32005D0166

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
Beslut - 2005/166 - EN - EUR-Lex

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 32005D0166

2005/166/EG: Kommissionens beslut av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (delgivet med nr K(2005) 247)

EUT L 55, 1.3.2005, p. 57–91 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
EUT L 319M, 29.11.2008, p. 152–186 (MT)

(BG, RO, HR)
⏵Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (BG, RO, HR)
bulgarisk specialutgåva: Område 15 Volym 013 s. 146 - 180
rumänsk specialutgåva: Område 15 Volym 013 s. 146 - 180
Kroatisk specialutgåva: Område 15 Volym 008 s. 66 - 100

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2005/166/oj

HTML

PDF

Official Journal

1.3.2005

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/57

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2005

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet

(delgivet med nr K(2005) 247)

(2005/166/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (1), särskilt artiklarna 3.3, 4.2, 5.6 och 8.3 i detta, och

av följande skäl:

(1)

De uppgifter som årligen rapporteras till kommissionen behövs för utvärdering av de påvisbara framstegen mot att fullgöra gemenskapens och dess medlemsstaters åtaganden enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, nedan även kallad ”ramkonventionen”) och Kyotoprotokollet om att begränsa eller minska utsläppen av alla växthusgaser, och för att göra det möjligt att utarbeta gemenskapens årliga rapporter i enlighet med ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

(2)

Kommissionen bör granska de punkter som anges i artikel 4.1 i detta beslut om ytterligare punkter begärs i enlighet med ramkonventionens granskning av gemenskapens inventering och anta de ändringar som är nödvändiga i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 i beslut nr 280/2004/EG om att medlemsstaterna skall rapportera om dessa punkter i kommande rapporter i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

(3)	De uppgifter som rapporteras till kommissionen vartannat år behövs för utvärdering av gemenskapens och dess medlemsstaters förväntade framsteg mot att fullgöra sina åtaganden enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet.

(4)	Kommissionen bör granska bilagorna II och III och senast den 1 januari 2007 anta alla ändringar som är nödvändiga i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9.2 i beslut nr 280/2004/EG.

(5)

Om det saknas uppgifter i en medlemsstats inventering kommer kommissionen att utarbeta uppskattningar för de uppgifter som saknas i en medlemsstats inventering, efter samråd med den berörda medlemsstaten och i enlighet med de principer som fastställs i detta beslut, för att säkerställa att medlemsstatens och gemenskapens inventering är uttömmande i enlighet med ramkonventionens riktlinjer om rapportering av årliga inventeringar och de ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser som lagts fram av mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change – IPCC).

(6)	Medlemsstaterna och kommissionen bör utarbeta sina rapporter om vilka påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005 i enlighet med ramkonventionens rapporteringsriktlinjer för nationella rapporter och riktlinjerna i Kyotoprotokollet.

(7)	Medlemsstaterna och kommissionen bör utarbeta sina rapporter om den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena då denna period löper ut i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

(8)	De i detta beslut fastställda förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och gemenskapen, vad gäller skyldigheterna enligt beslut nr 280/2004/EG, kommer att göra att dessa skyldigheter genomförs på ett effektivt sätt och i rätt tid.

(9)	Bestämmelserna enligt detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 9 i beslut nr 280/2004/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Ämne

Artikel 1

Ämne

Genom detta beslut fastställs tillämpningsföreskrifter för beslut nr 280/2004/EG, vad gäller

a)	den rapportering av uppgifter som avses i artikel 3.1 och 3.2 i beslut nr 280/2004/EG, i enlighet med artikel 3.3 i det beslutet,

b)	inrättandet av ett inventeringssystem för gemenskapen i enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 280/2004/EG,

c)	de krav på rapportering om påvisbara framsteg som krävs enligt artikel 3.2 i Kyotoprotokollet och på rapportering om den i Marrakechöverenskommelsen angivna ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.6 i beslut nr 280/2004/EG,

d)	de förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning om de skyldigheter som anges i artikel 8.1 i beslut nr 280/2004/EG, i enlighet med artikel 8.3 i det beslutet.

KAPITEL II

Medlemsstaternas rapportering

Avsnitt 1

Årliga rapporter

Artikel 2

Riktlinjer för fastställande och rapportering

1. Medlemsstaterna skall fastställa de uppgifter som skall rapporteras enligt artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG och i enlighet med

a)	de ändrade riktlinjer om nationella inventeringar av växthusgaser som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lade fram 1996, nedan kallade ”IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser”,

b)	de riktlinjer om goda metoder och osäkerhetsstyrning i nationella inventeringar av växthusgaser som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lagt fram, nedan kallad ”IPCC:s riktlinjer för goda metoder”,

c)	de riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) som mellanstatliga panelen för klimatförändringar lagt fram, nedan kallad ”IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”.

2. Medlemsstaterna skall rapportera uppgifterna till kommissionen i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG med en kopia till Europeiska miljöbyrån i enlighet med

a)	riktlinjerna för utarbetandet av nationella rapporter av de parter som är upptagna i bilaga I till konventionen, del I: UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar, nedan kallade ”UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar”,

b)	riktlinjerna för utarbetande av de uppgifter som krävs i enlighet med artikel 7 i Kyotoprotokollet, nedan kallade ”riktlinjerna i enlighet med artikel 7 i Kyotoprotokollet”.

3. Den fullständiga nationella inventeringsrapport som avses i andra stycket i artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG skall utarbetas i överensstämmelse med den struktur för den nationella inventeringsrapporten som fastställs i UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar.

Artikel 3

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 d i beslut nr 280/2004/EG

1. I enlighet med artikel 3.3 i Kyotoprotokollet och relevanta beslut som antagits i enlighet därmed och i enlighet med artikel 3.1 d i beslut nr 280/2004/EG skall medlemsstaterna rapportera sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och sin reduktion genom upptag i sänkor som härrör från ändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med artikel 3.3 i Kyotoprotokollet för åren mellan 1990 och året före det föregående.

Medlemsstater som väljer skötsel av skog, jordbruksmark, betesmark och förnyelse av vegetationen i enlighet med artikel 3.4 i Kyotoprotokollet skall dessutom rapportera sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och sin reduktion genom upptag i sänkor för varje vald aktivitet för åren mellan 1990 och året före det föregående.

Medlemsstaterna skall tydligt göra skillnad mellan dessa uppgifter och uppskattningarna för antropogena utsläpp från de källor som anges i bilaga A till Kyotoprotokollet.

2. Medlemsstaterna skall tillhandahålla uppgifterna i punkt 1 i sina rapporter som skall lämnas in från den 15 januari 2010 och framåt.

Artikel 4

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 f i beslut nr 280/2004/EG

1. Medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 3.1 f i beslut nr 280/2004/EG tillhandahålla

a)	en beskrivning av medlemsstaternas institutionella arrangemang för utarbetande av inventeringen och förfarandet för detta,

en beskrivning av de metoder och datakällor som används, inklusive uppgifter om de metoder som tillämpas och typer av aktivitetsuppgifter och utsläppsfaktorer som tillämpas för gemenskapens nyckelkällor såsom årligen fastställs av kommissionen senast den 31 oktober i enlighet med kapitel 7 i IPCC:s riktlinjer för goda metoder och kapitel 5 i IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Medlemsstaterna skall tillhandahålla dessa uppgifter genom att hänvisa till avsnitten i den nationella inventeringsrapporten eller genom att använda den tabell som finns i bilaga I till detta beslut.

c)	information om medlemsstatens program för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll inbegripet dess kvalitetsmål och en plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av inventeringen,

d)	en generell osäkerhetsbedömning,

e)	en generell bedömning av hur uttömmande uppgifterna är, med hänsyn till den berörda medlemsstatens geografiska täckning och eventuella luckor i den inlämnade inventeringen,

f)	en jämförelse mellan det sektorsrelaterade tillvägagångssättet och referenstillvägagångssättet,

g)	eventuella svar på ramkonventionens granskning av tidigare nationella inventeringar som erhållits sedan den tidigare nationella inventeringen lämnades in, och information om eventuella omräkningar som gjorts,

h)	en redogörelse av och tolkning av tidigare utsläppstrender.

2. För att uppgifterna skall tillhandahållas i enlighet med punkt 1 a–e får medlemsstaterna ange att inga förändringar har ägt rum i de avsnitten i den nationella inventeringsrapporten.

Artikel 5

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 g i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna från det nationella register som avses i artikel 3.1 g i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta de uppgifter som krävs i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Artikel 6

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 h i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om rättssubjekt som avses i artikel 3.1 h i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta en förteckning över de rättssubjekt som av medlemsstaten är bemyndigade att inneha utsläppsrätter (assigned amount units – AAU), sänkkrediter (removal units – RMU), utsläppsreduktionsenheter (emission reduction units – ERU) och certifierade utsläppsminskningar (certified emission reductions – CER), inbegripet tillfälliga CER (temporary certified emission reductions – tCER) och långsiktiga CER (long-term certified emission reductions – lCER).

