BILAGA I

Tekniska specifikationer i enlighet med artikel 2

1.   Urvalsram

Randomiserade stickprov enligt tabell 1 tas på ett minsta antal svin som under minst de föregående 3 månaderna har hållits i medlemsstaten.

Tabell 1

Minsta urvalsstorlek

Antal svin i populationen	Minsta urvalsstorlek (1)
> 20 000 000	2 400
10 000 000–20 000 000	1 067
2 000 000–10 000 000	600
< 2 000 000	384

Medlemsstaterna skall ta 10 % extra prover som skall analyseras om några prover av en eller annan orsak utesluts ur studien.

Provtagningarna skall stratifieras efter månad för att man skall vara säker på att täcka de olika säsongerna.

Provtagningen skall stratifieras efter deltagande slakteri och proportionellt till slakteriets kapacitet. Varje medlemsstat skall rangordna samtliga slakterier efter produktionen av slaktsvin under föregående år. Varje medlemsstat skall därigenom identifiera de slakterier som stod för minst 80 % av alla slaktade slaktsvin.

Det sammanlagda antalet svin och slaktkroppar som skall provtas i varje slakteri som ingår i studien skall uppskattas genom multiplicering av provstorleken (t.ex. 2 400) med andelen bearbetade slaktsvin under föregående år. Om ett slakteri t.ex. stod för 25 % av de slaktade slaktsvinen i de utvalda slakterierna (de som står för minst 80 % av samtliga slaktade slaktsvin i medlemsstaten) så skall 600 svin (2 400 × 0,25) provtas. Detta antal skall fördelas jämnt över 12 månader så att 50 svin provtas varje månad. Ett annat exempel visas i tabell 2.

Om ett slakteri inte längre är i drift, om ett nytt slakteri tagits i drift eller om en betydande förändring förväntas i anläggningens produktion under studiens gång skall den uppskattade produktionen naturligtvis anpassas i enlighet med detta.

Tabell 2

Viktning av slakterier med avseende på fördelning av antalet slaktsvin som skall provtas från varje slakteri; beräkning av antal djur som provtas per slakteri

Slakteriets ID	Antal slaktsvin som bearbetades under föregående år	Procentuell andel av totala antalet djur som slaktats och som ingår i studien	Antal prover per slakteri	Antal prover per månad (/12)
AXD	88 000	17,6	0,176 × 2 400 = 422,4	422,4:12 = 36
SVH	25 000	5,0
TPB	75 000	15,0
MLG	100 000	20,0
GHT	212 000	42,4
Totalt	500 000 (2)	100,0

Varje slakteri skall tilldelas ett tal mellan 1 och 31 varje månad. Om det slumpmässigt tilldelade numret är en slaktdag i den månaden skall den dagen utgöra provtagningsdag. Om det inte är slaktdag tilldelas ett nytt slumpmässigt tal. Detta förfarande genomförs en gång i månaden och upprepas så många gånger som det finns prover som skall tas ut på slakteriet. På slakteri AXD skulle förfarandet t.ex. upprepas minst 36 gånger för att man skall få ihop minst 36 slumpvis valda arbetsdagar. Det kan naturligtvis förekomma att mer än en slaktkropp skall provtas på en och samma dag.

Eftersom antalet slaktade djur under en viss dag kan variera åtskilligt skall det randomiserade urvalet av det enskilda djuret ske på slakteriet den dag som slumpmässigt valts ut för provtagning. Den givna dagen är det sammanlagda antalet djur känt och slakteriets personal skall då göra ett slumpmässigt urval av slaktkroppar med hjälp av det randomiseringsschema som de har fått och som har genererats med hjälp av ett maximum som överskrider det högsta möjliga antalet slaktsvin som slaktats en viss dag på något av slakterierna i medlemsstaten.

Randomiseringsschemat kan då se ut som visas i tabell 3.

Tabell 3

Randomiseringsschema

Slakteri	Dag i månaden	Slaktkroppens identitet (3)
AXD	19	5
	4	2
	12	124
	12	2
	8	59

Följande djur skall undantas från studien:

—	Djur med en levande vikt på under 50 kg eller över 170 kg.

—	Djur som har nödslaktats.

