21.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 162/27

(1)

Genom beslut nr 896/2006/EG (2) infördes gemensamma bestämmelser om medlemsstaternas unilaterala erkännande av vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein. Därmed skapades förutsättningar för en förenklad ordning för kontroll vid de yttre gränserna av tredjelandsmedborgare som innehar sådana handlingar.

(2)

Till följd av tvåstegsgenomförandet av Schengenregelverket måste de nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 från och med det datumet utfärda nationella viseringar till tredjelandsmedborgare med schweiziska och liechtensteinska uppehållstillstånd som är viseringspliktiga enligt rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (3). Denna skyldighet ledde till ytterligare administrativt arbete för dessa medlemsstaters konsulat i Schweiz och Liechtenstein.

(3)

Det föreföll emellertid inte vara nödvändigt för medlemsstaterna att begära att denna kategori av personer ska inneha visering för genomresa, eftersom risken för att de ska stanna kvar olagligt i medlemsstaterna är låg.

(4)

Med hänsyn till att samma resonemang tillämpas på Bulgarien och Rumänien bör den förenklade ordning som infördes genom beslut nr 896/2006/EG utvidgas till dessa länder.

(5)

En sådan ändring av beslut nr 896/2006/EG bör göra det möjligt för Bulgarien och Rumänien att, under förutsättning att de beslutar sig för att tillämpa Europaparlamentets och rådets beslut nr 582/2008/EG av den 17 juni 2008 om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av Bulgariens, Cyperns och Rumäniens unilaterala erkännande av vissa handlingar såsom likvärdiga med de egna nationella viseringarna för genomresa via deras territorier (4), unilateralt erkänna sådana uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein som återfinns i bilagan till beslut nr 896/2006/EG såsom likvärdiga med sina nationella transitviseringar.

(6)

Erkännandet bör begränsas till genomresor via Bulgariens och Rumäniens territorier och bör inte påverka dessa båda medlemsstaters möjligheter att utfärda viseringar för kortare vistelse.

(7)

Bulgariens och Rumäniens möjligheter att avstå från att tillämpa beslut nr 896/2006/EG bör vara begränsade till en övergångsperiod fram till den dag som rådet fastställer, i enlighet med artikel 4.2 andra stycket i 2005 års anslutningsakt.

(8)

Inresevillkoren i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (5) måste, med undantag för det villkor som anges i artikel 5.1 b i den förordningen, uppfyllas såtillvida som detta beslut inför en ordning varigenom transitviseringar utfärdade av Bulgarien och Rumänien och vissa uppehållstillstånd utfärdade av Schweiz och Liechtenstein ska anses som likvärdiga.

(9)

Eftersom målet för detta beslut, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det direkt påverkar gemenskapens regelverk angående de yttre gränserna, och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket (6), vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 (7) om vissa tillämpningsföreskrifter för avtalet.

(11)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut som varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom detta beslut syftar till en utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, ska Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter antagandet av detta beslut, besluta huruvida det ska genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning.

(12)

Detta beslut innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilket Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (8). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av beslutet som inte är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket.

(13)

Detta beslut innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilket Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (9). Irland deltar därför inte i antagandet av beslutet som inte är bindande för eller tillämpligt i Irland.