Artikel 7

Rapportering i enlighet med artikel 3.1 j i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om indikatorer som avses i artikel 3.1 j i beslut nr 280/2004/EG

a)	skall senast den 15 januari 2005 och varje år därefter inkludera värdena för de prioriterade indikatorer som anges i tabell II-1 i bilaga II,

b)	bör senast den 15 januari 2005 och skall senast den 15 januari 2006 och varje år därefter inkludera värdena för de ytterligare prioriterade indikatorer som anges i tabell II-2 i bilaga II,

c)	bör senast den 15 januari 2005 och varje år därefter inkludera värdena för de ytterligare indikatorer som anges i tabell II-1 i bilaga II.

Avsnitt 2

Tvåårsrapporter

Artikel 8

Riktlinjer för rapportering

Medlemsstaterna skall rapportera de uppgifter som anges i artikel 3.2 i beslut nr 280/2004/EG i enlighet med riktlinjerna för utarbetande av nationella rapporter av de parter som är upptagna i bilaga I till konventionen, del II i UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar nedan kallade ”UNFCCC-riktlinjerna för rapportering om årliga inventeringar” och riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Artikel 9

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 a i beslut nr 280/2004/EG

Uppgifterna om nationella politiska strategier och åtgärder som avses i artikel 3.2 a i beslut nr 280/2004/EG skall omfatta

a)	en förteckning över de politiska strategier och åtgärder som upphört att gälla eller som upphävts under rapporteringsperioden,

b)	en beskrivning av det faktiska och förväntade samspelet mellan olika relevanta politiska strategier och åtgärder och med relevanta gemenskapsstrategier och gemenskapslagstiftning,

c)	indikatorer för prognoserna för 2005, 2010, 2015 och 2020 såsom de anges i bilaga III till detta beslut.

Artikel 10

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 b i beslut nr 280/2004/EG

1. I enlighet med artikel 3.2 b i beslut nr 280/2004/EG skall medlemsstaterna tydligt ange sina prognoser avseende nivån ”med åtgärder” och nivån ”med ytterligare åtgärder” och de politiska strategier och åtgärder som omfattas av dessa.

En prognos ”med åtgärder” skall omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder. En prognos ”med ytterligare åtgärder” skall omfatta genomförda och antagna politiska strategier och åtgärder.

Medlemsstater får inkludera uppgifter om prognoser ”utan åtgärder” som en del av sina prognoser ”med åtgärder” och ”med ytterligare åtgärder”. I prognoserna ”utan åtgärder” skall alla politiska strategier och åtgärder som genomförs, antas eller planeras efter det år som valts som startår för denna prognos undantas.

2. Beskrivningar av metoder, modeller, underliggande antaganden samt de viktigaste parametrarna för input och output som avses i artikel 3.2 b iv i beslut nr 280/2004/EG skall, om de används, omfatta de obligatoriska parametrar som fastställs i punkt 1 i bilaga IV till detta beslut.

Medlemsstaterna uppmanas att rapportera de parametrar om prognoser som finns med i den förteckning över rekommenderade parametrar som anges i punkt 2 i bilaga IV till detta beslut.

Medlemsstaterna skall genomföra en känslighetsanalys av sina prognoser, med fokus på de viktigaste variablerna för input i sina prognosmodeller.

Medlemsstaterna uppmanas att fastställa enskilda scenarier för höga, för genomsnittliga och för låga utsläpp för de viktigaste variablerna för input och att kvantifiera utsläppsprognoserna för dessa scenarier. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att göra sin prognosmodell så pålitlig som möjligt. Detta gäller även för de metoder som används för att bedöma modellen. Medlemsstaterna kan också kombinera olika inputvariabler i sina scenarier.

Artikel 11

Rapportering i enlighet med artikel 3.2 a vi och artikel 3.2 d i beslut nr 280/2004/EG

Medlemsstaterna skall med hjälp av det frågeformulär som finns i bilaga V till detta beslut tillhandahålla information om sin användning av gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter, i enlighet med artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet, för att uppfylla sina kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp enligt artikel 2 i rådets beslut 2002/358/EG (2) och Kyotoprotokollet.. Medlemsstaterna uppmanas att årligen tillhandahålla dessa uppgifter som en del av sin rapport i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

Medlemsstaterna får begränsa dessa uppgifter till att omfatta ändringar av och tillägg till de uppgifter som har rapporterats i frågeformuläret för det föregående året.

KAPITEL III

Gemenskapens inventeringssystem

Avsnitt 1

Gemenskapens inventeringssystem

Artikel 12

Kvalitet och utbyte av information och uppgifter i gemenskapens inventeringssystem

1. Medlemsstaterna skall garantera hög kvalitet på de aktivitetsuppgifter, utsläppsfaktorer och andra parametrar som de använder i sina nationella inventeringar av växthusgaser i enlighet med IPCC:s riktlinjer om goda metoder och IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

2. Medlemsstaterna skall skicka sin årliga inventering till kommissionen i elektronisk form, med kopia till Europeiska miljöbyrån.

Avsnitt 2

Uppskattningar för uppgifter som saknas i nationella inventeringar i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG

Artikel 13

Uppskattningar för uppgifter som saknas i nationella inventeringar i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG

Om en medlemsstat senast den 15 mars under rapporteringsåret inte har lämnat alla de uppgifter som krävs enligt artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG, skall kommissionen utarbeta uppskattningar för de uppgifter som saknas för den medlemsstaten, och dessa uppgifter skall tas med i gemenskapens inventering av växthusgaser för det rapporteringsåret och den källkategorin, i enlighet med ramkonventionens riktlinjer om rapportering för årliga inventeringar och IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

Artikel 14

1. Kommissionens uppskattningar för saknade uppgifter skall baseras på de principer som fastställs i punkterna 2, 3 och 4.

2. Om en medlemsstat tillhandahåller en enhetlig tidsserie över rapporterade uppskattningar för den relevanta källkategorin för tidigare år som inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, skall en extrapolering av denna tidsserie göras för att erhålla en uppskattning av utsläppen.

För koldioxidutsläpp från energisektorn bör extrapoleringen av utsläppen baseras på den procentuella ändringen av Eurostats uppskattningar av koldioxidutsläppen.

3. Om uppskattningen för den relevanta källkategorin justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet under tidigare år och medlemsstaten inte har lämnat en ändrad uppskattning, skall den grundläggande ändringsmetod som används av expertgrupperna och som fastställs i riktlinjerna om metoder för justeringar i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, nedan kallade ”tekniska riktlinjer för justeringar” användas, dock utan att den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna används.

4. Om ingen enhetlig tidsserie över rapporterade uppskattningar för den relevanta källkategorin finns tillgänglig, och om uppskattningen av källkategorin inte har justerats i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, skall uppskattningen baseras på de tekniska justeringsriktlinjerna, dock utan att den försiktighetsfaktor som definieras i de riktlinjerna tillämpas.

Artikel 15

Kommissionen skall utarbeta de uppskattningar som avses i artikel 14 senast den 31 mars under rapporteringsåret, efter samråd med den berörda medlemsstaten, och överlämna dessa uppskattningar till de andra medlemsstaterna.

Artikel 16

Den berörda medlemsstaten skall använda de uppskattningar som avses i artikel 14 i den inventering som lämnas till UNFCC för att säkerställa att gemenskapens och medlemsstaternas inventeringar är enhetliga.

KAPITEL IV

Rapportering om påvisbara framsteg som skall uppnås till utgången av 2005 och om den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena

Avsnitt 1

Rapporter om påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005

Artikel 17

Medlemsstatens rapportering om påvisbara framsteg som skall uppnås till utgången av 2005 i enlighet med artikel 5.4 i beslut nr 280/2004/EG

1. Medlemsstaterna skall utarbeta rapporten om de påvisbara framsteg som skall uppnås vid utgången av 2005 i enlighet med ramkonventionens rapporteringsriktlinjer för nationella meddelanden och riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet. Rapporten skall omfatta följande:

a)	En beskrivning av de nationella åtgärder, inbegripet rättsliga och institutionella åtgärder, som antagits för att fullgöra den berörda medlemsstatens åtaganden i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet, och andra program för nationell tillämpning och efterlevnad.

b)	Uppgifter om trender och prognoser för växthusgasutsläpp på nationell nivå. Trenderna skall baseras på de inventeringsuppgifter som medlemsstaterna lämnat till UNFCCC senast den 15 april 2005.

c)	En uppskattning av hur de under a angivna nationella åtgärderna, mot bakgrund av de under b angivna trenderna och prognoserna, kommer att bidra till att den berörda medlemsstaten fullgör sina åtaganden i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet.

d)	En beskrivning av de verksamheter, åtgärder och program som den berörda medlemsstaten genomfört för att fullgöra sina åtaganden i enlighet med artiklarna 10 och 11 i Kyotoprotokollet.

