BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.	Sammanfattning av nationell politik för energi från förnybara energikällor

2.	Förväntad slutlig energianvändning 2010–2020

3.	Mål för förnybara energikällor och förlopp

3.1.	Nationellt övergripande mål

3.2.	Sektorsmål och förlopp

4.	Åtgärder för att uppnå målen

4.1.	Översikt över samtliga planer och åtgärder för att främja användningen av energi från förnybara energikällor

4.2.	Särskilda åtgärder för att uppfylla kraven i artiklarna 13, 14, 16 samt artiklarna 17–21 i direktiv 2009/28/EG

4.2.1.

Administrativa förfaranden och fysisk planering (artikel 13.1 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.2.

Tekniska specifikationer (artikel 13.2 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.3.

Byggnader (artikel 13.3 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.4.

Informationsbestämmelser (artikel 14.1, 14.2 och 14.4 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.5.

Certifiering av installatörer (artikel 14.3 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.6.

Utveckling av elinfrastruktur(artikel 16.1 och artikel 16.3–16.6 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.7.

Drift av elnät (artikel 16.2, 16.7 och 16.8 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.8.

Integrering av biogas i naturgasnätet (artikel 16.7, 16.9 och 16.10 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.9.

Utveckling av infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla (artikel 16.11 i direktiv 2009/28/EG)

4.2.10.

Biodrivmedel och andra flytande biobränslen – hållbarhetskriterier och kontroll av efterlevnad (artiklarna 17–21 i direktiv 2009/28/EG)

4.3.	Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende el

4.4.	Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende värme och kyla

4.5.	Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende transport

4.6.	Särskilda åtgärder för främjande av användningen av energi från biomassa

4.6.1.

Tillgång på biomassa: både inhemsk och importerad

4.6.2.

Åtgärder för att öka tillgången på biomassa, med beaktande av andra användare av biomassa (jord- och skogsbruksbaserade sektorer)

4.7.	Planerad användning av statistiska överföringar mellan medlemsstater och planerat deltagande i gemensamma projekt med andra medlemsstater och tredjeländer

4.7.1.

Förfarandefrågor

4.7.2.

Den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor jämfört med det vägledande förloppet som skulle kunna överföras till andra medlemsstater

4.7.3.

Den beräknade potentialen för gemensamma projekt

4.7.4.

Beräknad efterfrågan på energi från förnybara energikällor från andra källor än inhemsk produktion

5.	Bedömningar

5.1.	Det totala förväntade bidraget från varje enskild teknik för energi från förnybara energikällor för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla samt transporter

5.2.	Det totala förväntade bidraget från åtgärder för energieffektivitet och energibesparingar för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla samt transporter

5.3.	Konsekvensbedömning (frivilligt)

5.4.	Utarbetande av den nationella handlingsplanen för energi från förnybara energikällor och uppföljning av genomförandet

Mall för de nationella handlingsplanerna för energi från förnybara energikällor (nationella handlingsplaner)

Enligt direktiv 2009/28/EG ska medlemsstaterna senaste den 30 juni 2010 överlämna en nationell handlingsplan för energi från förnybara energikällor (nationell handlingsplan) till Europeiska kommissionen. Detta är mallen för dessa handlingsplaner. I enlighet med artikel 4 i direktiv 2009/29/EG är det obligatoriskt att använda den här mallen.

Syftet med mallen är att se till att de nationella handlingsplanerna är fullständiga, uppfyller alla de krav som anges i direktivet och är jämförbara med varandra och med de rapporter om direktivets genomförande som medlemsstaterna ska lämna in vartannat år.

När de fyller i mallen måste medlemsstaterna följa de definitioner, beräkningsregler och den terminologi som anges i direktiv 2009/28/EG. Medlemsstaterna uppmuntras också att använda de definitioner, beräkningsregler och den terminologi som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008  (1) .

Ytterligare information kan antingen lämnas i det angivna utrymmet i handlingsplanen eller genom bilagor.

Stycken i kursiverad stil är avsedda att vägleda medlemsstaterna i utformningen av deras nationella handlingsplaner. Medlemsstaterna får ta bort dessa stycken i den version av den nationella handlingsplanen som de översänder till kommissionen.

Kommissionen påminner medlemsstaterna om att alla nationella stödordningar måste vara förenliga med bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Anmälan av den nationella handlingsplanen ersätter inte en anmälan om statligt stöd i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.

1.   SAMMANFATTNING AV NATIONELL POLITIK FÖR ENERGI FRÅN FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR

Gör en kort sammanfattning av den nationella politiken för energi från förnybara energikällor och beskriv målen för politiken (t.ex. försörjningstrygghet, miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar) samt de viktigaste strategiska linjerna för insatserna.

2.   FÖRVÄNTAD SLUTLIG ENERGIANVÄNDNING 2010–2020

I detta avsnitt ska medlemsstaterna ange sina beräkningar av den förväntade slutliga energianvändningen (brutto) av alla energislag (både från förnybara och konventionella källor), totalt och sektorsvis, under perioden fram till 2020.

Dessa beräkningar ska också ta hänsyn till de förväntade effekterna av de energieffektivitets- och energibesparingsåtgärder som ska vidtas under perioden. Under rubriken ”referensscenario” ska ett scenario beskrivas med hänsyn enbart till energieffektivitets- och besparingsåtgärder som har vidtagits före år 2009. Under rubriken ”extra energieffektivitetsscenario” ska ett scenario beskrivas med hänsyn till samtliga de åtgärder som ska vidtas från och med 2009. Utformningen av övriga delar av den nationella handlingsplanen ska baseras på detta extra energieffektivitetsscenario.

Med ”användning för värme och kyla” avses den utvunna värme som producerats (såld värme), plus den slutliga användningen av alla andra energiprodukter utom el i slutanvändarsektorer som industri, hushåll, tjänster, jordbruk, skogsbruk och fiske. Begreppet värme och kyla omfattar alltså även slutlig energianvändning för processer. El kan också användas för värme och kyla i slutlig användning, men denna el omfattas av elmålet och ingår därför inte i denna punkt.

För att kontrollera förenligheten med målet för 2020 och det vägledande förloppet ska den energimängd som används inom luftfarten i enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2009/28/EG anses uppgå till högst 6,18 % av medlemsstatens slutliga energianvändning (brutto) (4,12 % för Cypern och Malta). Lämpliga justeringar kan (vid behov) göras i tabellen. I rutan visas hur man beräknar detta.

RUTA — Beräkning av ”mekanismen för ett taxetak för luftfarten” i direktivet om förnybar energi

Anta att luftfarten i land A har en andel (Aviation Energy Consumption, AEC) av landets totala slutliga energianvändning (brutto) (Gross Final Energy Consumption, GFEC) som är X:

X = AEC/GFEC

Anta att X > 6,18 %

I detta fall innebär taxetaket att följande beräkning används vid bedömningen av efterlevnaden:

GFECjusterad = GFEC – AEC + AECjusterad

där AECjusterad = 0,0618 * GFEC

Dvs.

GFECjusterad = GFEC – AEC + 0,0618 * GFEC=

= GFEC – X*GFEC + 0,0618 * GFEC=

= GFEC * (1,0618 – X)

”Justeringen” som procentandel av den faktiska GFEC och som funktion av X är alltså

Adjustment = (GFEC – GFECjusterad)/GFEC =

= X – 0,0618

Anmärkning: När det gäller Cypern och Malta ska siffrorna 4,12 % och 0,0412 användas i stället för siffrorna 6,18 % respektive 0,0618.