—	Komplett kasserade slaktkroppar

2.   Prover

2.1   Provtagning i allmänhet

Följande prover skall samlas in:

—	Samlingsprov av ileocekala lymfknutor eller åtminstone 5 enstaka ileocekala lymfknutor från samtliga svin som valts ut. Om möjligt minst 25 g lymfknutor utan fett eller bindväv.

—

En svamp som svabbats på fyra ställen på slaktkroppen, enligt punkt 2.3, från minst 384 svin som valts ut slumpmässigt bland de utvalda svinen. Metoden med provtagningssvamp skall användas i enlighet med den senaste versionen av standarden ISO 17604. Denna provtagning skall ske i Belgien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Irland, Cypern, Lettland, Litauen, Österrike, Polen, Slovenien, Sverige och Förenade kungariket.

—

Ett muskelprov för serologisk undersökning av köttsaft eller blod (om metoden är likvärdig med metoden för köttsaft) från samtliga utvalda svin. Tillräckligt med muskelvävnad från nacke eller diafragma för att få tillräckligt med köttsaft så att en portion kan frysas ned och förvaras för senare jämförande undersökningar. Denna provtagning skall ske i Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Cypern, Litauen, Nederländerna, Slovenien, Sverige och Förenade kungariket.

Uppgifter om den muskel som provtas, klockslag och datum för uttaget av de enskilda proverna samt klockslag och datum för sändningen och namnet på den budfirma som anlitas för sändning av proverna skall dokumenteras på slakteriet.

2.2   Närmare uppgifter om provtagning av ileocekala lymfknutor

Mesenteriet mellan cecum och den del av ileum som är närmast cecum rivs upp och de ileocekala lymfknutarna visar sig på ovansidan av den synliga ytan. Om det skall tas enstaka lymfknutar tas dessa från det öppna mesenteriet utan användning av kniv men med handskar på. Lymfknutarna eller samlingsprovet skall läggas i en plastpåse som märkts med datum, klockslag, slakteriets identifikationsnummer och provets identifikationskod.

2.3   Närmare uppgifter om uttag av prover från slaktkroppar genom svabbprover från ytan

Provtagning på slaktkroppar skall ske efter urtagning och före kylning. Med en svamp med skrovlig yta svabbas en yta på cirka 100 cm2 av följande ställen (numreringen hänvisar till bilaga A till ISO-standarden ISO 17604):

—	Bakben, medialt (9)

—	Buk, lateralt (3)

—	Mellersta delen av ryggen (4)

—

Käke (7)

Två ställen gnids med en sida av svampen som därefter vänds för de två återstående ställena. Svampen skall gnidas så hårt fram och tillbaka att den nedre delen av slaktkroppen trycks lätt (2–5 mm) från provtagaren. Svampen skall strykas ungefär 10 gånger vertikalt och 10 gånger horisontellt över varje provtagningsställe. Om schablon används skall åtgärder vidtas för att undvika korskontaminering mellan slaktkroppar.

Provet skall lagras och transporteras vid en temperatur av högst 7 °C. Plastpåsen skall märkas med datum, klockslag, slakteriets identifikationsnummer och provets identifikationskod.

3.   Transport

Proverna skall sändas inom 36 timmar som expressförsändelse eller med budfirma och skall vara framme på laboratoriet senast 72 timmar efter provtagning. Prover som kommer fram senare än 72 timmar efter provtagning skall kasseras om inte analys påbörjas inom 96 timmar efter provtagningen och kylkedjan inte har brutits.

4.   Analys av proverna

Analys och serotypning skall ske på det nationella referenslaboratoriet. Om det nationella referenslaboratoriet inte har tillräcklig kapacitet att utföra samtliga analyser, eller om det inte är det laboratorium som rutinmässigt utför detektion, får de behöriga myndigheterna besluta att utse ett begränsat antal andra laboratorier som deltar i de officiella kontrollerna av salmonella att utföra analyserna. Dessa laboratorier skall ha dokumenterad erfarenhet av den detektionsmetod som erfordras, ha ett kvalitetssäkringssystem som uppfyller ISO-standard 17025 och stå under det nationella referenslaboratoriets överinseende.

Vid laboratoriet skall proverna förvaras kylda fram till den bakteriologiska undersökningen, som skall genomföras inom 24 timmar efter mottagandet och på så sätt att analysen påbörjas senast 96 timmar efter det att proverna samlades in.