2. Medlemsstaterna skall lämna rapporten som ett enda dokument, uppdelat i fyra kapitel, som innehåller den information som anges i punkt 1 a–d.

De uppgifter om prognoser som avses i punkt 1 b skall stämma överens med de uppgifter som i enlighet med artikel 5.3 i beslut nr 280/2004/EG skall lämnas till kommissionen senast den 15 juni 2005.

Avsnitt 2

Rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löpt ut

Artikel 18

Medlemsstaternas rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.5 i beslut nr 280/2004/EG löpt ut

Varje medlemsstats rapport skall, i överensstämmelse med reglerna för redovisning av tilldelade mängder enligt artikel 7.4 i Kyotoprotokollet, innehålla följande information:

För innevarande kalenderår och fram till utgången av den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena (enligt Greenwich Mean Time) den totala mängden

i)	ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU på varje medlemsstats konto för innehav, överföring, annullering och återlösen och på alla aktörers och personers konton för innehav den 1 januari varje år,

ii)	AAU utfärdade på grundval av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet,

iii)	ERU utfärdade på grundval av projekt som genomförts i enlighet med artikel 6 i Kyotoprotokollet,

iv)	ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som erhållits från andra register och en separat förteckning där överföringskontonas och registrens identitet anges,

v)	RMU utfärdade på grundval av varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet,

vi)	ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som överförts till andra register och en separat förteckning där överföringskontonas och registrens identitet anges,

vii)	ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som annullerats på grundval av varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet,

viii)

ERU, CER, AAU och RMU som annullerats efter det att Efterlevnadskommittén konstaterat att medlemsstaten inte har fullgjort sina åtaganden i enlighet med artikel 3.1 i Kyotoprotokollet,

ix)	andra ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som har annullerats,

x)	ERU, CER (inbegripet lCER och tCER), AAU och RMU som har återlösts,

xi)	AAU, CER, ERU, RMU och tCER som överlåtits till tCER:s återlösningskonto för åtagandeperioden,

xii)	AAU, CER, ERU, RMU och lCER som överlåtits till lCER:s återlösenkonto för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod.

b)	Den totala mängden, och serienumren, för ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) på medlemsstatens återlösningskonto vid utgången av rapporteringsperioden.

c)	Den totala mängden, och serienumren, för ERU, CER och AAU som medlemsstaten önskar överföra till följande åtagandeperiod.

De uppgifterna skall endast omfatta ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) som är giltiga för åtagandeperioden i fråga. De skall fastställas på grundval av de uppgifter som blir tillgängliga i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 2216/2004 (3) och lämnas i elektronisk form.

Artikel 19

Gemenskapens rapporter som skall utarbetas då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena i enlighet med artikel 5.5 i beslut nr 280/2004/EG löpt ut

Gemenskapens rapport skall innehålla följande uppgifter:

a)	De totala mängderna av de enheter som anges i artikel 18 a och som rapporterats av medlemsstaterna och de totala mängderna av de enheter som finns i gemenskapens register.

b)	Den totala mängden, och serienumren, för ERU, AAU, RMU, CER (inbegripet lCER och tCER) i medlemsstaternas och gemenskapens återlösningskonton vid utgången av rapporteringsperioden.

c)	Den totala mängden, och serienumren, för ERU, CER och AAUs som varje medlemsstat och gemenskapen begär skall överföras till följande åtagandeperiod i enlighet med formerna för redovisning av tilldelade mängder enligt artikel 7.4 i Kyotoprotokollet.

KAPITEL V

Förfaranden och tidsplaner för samarbete och samordning

Artikel 20

Sammanställningen av inventeringen av växthusgaser i gemenskapen och inventeringsrapporten i enlighet med artikel 8.1 a i beslut nr 280/2004/EG

1. Medlemsstaterna skall använda Europeiska miljöbyråns verktyg ReportNet som tillhandahålls i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1641/2003 (4), för att lämna den årliga informationen i enlighet med artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG.

2. Alla uppdaterade uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller i enlighet med artikel 4.1 i beslut nr 280/2004/EG skall begränsas till tillhandahållande av uppgifter som saknas och till att ta bort uppgifter som är inkonsekventa.

3. Förfarandena och tidtabellen för sammanställningen av gemenskapens inventering och inventeringsrapporten fastställs i bilaga VI.

Artikel 21

Förfaranden för översyn, revidering och efterlevnad enligt ramkonventionen och Kyotoprotokollet och i enlighet med artikel 8.1 b och c i beslut nr 280/2004/EG

1. Om en medlemsstat inte har lämnat in sin årliga inventering till UNFCCC den 1 juni skall den omedelbart meddela kommissionen.

2. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen inom en vecka efter det att de har erhållit någon av följande uppgifter från UNFCCC:

a)	Indikationer från en expertgrupp om problem som avser medlemsstatens inventering och som bör justeras.

b)	Rättelser av de inventeringsuppskattningar som används i överenskommelse mellan medlemsstaten och expertgruppen för den berörda inlämnade inventeringen.

c)	Justerade uppskattningar i ett utkast till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen som skall användas då medlemsstaten inte har åtgärdat problemet till expertgruppens belåtenhet.

Frågor om genomförande som har lämnats till Efterlevnadskommittén i enlighet med Kyotoprotokollet, Efterlevnadskommitténs tillkännagivande om att en fråga som handlar om genomförande skall fortsätta att behandlas och Efterlevnadskommitténs och dess avdelningars alla preliminära resultat och beslut som avser medlemsstaten.

Vad gäller a skall medlemsstaten meddela kommissionen hur den avser att hantera de problem som fastställts av expertgruppen.

Vad gäller c skall medlemsstaten meddela kommissionen om den godtar eller förkastar de föreslagna justeringarna.

Kommissionen skall informera de andra medlemsstaterna inom en vecka från det att den erhållit uppgifterna under a–d från den berörda medlemsstaten.

3. Kommissionen skall informera alla medlemsstater inom en vecka från det att den erhållit följande uppgifter från UNFCCC:

a)	Indikationer från en expertgrupp om de problem i gemenskapens inventering som bör justeras.

b)	Rättelser av de inventeringsuppskattningar som används i överenskommelse mellan gemenskapen och expertgruppen för den berörda inlämnade inventeringen.

c)	Justerade uppskattningar som anges i ett utkast till den enskilda granskningsrapporten för inventeringen, som tillämpas då gemenskapen inte har åtgärdat problemet till expertgruppens belåtenhet.

4. Medlemsstaterna skall samordna sitt svar på granskningsförfarandet med avseende på skyldigheterna enligt beslut nr 280/2004/EG med kommissionen

inom de i Kyotoprotokollet fastställda tidsfristerna, om de justerade uppskattningarna för ett enda år eller de sammanlagda justeringarna för åren efter åtagandeperioden för en eller flera medlemsstater skulle medföra justeringar av gemenskapens inventering av en sådan omfattning att metod- och rapporteringskraven i enlighet med artikel 7.1 i Kyotoprotokollet, vad gäller kraven om rätten att delta såsom de fastställs i riktlinjerna enligt artikel 7 i Kyotoprotokollet, inte kan uppfyllas,

inom två veckor innan följande lämnas till de berörda organen i enlighet med Kyotoprotokollet:

i)	En begäran om att revidera en justering.

ii)	En begäran om att rätten att delta skall återställas.

iii)	Ett svar på ett beslut om att fortsätta att behandla en fråga om genomförande eller på Efterlevnadskommitténs preliminära resultat.

5. Medlemsstaterna skall informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om justeringar som beräknats för deras inventeringsuppskattningar under det frivilliga justeringsförfarande som tillämpas i enlighet med de tekniska justeringsriktlinjerna.

Artikel 22

Utarbetande av rapporterna om påvisbara framsteg i enlighet med artikel 8.1 d i beslut nr 280/2004/EG

1. Kommissionens utkast till rapport om påvisbara framsteg som gemenskapen skall ha uppnått vid utgången av 2005 skall spridas till medlemsstaterna senast den 30 juli 2005. Medlemsstaterna skall inkomma med eventuella synpunkter senast den 31 augusti 2005.