Tabell 1

Förväntad slutlig energianvändning (brutto) för [medlemsstat] med avseende på värme och kyla, el och transport fram till 2020 med hänsyn till effekterna av åtgärder för energieffektivitet och energibesparingar  (2) 2010–2020 (ktoe)

	2005	2010		2011		2012		2013		2014
	Basår	Referensscenario	Extra energieffektivitet	Referensscenario	Extra energieffektivitet	Referensscenario	Extra energieffektivitet	Referensscenario	Extra energieffektivitet	Referensscenario	Extra energieffektivitet
1. Värme och kyla (3)
2. El (4)
3. Transport enligt artikel 3.4 a (5)
4. Slutlig energianvändning (brutto) (6)
Följande beräkning behöver endast göras om den slutliga energianvändningen för luftfarten förväntas bli högre än 6,18 % (4,12 % för Malta och Cypern):
Slutlig användning inom luftfarten
Minskning för luftfartsgräns (7) artikel 5.6
SUMMA användning efter minskning för luftfartsgräns

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Referensscenario

Extra energieffektivitet

Referensscenario

Extra energieffektivitet

Referensscenario

Extra energieffektivitet

Referensscenario

Extra energieffektivitet

Referensscenario

Extra energieffektivitet

Referensscenario

Extra energieffektivitet

1. Värme och kyla (3)

2. El (4)

3. Transport enligt artikel 3.4 a (5)

4. Slutlig energianvändning (brutto) (6)

Följande beräkning behöver endast göras om den slutliga energianvändningen för luftfarten förväntas bli högre än 6,18 % (4,12 % för Malta och Cypern):

Slutlig användning inom luftfarten

Minskning för luftfartsgräns (7) artikel 5.6

Summa användning efter minskning för luftfartsgräns

3.   MÅL FÖR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR OCH FÖRLOPP

3.1.   Nationellt övergripande mål

Tabell 2

Nationellt övergripande mål för andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) 2005 och 2020 års siffror ska hämtas från bilaga I, del A i direktiv 2009/28/EG

A) Andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen (brutto) 2005 (S2005) (%)
B) Mål för andelen energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) 2020 (S2020) (%)
C) Förväntad total justerad energianvändning 2020 (från tabell 1, sista rutan) (ktoe)
D) Förväntad mängd energi från förnybara energikällor som motsvarar målet för 2020 (beräknas som B x C) (ktoe)

Medlemsstaterna kan välja att använda flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 6, 7, 8 och 11 i direktiv 2009/28/EG för att låta en del av sin egen användning av energi från förnybara energikällor avräknas mot målen för en eller flera andra medlemsstater – eller för att tillgodoräkna sig energi från förnybara energikällor som används i en annan eller andra medlemsstater i sina egna mål. Dessutom får de använda sig av fysisk import från tredjeländer av el från förnybara energikällor i enlighet med artiklarna 9 och 10 i direktiv 2009/28/EG.

Eventuella beräkningar av potentialen för energi från förnybara energikällor i ert land kan bifogas i en bilaga.

Eventuella mål för energi från förnybara energikällor på regional nivå eller större städer, eller i stora energiförbrukande industrier, som stöder uppfyllandet av det nationella målet för andelen energi från förnybara energikällor kan också bifogas.

3.2.   Sektorsmål och förlopp

I enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2009/28/EG är medlemsstaterna skyldiga att fastställa mål för andelen energi från förnybara energikällor 2020 inom följande sektorer:

—	Värme och kyla

—

El

—	Transport.

Summan av de tre sektorsmålen, översatt till förväntade volymer (ktoe) inklusive planerad användning av flexibilitetsbestämmelser, måste vara minst lika stor som den förväntade mängden energi från förnybara energikällor som motsvarar medlemsstatens mål för 2020 (i enlighet med sista rutan i tabell 2).

Transportmålet måste dessutom vara förenligt med bestämmelserna i artikel 3.4 i direktiv 2009/28/EG om att andelen energi från förnybara energikällor ska vara minst 10 % för transporter. Det bör dock påpekas att beräkningen av överensstämmelse med målet i artikel 3.4 skiljer sig från beräkningen av transporternas bidrag till medlemsstatens nationella övergripande mål för förnybar energi.

Detta gäller för transportmålet och inte för det övergripande målet:

—	Bland petroleumprodukter räknas endast bensin och diesel i nämnaren. Det betyder att fotogen/flygbränsle som används inom luftfarten och eldningsolja inom sjöfarten inte räknas (men diesel som används av vissa tåg och i viss inlandssjöfart räknas).

—	Biodrivmedel som framställs av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller både cellulosa och lignin ska multipliceras med 2 i täljaren.

—	El från förnybara energikällor som används i vägfordon räknas 2,5 gånger i täljaren och nämnaren.

Enligt artikel 3.4 c i direktiv 2009/28/EG får medlemsstaterna när de beräknar bidraget från el som producerats från förnybara energikällor och som används i elfordon välja att använda antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i gemenskapen eller andelen el från förnybara energikällor i sitt eget land, uppmätt två år innan det ifrågavarande året. Vid beräkningen av den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i gemenskapen får medlemsstaterna använda de framtidsscenarier som har utarbetats av/för Europeiska kommissionen  (8).

Utöver att fastställa sektorsmål för 2020 måste medlemsstaterna beskriva det förlopp som de förväntar sig att tillväxten av användningen av förnybar energi kommer att följa mellan 2010 och 2020. Sektorsmålen för användning av energi från förnybara energikällor inom el, värme och kyla samt sektorsförloppen är uppskattningar.

Enligt tabell 3 är medlemsstaterna tvungna att lämna de uppgifter som avses ovan.

När tabellen fylls i bör medlemsstaterna använda den mer detaljerade fördelning av förväntad användning av energi från förnybara energikällor som ska anges enligt tabell 9. Beräkningstabellerna 4a och 4b ger vägledning för hur tabell 3 ska fyllas i.

Enligt direktivet ska medlemsstaterna senast den 31 december 2009 offentliggöra och meddela kommissionen sin prognos över användningen av flexibilitetsbestämmelserna. Medlemsstaterna bör utgå från den prognosen när de fyller i relevanta delar av tabell 4a. Medlemsstaterna måste dock inte använda samma siffror i sina handlingsplaner som de angav i sina prognoser. Framför allt kan de vilja justera siffrorna mot bakgrund av uppgifterna i de andra medlemsstaternas prognoser.

Tabell 3

Nationellt mål för 2020 och uppskattat förlopp för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på värme och kyla, el och transport

(Beräkningstabellerna 4a och 4b är tänkta att underlätta arbetet med tabell 3.)

(%)
	2005	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Förnybara energikällor inom värme och kyla (9)
El producerad från förnybara energikällor (10)
Förnybara energikällor inom transport (11)
Övergripande andel förnybara energikällor (12)
Varav från samarbetsmekanismen  (13)
Överskott från samarbetsmekanismen  (13)

Som del B i bilaga I till direktivet direktivet			2011-2012	2013-2014	2015-2016	2017-2018		2020
			S2005 + 20 % (S2020-S2005)	S2005 + 30 % (S2020-S2005)	S2005 + 45 % (S2020-S2005)	S2005 + 65 % (S2020-S2005)		S2020
Minimiförlopp för förnybara energikällor (14)
Minimiförlopp för förnybara energikällor (ktoe)

Tabell 4a

Beräkningstabell för varje sektors förnybara energibidrag till den slutliga energianvändningen (brutto)

(ktoe)
	2005	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
A) Förväntad slutlig användning (brutto) av förnybara energikällor för värme och kyla
B) Förväntad slutlig elanvändning (brutto) från förnybara energikällor
C) Förväntad slutlig energianvändning från förnybara energikällor inom transport
D) Förväntad total energianvändning från förnybara energikällor (15)
E) Förväntad överföring av förnybara energikällor till andra medlemsstater
F) Förväntad överföring av förnybara energikällor från andra medlemsstater och tredjeländer
G) Förväntad användning av energi från förnybara energikällor justerad för mål D - E + F

Tabell 4b

Beräkningstabell för andelen energi från förnybara energikällor inom transport

(ktoe)
	2005	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
C) Förväntad användning av energi från förnybara energikällor inom transport (16)
H) Förväntad användning av el från förnybara energikällor inom vägtransport (17)
I) Förväntad användning av biodrivmedel som framställs av avfall, restprodukter och cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller både cellulosa och lignin inom transport (17)
J) Förväntat bidrag från förnybara energikällor till målet för transportsektorn: C+(2,5–1)xH+(2–1)x(I)

4.   ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN

4.1.   Översikt över samtliga planer och åtgärder för att främja användningen av energi från förnybara energikällor

Tabell 5

Översikt över samtliga planer och åtgärder

Åtgärdens namn och referens	Typ av åtgärd (18)	Förväntat resultat (19)	Målgrupp och/eller målverksamhet (20)	Befintlig eller planerad	Datum för åtgärdens början och slut
1.
2.
3.
…

4.2.   Särskilda åtgärder för att uppfylla kraven i artiklarna 13, 14, 16 samt artiklarna 17–21 i direktiv 2009/28/EG

4.2.1.    Administrativa förfaranden och fysisk planering (artikel 13.1 i direktiv 2009/28/EG)

I sina svar på följande frågor ska medlemsstaterna förklara de gällande nationella, regionala och lokala reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter. Om det krävs ytterligare åtgärder för att se till att reglerna är proportionerliga och nödvändiga ska medlemsstaterna också beskriva planerade översyner, förväntade resultat och vilken myndighet som har ansvaret för att utföra översynerna. Om informationen gäller för en viss teknik ska detta anges. Om regionala eller lokala myndigheter har en viktig roll ska den också beskrivas.

