16.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 359/155

(1)

Instituten ska uppfylla kapitalkrav som på ett tillfredsställande sätt återspeglar dessa institutioners risker, däribland kreditrisker, med beaktande av de olika geografiska sammanhang där de är verksamma. Den kreditrisk som instituten har tagit på sig för exponeringar till enheter utanför unionen fastställs, allt annat lika, genom kvaliteten på det relevanta regelverket och den tillsyn som genomförs i det berörda tredjelandet.

(2)

Enligt artikel 107.3 i förordning (EU) nr 575/2013 får institut behandla exponeringar mot värdepappersföretag i tredjeland, kreditinstitut och utbyten som exponeringar mot institut, endast om tredjelandet tillämpar krav på tillsyn och övervakning av den berörda enheten som minst är likvärdiga med dem som tillämpas inom unionen.

(3)

I artiklarna 114.7, 115.4 och 116.5 i förordning (EU) nr 575/2013 fastställs särskilda riskvikter tillämpliga på exponeringar mot nationella regeringar, centralbanker, regionala och lokala myndigheter och organ inom offentlig sektor belägna i tredjeländer som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som åtminstone är likvärdiga med de system som tillämpas i unionen.

(4)

I artikel 153 i förordning (EU) nr 575/2013 fastställs den formel för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker enligt den interna ratingmetoden (IRB) samt information om de parametrar som ska användas i beräkningen, inklusive korrelationskoefficienten. I artikel 153.2 i förordning (EU) nr 575/2013 fastställs korrelationskoefficienten för stora enheter i den finansiella sektorn. Enligt artikel 142.1.4 b i förordningen måste en enhet i den finansiella sektorn eller ett av dess dotterföretag, för att uppfylla definitionen ”stor enhet i den finansiella sektorn”, omfattas av tillsynsreglering inom unionen eller lagstiftningen i ett tredjeland som tillämpar reglerings- och tillsynskrav som åtminstone är likvärdiga med dem som tillämpas i unionen.

(5)

För att bestämma lämpliga riskvägda exponeringar för beräkningen av kapitalkraven för den kreditrisk som förknippas med exponeringar av vissa kategorier av enheter som är belägna i tredjeländer, har kommissionen bedömt likvärdigheten hos tillsyns- och regleringssystemen i tredjeländer med motsvarande tillsyns- och regleringssystem i unionen.

(6)

Likvärdigheten har fastställts genom en resultatbaserad analys av tredjelandets tillsyns- och regleringssystem för att testa deras förmåga att uppnå samma allmänna mål som unionens tillsyns- och regleringssystem. Målen avser i synnerhet stabiliteten och integriteten i både det inhemska och det globala finansiella systemet som helhet, ett effektivt och tillräckligt skydd för insättare och andra konsumenter av finansiella tjänster, samarbete mellan olika aktörer i det finansiella systemet, bland annat tillsyns- och kontrollmyndigheter, tillsynens oberoende och effektivitet och ett effektivt genomförande och upprätthållande av relevanta internationellt överenskomna standarder. För att uppnå samma allmänna mål som unionens tillsyns- och regleringssystem, bör tillsyns- och regleringssystemet i tredjeland uppfylla en rad operativa och organisatoriska standarder samt tillsynsstandarder som återspeglar de väsentliga delarna av unionens tillsyns- och regleringskrav tillämpliga på relevanta kategorier av finansinstitut. Med beaktande av oberoende bedömningar av internationella organisationer, t.ex. de som genomförts av Baselkommittén för banktillsyn, Internationella valutafonden och Internationella organisationen för värdepapperstillsyn, har kommissionen bedömt de tillsyns- och regleringssystem som vissa tredje länder tillämpar för kreditinstitut, värdepappersföretag och börser. Genom denna analys har kommissionen fått möjlighet att utvärdera likvärdigheten hos system i tredjeländer för fastställandet av behandlingen av de berörda kategorierna av exponeringar som avses i artiklarna 107, 114, 115, 116 och 142 i förordning (EU) nr 575/2013.

(7)

För de syften som avses i artiklarna 114, 115, och 116 i förordning (EU) nr 575/2013 bör likvärdighet fastställas med hänvisning till de tillsyns- och regleringssystem som gäller för kreditinstitut, eftersom systemen vanligtvis avgör riskvikterna för beräkningen av kapitalkraven för kreditrisker.

