4.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 288/10

(1)

Den audiovisuella sektorn bidrar till att uppnå målen i Lissabonagendan, dvs. att stimulera konkurrenskraft, kunskaper, tillväxt och sysselsättning i en kunskapsbaserad ekonomi. Den spelar en viktig roll för initiativet i2010 – den övergripande strategin för informationssamhället och medier i Europeiska unionen – inom ramen för Lissabonagendan.

(2)

Europaparlamentet har konsekvent betonat att den audiovisuella sektorn bidrar högst väsentligt till den europeiska kreativa och kunskapsbaserade ekonomin och spelar en central roll när det gäller att främja den kulturella mångfalden och pluralismen, samtidigt som den utgör en viktig plattform för yttrandefrihet.

(3)

De kulturella och kreativa sektorerna bidrar starkt till den europeiska kulturella ekonomin, och år 2004 sysselsatte kreativa industrier minst 5,8 miljoner människor, motsvarande 3,1 % av den totala förvärvsarbetande befolkningen i EU-25.

(4)

Gemenskapens stöd till den audiovisuella sektorn beaktar artikel 151 i fördraget där det anges att gemenskapen och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredjeland och behöriga internationella organisationer på kulturområdet och att gemenskapen ska beakta de kulturella aspekterna i sina åtgärder, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.

(5)

I sin resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (4) konstaterade rådet att kulturen är ett väsentligt inslag i de internationella förbindelserna och underströk behovet att ge den en mer framträdande plats i EU:s yttre förbindelser och utvecklingspolitik. I sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld betonade Europaparlamentet, med hänvisning till Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, även vikten av att integrera den kulturella dimensionen i all politik och alla program, inklusive utrikes- och utvecklingspolitiken.

(6)

Den 21 november 2008 antog rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, slutsatser om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser (5).

(7)

I kommissionens meddelande av den 8 juni 2006 om Europa i världen betonas att det finns ett oupplösligt samband mellan EU:s inre och yttre politikområden och att Europa har förutsättningarna för att dra nytta av de möjligheter som tillväxtmarknaderna och globaliseringen ger, eftersom dess samhälle är öppet och kan ta emot människor, idéer och ny teknik.

(8)

Europeiska unionen var en av de drivande krafterna i den process som ledde fram till antagandet av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, vilken trädde i kraft den 18 mars 2007 sedan den ratificerats av Europeiska gemenskapen och 13 medlemsstater den 18 december 2006. Målet för konventionen är att stärka internationellt samarbete och internationell solidaritet för att främja kulturyttringar från alla länder. Enligt artikel 12 e i konventionen ska konventionsparterna uppmuntra ingåendet av avtal om samproduktion och samdistribution.

(9)

Ett antal av medlemsstaternas åtgärder syftar till att öka samarbetet mellan Europas och tredjeländers audiovisuella industrier, t.ex. internationella samproduktionsfonder och samproduktionsavtal. Gemenskapens stöd kommer att komplettera sådana åtgärder.

(10)

I artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns yttrandefriheten och respekt för mediemångfald.

(11)

I utvärderingsrapporten för programmet Media Plus fastställdes att de internationella marknaderna är viktiga för att den europeiska audiovisuella industrin ska kunna övervinna sina problem.

(12)

Det internationella audiovisuella landskapet har förändrats kraftigt under de senaste två årtiondena och står nu inför nya utmaningar, främst till följd av den tekniska utvecklingens inverkan, t.ex. digital filmvisning, beställvideo eller kanalpaket för digital-tv. Detta har skapat en kraftig ekonomisk tillväxt och lovande investeringar och därmed en omfattande och ökad efterfrågan på ett större utbud av audiovisuellt innehåll, vilket skapar rikliga möjligheter för företag. Det föreligger följaktligen ett starkt och ökat intresse för att utveckla projekt som rör de olika digitala tillämpningarna. Dessutom finns det en stark koppling mellan internationellt projektsamarbete och unionens förmåga att internationellt främja sin regleringsmodell för audiovisuella frågor och konvergensen mellan audiovisuell och elektronisk kommunikation.