a)	Förteckning över befintlig nationell och – om tillämpligt – regional lagstiftning om regler för godkännande, certifiering och licensiering och fysisk planering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution.

b)	Ansvariga ministerier/myndigheter samt deras behörigheter på området.

c)	Planerad översyn för att vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 13.1 i direktiv 2009/28/EG ska göras senast den [datum].

d)	Sammanfattning av pågående och planerade åtgärder på regional/lokal nivå (i förekommande fall).

e)

Har det upptäckts onödiga hinder eller oproportionerliga krav i samband med regler för godkännande, certifiering eller licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter? Om så är fallet, vilka?

f)

Vilken förvaltningsnivå (lokal, regional eller nationell) har ansvar för att godkänna, certifiera och licensiera anläggningar för förnybar energi och för fysisk planering? (Om det beror på typen av anläggning, specificera.) Om mer än en nivå är inblandad, hur styrs samordningen mellan de olika nivåerna? Hur kommer samordningen mellan de olika ansvariga myndigheterna att förbättras i framtiden?

g)	Hur säkerställs det att sökande får tillgång till uttömmande information om behandlingen av ansökningar om godkännande, certifiering och licensering samt om stöd? Vilken information och vilket stöd får potentiella sökande till nya anläggningar för förnybar energi på ansökningarna?

h)

Hur underlättas den horisontella samordningen mellan olika administrativa organ med ansvar för de olika delarna av tillståndet? Hur många steg ingår i förfarandet för att få det slutliga godkännandet/licensen/tillståndet? Finns det en enda kontaktpunkt (one-stop-shop) som samordnar alla steg? Ges det någon förhandsinformation om tidsplanen för att behandla ansökningar? Hur lång tid tar det i genomsnitt för att få ett beslut om ansökan?

i)	Tar godkännandeförfarandena hänsyn till de särskilda egenskaperna hos de olika förnybara energiteknikerna? Om så är fallet, beskriv på vilket sätt. Om så inte är fallet, har ni för avsikt att ta hänsyn till dem i framtiden?

j)

Finns det några särskilda förfaranden, t.ex. en enkel anmälan, för mindre, decentraliserade anläggningar (t.ex. solpaneler på byggnader eller värmepannor som eldas med biomassa i byggnader)? Om så är fallet, vilka steg omfattar förfarandet? Har medborgarna offentlig tillgång till reglerna? Var offentliggörs de? Finns det planer på att införa enkla anmälningsförfaranden i framtiden? Om så är fallet, för vilka typer av anläggningar/system? (Är net metering möjligt?)

k)	Var offentliggörs avgifter för ansökningar om godkännande/licenser/tillstånd för nya anläggningar? Är de knutna till de administrativa kostnaderna för att bevilja sådana tillstånd? Finns det någon plan för att se över avgifterna?

l)

Finns det offentlig rådgivning för lokala och regionala administrativa organ när det gäller planering, utformning, uppförande och renovering av industri- och bostadsområden för att installera utrustning och system som använder förnybara energikällor för el, värme och kyla, inklusive fjärrvärme och fjärrkyla? Om det saknas sådan offentlig rådgivning, eller om den är otillräcklig – hur och när kommer detta behov att tillgodoses?

m)	Finns det någon särskild utbildning för de handläggare som arbetar med godkännande, certifiering och licensering av förnybara energianläggningar?

4.2.2.    Tekniska specifikationer (artikel 13.2 i direktiv 2009/28/EG)

a)	Måste förnybara energitekniker uppfylla vissa kvalitetsnormer för att omfattas av stödsystem? Om så är fallet, vilka anläggningar och vilka kvalitetsnormer gäller det? Finns det nationella eller regionala normer som går utöver de europeiska normerna?

4.2.3.    Byggnader (artikel 13.3 i direktiv 2009/28/EG)

Tänk på att leverans av förnybar el från det nationella nätet inte ska räknas med i hänvisningar till utökad användning av förnybara energikällor i byggnader. Här ligger fokus på att öka den lokala leveransen av värme och/eller el till enskilda byggnader. Direktleverans av värme via fjärrvärme och fjärrkyla i byggnader kan också räknas med.

a)	Hänvisning till (eventuell) befintlig nationell och regional lagstiftning och sammanfattning av lokal lagstiftning om ökningen av andelen energi från förnybara energikällor inom byggsektorn.

b)	Ansvariga ministerier/myndigheter.

c)	(Eventuell) Översyn av regler planeras senast den [datum].

d)	Sammanfattning av pågående och planerade åtgärder på regional/lokal nivå:

e)

Finns det miniminivåer för användning av förnybar energi i byggregler och byggnormer? Inom vilka geografiska områden gäller dessa krav och vilka är kraven? (Sammanfatta.) Vilka åtgärder har införlivats i dessa koder för att se till att andelen energi från förnybara energikällor som används inom byggsektorn kommer att öka? Vilka framtidsplaner finns i fråga om dessa krav/åtgärder?

f)

Hur mycket förväntas användningen av energi från förnybara energikällor i byggnader öka fram till 2020? (Gör om möjligt åtskillnad mellan bostäder (enfamiljshus och flerfamiljshus), kommersiella byggnader, offentliga byggnader och industribyggnader.) (För att besvara denna fråga kan ni använda en tabell som tabell 6 nedan. Uppgifterna kan ges per år eller för utvalda år. Både användningen av energi från förnybara energikällor inom värme och kyla samt el bör anges.) Tabell 6 Beräknad andel energi från förnybara energikällor inom byggsektorn (%)   2005 2010 2015 2020 Bostadshus         Kommersiella byggnader         Offentliga byggnader         Industribyggnader         Totalt

g)	Har man övervägt att införa krav på miniminivåer för andelen energi från förnybara energikällor inom nya och nyrenoverade byggnader i den nationella politiken? Om så är fallet, vilka nivåer? Om inte, hur ska ni undersöka om detta politikalternativ är lämpligt fram till 2015?

h)

Beskriv planerna för att se till att offentliga byggnader på nationell, regional och lokal nivå föregår med gott exempel genom att använda anläggningar för förnybar energi eller bli byggnader med nollutsläpp från och med år 2012? (Ta hänsyn till kraven i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda.)

i)	Hur främjas teknik för energieffektiv förnybar energi i byggnader? (Åtgärderna kan handla värmepannor som eldas med biomassa, värmepumpar och utrustning för solenergi som uppfyller miljömärkningskrav eller andra normer som utvecklats på nationell nivå eller gemenskapsnivå [se artikel 13.6].)

4.2.4.    Informationsbestämmelser (artikel 14.1, 14.2 och 14.4 i direktiv 2009/28/EG)

Beskriv pågående och kommande informationskampanjer och informationsprogram, samt planerade granskningar och förväntade resultat. Dessutom bör medlemsstaterna ange vilken ansvarig myndighet som ska övervaka och granska effekterna av programmen. Om regionala eller lokala myndigheter har en viktig roll ska denna också beskrivas och sammanfattas.

a)	Hänvisning till (eventuell) befintlig nationell och/eller regional lagstiftning och informationskrav i enlighet med artikel 14 i direktiv 2009/28/EG:

b)	Det eller de organ som har ansvar för att sprida information på nationell/regional/lokal nivå.

c)	Sammanfattning av pågående och planerade åtgärder på regional/lokal nivå (i förekommande fall).

d)

Ange hur information görs tillgänglig i fråga om stödåtgärder för användning av förnybara energikällor med avseende på el, värme och kyla samt inom transport för alla berörda aktörer (konsumenter, byggare, installatörer, arkitekter, leverantörer av relevant utrustning och relevanta fordon). Vem har ansvar för att kontrollera och offentliggöra denna information? Finns det särskilda informationsresurser för de olika målgrupperna, t.ex. slutanvändare, byggare, fastighetsskötare, fastighetsmäklare, installatörer, arkitekter, jordbrukare, leverantörer av utrustning som använder energi från förnybara energikällor, offentlig förvaltning? Pågår det eller planeras det några informationskampanjer eller permanenta informationscenter?

e)	Vem har ansvar för att offentliggöra information om nettovinster, kostnader och energieffektivitet i utrustning och system som använder energi från förnybara energikällor med avseende på värme, kyla och el? (Leverantör av utrustning eller system, offentligt organ eller någon annan?)

f)

Vilken vägledning får planerare och arkitekter för att hjälpa dem att ta tillräcklig hänsyn till den optimala kombinationen av förnybara energikällor, högeffektiv teknik samt fjärrvärme och fjärrkyla när de planerar, konstruerar, bygger och renoverar industri- eller bostadsområden? Vem ansvarar för detta?

g)	Beskriv befintliga och planerade informations- och utbildningsprogram för medborgarna om nyttan av och de praktiska aspekterna på utvecklingen och användningen av energi från förnybara energikällor. Vilken roll har regionala och lokala aktörer i utformningen och förvaltningen av dessa program?

