(1)

Efter det att det ekonomiska biståndet från Europeiska stabilitetsmekanismen upphörde den 20 augusti 2018, aktiverades genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1192 (2) en förstärkt övervakning för Grekland under en period av sex månader, med början den 21 augusti 2018.

(2)

Grekland bör fortsätta med viktiga institutionella och strukturella reformer på medellång sikt och säkerställa att de slutförs och blir effektiva fullt ut, genom att bygga vidare på det betydande antal åtgärder som genomfördes inom ramen för Europeiska stabilitetsmekanismens program för ekonomiskt bistånd (nedan kallat programmet) I detta syfte har Grekland i Eurogruppen åtagit sig att gå vidare med och fullgöra alla viktiga reformer som antagits inom programmet och att skydda de mål för viktiga reformer som antogs enligt det programmet och dess föregångare.

(3)

Grekland har också åtagit sig att genomföra särskilda åtgärder på området för finanspolitiska strukturer, social omsorg, finansiell stabilitet, arbets- och produktmarknader, privatisering och offentlig förvaltning. Dessa särskilda åtgärder, som beskrivs i en bilaga till Eurogruppens uttalande av den 22 juni 2018, kommer att bidra till att ta itu med de potentiella källorna till Greklands ekonomiska svårigheter.

(4)

Sedan 2010 har Grekland mottagit ett betydande ekonomiskt bistånd vilket har lett till att Greklands utestående skuld till medlemsstater i euroområdet, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen uppgår till totalt 243 700 miljoner euro. Grekland har mottagit ekonomiskt stöd från sina europeiska partner till förmånliga villkor och särskilda åtgärder för att göra skulden mer hållbar antogs 2012 och sedan ännu en gång genom Europeiska stabilitetsmekanismen 2017. Den 22 juni 2018 nåddes en politisk överenskommelse i Eurogruppen om att genomföra ytterligare åtgärder för att säkerställa en hållbar skuldnivå. Åtgärderna omfattade en förlängning av de vägda genomsnittliga löptiderna med ytterligare 10 år, anstånd med ränta och amorteringar med ytterligare 10 år samt genomförande av andra skuldåtgärder. Två ytterligare åtgärder (avskaffandet av ökningen av den räntemarginal som hör till den del av europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetsprogrammet som avser skuldåterköp från och med 2018, och återställandet av överföringar av motsvarande belopp till den inkomst som förvärvats av de nationella centralbankerna i euroområdet på grekiska statsobligationer som innehafts enligt överenskommelsen om finansiella nettotillgångar och värdepappersmarknadsprogrammet) kan godkännas två gånger om året i Eurogruppen på grundval av positiva rapporter från den förstärkta övervakningen av Greklands efterlevnad av sina politiska åtaganden efter programmets slut.

(5)

Greklands saldo i de offentliga finanserna har varit positivt sedan 2016. Grekland förväntas ha nått målet om ett primärt överskott på 3,5 % av bruttonationalprodukten 2018 och väntas kunna uppnå målet på medellång sikt. Den externa nettoutlåningen blev positiv 2015 och har därefter endast uppvisat små underskott. Ekonomin har fortsatt att återhämta sig med en tillväxt beräknad till 2,0 % 2018 och en sjunkande arbetslöshet. Grekland lanserade en omfattande strukturreformagenda för att förbättra företagsklimatet och konkurrenskraften enligt programmen om ekonomiskt bistånd och har fortsatt att vidta åtgärder på detta område sedan augusti 2018.

(6)

Trots dessa reformer har Grekland fortsatt betydande återstående obalanser och sårbarheter. I synnerhet står Grekland inför vissa svårigheter, som också identifierades i kommissionens rapport om förvarningsmekanismen 2019 som utarbetades enligt artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (3), Den offentliga skulden beräknas ha legat på 182,8 % av bruttonationalprodukten i slutet av tredje kvartalet 2018, vilket är den högsta nivån i unionen. Nettoställningen mot omvärlden på – 140,5 % av bruttonationalprodukten 2017 är också fortsatt mycket hög. Trots att bytesbalansen närmar sig jämvikt är den fortfarande otillräcklig för att stödja en minskning av den stora nettoställningen mot omvärlden i en tillfredsställande takt till betryggande nivåer. Även om arbetslösheten minskade från toppnivån på 27,9 % under 2013 låg den fortfarande på 18,6 % i oktober 2018. Långtidsarbetslösheten (13,5 % under tredje kvartalet 2018) och ungdomsarbetslösheten (39,1 % i november 2018) är fortfarande mycket hög. Företagsklimatet och rättssystemet behöver fortfarande förbättras avsevärt eftersom Grekland fortfarande ligger långt efter högpresterande länder på flera områden i de strukturella delarna av ledande komparativa indikatorer (t.ex. den tid det tar att nå ett rättsligt avgörande, avtalsefterlevnad, registrering av egendom, insolvensförfaranden, osv.).