Muskelprov för serologisk undersökning skall förvaras frysta fram till analys som skall utföras omedelbart efter upptining.

4.1   Beredning av prov för bakteriologisk undersökning

Lymfknutar dekontamineras på ytan före analys genom att de doppas ned i absolut alkohol och därefter får lufttorka.

Samtliga lymfknutor skall poolas och slås sönder med en hammare eller något liknande i den förslutna plastpåsen.

De homogeniserade lymfknutorna skall vägas och läggas i en steril behållare med uppvärmt buffrat peptonvatten i utspädningen 1:10. Behållarna skall inkuberas i sammanlagt 18 ± 2 timmar vid 37 ± 1 °C.

Svabbprover skall på laboratoriet tillsättas 100 ml buffrat peptonvatten för förinkubation. Provet skall inkuberas över natten vid 37 °C och undersökas för salmonella med hjälp av ett halvfast medium (modified semi-solid Rappaport-Vassiladis medium, MSRV (utkast till bilaga D till ISO 6579:2002(E)).

4.2   Detektionsmetod för bakteriologisk undersökning

Den metod som rekommenderas av gemenskapens referenslaboratorium för salmonella i Bilthoven i Nederländerna skall användas. Metoden beskrivs i den aktuella versionen av utkastet till bilaga D till ISO 6579:2002: Detection of Salmonella spp. in animal faeces and in samples of the primary production stage. Vid denna metod används MSRV som enda selektiva anrikningssubstrat.

4.3.   Serotypning

Samtliga stammar som isolerats och bekräftats vara Salmonella spp. skall serotypas enligt Kauffmann White-schemat.

För kvalitetssäkringen skall 16 typbara stammar och 16 icke-typbara isolater sändas till gemenskapens referenslaboratorium. Om färre stammar har isolerats skall samtliga sändas in.

4.4   Fagtypning

Vid fagtypning av isolat av Salmonella serovar Typhimurium och Salmonella serovar Enteritidis (fakultativt) skall de metoder som beskrivs av WHO:s referenscentrum för fagtypning av salmonella vid Health Protection Agency (HPAA) i Colindale, Förenade kungariket, användas.

4.5   Testning av antimikrobiell känslighet

Vid testning av antimikrobiell känslighet (fakultativt) skall en validerad och kontrollerad testmetod användas, t.ex. en av de som rekommenderas av National Committee for Clinical Laboratory Standards (NCCLS, sedan den 1 januari 2005: Clinical and Laboratory Standards Institute – CLSI).

Såväl diffusion i agar som utspädning i buljong är godtagbara metoder. Resultaten skall redovisas både som kvantitativa data (MIC för utspädningsmetoder och inhiberingszonens diameter för diffusionsmetoder) och som kvalitativa data (andelen resistenta isolat). Kvalitativa data skall grundas på en tolkning i överensstämmelse med de epidemiologiska cut off-värden som presenteras av European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) på Internet (http://www.eucast.org).

Isolaten skall testas för känslighet mot följande antimikrobiella substanser:

—	Ampicillin eller amoxicillin

—	Tetracyclin

—	Kloramfenikol

—	Florfenikol

—	Nalidixinsyra

—	Ciprofloxacin (helst) eller enrofloxacin

—	Sulfonamid (helst sulfametoxazol)

—	Sulfonamid/trimetoprim eller trimeto

—	Gentamicin

—	Streptomycin

—	Kanamycin (helst) eller neomycin

—	Tredje generationens cefalosporiner (helst cefotaxim)

—	Kolistin (fakultativt)

Medlemsstaterna uppmanas att anordna utbildning för berörda parter innan studien inleds.

5.   Dokumentation och lagring av prover

De bakteriologiska undersökningarna på samtliga prov skall dokumenteras i det format som anges i tabell 4, eller ett liknande format.

Samtliga stammar som har isolerats skall lagras på de nationella referenslaboratorierna i medlemsstaterna så länge det kan garanteras att stammarna förblir intakta i minst 5 år.

Samtliga prover av köttsaft för serologisk undersökning skall lagras frysta i 2 år.