(13)

Mot bakgrund av att den internationella aspekten av den audiovisuella politiken ökar i betydelse antog Europaparlamentet den 13 december 2007, i 2008 års budget, en förberedande åtgärd kallad Media International, som syftar till att utveckla unionens förbindelser med audiovisuella marknader i tredjeländer och skapa möjligheter att strukturera och stärka kontakter och nätverk mellan yrkesverksamma inom den audiovisuella sektorn i Europa och tredjeländer, till ömsesidig nytta för den europeiska industrin och industrin i de berörda tredjeländerna. Den påföljande inbjudan att lämna förslag rönte stort intresse från yrkesverksamma i både Europa och tredjeländer. Arton projekt beviljades stöd. Under den förberedande åtgärden Media Internationals första år bekräftades följaktligen sektorns intressen och behov på det internationella området och behovet av gemenskapsåtgärder.

(14)

Europaparlamentet förnyade den förberedande åtgärden Media International med en utökad budget för 2009.

(15)

Vid ett informellt möte i Cannes den 19 maj 2008 välkomnade ett antal av medlemsstaternas ministrar med ansvar för audiovisuella frågor Europaparlamentets initiativ om den förberedande åtgärden Media International och uppmuntrade kommissionen att fortsätta att utveckla detta initiativ och undersöka om det var önskvärt och möjligt att lägga fram ett förslag till ett stödprogram för att främja ett samarbete mellan yrkesverksamma inom den europeiska audiovisuella industrin och deras motsvarigheter i tredjeländer till ömsesidig nytta för alla deltagare.

(16)

Ett offentligt samråd med allmänheten visade att det finns ett starkt stöd för ett stärkt samarbete mellan yrkesverksamma inom den europeiska audiovisuella sektorn och deras motsvarigheter i tredjeländer, framför allt i fråga om yrkesutbildning, främjande av samproduktioner, distribution och spridning av audiovisuella verk (inbegripet via nya plattformar, t.ex. beställvideo, och bredbands-tv (IPTV)) och filmkompetens.

(17)

Tillträdet till audiovisuella marknader i tredjeländer bör främjas genom att marknadskunskaper sprids bland yrkesverksamma på dessa marknader och genom att nätverk mellan dem skapas. I detta syfte bör projekt som tillhandahåller yrkesutbildning stödjas inom ramen för ett program.

(18)

Distributionssektorn är avgörande för ett brett spektrum i utbudet av audiovisuella verk som erbjuds och konsumenternas val. Europeiska distributörer utgörs av små företag som på grund av marknadens struktur och uppsplittring, till skillnad från sina stora vertikalt integrerade konkurrenter, är dåligt rustade att få tillträde till internationella marknader. Dessutom har nya aktörer och distributionsplattformar vuxit fram, vilket bidrar till eller kräver mer audiovisuellt innehåll. Det är därför lämpligt att vidta åtgärder för att förbättra distributionen, spridningen och visningen av europeiska verk i tredjeländer och tredjeländers verk i Europa.

(19)

Det föreligger följaktligen ett behov av att inrätta ett gemenskapsprogram för den audiovisuella sektorn som tillhandahåller finansiellt stöd till projekt på områdena för informationsutbyte och yrkesutbildning, konkurrenskraft, distribution, spridning och visning av audiovisuellt innehåll.

(20)

För att säkerställa största möjliga ömsesidiga nytta och för att förenkla administrationen, bör projektförslag inom ramen för programmet gemensamt läggas fram och genomföras av yrkesverksamma från Europeiska unionen och tredjeländer, och bör främja internationellt nätverkssamarbete. För att förenkla administrationen bör projekt samordnas av en yrkesverksam etablerad i ett land som deltar i programmet.

(21)

Lämpliga åtgärder bör utarbetas och genomföras för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in medel som gått förlorade eller betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(22)

Det är lämpligt att för programmets hela löptid fastställa en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (6).

(23)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7).

(24)

Arrangemangen för övervakning och utvärdering av programmet bör inbegripa detaljerade årsrapporter och specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda mål och indikatorer.