(8)

Vid tillämpning av artikel 142.1.4 b i förordning (EU) nr 575/2013 begränsas bedömningen av likvärdighet till de tillsyns- och regleringssystem som är tillämpliga på företag i tredjeland vars huvudsakliga verksamhet är jämförbar med den för ett kreditinstitut eller värdepappersföretag, i enlighet med definitionen i artikel 4.1.27 i den förordningen.

(9)

Bedömningen visar att Australien, Brasilien, Förenta staterna, Guernsey, Hongkong, Indien, Isle of Man, Japan, Jersey, Kanada, Kina, Mexiko, Monaco, Saudiarabien, Schweiz, Singapore och Sydafrika har infört tillsyns- och regleringssystem som uppfyller en rad operativa och organisatoriska standarder samt tillsynsstandarder som återspeglar de väsentliga delarna i unionens tillsyns- och regleringssystem tillämpliga på kreditinstitut. Därför är det lämpligt att betrakta de tillsyns- och regleringskrav för kreditinstitut som är belägna i dessa tredjeländer och territorier som minst likvärdiga med dem som tillämpas i unionen i den mening som avses i artikel 107.4 och 142.1.4 b i förordning (EU) nr 575/2013.

(10)

Bedömningen visar att Australien, Brasilien, Förenta staterna, Kanada, Kina, Mexiko, Saudiarabien, Singapore och Sydafrika har infört tillsyns- och regleringssystem vilka uppfyller en rad operativa och organisatoriska standarder samt tillsynsstandarder som återspeglar de väsentliga delarna i unionens tillsyns- och regleringssystem som gäller för värdepappersföretag. Därför är det lämpligt att betrakta de tillsyns- och regleringskrav som gäller värdepappersföretag som är belägna i dessa tredjeländer som åtminstone likvärdiga med dem som tillämpas i unionen i den mening som avses i artiklarna 107.4 och 142.1.4 b i förordning (EU) nr 575/2013.

(11)

Bedömningen visar att Brasilien, Förenta staterna, Indien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Saudiarabien, Singapore och Sydafrika har infört tillsyns- och regleringssystem vilka uppfyller en rad operativa standarder som återspeglar de grundläggande inslagen i unionens tillsyns- och regleringssystem som är tillämpliga på börser. Därför är det lämpligt att betrakta tillsyns- och regleringskraven i dessa tredjeländer tillämpliga på börser som åtminstone likvärdiga med dem som tillämpas i unionen i den mening som avses i artikel 107.4 i förordning (EU) nr 575/2013 som begränsas till exponeringar mot börser belägna i dessa tredje länder.

(12)

Det enda syftet med detta beslut är att fastställa likvärdighet för att fastställa riskvikter i enlighet med artiklarna 107, 114, 115, 116 och 142 i förordning (EU) nr 575/2013.

(13)

Förteckningen över tredjeländer och territorier som anses vara likvärdiga för syftena i detta beslut är inte slutgiltig. Kommissionen kommer, med bistånd av Europeiska bankmyndigheten, att fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen av tillsyns- och regleringssystemen i tredjeländer och territorier för att, vid behov och minst vart femte år, uppdatera förteckningen över tredjeländer och territorier som anges i detta beslut, i synnerhet med hänsyn till den ständiga utvecklingen av tillsyns- och regleringssystemen inom unionen och på global nivå och med beaktande av nya relevanta informationskällor.

(14)

Den regelbundna översyn av de tillsynskrav som tillämpas i de tredjeländer och territorier som förtecknas i bilagorna bör ske utan att det påverkar möjligheten för kommissionen att genomföra en särskild översyn som avser ett enskilt tredjeland eller territorium när som helst utanför den allmänna översynen, om relevant utveckling gör det nödvändigt för kommissionen att ompröva det erkännande som beviljas genom detta beslut. Sådana omprövningar kan leda till att erkännandet av likvärdighet återkallas.

(15)

Bestämmelserna i detta beslut hänger nära ihop med varandra, eftersom de gäller likvärdigheten hos tillsyns- och regleringskrav i vissa tredje länder och territorier för behandlingen av exponeringar i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013. För att säkerställa överensstämmelse mellan dessa bestämmelser, vilka bör träda i kraft samtidigt, och för att göra det lättare för institut som åläggs dessa skyldigheter att få överblick över och hitta dem på ett och samma ställe, vore det önskvärt att inkludera vissa av de genomförandeakter som krävs enligt förordning (EU) nr 575/2013 i ett enda beslut.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Europeiska bankkommittén.

(17)

För att undvika en plötslig ökning av kapitalkraven för kreditinstitut och värdepappersföretag i unionen, bör detta beslut träda i kraft den 1 januari 2015.