L.
Plumeria rubra L.
Poa annua L.
Poa pratensis L.
Portulaca oleracea L.
Prunus persica (L.) Batsch
Psidium guajava L.
Pueraria montana (Lour.) Merr.
Pyrus communis L.
Raphanus sativus L.
Ricinus communis L.
Rosa L.
Saccharum officinarum L.
Schlumbergera truncata (Haw.) Moran
Secale cereale L.
Sesamum indicum L.
Setaria italica (L.) P. Beauv.
Setaria parviflora (Poir.) Kerguélen
Setaria viridis (L.) P. Beauv.
Solanum aethiopicum L.
Solanum lycopersicum L.
Solanum macrocarpon L.
Solanum melongena L.
Solanum tuberosum L.
Sorghum bicolor (L.) Moench
Sorghum caffrorum (Retz.) P. Beauv.
Sorghum halepense (L.) Pers.
Sorghum sudanense (Piper) Stapf
Spinacia oleracea L.
Tanacetum cinerariifolium (Trevis.) Sch. Bip.
Taraxacum officinale F.H. Wigg.
Terminalia catappa L.
Trifolium Tourn. ex L.
Trifolium incarnatum L.
Trifolium pratense L.
Trifolium repens L.
Triticum aestivum L.
Urochloa decumbens (Stapf) R.D. Webster
Urochloa mutica (Forssk.) T.Q. Nguyen
Urochloa ramosa (L.) T.Q. Nguyen
Urochloa texana (Buchl.) R.D. Webster
Vaccinium corymbosum L.
Vicia faba L.
Vigna unguiculata (L.) Walp.
Viola L.
Vitis vinifera L.
Wisteria sinensis (Sims) DC.
Xanthium strumarium L.
Zea mays L.
Zingiber officinale Roscoe
Zoysia Willd.
BILAGA II
Mallar för rapportering av resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artikel 7
DEL A
1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
|
Nummer |
Datum |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
i |
ii |
iii |
iv |
i |
ii |
iii |
iv |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i.
Kolumn 1: |
Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades. |
Kolumn 2: |
Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas. |
Kolumn 3: |
Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen. |
Kolumn 4: |
Ange strategi: Utrotning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden. |
Kolumn 5: |
Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor). |
Kolumn 6: |
Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
Kolumn 7: |
Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser. |
Kolumn 8: |
Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7. |
Kolumn 9: |
Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet). |
Kolumn 10: |
Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkt. |
Kolumn 11: |
Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. |
Kolumn 12: |
Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. |
Kolumnerna 13 och 14: |
Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov). |
Kolumn 15: |
Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”). |
DEL B
1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
Värdart |
Yta (ha eller annan relevant enhet) |
Inspektionsenheter |
Beskrivning |
Enheter |
Visuell undersökning |
Utplacering av fällor |
Testning |
Andra metoder |
Riskfaktor |
Risknivå |
Antal platser |
Relativ risk |
Andel av värdpopulationen |
Positiva |
Negativa |
Obestämda |
Nummer |
Datum |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:
— |
Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter. |
— |
Detektionsmetod och metodens känslighet. |
— |
Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen. |
Kolumn 1: |
Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades. |
Kolumn 2: |
Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas. |
Kolumn 3: |
Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen. |
Kolumn 4: |
Ange strategi: Utrotning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden. |
Kolumn 5: |
Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor). |
Kolumn 6: |
Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
Kolumn 7: |
Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes. |
Kolumn 8: |
Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna. |
Kolumn 9: |
Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena. |
Kolumn 10: |
Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. |
Kolumn 11: |
Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området. |
Kolumn 12: |
Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen). |
Kolumn 13: |
Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen. |
Kolumn B: |
Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”. |
Kolumn 18: |
Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser). |
Kolumn 21: |
Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov). |
Kolumn 22: |
Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (”Anmärkningar”). |
Kolumn 23: |
Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen. |
Kolumn 24: |
Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %. |