—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar och lämplig licensiering.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Alla vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning görs tillgängliga genom fri tillgång senast 2020.

—

Fri tillgång till publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning ges så snart som möjligt, helst vid tidpunkten för offentliggörandet och under alla omständigheter inte senare än sex månader efter publiceringsdagen (senast tolv månader för samhällsvetenskap och humaniora) oavsett kanal för offentliggörande (vetenskapliga tidskrifter, digital infrastruktur, multimedia eller nya och experimentella metoder för vetenskaplig kommunikation).

—

Licensieringsvillkor som används på marknaden begränsar inte i onödan text- och datautvinning ur publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning, i enlighet med och utan att det påverkar tillämplig upphovsrättslagstiftning, med beaktande av den tekniska utvecklingen.

—

När forskare ingår avtal med utgivare av vetenskapliga publikationer behåller forskarna de nödvändiga immateriella rättigheterna, bland annat för att uppfylla kraven i strategin för fri tillgång. Detta gäller särskilt självarkivering och vidareutnyttjande (i synnerhet genom text- och datautvinning).

—

Information publiceras om överenskommelser mellan offentliga institutioner eller grupper av offentliga institutioner och utgivare om tillgången till vetenskaplig information i syfte att främja öppenheten på marknaden och en rättvis konkurrens, utan att det påverkar skyddet av sakkunskap och affärsinformation (företagshemligheter). Detta bör omfatta alla typer av avtal som omfattar i synnerhet så kallade ”big deals” (dvs. paket med abonnemang på tryckta och elektroniska tidskrifter som erbjuds till rabatterat pris) och därmed relaterade ”offsetting deals” som syftar till att erhålla rabatterade publiceringsavgifter för fri tillgång för konsortier.

—

Innovativa företag, särskilt små och medelstora företag, oberoende forskare (t.ex. medborgarforskare), den offentliga sektorn, pressen och allmänheten i stort har på ett öppet och icke-diskriminerande sätt största möjliga tillgång till vetenskapliga publikationer med resultat från forskning som får offentlig finansiering i syfte att möjliggöra innovation, stärka den offentliga sektorn och informera allmänheten.

—

fastställa institutionella strategier för spridning av och fri tillgång till vetenskapliga publikationer, och fastställa genomförandeplaner,

—

införa krav för fri tillgång som ett villkor för bidragsöverenskommelser eller för att tillhandahålla annat ekonomiskt stöd för forskning, tillsammans med mekanismer för övervakning av att dessa krav efterlevs och uppföljningsåtgärder för att åtgärda fall av bristande efterlevnad,

—

göra nödvändiga medel tillgängliga för spridning (inklusive fri tillgång och vidareutnyttjande) på ett öppet och icke-diskriminerande sätt med möjlighet till olika kanaler, inklusive digitala infrastrukturer där så är lämpligt samt nya och experimentella metoder för vetenskaplig kommunikation,

—

ge forskare vägledning om hur strategier för fri tillgång kan följas, och stödja dem i detta, särskilt beträffande hanteringen av deras immateriella rättigheter för att säkra fri tillgång till deras publikationer,

—

genomföra gemensamma förhandlingar med utgivare för att få öppna och bästa möjliga villkor för tillgång till publikationer, inklusive användning och vidareutnyttjande,

—

se till att publikationer som är resultat av offentlig finansiering är lätta att identifiera med lämpliga tekniska metoder, inklusive genom metadata för elektroniska versioner av forskningsresultat och beständiga identifikatorer.

—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar och lämplig licensiering.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Planering av datahantering blir normal vetenskaplig praxis i ett tidigt skede av forskningsprocessen när data genereras eller samlas in, bland annat genom kravet på datahanteringsplaner.