(25)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av de föreslagna åtgärdernas gränsöverskridande och internationella karaktär och de därför, på grund av åtgärdernas omfattning och effekter, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

i)

en av Europeiska unionens medlemsstater, eller

ii)

en Efta-stat som är medlem i EES, i enlighet med bestämmelserna i del VI i EES-avtalet, eller

iii)

ett land som avses i artikel 8.1 och 8.2 i beslut nr 1718/2006/EG (8) och som inte redan nämns i led ii, förutsatt att landet

a)

förbättra de yrkesverksammas förståelse av särskilt verksamhetsvillkoren, rättsliga ramar (inbegripet på det immaterialrättsliga området), finansieringssystem och samarbetsmöjligheter på deras respektive audiovisuella marknader,

b)

säkerställa och främja audiovisuellt samarbete mellan yrkesverksamma genom att förbättra deras kunskaper om audiovisuella marknader,

c)

främja nätverkssamarbete och utveckling av långsiktiga arbetsrelationer, framför allt genom stipendier, eller

d)

stödja yrkesmässig grundutbildning och fortbildning.

a)

att främja sökandet efter partner i tredjeländer för europeiska verk; programmet ska stödja anordnandet av samproduktionsmarknader och evenemang för partnersökande (s.k. pitching) som syftar till att föra samman möjliga partner (t.ex. manusförfattare, regissörer, skådespelare, producenter och distributörer),

b)

att främja internationell försäljning och marknadsföring av europeiska verk på marknader i tredjeländer och av audiovisuella verk från tredjeländer i Europa; programmet ska främja ingåendet av avtal mellan grupperingar av rättighetshavare, försäljningsagenter och distributörer för att säkerställa distribution (t.ex. på biografer, tv, IPTV, webb-tv och via plattformar för beställvideo) och marknadsföring.

a)

att uppmuntra biografoperatörer i europeiska länder och tredjeländer att ömsesidigt förbättra förhållandena för programsättning och visning (varaktighet, exponering och antal visningar) med avseende på exklusiva urpremiärer av audiovisuella verk; programmet ska stödja projekt som läggs fram av biografnätverk med salonger i Europa och i tredjeländer och som syftar till att programsätta ett betydande antal audiovisuella verk på deras partners territorium/territorier,

b)

att öka utbudet av audiovisuellt innehåll och förbättra sändnings- och distributionsvillkoren för audiovisuella verk från tredjeländer via europeiska distributionskanaler (t.ex. tv, IPTV, webb-tv och plattformar för beställvideo) och för europeiska verk via internationella distributionskanaler; programmet ska stödja partnerskap mellan programföretag (eller plattformar för beställvideo) och rättighetshavare som syftar till att sända ett paket med verk eller att distribuera en katalog med verk på plattformar för beställvideo,

c)

att främja anordnandet av evenemang och filmkompetensinitiativ, särskilt sådana som riktar sig till unga tittare, vilka syftar till internationell marknadsföring av ett brett spektrum av audiovisuella verk och att öka allmänhetens efterfrågan av ett kulturellt varierat audiovisuellt innehåll.

a)

En årlig arbetsplan, inklusive prioriteringar.

b)

En årlig intern fördelning av programmets resurser, inklusive fördelningen mellan åtgärder på de olika områdena.

c)

De allmänna riktlinjerna för programmets genomförande.

d)

Innehållet i inbjudan att lämna förslag, definitionen av kriterierna och förfarandena för urval av projekt.

e)

Urval av förslag för tilldelning av gemenskapsmedel som överstiger

a)

bidra till debatten och informationen om unionen som ett område där fred, välstånd och säkerhet råder,

b)

främja den grundläggande principen om yttrandefrihet,

c)

uppmuntra ökad medvetenhet om vikten av kulturell mångfald, gemensamma värderingar, interkulturell dialog och flerspråkighet i världen,

d)

stärka den europeiska ekonomins kunskapsbas och bidra till att stärka unionens globala konkurrenskraft, och

e)

hjälpa till att motverka alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

a)

ett meddelande om programmets eventuella fortsatta genomförande senast den 31 januari 2012,

b)

en utvärderingsrapport efter programmets avslutande senast den 31 december 2015.