4.2.5.    Certifiering av installatörer (artikel 14.3 i direktiv 2009/28/EG)

a)	Hänvisning till (eventuell) befintlig nationell och/eller regional lagstiftning om certifiering eller motsvarande kvalifikationssystem för installatörer i enlighet med artikel 14.3 i direktiv 2009/28/EG.

b)	Det eller de organ som har ansvar för att utforma och godkänna certifierings-/kvalifikationssystem fram till 2012 för installatörer av små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem, system för ytnära jordvärme samt värmepumpar.

c)	Finns det redan sådana certifierings-/kvalifikationssystem? Om så är fallet, beskriv dem.

d)	Finns det offentligt tillgänglig information om dessa system? Offentliggörs förteckningar över certifierade eller kvalificerade installatörer? Om så är fallet, var? Godkänns andra system som likvärdiga med det nationella/regionala systemet?

e)	Sammanfattning av pågående och planerade åtgärder på regional/lokal nivå (i förekommande fall).

4.2.6.    Utveckling av elinfrastruktur (artikel 16.1 och artikel 16.3–16.6 i direktiv 2009/28/EG)

Utöver nuläget och befintlig lagstiftning krävs det en beskrivning av kommande åtgärder, planerade översyner, vilka organ som är ansvariga och vilka resultat som förväntas.

a)	Hänvisning till befintlig nationell lagstiftning om krav i samband med energinäten (artikel 16):

b)

Hur ser ni till att näten för transmission och distribution utvecklas för att integrera den mängd förnybar energi som har satts upp som mål och samtidigt upprätthålla en säker drift av elsystemet? Hur införlivas detta krav i den regelbundna nätplaneringen hos de systemansvariga för transmissions- och distributionssystemen?

c)	Vilken roll kommer intelligenta nät, it-verktyg och lagringsanläggningar att spela? Hur ska utvecklingen av dessa garanteras?

d)	Planeras det någon förstärkning av anslutningskapaciteten för grannländer? Om så är fallet, vilka sammankopplingar, för vilken kapacitet och när ska det vara klart?

e)

Vilka åtgärder vidtas för att påskynda godkännandeförfarandena för nätinfrastruktur? Hur ser det ut i nuläget och hur lång tid tar det i genomsnitt att få ett godkännande? Hur ska detta förbättras? (Ange nuläge och nuvarande lagstiftning, upptäckta flaskhalsar och planer för att effektivisera förfarandet med hjälp av en tidsplan för genomförandet och förväntat resultat.)

f)	Hur säkerställs samordningen mellan godkännande av nätinfrastruktur och andra administrativa planeringsförfaranden?

g)	Erbjuds prioriterade anslutningsrättigheter eller reserverad anslutningskapacitet för nya anläggningar som producerar el från förnybara energikällor?

h)	Finns det några förnybara anläggningar som är klara att anslutas men inte kan det på grund av kapacitetsbegränsningar i nätet? Om så är fallet, vilka åtgärder vidtas för att lösa detta och när förväntas problemet vara löst?

i)

Är det de som ansvarar för transmissions- och distributionssystemen som utarbetar och offentliggör standardregler för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska bäras och fördelas? Om så är fallet, var? Hur ser man till att dessa regler baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier? Finns det särskilda regler för producenter i avlägsna regioner och i regioner med låg befolkningstäthet? (Reglerna för hur kostnader ska bäras avgör vilken del av kostnaderna som ska täckas av den producent som vill bli ansluten och vilken del som ska täckas av den som ansvarar för transmissions- eller distributionssystemet. Reglerna för kostnadsfördelning avgör hur de nödvändiga kostnaderna ska fördelas mellan producenter som ansluts senare och som drar fördel av samma förstärkningar eller nya ledningar.)

j)

Beskriv hur kostnaderna för anslutning och teknisk anpassning fördelas på producenter och/eller de som ansvarar för transmissions- eller distributionssystemen. Hur kan de som ansvarar för transmissions- och distributionssystemen tjäna in dessa investeringskostnader? Planeras någon förändring av reglerna för hur kostnaderna ska bäras? Vilka förändringar planerar ni och vilka resultat förväntar ni er? (Det finns flera alternativ för att fördela nätanslutningskostnader. Medlemsstaterna väljer sannolikt en eller en kombination av dem. Vid en fördelning av anslutningskostnaderna ”på djupet” bär utvecklaren av den anläggning som producerar el från förnybar energi flera av kostnaderna i samband med nätinfrastrukturen (nätanslutning, nätförstärkning och -utbyggnad). En annan möjlighet är att göra en ”ytlig” fördelning av anslutningskostnaderna, vilket betyder att utvecklaren bara bär nätanslutningskostnaderna, inte förstärknings- och utbyggnadskostnaderna (vilka är inbyggda i nätavgifterna och betalas av kunderna). Ytterligare en variant är att förstatliga kostnaderna och täcka dem genom nätavgifter.)

k)	Finns det några regler för kostnadsdelning mellan de producenter som ansluter sig i början och dem som ansluter sig senare? Om inte, hur tar man hänsyn till fördelarna för de producenter som ansluter sig senare?

l)	Hur ska man se till att de som ansvarar för transmissions- och distributionssystemen ger de nya producenter som vill ansluta sig den kostnadsinformation som krävs, en noggrann tidsplan för behandlingen av deras ansökan och en vägledande tidsplan för deras nätanslutning?

4.2.7.    Drift av elnät (artikel 16.2, 16.7 och 16.8 i direktiv 2009/28/EG)

a)	Hur garanterar de som ansvarar för transmissions- och distributionssystemen transmissionen och distributionen av el från förnybara energikällor? Säkerställs prioriterad eller garanterad åtkomst?

b)	Hur ser man till att de som ansvarar för transmissionssystemen då de avgör inmatningsordningen mellan produktionsanläggningarna prioriterar anläggningar som använder förnybara energikällor?

c)

Vilka nät- och marknadsrelaterade driftsåtgärder vidtas så att andelen el från förnybara energikällor inte minskas mer än nödvändigt? Vilka typer av åtgärder planeras och när förväntas de vara genomförda? (Marknads- och nätutformning som gör det möjligt att integrera variabla resurser kan omfatta åtgärder som mer realtidsnära handel (byte från prognostisering för påföljande dag till prognostisering flera gånger om dagen och omplanering hos producenterna) sammanslagning av marknadsområden, säkerställande av tillräcklig gränsöverskridande sammankopplingskapacitet och handel, förbättring av samarbetet mellan närliggande systemansvariga, användning av förbättrade kommunikations- och kontrollverktyg, förvaltning av efterfrågesidan och aktivt deltagande av efterfrågesidan på marknaderna (genom system för tvåvägskommunikation – smart mätning), ökad distribuerad produktion och inhemsk lagring (t.ex. elbilar) med aktiv förvaltning av distributionsnät (intelligenta energinät)).

d)	Hålls energitillsynsmyndigheten informerad om dessa åtgärder? Har myndigheten behörighet att övervaka och se till att dessa åtgärder genomförs?

e)	Är anläggningar som producerar el från förnybara energikällor integrerade på elmarknaden? På vilket sätt? Vilka skyldigheter har de när det gäller att delta på elmarknaden?

f)	Vilka regler gäller för att ta ut transmissions- och distributionsavgifter från producenter av el från förnybara energikällor?

4.2.8.    Integrering av biogas i naturgasnätet (artikel 16.7, 16.9 och 16.10 i direktiv 2009/28/EG)

a)	Hur säkerställs att transmissions- och distributionsavgifterna inte innebär diskriminering av gas från förnybara energikällor?

b)	Har det gjorts någon bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor? Vad blev resultatet? Om inte, kommer det att göras någon sådan bedömning?

c)	Offentliggörs tekniska bestämmelser om nätanslutning och anslutningsavgifter för biogas? Var offentliggörs dessa bestämmelser?