2. Medlemsstaterna skall lämna sina rapporter om påvisbara framsteg som uppnåtts 2005 till UNFCCC-sekretariatet senast den 1 januari 2006 och skall samtidigt skicka en elektronisk kopia av dessa rapporter till kommissionen.

Artikel 23

Rapportering om fastställande av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 8.1 e i beslut nr 280/2004/EG

1. Varje medlemsstat skall senast den 15 januari 2006 lämna följande information till kommissionen:

a)	Den fullständiga tidsserien för inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet såsom rapporterats till UNFCCC.

b)	Fastställandet av det utvalda basåret för fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid såsom rapporteras till UNFCCC.

Sitt förslag på utsläppsnivå i ton koldioxidekvivalenter i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG och artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet, efter det att de slutliga utsläppssiffrorna för basåret har fastställts och på grundval av de kvantifierade åtaganden om begränsning och minskning av utsläpp som fastställs i bilaga II till beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet. Samtidigt skall de metoder för uppskattning av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor som avses i artikel 5.2 i Kyotoprotokollet och formerna för beräkning av den tilldelade mängden i enlighet med artikel 3.7 och 3.8 i Kyotoprotokollet beaktas.

d)	Beräkning av sin åtagandeperiodreserv till 90 % av medlemsstatens tilldelade mängd eller, om detta är lägre, fem gånger 100 % av medlemsstatens senast granskade inventering.

De minimivärden för krontäckning, landområde och trädhöjd som medlemsstaterna har valt att använda i sin redovisning av verksamheter enligt artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet, tillsammans med en förklaring om att dessa värden överensstämmer med den information som tidigare har rapporterats till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) eller andra internationella organ. Om dessa värden inte överensstämmer skall en förklaring skickas om varför och om hur dessa värden valts, i enlighet med Kyotoprotokollets definitioner, system, regler och riktlinjer för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

De verksamheter som medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.4 har valt att använda i sin redovisning för första åtagandeperioden, tillsammans med information om hur medlemsstaten i sitt nationella system, i enlighet med artikel 5.1 i Kyotoprotokollet, kommer att fastställa de markområden som används för dessa verksamheter, i enlighet med Kyotoprotokollets definitioner, system, regler och riktlinjer för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

g)	För varje verksamhet i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet, skall medlemsstaten ange om den skall redovisas årligen eller för hela åtagandeperioden.

h)	En beskrivning av medlemsstatens nationella system i enlighet med artikel 5.1 i Kyotoprotokollet och i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

i)	En beskrivning av medlemsstatens nationella register i enlighet med riktlinjerna i artikel 7 i Kyotoprotokollet.

Medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna denna information senast den 15 juni 2006.

2. Tidtabellen för utarbetande och inlämnande av de rapporter som avses i artikel 7.1 i beslut nr 280/2004/EG och som skall lämnas i enlighet med reglerna för redovisning av tilldelade mängder i artikel 7.4 i Kyotoprotokollet skall fastställs i bilaga VII.

Artikel 24

Rapportering vad gäller den ytterligare perioden för fullgörande av åtaganden i enlighet med artikel 8.1 f i beslut nr 280/2004/EG

1. De rapporter som medlemsstaterna skall utarbeta då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löper ut skall lämnas till UNFCCC-sekretariatet och kommissionen inom en månad efter det att den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löpt ut.

2. Den rapport som gemenskapen skall utarbeta då den ytterligare perioden för fullgörande av åtagandena löper ut skall lämnas till UNFCCC-sekretariatet inom en månad efter det att medlemsstaternas rapporter som avses i punkt 1 mottagits.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel 10 februari 2005.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

(2) EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

(3) EUT L 386, 29.12.2004, s. 1.

(4) EUT L 245, 29.9.2003, s. 1.

BILAGA I

Tabell för metoder, datakällor och utsläppsfaktorer som används av medlemsstater för EG:s viktigaste källor i enlighet med artikel 4.1 b

Uppgifter om de metoder som används kan t.ex. vara nivåmetoden, modellen eller ett landsspecifikt tillvägagångssätt. Verksamhetsuppgifterna kan komma från nationell statistik eller vara specifik för de enskilda anläggningarna. Utsläppsfaktorerna kan vara IPCC:s standardutsläppsfaktorer såsom de anges i IPCC:s reviderade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från 1996 eller i IPPC:s riktlinjer för goda arbetsmetoder, landsspecifika utsläppsfaktorer, anläggningsspecifika utsläppsfaktorer eller CORINAIR:s utsläppsfaktorer som utarbetats i enlighet med konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar från 1979.

Tabell I-1:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (energi)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Energi

A.	Förbränning av bränslen

1.	Energiindustri

a.	Offentlig el- och värmeproduktion

b.	Oljeraffinering

c.	Framställning av fasta bränslen Övrig energiindustri

2.	Tillverknings- och byggindustri

a.	Järn och stål

b.	Icke-järnmetaller

c.	Kemiska produkter

d.	Massa- och papperstillverkning, grafisk produktion

e.	Livsmedelsberedning, drycker och tobak

f.	Övrigt (såsom anges i tabell 1.A(a)s2)

Transport

a.	Civil luftfart

b.	Vägtransport

Järnvägar

Sjöfart

e.	Övrig transport (såsom anges i tabell 1.A(a)s3)

4.	Övriga sektorer

a.	Kommersiell/Institutionell

b.	Bostadssektorn

c.	Jordbruk/Skogsbruk/Fiske

Övrigt

Stationär

Rörlig

B.	Flyktiga utsläpp från bränslen

1.	Fasta bränslen

a.	Kolbrytning

b.	Omvandling av fasta bränslen

c.	Övrigt (såsom anges i tabell 1.B.1)

2.	Olja och naturgas

Olja

Naturgas

c.	Utluftning och fackling

d.	Övrigt (såsom anges i tabell 1.B0,2)

Tabell I-2:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (industriprocesser)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

Fluorkolväten (HFC)

Perfluorkarboner (PFC)

SF6

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

2.	Industriprocesser

A.	Mineralprodukter

1.	Cementframställning

2.	Kalkframställning

3.	Användning av kalksten och dolomit

4.	Framställning och användning av kristallsoda

5.	Takbeläggningar av asfalt

6.	Vägbeläggning med asfalt

7.	Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

B.	Kemisk industri

1.	Framställning av ammoniak

2.	Framställning av salpetersyra

3.	Framställning av adipinsyra

4.	Framställning av karbid

5.	Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

C.	Metallproduktion

1.	Framställning av järn och stål

2.	Framställning av ferrolegeringar

3.	Framställning av aluminium

4.	SF6 som används i aluminium- och magnesiumgjuterier

5.	Övrigt (såsom anges i tabell 2(I)A-G)

D.	Övrig produktion

1.	Massa och papper

2.	Livsmedel och dryckesvaror

E.	Produktion av halogenerade kolväten och SF6

1.	Utsläpp av biprodukter

2.	Flyktiga utsläpp

3.	Övrigt (såsom anges i tabell 2(II)

F.	Konsumtion av halogenerade kolväten och SF6

1.	Kylnings- och luftkonditioneringsutrustning

2.	Cellplasttillverkning

3.	Brandsläckare

4.	Aerosolbehållare/dosaerosoler

5.	Lösningsmedel

6.	Andra tillämpningar som använder ersättningar för ozonnedbrytande ämnen

7.	Tillverkning av halvledare

8.	Elektrisk utrustning

9.	Övrigt (såsom anges i tabell 2(II)

Övrigt

Tabell I-3:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (användning av lösningsmedel och andra produkter, jordbruk)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

3.	Användning av lösningsmedel och andra produkter

Målning

B.	Avfettning och kemtvätt

C.	Kemiska produkter, tillverkning och bearbetning

Övrigt

Jordbruk

A.	Metanbildning i mag-tarmkanalen

1.	Nötkreatur

Buffel

Får

Övrigt

B.	Gödselhantering

1.	Nötkreatur

Bufflar

Får

Övrigt

Risodling

D.	Jordbruksmark

1.	Direkta utsläpp från marken

2.	Gödsel från betesmark och hästhagar

3.	Indirekta utsläpp

4.	Övrigt (såsom anges i tabell 4.D)

E.	Föreskriven bränning av savanner

F.	Förbränning på platsen av jordbruksavfall

Övrigt

Tabell I-4:

Gemenskapens sammanfattande rapport över de metoder, verksamhetsuppgifter och utsläppsfaktorer som används (förändrad markanvändning och skogsbruk, avfall, övrigt)

VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH -SÄNKOR

CO2

CH4

N2O

KATEGORIER

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

Viktig källa (1)

Metod (2)

Verksamhetsuppgift (3)

Utsläppsfaktor (4)