—

Forskningsdata som är resultatet av offentligt finansierad forskning blir och förblir sökbara, tillgängliga, kompatibla och möjliga att vidareutnyttja (”Fairprinciperna”) i en trygg och säker miljö, genom digitala infrastrukturer (inbegripet de som omfattas av det europeiska öppna forskningsmolnet, i tillämpliga fall), såvida inte detta är omöjligt eller är oförenligt med det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten (”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”). Detta skulle kunna vara på grund av i synnerhet personlig integritet, företagshemligheter, nationell säkerhet, berättigade kommersiella intressen och immateriella rättigheter hos tredje parter. Data, sakkunskap och/eller information, oavsett form och typ, som innehas av privata parter i ett gemensamt offentlig-privat partnerskap före forskningsinsatsen bör inte omfattas av dessa strategier eller nationella handlingsplaner.

—

Licensieringsvillkor som används på marknaden begränsar inte i onödan text- och datautvinning av forskningsdata som är resultatet av offentligt finansierad forskning, i enlighet med och utan att det påverkar tillämplig upphovsrättslagstiftning, med beaktande av den tekniska utvecklingen (inbegripet dynamiska data [i realtid]).

—

Innovativa företag, särskilt små och medelstora företag, oberoende forskare (t.ex. medborgarforskare), den offentliga sektorn, pressen och allmänheten i stort får på ett öppet och icke-diskriminerande sätt största möjliga tillgång till forskningsdata med resultat från forskning som får offentlig finansiering i syfte att möjliggöra innovation, stärka den offentliga sektorn och informera allmänheten.

—

fastställa institutionella strategier för hantering av forskningsdata och upprätta genomförandeplaner,

—

införa krav på datahanteringsplaner och fri tillgång till forskningsdata som princip (”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”) för projekt som genererar forskningsdata inom ramen för bidragsöverenskommelser och annat ekonomiskt stöd till forskning, tillsammans med mekanismer för övervakning av att de kraven efterlevs och uppföljningsåtgärder för att åtgärda fall av bristande efterlevnad,

—

göra nödvändig finansiering för datahantering tillgänglig,

—

ge forskare vägledning om hur strategier för hantering av forskningsdata kan följas, och stödja dem i detta, särskilt beträffande utvecklingen av sunda färdigheter i planering av datahantering och digitala infrastrukturer som stödjer tillgång till och bevarande av forskningsdata,

—

säkerställa att dataset är lätta att identifiera genom beständiga identifikatorer och kan länkas till andra dataset och publikationer genom lämpliga mekanismer, och att ytterligare information tillhandahålls så att de kan utvärderas och användas på lämpligt sätt.

—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar och lämplig licensiering.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Offentligt finansierade akademiska institutioner utvecklar strategier för bevarande av sina vetenskapliga resultat.

—

Ett effektivt system för deponering av elektronisk vetenskaplig information finns, som omfattar publikationer i digitaloriginal och tillhörande forskningsresultat.

—

Vetenskaplig information som valts ut för bevarande på lång sikt får lämplig tillsyn, tillsammans med maskin- och programvara som krävs för att möjliggöra vidareutnyttjande av informationen.

—

Unik identifiering (sammanlänkning av forskningsresultat, forskare, deras anslutningar och finansiärer, samt bidragsgivare) främjas genom ett brett spektrum av beständiga identifikatorer, i syfte att möjliggöra sökbarhet, reproducerbarhet och långsiktigt bevarande av forskningsresultaten.

—

Maskinläsbara system och villkor för licensiering har införts som är kompatibla med redan befintliga öppna licenser och som tillåter vidareutnyttjande av vetenskaplig information som är resultatet av offentligt finansierad forskning, i enlighet med och utan att det påverkar tillämplig upphovsrättslagstiftning, i syfte att möjliggöra lagligt vidareutnyttjande och bevarande.

—

Förutsättningarna för berörda parter att erbjuda mervärdestjänster som bygger på vidareutnyttjande av vetenskaplig information främjas.

—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar och lämplig licensiering.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Resurser öronmärks, förstärks och skapas för att bli ekonomiskt effektiva och innovativa samtidigt som konkurrensen inom den inre marknaden främjas.