4.2.9.    Utveckling av infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla (artikel 16.11) i direktiv 2009/28/EG)

a)

Beskriv er bedömning av behovet av ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla från förnybara energikällor som bidrar till att uppnå målet för 2020. Finns det med anledning av denna bedömning några planer på att utveckla sådan infrastruktur i framtiden? Vilka bidrag förväntas från stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi i systemen för fjärrvärme och fjärrkyla?

4.2.10.    Biodrivmedel och andra flytande biobränslen – hållbarhetskriterier och kontroll av efterlevnad (artiklarna 17–21 i direktiv 2009/28/EG)

I den här delen av den nationella handlingsplanen ska medlemsstaterna förklara sin kommande strategi för att uppnå hållbarhetskriteriet för biodrivmedel och andra flytande biobränslen samt kontrollen av efterlevnaden.

a)	Hur ska hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen genomföras på nationell nivå? (Planeras det någon lagstiftning för genomförandet? Hur kommer den institutionella organisationen se ut?)

b)

Hur kommer ni att se till att biobränslen och flytande biodrivmedel som räknas i det nationella målet för förnybar energi, nationella skyldigheter i fråga om förnybar energi och/eller som är berättigade till ekonomiskt stöd uppfyller de hållbarhetskriterier som anges i artikel 17.2–17.5 i direktiv 2009/28/EG? (Kommer det att finnas någon nationell institution eller något nationellt organ med ansvar för att övervaka/kontrollera att kriterierna uppfylls?)

c)	Om en nationell myndighet eller nationellt organ ska övervaka att kriterierna uppfylls – finns det redan en sådan myndighet eller ett sådant organ? Om så är fallet, ange dem. Om inte, när kommer de att inrättas?

d)

Beskriv befintlig nationell lagstiftning om markindelning och det nationella fastighetsregistret för att kontrollera efterlevnaden av artikel 17.3–17.5 i direktiv 2009/28/EG. Hur kan ekonomiska aktörer få tillgång till den här informationen? (Beskriv befintliga regler och om hur man skiljer mellan områden med olika status som område med biologisk mångfald, skyddat område osv. Beskriv också den behöriga nationella myndighet som ska övervaka fastighetsregistret och förändringar i markstatus.)

e)	Ange inom ramen för vilken nationell, europeisk eller internationell skyddsordning som skyddade områden klassificeras enligt.

f)	Vilket förfarande används för att ändra status för ett markområde? Vem övervakar och rapporterar på nationell nivå om förändringar av markområdens status. Hur ofta uppdateras markfördelningsregistret (varje månad, varje år, vartannat år osv.)?

g)	Hur säkerställs och kontrolleras det på nationell nivå att goda miljövänliga jordbruksmetoder och andra tvärvillkor uppfylls (i enlighet med artikel 17.6 i direktiv 2009/28/EG)?

h)	Har ni för avsikt att utveckla frivilliga certifieringssystem för hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen i enlighet med artikel 18.4 andra stycket i direktiv 2009/28/EG? Om så är fallet, hur?

4.3.   Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende el

Stödsystemen kan vara reglerande och föreskriva mål och/eller skyldigheter. De kan också erbjuda finansiellt stöd till investeringar eller till drift av en anläggning. Det finns också mjuka åtgärder som informations- eller utbildningskampanjer. Eftersom mjuka åtgärder beskrivs i punkt 3.2.2 bör den här bedömningen inriktas på reglerings- och finansieringsåtgärder.

Beskriv de befintliga systemen och hänvisa till aktuell lagstiftning, närmare detaljer om systemet, varaktighet (start- och slutdatum), tidigare effekter och ange om det planeras några reformer eller andra system och i så fall när. Vilka är de förväntade resultaten?

Reglering

Reglering kan handla om att införa mål och kvoter. Om det finns någon sådan kvot, beskriv den närmare:

a)	Vilken är den rättsliga grunden för denna kvot/detta mål?

b)	Finns det några teknikspecifika mål?

c)	Vilka är de konkreta kvoterna/målen per år (per teknik)?

d)	Vem ska uppfylla denna kvot?

e)	Vad blir följderna om man inte uppfyller den?

f)	Finns det någon övervakningsmekanism för detta?

g)	Finns det någon mekanism för att ändra kvoter/mål?

Ekonomiskt stöd

Ekonomiskt stöd kan klassificeras på flera sätt, exempelvis ekonomiskt investeringsstöd, kapitaltillskott, lån till låg ränta, skattebefrielser eller skattelättnader, återbetalning av skatt, offentliga upphandlingar, kvoter för förnybar energi med eller utan gröna certifikat (som det går att handla med), inmatningstariffer, inmatningsstöd, frivilliga system.

Ge en utförlig beskrivning av alla system ni använder genom att svara på följande frågor.

a)	Vad kallas systemet? Ge också en kortfattad beskrivning.

b)	Är detta ett frivilligt eller obligatoriskt system?

c)	Vem förvaltar det? (Genomförandeorgan, tillsynsmyndighet)

d)	Vilka åtgärder vidtas för att garantera tillgången till den budget/finansiering som krävs för att uppnå det nationella målet?

e)	Hur hanterar systemet den långsiktiga säkerheten och tillförlitligheten?

f)	Ses systemet över regelbundet? Vilken typ av återkopplings- eller justeringsmekanismer finns det? Hur har systemet optimerats hittills?

g)	Skiljer sig stödet åt beroende på teknik?

h)	Vilka är de förväntade effekterna i fråga om energiproduktion?

i)	Ställs det några villkor i fråga om energieffektivitetskriterier för att stödet ska beviljas?

j)	Är detta en befintlig åtgärd? Vilken nationell lagstiftning regleras den av?

k)	Är detta ett planerat system? När ska det tas i drift?

l)	Vilka start- och slutdatum (varaktighet) har fastställts för systemet i sin helhet?

m)	Har det fastställts någon minsta eller största storlek för de system som är stödberättigande?

n)	Kan samma projekt få stöd från mer än en stödåtgärd? Vilka åtgärder kan kumuleras?

o)	Finns det regionala/lokala stödsystem? Om så är fallet, beskriv dessa närmare med samma kriterier.

Särskilda frågor om investeringsstöd:

a)	Vad ingår i stödsystemet? (Subventioner, kapitaltillskott, lån till låg ränta, skattebefrielser eller skattelättnader, återbetalning av skatt.)

b)	Vem kan komma i fråga för detta system? Är det inrättat för särskild(a) teknik(er)?

c)	Tas ansökningar emot och beviljas kontinuerligt eller finns det återkommande ansökningsperioder? Vid återkommande ansökningsperioder, ange hur ofta och på vilka villkor dessa genomförs.

Särskilda frågor för certifikat som går att handla med:

a)	Finns det någon kvot för den andel el som ska produceras från förnybara energikällor i den totala försörjningen?

b)	Vem har den kvoten?

c)	Finns det några teknikspecifika band?

d)	Vilka tekniker omfattas av systemet?

e)	Är det tillåtet med internationell handel med certifikat? På vilka villkor?

f)	Finns det något lägstapris?

g)	Finns det några sanktioner för bristande efterlevnad?

h)	Vad är genomsnittspriset för certifikat? Offentliggörs det? Var?

i)	Hur ser systemet med handel av certifikat ut?

j)	Hur länge kan en anläggning delta i systemet?

Särskilda frågor för fasta inmatningspriser:

a)	Vilka villkor ställs för att få de fasta priserna?

b)	Finns det ett tak för den totala volymen el som produceras per år eller för installerad kapacitet som kan komma i fråga för priset?

c)	Är detta ett teknikspecifikt system? Vilka är prisnivåerna för respektive teknik?

d)	Finns det andra kriterier för att använda skilda prisnivåer?

e)	Hur länge är det fasta priset garanterat?

f)	Planeras några prisjusteringar i systemet?

Särskilda frågor för inmatningspremier:

a)	Vad är villkoren för att få premien?

b)	Finns det ett tak för den totala volymen el som produceras per år eller för installerad kapacitet som kan komma i fråga för premien?

c)	Är detta ett alternativ till fasta priser?

d)	Är detta ett teknikspecifikt system? Vilka är premienivåerna för respektive teknik?

e)	Finns det en nedre eller övre gräns för premien? Ange närmare.

f)	Hur länge är premiumpriset garanterat?

g)	Planeras några prisjusteringar i systemet?

Särskilda frågor för upphandling:

a)	Hur ofta genomförs upphandlingar och hur stora är de?

b)	Vilka tekniker berörs?

c)	Är de integrerade med nätutvecklingen?