(7)

Även om banksektorn är tillräckligt kapitaliserad står den inför fortsatta problem som sammanhänger med låg lönsamhet och ett stort bestånd av nödlidande exponeringar och låga lönsamhetsnivåer, samtidigt som de starka banden till staten kvarstår. I slutet av september 2018 var beståndet av nödlidande exponeringar fortfarande mycket högt: 84,7 miljarder euro eller 46,7 % av sammanlagda exponeringar i balansräkningen. Grekland har antagit viktiga reformer inom ramen för programmet och har för avsikt att utarbeta ytterligare verktyg inom en snar framtid för att stärka regelverket för resolution av nödlidande exponeringar och därmed underlätta sanering av bankernas balansräkningar. Icke desto mindre kommer fortsatta ansträngningar att behövas för att reducera andelen nödlidande exponeringar till hållbara nivåer och göra det möjligt för finansinstituten att uppfylla sina förmedlings- och riskhanteringsfunktioner.

(8)

Efter att ha varit avskuret från upplåning på finansmarknaderna sedan 2010 fick Grekland åter tillgång till marknaden genom emissioner av statsobligationer från och med juli 2017. Grekland genomförde framgångsrikt en obligationsemission i januari 2019 vilken var landets första sedan programmets slut. Greklands lånevillkor är emellertid fortsatt känsliga mot bakgrund av externa ekonomiska risker och inhemska problem med att upprätthålla de genomförda reformerna på medellång sikt.

(9)

Kommissionen publicerade sin första bedömning under den förstärkta övervakningen av Grekland den 21 november 2018. Kommissionens bedömning, som återspeglas i dess meddelande beskriver Greklands framsteg med de allmänna och specifika reformåtagandena i Eurogruppen och drar slutsatsen att reformgenomförandet har gått framåt, men att ytterligare åtgärder behövs för att Grekland ska uppfylla sina åtaganden (4).

(10)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att de villkor som motiverar förstärkt övervakning i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 472/2013 fortfarande råder. Framför allt står Grekland fortsatt inför risker avseende den finansiella stabiliteten som, om de förverkligas, skulle kunna medföra negativa spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet. Om eventuella spridningseffekter förverkligas kan de uppstå indirekt genom att påverka investerarnas förtroende och därmed refinansieringskostnaderna för banker och statspapper i andra medlemsstater i euroområdet.

(11)

Därför måste Grekland på medellång sikt fortsätta att vidta åtgärder för att komma till rätta med källorna eller potentiella källor till svårigheter och genomföra strukturreformer för att främja en stabil och hållbar ekonomisk återhämtning i syfte att mildra de återstående effekterna av flera faktorer. Dessa faktorer omfattar den allvarliga och utdragna lågkonjunkturen under krisen, storleken på Greklands skuldbörda, dess svaga punkter inom finanssektorn, de fortsatt relativt starka inbördes kopplingarna mellan den finansiella sektorn och de offentliga finanserna, bland annat genom statligt ägande, samt risken för spridning av allvarliga spänningar i dessa sektorer till andra medlemsstater samt i euroområdets medlemsstaters exponering mot den grekiska staten.

(12)

För att ta itu med återstående risker och övervaka de åtaganden som syftar till att åtgärda dessa, förefaller det nödvändigt och lämpligt att förlänga den förstärkta övervakningen av Grekland i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) nr 472/2013.

(13)

Grekland gavs möjlighet att ge sina synpunkter på kommissionens bedömning via en skrivelse som sändes den 14 februari 2019. I sitt svar den 15 februari 2019 anslöt sig Grekland i stort sett till kommissionens bedömning av de ekonomiska utmaningar som landet står inför, som är grunden för att förlänga den förstärkta övervakningen.

(14)

Grekland kommer fortsatt att åtnjuta tekniskt stöd inom stödprogrammet för strukturreformer (som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 (5)) för utformning och genomförande av reformer, inbegripet för fortsättning och slutförande av viktiga reformer i linje med de politiska åtaganden som är föremål för förstärkt övervakning.

(15)

Kommissionen avser att samarbeta nära med Europeiska stabilitetsmekanismen, i samband med systemet för tidig varning, i genomförandet av den förstärkta övervakningen.