—

Infrastrukturens kvalitet och tillförlitlighet säkerställs, bland annat genom allmänt erkända certifieringsmekanismer, specifikationer och standarder.

—

Forskare får, på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, ökad tillgång till forskningsresurser och tjänster för lagring, hantering, analys, utbyte och vidareutnyttjande av vetenskaplig information, inbegripet genom det europeiska öppna forskningsmolnet, när detta finns tillgängligt.

—

Genom användning av ytterligare indikatorer och mått blir infrastrukturer lämpade för insamling av information som ligger till grund för övervakning och bedömning av öppenhet och öppen forskning samt av utvärdering av forskning och karriärutveckling.

—

definiera standarder för data och tjänster som ska vara tillgängliga genom det europeiska öppna forskningsmolnet, samt indikatorer och mått för att mäta forskningens genomslagskraft inom ramen för det europeiska öppna forskningsmolnet,

—

garantera interoperabilitet hos nyutvecklade eller uppgraderade infrastrukturer så att de tar hänsyn till utvecklingen av det europeiska öppna forskningsmolnet, och därigenom förhindrar uppkomsten av silor, vilket bidrar till att minska fragmenteringen och främja vetenskapliga upptäckter och vetenskapligt samarbete mellan discipliner och länder,

—

bereda mark för användning av tjänster och utbyte av vetenskaplig information via det europeiska öppna forskningsmolnet.

—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Nödvändig utbildning tillhandahålls om fri tillgång, ledning inom dataforskning, datavård, bevarande av data, tillsyn av data och öppen forskning, som en del av systemet för högre utbildning, i alla skeden av karriären, och bästa arbetsplatspraxis inom industrin uppnås.

—

Utbildningsprogram på avancerad nivå för nya yrkesprofiler inom området för teknik för datahantering främjas eller genomförs, eller både och.

—

Utveckling och utbildning av experter inom dataintensiv datavetenskap stöds, inbegripet dataspecialister, tekniker och dataadministratörer.

—

Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.

—

Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar.

—

Tillhörande ekonomisk planering.

—

Det akademiska karriärsystemet stödjer och belönar forskare som deltar i en kultur där man delar med sig av sina forskningsresultat, särskilt genom att man ser till att tidigt dela och ge fri tillgång till sina publikationer och andra forskningsresultat.

—

Institutioner med ansvar för hantering av offentliga forskningsmedel och offentligt finansierade akademiska institutioner bistår i genomförandet av nationella strategier genom att införa mekanismer som möjliggör, mäter och belönar utbyte av vetenskaplig information.

—

System för utvärdering av forskning och karriärer berikas genom införande av ytterligare indikatorer och mått som kan ligga till grund för bedömning om öppenhet, inbegripet, men inte enbart, avseende forskningens övergripande sociala effekter och på en forskares individuella nivå (”nya generationens mått”).

—

de dialogerna stärker en länkad teknisk miljö för öppen forskning som omfattar alla forskningsresultat från forskningscykelns alla faser (data, publikationer, programvara, metoder, protokoll osv.),

—

en systemförändring mot öppen forskning gradvis uppnås och, utöver teknisk förändring och effektivitet, omfattar principen om ömsesidighet, kulturell förändring bland forskare, samt institutionell förändring av forskningen hos akademiska institutioner och finansiärer i riktning mot öppen forskning, inbegripet, där så är lämpligt, frågor som forskningsintegritet och -etik.

—

samordna de åtgärder som räknas upp i denna rekommendation,

—

agera som interlokutör med kommissionen i frågor som rör tillgång till och bevarande av vetenskaplig information, framför allt bättre definitioner av gemensamma principer och standarder, genomförandeåtgärder och nya sätt att sprida och dela forskningsresultat inom det europeiska forskningsområdet,

—

rapportera om uppföljningen av denna rekommendation.