4.4.   Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende värme och kyla

Följ strukturen i punkt 4.3 och svara på samma frågor när det gäller stödåtgärderna för förnybar energi inom sektorn för värme och kyla. Ta dessutom upp följande punkter:

a)	Hur anpassas stödsystemen för el från förnybara energikällor för att uppmuntra användningen av kraftvärmeproduktion från förnybara energikällor?

b)	Vilka stödsystem finns det för att uppmuntra användning av fjärrvärme och fjärrkyla från förnybara energikällor?

c)	Vilka stödsystem finns det för att uppmuntra användning av små anläggningar för värme och kyla från förnybara energikällor?

d)	Vilka stödsystem finns det för att uppmuntra användning av värme och kyla från förnybara energikällor i industritillämpningar?

4.5.   Stödsystem som tillämpas av medlemsstaten eller en grupp medlemsstater för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor avseende transport

Följ strukturen i punkt 4.3 och svara på samma frågor när det gäller stödåtgärderna för förnybar energi inom transportsektorn. Särskilj mellan olika transportslag (t.ex. vägtransport, andra transportmetoder än vägtransport). Ta dessutom upp följande punkter:

a)	Vilka är de konkreta kvoterna/målen per år (per drivmedel eller teknik)?

b)	Differentieras stödet beroende på typ av drivmedel eller teknik? Finns det något särskilt stöd för biodrivmedel som uppfyller kriterierna i artikel 21.2 i direktivet?

4.6.   Särskilda åtgärder för främjande av användningen av energi från biomassa

Biomassa har stor betydelse som primärenergi inom alla tre sektorer: värme och kyla, el och transport. Det är avgörande med en nationell strategi för biomassa för att planera rollerna för och samspelet mellan slutanvändarna av energin och samspelet med andra icke energirelaterade sektorer. Därför ska medlemsstaterna bedöma sin inhemska potential och den ökade mobiliseringen av inhemska och importerade biomassaresurser. Effekterna på och samspelet med andra icke energirelaterade sektorer (livsmedels- och foderindustrin, massa- och pappersindustrin, byggindustrin, möbelindustrin osv.) bör analyseras.

4.6.1.    Tillgång på biomassa: både inhemsk och importerad

Här bör medlemsstaterna bedöma tillgången på inhemsk biomassa och importbehovet.

Det bör göras åtskillnad mellan biomassa A) från skogsbruk – 1. direkt och 2. indirekt tillgång, B) från jordbruk och fiske – 1. direkt tillgång och 2. biprodukter/bearbetade grödor och C) från avfall – 1. biologiskt nedbrytbar fraktion av fast kommunalt avfall, 2. biologiskt nedbrytbar fraktion av fast industriavfall samt 3. avloppsslam. Ni måste lämna uppgifter om de ovannämnda första delkategorierna, medan det är frivilligt att lämna mer detaljerad information. Sammanlagt måste siffrorna dock avspegla den följande kategoriseringen och informationen ska lämnas i de enheter som används i tabell 7. Importens betydelse (inom EU och från länder utanför EU) måste avspeglas.

Tänk på att träflis, bricketter och pellets kan komma från direkt eller indirekt försörjning från skogsbruket. Om uppgifter om pellets ingår i tabellen bör det anges huruvida råvaran kommer från direkt eller indirekt tillgång.

När det gäller biogas och biodrivmedel bör mängden obehandlat råmaterial anges i tabell 7, inte mängden behandlat råmaterial. Det är naturligtvis svårare att kontrollera mängden råmaterial av biomassa till biodrivmedel i fråga om import och export och det kan bli nödvändigt att göra uppskattningar. Om informationen om import bygger på importen av biodrivmedel måste detta anges i tabellen.

Tabell 7

Tillgång på biomassa 2006

Ursprungssektorn		Mängd inhemska resurser (21)	Import		Export	Nettomängd	Primär energiproduktion (ktoe)
			EU-intern	EU-extern	EU-intern/EU-extern
A) Biomassa från skogsbruk (22)	Varav
	1. Direkt försörjning av träbiomassa från skog och annan trädbevuxen mark för energiproduktion
	Frivilligt – om det finns uppgifter tillgängliga kan ni ge närmare information om mängden råmaterial inom denna kategori a) Avverkning b) Rester från avverkningar (toppar, grenar, bark, stubbar) c) Rester från naturvårdsförvaltning (träbiomassa från parker, trädgårdar, trädplanteringar, buskar) d) Övrigt (ange närmare)
	2. Indirekt försörjning av träbiomassa för energiproduktion
	Frivilligt – om informationen finns tillgänglig kan ni lämna närmare uppgifter a) Rester från sågverk, snickerier, möbelindustri (bark, sågspån) b) Biprodukter från massa- och pappersindustri (svartlut, tallharts) c) Bearbetat träbränsle d) Återvunnet trä efter användning (återvunnet trä för energiförbrukning, trä från hushållsavfall) e) Övrigt (ange närmare)
B) Biomassa från jordbruk och fiske:	Varav
	1. Jordbruks- och fiskeriprodukter som används direkt för energiproduktion
	Frivilligt – om informationen finns tillgänglig kan ni lämna närmare uppgifter a) Jordbruksgrödor (spannmål, oljeväxter, sockerbetor, ensilerad majs) b) Planteringar c) Snabbväxande träd d) Andra energigrödor (gräs) e) Alger f) Övrigt (ange närmare)
	2. Biprodukter från jordbruket/bearbetade rester och biprodukter från fiske för energiproduktion
	Frivilligt – om informationen finns tillgänglig kan ni lämna närmare uppgifter a) Halm b) Gödsel c) Djurfett d) Kött- och benmjöl e) Kakor av biprodukter (inklusive oljeväxtkakor och olivoljekakor för energi) f) Fruktbiomassa (inklusive skal, kärnor) g) Biprodukter från fiske h) Beskärningsrester från vinstockar, olivträd, fruktträd i) Övrigt (ange närmare)
C) Biomassa från avfall:	Varav
	1. Biologiskt nedbrytbar fraktion av fast kommunalt avfall, inklusive bioavfall (biologiskt nedbrytbart park- och trädgårdsavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, cateringfirmor och affärer samt jämförbart avfall från livsmedelsbearbetningsanläggningar) och deponigas
	2. Biologiskt nedbrytbar fraktion av industriavfall (inklusive papper, kartong, pallar)
	3. Avloppsslam

Förklara den omräkningsfaktor/beräkningsmetod som har använts ovan för att räkna om mängden tillgängliga resurser till primärenergi.

Ange beräkningsgrunden för den biologiskt nedbrytbara fraktionen av fast kommunalt avfall och industriavfall.

Använd tabell 7a för att ange det uppskattade bidraget från biomassa i energianvändningen 2015 och 2020 (enligt kategorierna i tabell 7).

Tabell 7a

Beräknad inhemsk försörjning av biomassa 2015 och 2020

Ursprungssektor		2015		2020
		Förväntad mängd inhemska resurser	Primär energi produktion (ktoe)	Förväntad mängd inhemska resurser	Primär energi produktion (ktoe)
A) Biomassa från skogsbruk	1. Direkt försörjning av träbiomassa från skog och annan trädbevuxen mark för energiproduktion
	2. Indirekt försörjning av träbiomassa för energiproduktion
B) Biomassa från jordbruk och fiske	1. Jordbruks- och fiskeriprodukter som används direkt för energiproduktion
	2. Biprodukter från jordbruket/bearbetade rester och biprodukter från fiske för energiproduktion
C) Biomassa från avfall	1. Biologiskt nedbrytbar fraktion av fast kommunalt avfall, inklusive bioavfall (biologiskt nedbrytbart park- och trädgårdsavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, cateringfirmor och affärer samt jämförbart avfall från livsmedelsbearbetningsanläggningar) och deponigas
	2. Biologiskt nedbrytbar fraktion av industriavfall (inklusive papper, kartong, pallar)
	3. Avloppsslam

Vilken betydelse förväntas importerad biomassa få fram till 2020? Ange förväntade kvantiteter (ktoe) och om möjligt också importländerna.