5.	Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

Skogsmark

1.	Skogsmark och återstående skogsmark

2.	Mark som ställts om till skogsmark

Åkermark

1.	Åkermark som inte ställts om till andra användningar

2.	Mark som ställts om till åkermark

Gräsmark

1.	Gräsmark som inte ställts om till andra användningar

2.	Mark som ställts om till gräsmark

Våtmark

1.	Våtmark som inte ställts om till andra användningar

2.	Mark som ställts om till våtmark

E.	Bostadssområden

1.	Bostadsområden som inte ställts om till andra användningar

2.	Mark som ställts om till bostadsområden

F.	Övrig mark

1.	Övrig mark som inte ställts om till andra användningar

2.	Mark som ställts om till övrig mark

G.	Övrigt (v.g. precisera)

Produkter från avverkad skog

Avfall

A.	Deponering av fast avfall på land

1.	Kontrollerad deponering av avfall på land

2.	Icke förvaltade upplagsplatser för avfall

3.	Övrigt (såsom anges i tabell 6.A)

B.	Behandling av avloppsvatten

1.	Industriellt avloppsvatten

2.	Avloppsvatten från hushåll och kommersiellt avloppsvatten

3.	Övrigt (såsom anges i tabell 6.B)

C.	Avfallsförbränning

Övrigt

7.	Övrigt (såsom anges i sammanfattning 1.A)

Memorandumposter:

Flygbränsle och marina bränslen

Luftfart

Sjöfart

Koldioxidutsläpp från biomassa

(1) Gemenskapens viktigaste källor. Fylls i av kommissionen/Europeiska miljöbyrån med resultaten från huvudkategorianalysen i tidigare inlämnade inventeringar.

(2) Använd följande koder för att ange den metod som tillämpas:

D (IPCC standard)

RA (referenstillvägagångssättet)

T1 (IPCC Nivå 1)

T1a, T1b, T1c (IPCC Nivå 1a, Nivå 1b respektive Nivå 1c)

T2 (IPCC Nivå 2)

T3 (IPCC Nivå 3)

C (CORINAIR)

CS (landsspecifik)

M (modell)

COPERT X (Copert Model X = Version)

Om fler än en metod används i en källkategori skall de berörda metoderna anges. Förklaringar avseende landsspecifika metoder eller eventuella ändringar av IPCC:s standardmetoder, samt information avseende användningen av dessa. Om fler än en metod anges bör de olika metoderna per källkategori anges i dokumentationsrutan.

(3) Använd följande koder för att ange vilka källor för verksamhetsuppgifter som används:

NS (nationell statistik)

RS (regional statistik)

IS (internationell statistik)

PS (anläggningsspecifika uppgifter)

AS (föreningar, affärsorganisationer)

Q (särskilda frågeformulär, undersökningar)

Om koderna ovan inte är lämpliga för de nationella förhållandena, använd ytterligare koder och förklara dem i dokumentationsrutan. Om flera olika AD-källor har använts, använd olika koder i en och samma ruta med ytterligare förklaringar i dokumentationsrutan.

(4) Använd följande koder för att ange vilken utsläppsfaktor som används:

D (IPCC standard)

C (CORINAIR)

CS (landsspecifik)

PS (anläggningsspecifik)

Om flera olika utsläppsfaktorer har använts, använd olika koder i en och samma ruta med ytterligare förklaringar i dokumentationsrutan.

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER ÅRLIGA INDIKATORER

TABELL II-1

Förteckning över prioriterade indikatorer (1)

Nr	Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet	Indikator	Täljare/nämnare	Riktlinjer/definitioner (2) (3)
1	MACRO	Total koldioxidintensitet i förhållande till BNP, t/miljoner euro	Totala koldioxidutsläpp, kt	Totala koldioxidutsläpp (utom LUCF) såsom rapporterats i gemensamma rapporteringsformatet
			BNP, miljarder euro (EG95)	Bruttonationalprodukt i fasta priser 1995 (källa: nationalräkenskaper)
2	MACRO B0	Energirelaterad koldioxidintensitet i BNP, t/miljoner euro	Koldioxidutsläpp från energiförbrukning, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen (IPPC källkategori 1A, sektorinriktad strategi)
			BNP, miljarder euro (EG95)	Bruttonationalprodukt i fasta priser 1995 (källa: nationalräkenskaper)
3	TRANSPORTER C0	Koldioxidutsläpp från personbilar, kt		Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900 kg – IPCC källkategori 1A3bi).
		Antal kilometer med personbilar, Mkm		Antal fordonskilometer med personbilar, Mkm (källa: transportstatistik) Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna
4	INDUSTRI A1	Energirelaterad koldioxidintensitet för industrin, t/miljoner euro	Koldioxidutsläpp från industrin, kt	Utsläpp från förbränning av fossila bränslen i tillverkningsindustrin, byggverksamhet, utvinning av mineral (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) inbegripet förbränning för e och värmeproduktion (IPCC källkategori 1 A2). Energi som används för industrins transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna. Utsläpp från maskiner som är avsedda att användas i terrängen och andra mobila maskiner i industrin bör inkluderas i denna sektor.
			Bruttoförädlingsvärde för hela industrin, miljarder euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 i tillverkningsindustrin (NACE 15-22, 24-37), byggverksamhet (NACE 45) och utvinning av mineraler (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) (NACE 13-14) (källa: nationalräkenskaper)
5	HUSHÅLL A.1	Specifika koldioxidutsläpp för hushåll, t/bostad	Koldioxidutsläpp från hushållens förbrukning av fossila bränslen, kt	Koldioxidutsläpp från hushållens förbränning av fossila bränslen (IPCC källkategori 1 A4b).
			Bestånd av permanentbostäder, 1 000	Bestånd av permanentbostäder
6	TJÄNSTER A0	Koldioxidintensitet i den kommersiella och institutionella sektorn, t/miljoner euro	Koldioxidutsläpp från förbrukning av fossila bränslen i den kommersiella och institutionella sektorn, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen i kommersiella och institutionella byggnader i de offentliga och privata sektorerna (IPCC källkategori 1A4a). Energi som används för tjänstesektorns transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna.
			Bruttoförädlingsvärde för tjänstesektorn, miljarder euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 för tjänstesektorn (NACE 41, 50, 51, 52, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 80, 85, 90, 91, 92, 93, 99) (källa: nationalräkenskaper)
7	ENERGIOMVANDLING B0	Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), t/TJ	Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och egenproducenter (värmekraftverk), kt	Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Utsläpp från värmeverk inkluderas inte.
			Alla produkter – produktion från offentliga kraftvärmeverk och egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ	Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (värmekraftverk) av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Produktion från värmeverk inkluderas inte. Offentliga kraftvärmeverk producerar el (och värme) för försäljning till tredje parter som sin huvudsakliga verksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna inkluderas. (källa: energibalansen)

TABELL II-2

Förteckning över ytterligare prioriterade indikatorer (4)

Nr	Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet	Indikator	Täljare/nämnare	Riktlinjer/Definitioner (5)
1	TRANSPORTER D0	Koldioxidutsläpp från godstransport på väg, kt		Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen för alla transportaktiviteter med lätta lastbilar (fordon med en totalvikt på högst 3 900 kg som huvudsakligen är utformade för transport av lätt gods eller som har särskilda egenskaper som fyrhjulsdrift för körning i terrängen – IPCC källkategori 1A3bii) och tunga lastbilar (fordon med en totalvikt som överstiger 3 900 kg och som huvudsakligen är utformade för transport av tungt gods – IPCC källkategori 1A3biii utom bussar).
		Godstransport på väg, Mtkm		Antal transporterade tonkilometer med lätta och tunga lastbilar på väg. En tonkilometer är godtransport på väg av ett ton gods under en kilometer. (källa: transportstatistik) Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna
2	INDUSTRI A1.1	Total koldioxidintensitet – järn och stålindustrin, t/miljoner euro	Totala koldioxidutsläpp från järn och stål, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av järn och stål, inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2a), från produktionsprocessen för järn och stål (IPCC källkategori 2C1) och från produktionsprocessen för ferrolegeringar (IPCC källkategori 2C2).
			Bruttoförädlingsvärde för hela järn- och stålindustrin, miljarder euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid framställning av järn och stål samt ferrolegeringar (NACE 27.1), tillverkning av järn- och stålrör (NACE 27.2), annan primärbearbetning av järn och stål (NACE (27.3), gjutning av järn (NACE 27.51) och gjutning av stål (NACE 27.52). (källa: nationalräkenskaper)
3	INDUSTRI A1.2	Energirelaterad koldioxidintensitet - kemiska industrin, t/miljoner euro	Energirelaterade koldioxidutsläpp för kemiska industrin, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2c).
			Bruttoförädlingsvärde för kemiska industrin, miljarder euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (NACE 24) (källa: nationalräkenskaper)
4	INDUSTRI A1.3	Energirelaterad koldioxidintensitet – glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, t/miljoner euro	Energirelaterade koldioxidutsläpp för glas, lervaror och byggnadsmaterial, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) inklusive förbränning för el- och värmeproduktion.
			Bruttoförädlingsvärde för glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, miljarder euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) (källa: nationalräkenskaper)
5	INDUSTRI C0.1	Specifika koldioxidutsläpp för järn- och stålindustrin, t/t	Totala koldioxidutsläpp från järn och stål, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av järn och stål inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2a), från produktionsprocessen för järn och stål (IPCC källkategori 2C1) och från produktionsprocessen för ferrolegeringar (IPCC källkategori 2C2).
			Framställning av syrgasstål, kt	Framställning of syrgasstål (NACE 27) (källa: produktionsstatistik)
6	INDUSTRI C0.2	Specifika energirelaterade koldioxidutsläpp för cementindustrin, t/t	Energirelaterade koldioxidutsläpp från glas, lervaror och byggnadsmaterial, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (NACE 26) inklusive förbränning för el- och värmeproduktion.
			Tillverkning av cement, kt	Tillverkning av cement (NACE 26) (källa: produktionsstatistik)