Tabell 4

Exempel på uppgifter som skall dokumenteras för samtliga bearbetade prover

Prov

Mottagande

Analys

Provets ID och typ (4)

Slakteriets ID

Namn

Datum

Klockslag

Namn

Datum

Klockslag

Positivt/negativt

Serovar

Fagtyp

Antibiogram

Lagrings-ID

1 S

EU012

PW

3-10-06

12:00

AB

3-10

14:00

Neg

2 L

EU023

PW

4-10

12:30

AB

4-10

14:00

Pos

Typh

DT104

ASTSu

(ID-nr)

3 L

EU083

PW

8-10

16:30

AB

9-10

9:00

Pos

Agona

ej tillämpl. (5)

ASTE

(ID-nr)

6.   Medlemsstaternas rapportering

Den nationella myndigheten med ansvar för utarbetandet av den årliga nationella rapporten om övervakningen av salmonella hos djur enligt artikel 9 i direktiv 2003/99/EG skall samla in och bedöma resultaten och avlägga rapport till kommissionen.

Rapporterna skall innehålla minst följande uppgifter:

6.1.   Övergripande beskrivning av genomförandet av programmet

—	Beskrivning av den undersökta populationen, stratifierad efter slakteriets kapacitet.

—	Beskrivning av randomiseringsförfarandet, inklusive rapporteringssystemet.

—	Beräknad provstorlek.

—	Närmare uppgifter om de myndigheter och laboratorier som deltar i provtagningen/testningen/typningen.

—	De övergripande resultaten från studien (prover som analyserats genom bakteriologiska och serologiska undersökningar, antal positiva prover, serovar, fagtyp och testning av antibiotikaresistens).

6.2   Fullständiga uppgifter om varje djur som provtagits och tillhörande testresultat:

Medlemsstaterna skall överlämna resultaten av undersökningen i form av rådata med användning av en dataordlista och datainsamlingsblanketter som kommissionen tillhandahåller. Ordlistan och blanketterna skall fastställas av kommissionen.

—	Slakteriets referensnummer.

—	Slakteriets kapacitet.

—	Datum och klockslag för provtagning.

—	Referensuppgifter om proverna (t.ex. nummer).

—	Typ av prov som uttagits: lymfknutor, svabbprover från slaktkroppar.

—	Datum för sändning till laboratoriet.

Följande uppgifter skall inhämtas i medlemsstaterna för varje prov som sänds till laboratoriet:

—	Laboratoriets identifikationsnummer (om flera laboratorier deltar).

—	Transportmedel för proverna.

—	Datum då laboratoriet tog emot proverna.

—	Vid testning av lymfknutor: provets vikt.

—	Resultat för det enskilda prov som testats: ”negativt” eller om positivt för Salmonella spp., även resultaten av serotypning: ”Salmonella serovar” eller ”icke-typbar”.

—	För stammar som skall testas för antimikrobiell känslighet och/eller fagtypas anges resultaten.

---

(1)  Baserad på en oändlig population (> 100 000 per år), en uppskattad prevalens på 50 %, ett konfidensintervall på 95 % och en noggrannhet på 2, 3, 4 respektive 5 %.

(2)  Detta antal bör motsvara minst 80 % av samtliga slaktade slaktsvin i en medlemsstat.

(3)  Dvs. den femte slaktkroppen som bearbetas den 19:e dagen i denna månad skall provtas för studien.

(4)  Typ av prov: L = lymfknutar, S = svabb, MJ = köttsaft.

(5)  Ej tillämpligt: fagtypning sker endast efter isolering av Salmonella Typhimurium och Salmonella Enteritidis.

BILAGA II

Maximalt ekonomiskt bidrag från gemenskapen till medlemsstaterna

(euro)
Medlemsstat	Belopp
Belgien – BE	25 584
Tjeckien – CZ	25 584
Danmark – DK	48 396
Tyskland – DE	86 400
Estland – EE	9 984
Grekland – EL	9 984
Spanien – ES	62 400
Frankrike – FR	48 396
Irland – IE	23 808
Italien – IT	15 600
Cypern – CY	23 808
Lettland – LV	19 968
Litauen – LT	23 808
Luxemburg – LU	9 984
Ungern – HU	15 600
Malta – MT	9 984
Nederländerna – NL	38 412
Österrike – AT	25 584
Polen – PL	37 726
Portugal – PT	15 600
Slovenien – SI	23 808
Slovakien – SK	9 984
Finland – FI	9 984
Sverige – SE	23 808
Förenade kungariket – UK	31 584
Totalt	675 778

BILAGA III