Beskriv nuläget i fråga om jordbruksmark som används särskilt för energiproduktion:

Tabell 8

Användning av jordbruksmark för produktion av energigrödor 2006

(ha)
Användning av jordbruksmark för produktion av energigrödor	Yta
1. Mark som används för snabbväxande träd (vide, poppel)
2. Mark som används för andra energigrödor, som gräs (rörflen, rödhirs, Miscanthus), durra

4.6.2.    Åtgärder för att öka tillgången på biomassa, med beaktande av andra användare av biomassa (jord- och skogsbruksbaserade sektorer)

Mobilisering av nya källor till biomassa

a)	Ange hur mycket mark som är förstörd.

b)	Ange hur mycket outnyttjad odlingsbar mark det finns.

c)	Planeras det några åtgärder för att uppmuntra till användning av outnyttjad mark, förstörd mark osv. för energiändamål?

d)	Finns det några planer på att använda råmaterial som redan finns tillgängligt (t.ex. gödsel) för energi?

e)	Finns det någon särskild politik för att främja produktion och användning av biogas? Vilken typ av användningsområden främjas (lokal, fjärrvärme, biogasnät, integrering i naturgasnät)?

f)

Vilka åtgärder planeras för att förbättra skogsförvaltningsteknikerna för att få ut så mycket biomassa som möjligt från skogen på ett hållbart sätt? (23) Hur ska skogsförvaltningen förbättras för att öka den framtida tillväxten? Vilka åtgärder planeras för att maximera utvinningen av befintlig biomassa som redan kan börja användas?

Effekter på andra sektorer

a)	Hur kommer effekterna av användningen av energi från biomassa på andra jord- och skogsbruksbaserade sektorer att övervakas? Vilka är effekterna? (Ange om möjligt också kvantitativa effekter.) Finns det planer på att övervaka dessa effekter i framtiden?

b)	Vilken typ av utveckling förväntas inom andra jord- och skogsbruksbaserade sektorer som skulle kunna påverka energianvändningen? (Skulle t.ex. förbättrad effektivitet/produktivitet öka eller minska mängden biprodukter som är tillgängliga för energianvändning?)

4.7.   Planerad användning av statistiska överföringar mellan medlemsstater och planerat deltagande i gemensamma projekt med andra medlemsstater och tredjeländer

Beskriv i vilken omfattning ni förväntar er att använda mekanismer för samarbete mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer. Denna information bör bygga på de uppgifter som lämnats i det prognosdokument som avses i artikel 4.3 i direktiv 2009/28/EG.

4.7.1.    Förfarandefrågor

a)	Beskriv de befintliga eller kommande nationella förfarandena (steg för steg) för att organisera en statistisk överföring eller ett gemensamt projekt (inklusive ansvariga organ och kontaktpunkter).

b)	Beskriv vilka metoder privata enheter kan använda för att föreslå och delta i gemensamma projekt med medlemsstater eller tredjeländer.

c)	Ange kriterierna för att avgöra när statistiska överföringar eller gemensamma projekt ska användas.

d)	Vilken mekanism ska användas för att involvera andra intresserade medlemsstater i ett gemensamt projekt?

e)	Är ni villiga att delta i gemensamma projekt i andra medlemsstater? Hur mycket installerad kapacitet/producerad el eller värme per år tänker ni stödja? Hur tänker ni skapa stödsystem för dessa projekt?

4.7.2.    Den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor jämfört med det vägledande förloppet som skulle kunna överföras till andra medlemsstater

Använd tabell 9 för att fylla i uppgifterna.

4.7.3.    Den beräknade potentialen för gemensamma projekt

a)	Inom vilka sektorer kan ni erbjuda utveckling av förnybar energianvändning inom ert territorium för gemensamma projekt?

b)	Har det gjorts någon specifikation av den teknik som behöver utvecklas? Hur mycket installerad kapacitet/producerad el eller värme per år?

c)	Hur ska anläggningar för gemensamma projekt identifieras? (Kan t.ex. lokala och regionala myndigheter eller projektansvariga rekommendera anläggningar? Eller kan alla projekt delta oavsett lokalisering?)

d)	Känner ni till potentialen för gemensamma projekt i andra medlemsstater eller i tredjeländer? (Inom vilken sektor? Hur stor kapacitet? Vilket stöd planeras? För vilka tekniker?)

e)	Föredrar ni att stödja vissa tekniker? Om så är fallet, vilka?

4.7.4.    Beräknad efterfrågan på energi från förnybara energikällor från andra källor än inhemsk produktion

Använd tabell 9 för att fylla i uppgifterna.

Tabell 9

Beräknat överskott och/eller underskott i produktionen av förnybar energi jämfört med det vägledande förloppet som kan överföras till/från andra medlemsstater i [medlemsstat]

(ktoe)
	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Beräknat överskott i prognosdokumentet
Beräknat överskott i den nationella handlingsplanen
Beräknat underskott i prognosdokumentet
Beräknat underskott i den nationella handlingsplanen

5.   BEDÖMNINGAR

5.1.   Det totala förväntade bidraget från varje enskild teknik för energi från förnybara energikällor för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla samt transporter

Bidraget från varje förnybar energiteknik till förloppet och målen för 2020 inom sektorerna för el, värme och kyla samt transporter bör beräknas och ett möjligt framtidsscenario anges utan att detta behöver innebära att man inför ett mål eller en kvot för varje teknik.

I fråga om elsektorn bör både den förväntade (ackumulerade) installerade kapaciteten (i MW) och årsproduktionen (GWh) anges per teknik. För vattenkraft bör åtskillnad göras mellan anläggningar på mindre än 1 MW, mellan 1 och 10 MW och över 10 MW installerad kapacitet. För solenergi bör separata uppgifter lämnas för bidrag från solcellssystem och från koncentrerad solenergi. För vindkraft bör separata uppgifter lämnas för landbaserade respektive havsbaserade kraftverk. För biomassa bör åtskillnad göras mellan fast, gasformig och flytande biomassa för el.

Vid bedömningen av sektorn för värme och kyla bör det göras beräkningar av både installerad kapacitet och produktion för geotermisk teknik, solenergi, värmepumpar och biomassateknik. Den senare kategorin bör delas upp på fast, gasformig och flytande biomassa. Bidraget från fjärrvärmeanläggningar som använder förnybara energikällor bör beräknas.

Bidraget från olika tekniker till det förnybara energimålet inom transportsektorn bör anges för vanliga biodrivmedel (både bioetanol och biodiesel), biodrivmedel från avfall och restprodukter, biodrivmedel från cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller både cellulosa och lignin, biogas, el från förnybara energikällor samt väte från förnybara energikällor.

Om ni har beräkningar i fråga om utveckling av användningen av vissa tekniker per region, var vänlig ange detta efter tabellen.

Tabell 10.a

Beräkning av det förväntade totala bidraget (installerad kapacitet, elproduktion (brutto)) från varje förnybar energiteknik i [medlemsstat] för att nå de bindande målen för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på el 2010–2014

2005

2010

2011

2012

2013

2014

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

Vattenkraft:

< 1MW

1MW–10 MW

> 10MW

Varav pumpad

Geotermisk energi

Solenergi:

Solcell

Koncentrerad solenergi

Tidvatten-, våg- och havsenergi

Vindkraft:

På land

Till havs

Biomassa:

Fast

Biogas

Flytande biobränslen  (24)

Totalt

Varav kraftvärmeproduktion

Tabell 10.b

Beräkning av det förväntade totala bidraget (installerad kapacitet, elproduktion (brutto)) från varje förnybar energiteknik i [medlemsstat] för att nå de bindande målen för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på el 2015–2020

2015

2016

2017

2018

2019

2020

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

MW

GWh

Vattenkraft:

< 1MW

1MW–10 MW

> 10MW

Varav pumpad

Geotermisk energi

Solenergi:

Solcell

Koncentrerad solenergi

Tidvatten-, våg- och havsenergi

Vindkraft:

På land

Till havs

Biomassa:

Fast

Biogas

Flytande biobränslen  (25)

Totalt

Varav kraftvärmeproduktion

Tabell 11

Beräkning av det totala förväntade bidraget (slutlig energianvändning  (26) ) från varje förnybar energiteknik i [medlemsstat] för att nå de bindande målen för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på värme och kyla 2010–2020

(ktoe)
	2005	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Geotermisk energi (exklusive geotermisk värme med låga temperaturer i värmepumptillämpningar)
Solenergi
Biomassa:
Fast
Biogas
Flytande biobränslen  (27)
Förnybar energi från värmepumpar: varav aeorotermisk (luftvärme) varav geotermisk (jordvärme) varav hydrotermisk (vattenburen värme)
Totalt
Varav fjärrvärme  (28)
Varav biomassa i hushåll  (29)

Tabell 12

Beräkningen av det totala förväntade bidraget från varje förnybar energiteknik i [medlemsstat] för att nå de bindande målen för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på transportsektorn 2010–2020  (30)

(ktoe)
	2005	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Bioetanol/bio-ETBE (etyltertiärbutyleter)
Varav biodrivmedel  (31) Artikel 21.2)
Varav importerade  (32)
Biodiesel
Varav biodrivmedel  (31) Artikel 21.2
Varav importerade  (33)
Vätgas från förnybara energikällor
Förnybar el
Varav vägtransport
Varav annan transport än vägtransport
Övrigt (t.ex. biogas, vegetabiliska oljor osv.) – specificera.
Varav biodrivmedel  (31) Artikel 21.2
Totalt

5.2.   Det totala förväntade bidraget från åtgärder för energieffektivitet och energibesparingar för att nå de bindande målen för 2020 och det vägledande förlopp som gäller tills vidare för andelen energi från förnybara energikällor avseende el, värme och kyla samt transporter

Svaret på detta krav bör ingå i tabell 1 i kapitel 2.