TABELL II-3

förteckning över ytterligare indikatorer

Nr	Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet	Indikator	Täljare/nämnare	Riktlinjer/definitioner
1	TRANSPORTER B0	Specifika dieselrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/100 km	Koldioxidutsläpp för dieseldrivna personbilar, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av diesel för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900 kg – IPCC källkategori 1A3bi endast diesel).
			Antal kilometer för dieseldrivna personbilar, miljoner km	Antal fordonskilometer för alla dieseldrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (källa: transportstatistik)
2	TRANSPORTER B0	Specifika bensinrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/100 km	Koldioxidutsläpp för bensindrivna personbilar, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av bensin för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900 kg – IPCC källkategori 1A3bi endast bensin).
			Antal kilometer för bensindrivna personbilar, miljoner km	Antal fordonkilometer för alla bensindrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (källa: transportstatistik)
3	TRANSPORTER C0	Specifika koldioxidutsläpp för personbilar, t/pkm	Koldioxidutsläpp från personbilar, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fasta bränslen för all transportaktivitet med personbilar (bilar som huvudsakligen är utformade för persontransport och som har en kapacitet på högst 12 personer; viktindelningen efter bruttovikt får högst vara 3 900 kg – IPCC källkategori 1A3bi).
			Persontransport med bilar, Mpkm	Antal personkilometer för transport med personbilar. En personkilometer är transport av en resenär en kilometer. (källa: transportstatistik) Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna
4	TRANSPORTER E1	Specifika flygtransportutsläpp, t/passagerare	Koldioxidutsläpp från inrikes flygtransport, kt	Koldioxidutsläpp från inrikes flygtransport (kommersiell, privat, jordbruk, etc.), inbegripet starter och landningar (IPCC källkategori 1A3aii). Användningen av bränsle för marktransport på flygplatserna skall undantas. Även bränsle för stationär förbränning vid flygplatserna skall undantas.
			Inrikes flygpassagerare, miljoner	Antal personer, utom medlemmar av flyg- och kabinbesättningarna som är i tjänst, som gör en flygresa (endast inrikesflyg) (källa: transportstatistik) Observera: Verksamhetsuppgifterna bör om möjligt stämma överens med utsläppsuppgifterna
5	INDUSTRI A1.4	Energirelaterad koldioxidintensitet – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, t/miljoner euro	Energirelaterade koldioxidutsläpp för livsmedelsindustrin, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av livsmedels-, dryckes- och tobaksprodukter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2e).
			Bruttoförädlingsvärde – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, miljoner euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid livsmedels- och dryckesvaruframställning (NACE 15) och tobaksvarutillverkning (NACE 16) (källa: nationalräkenskaper)
6	INDUSTRI A1.5	Energirelaterad koldioxidintensitet – papperstillverkning och grafisk produktion, t/miljoner euro	Energirelaterade koldioxidutsläpp för papperstillverkning och grafisk produktion, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid massa-, pappers- och pappersvarutillverkning och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar inklusive utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2d).
			Bruttoförädlingsvärde – papperstillverkning och grafisk produktion, miljoner euro (EG95)	Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 1995 vid massa-, pappers- och pappersvarutillverkning (NACE 21) och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar (NACE 22) (källa: nationalräkenskaper)
7	HUSHÅLL A0	Specifika koldioxidutsläpp från hushållens rumsuppvärmning	Koldioxidutsläpp för rumsuppvärmning i hushåll, kt	Koldioxidutsläpp från bränsleförbränning för rumsuppvärmning i hushåll.
			Yta för permanentbostäder, Miljoner m2	Totalyta för permanentbostäder
8	TJÄNSTER B0	Specifika koldioxidutsläpp för den kommersiella och den institutionella sektorn för rumsuppvärmning, kg/m2	Koldioxidutsläpp från kommersiell och institutionell rumsuppvärmning, kt	Koldioxidutsläpp från fossil bränsleförbränning för rumsuppvärmning i kommersiella och institutionella byggnader i de offentliga och privata sektorerna.
			Yta för tjänstebyggnader, miljoner m2	Totalyta för tjänstebyggnader (NACE 41, 50, 51, 52, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 80, 85, 90, 91, 92, 93, 99)
9	ENERGIOMVANDLING D0	Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk, t/TJ	Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och , kt	Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk (IPCC källkategorier 1A1ai och 1A1aii). Utsläpp från värmeverk får inte inkluderas.
			All output från offentliga värmekraftverk, PJ	Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (värmekraftverk) av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk. Produktion från värmeverk skall inte inkluderas. Offentliga kraftvärmeverk producerar el (och värme) för försäljning till tredje parter som sin huvudverksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna skall inkluderas. (källa: energibalansen)
10	ENERGIOMVANDLING E0	Specifika koldioxidutsläpp för egenproducenter (kraftverk), t/TJ	Koldioxidutsläpp från egenproducenter (kraftverk), kt	Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av värmekraftverk och kraftvärmeverk och egenproducenter (värmekraftverk).
			All output från egenproducent (värmekraftverk), PJ	Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (kraftvärmeverk) av egenproducenter (värmekraftverk och kraftvärmeverk). Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna skall inkluderas. (källa: energibalansen)
11	ENERGIOMVANDLING	Kolintensitet för den totala elproduktionen, t/TJ	Koldioxidutsläpp från klassisk elproduktion, kt	Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Utsläpp från värmeverk får inte inkluderas.
			All output från offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), PJ	Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (kraftvärmeverk) av offentliga värmekraftverk och kraftvärmeverk och egenproducenter (värmekraftverk och kraftvärmeverk). El producerad från förnybara källor och kärnkraft inkluderas. (källa: energibalansen)
12	TRANSPORTER	Kolintensitet för transport, t/TJ	Koldioxidutsläpp från transport, kt	Koldioxidutsläpp från fossila bränslen för all transportaktivitet (IPCC källkategori 1A3).
			Total slutlig energiförbrukning från transport, PJ	Inkluderar total slutlig energiförbrukning för transport från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)
13	INDUSTRI C0,3	Specifika energirelaterade koldioxidutsläpp för pappersindustrin, t/t	Energirelaterade koldioxidutsläpp för industrin för papperstillverkning och grafisk produktion, kt	Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av massa, papper och pappersprodukter och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar inklusive utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2d).
			Papperstillverkning, kt	Papperstillverkning (NACE 21) (källa: produktionsstatistik)
14	INDUSTRI	Koldioxidutsläpp från industrisektorn, kt		Utsläpp från förbränning av fasta bränslen i tillverkningsindustrin, byggverksamhet, utvinning av mineral (förutom kolgruvor och råpetroleum- och naturgasutvinning) inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1 A2). Energi som används för industrins transporter bör inte inkluderas här utan i transportindikatorerna. Utsläpp från maskiner som inte är avsedda att användas på väg och andra mobila maskiner i industrin bör inte inkluderas i denna sektor.
		Total slutlig energiförbrukning från industrin, PJ		Inkluderar total slutlig energiförbrukning för industrin från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)
15	HUSHÅLL	Koldioxidutsläpp från hushållen, kt		Koldioxidutsläpp från hushållens förbränning av fossila bränslen (IPCC källkategori 1 A4b).
		Total slutlig energiförbrukning från hushållen, PJ		Inkluderar total slutlig energiförbrukning för hushållen från alla energikällor (inklusive biomassa och elförbrukning) (källa: energibalansen)

(1) Medlemsstaten skall rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i gemensamma rapporteringsformatet.

(2) Medlemsstaterna bör följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsekventa bör medlemsstaten tydligt ange detta.

(3) Hänvisningen till IPCC:s källkategorier avser IPCC:s ändrade riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

(4) Medlemsstaten skall rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i gemensamma rapporteringsformatet.

(5) Medlemsstaterna bör följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsekventa bör medlemsstaten tydligt ange detta.

BILAGA III

Indikatorer för prognoser för att övervaka och utvärdera framstegen med politiska strategier och åtgärder (1)

Nr	Eurostatsektorer	Indikator	Täljare/nämnare
1	MACRO	Koldioxidintensitet i förhållande till BNP, t/miljoner euro	Totala koldioxidutsläpp, kt
			BNP, miljarder euro (EG95)
2	TRANSPORTER C0	Koldioxidutsläpp från personbilar, kt
		Antal kilometer med personbilar, Mkm
3	TRANSPORTER D0	Koldioxidutsläpp från godstransport på väg, kt
		Godstransport (alla transportsätt), Mtkm
4	INDUSTRI A1	Energirelaterad koldioxidintensitet för industrin, t/miljoner euro	Koldioxidutsläpp från industrins förbrukning av fossila bränslen, kt
			Bruttoförädlingsvärde för hela industrin, miljarder euro (EG95)
5	HUSHÅLL A1	Specifika koldioxidutsläpp för hushållen, t/bostad	Koldioxidutsläpp från hushållens förbrukning av fossila bränslen, kt
			Bestånd av permanentbostäder, 1 000
6	TJÄNSTER A0	Koldioxidintensitet för tjänstesektorn, t/miljoner euro	Koldioxidutsläpp från tjänstesektorns förbrukning av fossila bränslen, kt
			Bruttoförädlingsvärde för tjänstesektorn, miljarder euro (EG95)
7	ENERGIOMVANDLING B0	Specifika koldioxidutsläpp för offentliga kraftverk och egenproducenter (kraftverk), t/TJ	Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och egenproducenter (värmekraftverk), kt
			Alla produkter – produktion från offentliga kraftvärmeverk och egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ
8	JORDBRUK	Specifika utsläpp av dikväveoxid från användning av gödsel och gödselmedel, kg/kg	Utsläpp av dikväveoxid genom användning av konstgödsel och gödsel, kt
			Användning av konstgödsel och gödsel, kt kväve
9	JORDBRUK	Specifika metanutsläpp från nötkreatur, kg/nötkreatur	Metanutsläpp från nötkreatur, kt
			Nötkreaturspopulation, 1 000 nötkreatur
10	AVFALL	Specifika metanutsläpp från deponier, kt/kt	Metanutsläpp från deponier, kt
			Fast kommunalt avfall som läggs på deponier, kt

(1) För mer detaljerade riktlinjer och definitioner för indikatorerna 1–7 se bilaga II. Indikatorerna 1–7 bör överensstämma med de likvärdiga indikatorerna i bilaga II, om så är möjligt. Indikatorerna 8–10 bör överensstämma med den information som tillhandahålls i gemensamma rapporteringsformatet.

BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER PROGNOSPARAMETRAR

1. Obligatoriska prognosparametrar

Antaganden för allmänna ekonomiska parametrar

—	Bruttonationalprodukt (BNP) (värdet vid givna år eller årlig tillväxttakt och basår)

—	Befolkning (värdet vid givna år eller årlig tillväxttakt och basår)

—	Internationella kolpriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

—	Internationella oljepriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

—	Internationella gaspriser vid givna år i euro per ton eller GJ (gigajoule)

Antaganden för energisektorn

—	Total inre bruttoförbrukning i petajoule (PJ) (uppdelad i olja, gas, kol, förnybara energikällor, kärnkraft, övrigt)

—	Total elproduktion uppdelad i typ av bränsle (olja, gas, kol, förnybar energi, kärnkraft, övrigt)

—	Energibehovet per sektor, uppdelat på (levererat) bränsle (föreslagna sektorer är energibranschen, industrin, den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn, bostadssektorn och transportsektorn)

—	Antaganden om väderparametrar, särskilt uppvärmning eller kylning, antal grader och dagar

Antaganden för industrisektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Industrisektorns andel av BNP och dess tillväxttakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Produktionsindex för industrisektorn (lämpligtvis uppdelad i energiintensiv industri som baseras på fysisk produktion och tillverkningsindustri som baseras på monetärt värde)

Antaganden för transportsektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Transportsektorns ökning i förhållande till BNP

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Ökningen av passagerarkilometer

—	Ökningen i tonkilometer

Antaganden för byggnader (i bostadssektorn och i den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn)

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Nivån på den privata konsumtionen (utom privat transport)

—	Tjänstesektorns andel av BNP och dess tillväxttakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Förändringstakten för golvytan i kontorsbyggnader och i bostäder

—	Antalet bostäder och antalet anställda i tjänstesektorn

Antaganden för jordbrukssektorn

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Jordbrukssektorns andel av BNP och dess relativa ökning

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Antalet husdjur uppdelade på typ av djur (för metanbildning i mag-tarmkanalen hos nötkreatur, mjölkkor, får, för gödselhantering även grisar och fjäderfän)

—	Arealen för grödor uppdelad i typ av gröda

—	Utsläppsfaktorer uppdelade i typ av husdjur för metanbildning i mag-tarmkanalen och gödselhantering och i typ av gröda och gödsel som används (i ton)

Antaganden för avfallssektorn

—	Avfallsgenerering per capita eller ton fast kommunalt avfall

—	Andelen komposterbart material i fast kommunalt avfall

—	Fast kommunalt avfall som deponeras i deponier, bränns eller komposteras (i ton eller %)

Antaganden för skogssektorn

—	Skogsdefinitioner

—

Områden med

—	förvaltade skogar

—	icke förvaltade skogar

2. Rekommenderade prognosparametrar

Antaganden för allmänna ekonomiska parametrar

—	BNP-tillväxttakten uppdelad i industrisektorer jämfört med år 2000

—	Jämförelse mellan prognosuppgifterna och de officiella prognoserna

Antaganden för energisektorn

—	Nationella energipriser (inklusive skatter) per sektor för kol, olja och gas – föreslagna sektorer är sektorn för el- och värmeproduktion, industrisektorn, kommersiella sektorn, bostadssektorn och transportsektorn. Uppgifterna bör anges i fasta priser

—	Nationella elpriser per sektor enligt ovan (kan vara resultaten från modellen)

—	Total produktion av fjärrvärme uppdelad i typ av bränsle

Antaganden för industrisektorn

—

Antaganden för fluorerade gaser:

—	Aluminiumproduktion och utsläppsfaktorer

—	Magnesiumproduktion och utsläppsfaktorer

—	Cellplasttillverkning och utsläppsfaktorer

—	Kylmedelslagret och läckagehastigheten

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Olika sektorers andel av BNP och dess tillväxttakter

—	Förbättringstakten för energiintensitet (1990 = 100)

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Produktionsindex för olika sektorer

—	Förbättringstakten eller energieffektivitetsindex

Antaganden för byggnader (i bostadssektorn och i den kommersiella sektorn eller tjänstesektorn)

För medlemsstater som använder makroekonomiska modeller:

—	Tjänstesektorns och hushållssektorns andel av BNP

—	Energiintensitetens förbättringstakt

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Antalet hushåll

—	Antalet nya byggnader

—	Förbättringstakten för energieffektiviteten (1990 = 100)

Antaganden för transportsektorn

För medlemsstater som använder ekonometriska modeller:

—	Transportsektorns ökning i förhållande till BNP – uppdelad i passagerare och gods

—	Förbättringar i energieffektiviteten – uppdelade i fordonstyp

—	Förbättringar i energieffektiviteten – uppdelade i fordonstyp, ange om den gäller hela bilparken eller bara nya bilar

—	Ökningen vad gäller fördelningen mellan olika transportmedel (passagerare och gods)

—	Ökningen av passagerarkilometer på väg

—	Ökningen av passagerarkilometer på järnväg

—	Ökningen av passagerarkilometer med flyg

—	Ökningen av tonkilometer på väg

—	Ökningen i tonkilometer på järnväg

—	Ökningen i tonkilometer med sjöfart

Antaganden för jordbrukssektorn

För medlemsstater som använder ekonometriska modeller:

—	Handel med jordbruksprodukter (import/export)

—	Inrikes konsumtion (t.ex. konsumtion av mjölk och nötkött)

För medlemsstater som använder andra modeller:

—	Förändringar i arealen för grödor, gräsmark, åkermark, arealuttag, omvandling till skogar, etc.