5.3.   Konsekvensbedömning (frivilligt)

Tabell 13

Beräknade kostnader och fördelar med stödåtgärderna inom politiken för förnybar energi

Åtgärd	Förväntad förnybar energianvändning (ktoe)	Förväntad kostnad (i euro) – ange tidsram	Förväntad minskning av växthusgasutsläpp per gas (ton/år)	Förväntat antal skapade arbetstillfällen

5.4.   Utarbetande av den nationella handlingsplanen för energi från förnybara energikällor och uppföljning av genomförandet

a)	Hur har regionala och/eller lokala myndigheter och/eller städer fått delta i arbetet med denna handlingsplan? Har andra intressenter deltagit?

b)	Finns det planer på att utveckla regionala/lokala strategier för förnybar energi? Om så är fallet, beskriv detta närmare. Om relevanta behörigheter har delegerats till regional/lokal nivå, vilken mekanism används för att se till att de nationella målen uppfylls?

c)	Beskriv det offentliga samråd som har genomförts i arbetet med handlingsplanen.

d)	Vilken nationell kontaktpunkt/nationell myndighet eller organisation har ansvar för uppföljningen av handlingsplanen för energi från förnybara energikällor?

e)	Har ni något övervakningssystem, inklusive indikatorer för enskilda åtgärder och instrument, för att följa upp genomförandet av handlingsplanen för energi från förnybara energikällor? Om så är fallet, var vänlig beskriv detta närmare.

---

(1)  EUT L 304, 14.11.2008, s. 1.

(2)  Beräkningarna av energieffektivitet och energibesparingar ska vara förenliga med andra sådana beräkningar som medlemsstaterna anmäler till kommissionen, särskilt i handlingsplaner inom ramen för direktivet om energitjänster och direktivet om energiprestanda för byggnader. Om det används olika enheter i dessa handlingsplaner bör det anges vilka omräkningsfaktorer som har tillämpats.

(3)  Den slutliga energianvändningen för alla energiprodukter utom el för andra ändamål än transport, plus användning av värme för eget bruk vid el- och värmeanläggningar samt värmeförluster i nät (punkterna ”2 Egenförbrukning vid anläggningen” och ”11 Överförings- och distributionsförluster” i förordning (EG) nr 1099/2008, s. 23-24).

(4)  Elanvändningen (brutto) är den nationella elproduktionen (brutto), inklusive egenproduktion, plus import, minus export.

(5)  Transportanvändning i enlighet med artikel 3.4 a i direktiv 2009/28/EG. Förnybar el inom vägtransport för denna siffra ska multipliceras med 2,5 i enlighet med artikel 3.4 c i direktiv 2009/28/EG.

(6)  I enlighet med artikel 2 f i direktiv 2009/28/EG. Detta omfattar slutlig energianvändning plus nätförluster och egenförbrukning av värme och el vid el- och värmeanläggningar (observera att detta inte omfattar elförbrukning för pumpad vattenkraftslagring eller för transformering i elpannor eller värmepumpar i fjärrvärmeverk).

(7)  I enlighet med artikel 5.6 behöver användning för luftfart endast beaktas upp till 6,18 % (gemenskapsgenomsnitt), för Cypern och Malta upp till 4,12 % av den slutliga energianvändningen (brutto).

(8)  T.ex. det scenario som beskrivs i tillägg 4, s. 287, i ”Appendixes to Model-based Analysis of the 2008 EU Policy Package on Climate Change and Renewables”: http://ec.europa.eu/environment/climat/pdf/climat_action/analysis_appendix.pdf. Enligt detta scenario kommer EU27:s genomsnittliga andel energi från förnybara energikällor av elproduktionen (brutto) att vara 19,4 %, 24,6 % och 32,4 % för åren 2010, 2015 respektive 2020.

(9)  Andel förnybar energi i värme och kyla: slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor för värme och kyla (enligt definitionen i artikel 5.1 b och 5.4 i direktiv 2009/28/EG) delat med den slutliga energianvändningen (brutto) för värme och kyla. Rad A från tabell 4a delat med rad 1 i tabell 1.

(10)  Andel förnybar energi i el: slutlig elanvändning (brutto) från förnybara energikällor (enligt definitionen i artikel 5.1 a och 5.3 i direktiv 2009/28/EG) delat med den slutliga elanvändningen (brutto). Rad B från tabell 4a delat med rad 2 i tabell 1.

(11)  Andel förnybar energi i transport: slutlig energianvändning från förnybara energikällor inom transport (se artikel 5.1 c och 5.5 i direktiv 2009/28/EG) delat med användningen inom transport av 1) bensin; 2) diesel; 3) biodrivmedel som används inom väg- och järnvägstransport och 4) el inom landtransport (enligt rad 3 i tabell 1). Rad J från tabell 4b delat med rad 3 i tabell 1.

(12)  Andel förnybar energi i den slutliga energianvändningen (brutto). Rad G från tabell 4a delat med rad 4 i tabell 1.

(13)  I procentenheter av den övergripande andelen förnybara energikällor.

(14)  I enlighet med bilaga I.B till direktiv 2009/28/EG.

(15)  I enlighet med artikel 5.1 i direktiv 2009/28/EG ska gas, el och väte från förnybara energikällor räknas endast en gång. Det är inte tillåtet att räkna dessa flera gånger.

(16)  Omfattar alla förnybara energikällor som används inom transport, inklusive el, vätgas och gas från förnybara energikällor, men exklusive biodrivmedel som inte uppfyller hållbarhetskriterierna (se artikel 5.1 sista stycket). Ange de faktiska värdena här, utan att använda multiplikationsfaktorerna.

(17)  Ange de faktiska värdena här, utan att använda multiplikationsfaktorerna.

(18)  Ange om åtgärden är (främst) reglerande, finansiell eller mjuk (dvs. informationskampanj).

(19)  Gäller det förväntade resultatet beteendeförändring, installerad kapacitet (MW, t/år), producerad energi (ktoe)?

(20)  Vem riktar åtgärden sig till – investerare, slutanvändare, offentlig förvaltning, planerare, arkitekter, installatörer osv? Eller vilken verksamhet/sektor är åtgärden riktad mot – framställning av biodrivmedel, användning av gödsel som energi osv?

(21)  Resursens mängd i m3 (om möjligt, annars i lämpliga alternativa enheter) för kategori A med delkategorier samt i ton för kategorierna B och C med delkategorier.

(22)  Biomassa från skogsbruk bör också omfatta biomassa från skogsbaserade industrier. Under kategorin för biomassa från skogsbruket bör bearbetade solida bränslen som flis, pellets och bricketter räknas in i motsvarande delkategori för ursprung.

(23)  Rekommendationer finns i rapporten från den tillfälliga arbetsgruppen II inom ständiga kommittén för skogsbruk från juli 2008 om ökat resursutnyttjande och effektiv användning av trä och virkesavfall för energiproduktion. Rapporten kan laddas ned från följande webbadress: http://ec.europa.eu/agriculture/fore/publi/sfc_wgii_final_report_072008_en.pdf

(24)  Ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket i direktiv 2009/28/EG.

(25)  Ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket i direktiv 2009/28/EG.

(26)  Direkt användning och fjärrvärme i enlighet med artikel 5.5 i direktiv 2009/28/EG.

(27)  Ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket i direktiv 2009/28/EG.

(28)  Fjärrvärme och/eller fjärrkyla från total användning av förnybar värme och kyla. (Förnybara energikällor–fjärrvärme)

(29)  Från den totala användningen av förnybar värme och kyla.

(30)  För biodrivmedel, ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket.

(31)  Biodrivmedel som omfattas av artikel 21.2 i direktiv 2009/28/EG.

(32)  Från hela mängden bioetanol/bio-ETBE.

(33)  Från hela mängden biodiesel.