—	Makroekonomiska antaganden bakom prognoserna för jordbruksaktivitet

—	Beskrivning av husdjuren (t.ex. balans mellan föda/näringsämnen, avkastning/djuruppfödning, mjölkproduktionskvot/nötkreaturens produktivitet)

—	Utveckling av olika typer av jordbruk (t.ex. intensivt konventionellt jordbruk, ekologiskt jordbruk)

—	Fördelning av stallnings-/betessystem och stallnings-/betesperiod

—

Parametrar för systemet med gödningsmedel:

—	Detaljerade uppgifter om gödselanvändningen (typ av gödningsmedel, tidpunkt för tillsättning, förhållandet mellan konstgödsel och naturligt gödningsmedel)

—	Avdunstningshastigheten för ammoniak efter utspridning av gödsel på marken

—	Effektiviteten för gödselanvändningen

—

Parametrar för systemet för gödselhanteringen:

—

Fördelning av lagringsutrymmen (t.ex. med eller utan täckning):

—	Kväveavgivningshastigheten i gödsel

—	Tillämpningsmetoder för gödsel

—	Omfattningen av införandet av kontrollåtgärder (lagringssystem, gödseltillämpning), användning av bästa tillgängliga teknik

—	Parametrar som avser utsläpp av dikväveoxid från jordbruksmarker (t.ex. kväveläckage, utsläppsfaktorn för direkta utsläpp, kväveinnehållet i skörderester)

—	Mängd gödsel som används

BILAGA V

Frågeformulär för användning av Kyotoprotokollmekanismerna för att uppfylla målen 2008–2012

Avser Er medlemsstat att använda mekanismen för gemensamt genomförande (JI), mekanismen för ren utveckling (CDM) och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter (IET) i enlighet med Kyotoprotokollet (Kyotomekanismerna) för att uppfylla medlemsstatens kvantifierade åtagande om begränsning eller åtagande om utsläppsminskningar i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet. Om så är fallet, vilka framsteg har gjorts med genomförandebestämmelserna (åtgärdsprogram, institutionella beslut) och eventuell tillhörande nationell lagstiftning?

2.	Har Er medlemsstat inrättat en ansvarig nationell myndighet för projekt enligt mekanismen om ren utveckling och en kontaktpunkt för projekt som bygger på gemensamt genomförande? Om ja, var vänlig precisera.

3.	Vilka av de tre Kyotomekanismerna använder eller planerar Er medlemsstat att använda?

Vilka kvantitativa bidrag för att fullgöra det kvantifierade åtagandet om begränsning och minskning av utsläpp i enlighet med artikel 2 i beslut 2002/358/EG och i Kyotoprotokollet förväntar sig Er medlemsstat från Kyotomekanismerna under den första kvantifierade åtagandeperioden om begränsning och minskning av utsläpp som löper under tiden 2008–2012 (var vänlig använd tabell 1 nedan)?

TABELL 1

Kvantitativa bidrag för Kyotomekanismerna för den första åtagandeperioden

Kyotomekanism	Totala förväntade kvantiteter för den första åtagandeperioden (Gg koldioxidekvivalent)
Totalt för alla Kyotomekanismer (1)
Internationell utsläppshandel
Alla projektbaserade aktiviteter
Mekanismen för gemensamt genomförande
Mekanismen för ren utveckling

5.	Ange budgeten i euro för den totala användningen av Kyotomekanismerna och, om så är möjligt, per mekanism och initiativ, program eller fond, inbegripet den tidsperiod under vilken budgeten skall användas

6.	Med vilka länder har Er medlemsstat slutit bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskomna samförståndsavtal eller kontrakt för genomförandet av de projektbaserade aktiviteterna?

För varje planerad, pågående och genomförd mekanism för ren utveckling och projektaktivitet för gemensamt genomförande som Er medlemsstat deltar i, ange följande uppgifter:

a)	Projekttitel och kategori (JI/CDM).

b)	Mottagarland.

c)	Finansiering: ge en kort beskrivning av regeringens och den privata sektorns eventuella ekonomiska åtaganden genom att använda kategorier som ”privat”, ”offentlig”, ”offentlig-privat partnerskap”.

Projekttyp: ge en kort beskrivning, till exempel:

Energi och elförsörjning	:	Övergång till andra bränslen, framställning av förnybar energi, förbättring av energieffektiviteten, minskning av utsläpp av flyktiga ämnen från bränslen, övrigt (v.g. precisera).
Industriprocesser	:	Materialersättning, förändring avseende process eller utrustning, avfallshantering, återvinning eller materialåtervinning, övrigt (v.g. precisera).
Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk	:	Skogsplantering, återplantering av skog, skogsförvaltning, skötsel av åkermark, skötsel av betesmark, förnyelse av vegetationen.
Transporter	:	Övergång till andra bränslen, förbättring av bränsleeffektiviteten, övrigt (v.g. precisera).
Jordbruk	:	Gödselhantering, övrigt (v.g. precisera).
Avfall	:	Hantering av fast avfall, återvinning av metan från deponier, hantering av avloppsvatten, övrigt (v.g. precisera).
Övrigt	:	Var vänlig ge en kort beskrivning av den andra projekttypen.

Status: använd följande kategorier:

—	Föreslaget.

—	Godkänt (godkännande av berörda regeringar och avslutade genomförbarhetsstudier).

—	Under genomförande (inlednings- eller genomförandefasen).

—

I drift.

—

Slutfört.

—	Uppskjutet.

Livstid: ge följande information:

—	Datum för officiellt godkännande (t.ex. av styrelsen för projekt inom mekanismen för ren utveckling, av mottagarlandet för projekt som bygger på gemensamt genomförande).

—	Datum för projektstart (då verksamheten börjar).

—	Förväntat datum då projektet skall vara slutfört (livstid).

—	Kreditperioden (för vilka år kommer ERU och CER att genereras).

—	Datum för utfärdande av utsläppsreduktionsenheter (ERU) (av mottagarlandet) eller certifierade utsläppsminskningar (CER) (av styrelsen för mekanismen för ren utveckling).

g)	Första eller andra fasen i godkännandeförfarandet. (Endast för projekt som bygger på gemensamt genomförande).

h)	Förväntade totala och årliga utsläppsminskningar som tillkommer fram till utgången av första åtagandeperioden.

i)	Antal ERU och CERS som genereras genom projektet och som skall förvärvas av medlemsstaten.

Krediter som tillkommit fram till utgången av rapporteringsåret: Ge uppgifter om antalet krediter (totala och årliga) som erhållits genom projekt som bygger på gemensamt genomförande, projekt som bygger på ren utveckling och krediter till följd av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

(1) Om så är möjligt var vänlig dela upp dessa uppgifter såsom föreslås i kursiveringen.

BILAGA VI

Förfaranden och tidsplaner för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser i gemenskapen och inventeringsrapporten

Beståndsdel

Vem

När

Vad

1.	Inlämnande av de årliga inventeringarna (fyll i det gemensamma rapporteringsformatet och delar av den nationella inventeringsrapporten) av medlemsstaterna i enlighet med beslut nr 280/2004/EG

Medlemsstaterna.

Årligen, senast den 15 januari.

De delar som anges i artikel 3.1 i beslut nr 280/2004/EG såsom beskrivs i artiklarna 2–7.

Åtgärder som vidtas för att förbättra uppskattningarna i områden som tidigare justerades enligt artikel 5.2 i Kyotoprotokollet (för rapportering i enlighet med Kyotoprotokollet).

2.	”Första kontroll” av medlemsstaternas inlämningar.

Kommissionen (inkl. GD ESTA (Eurostat) GD JRC (JRC) med assistans från Europeiska miljöbyrån (EEA).

Så snart som möjligt efter det att medlemsstaternas uppgifter har erhållits, dock senast den 1 april.

Första kontroller och konsekvenskontroller (av EEA). Jämförelse av energiuppgifter som tillhandahålls av medlemsstaterna på grundval av IPCC:s referenstillvägagångssätt med Eurostats energiuppgifter (av Eurostat och medlemsstaterna) och kontroll av medlemsstaternas jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inventeringar av GD JRC (i samråd med medlemsstaterna).

3.	Sammanställning av utkastet till gemenskapens inventering.

Kommissionen (inkl. Eurostat, JRC), med assistens från EEA.

Den 28 februari.

Utkast till gemenskapens inventering (av EEA) baserad på medlemsstatens inventeringar och ytterligare information om så behövs.

4.	Spridning av utkastet till gemenskapens inventering.

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 28 februari.

Spridning till medlemsstaterna av utkastet till gemenskapens inventering den 28 februari. Medlemsstaterna skall kontrollera uppgifterna.

5.	Inlämnande av uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter och fullständiga nationella inventeringsrapporter av medlemsstaterna.

Medlemsstaterna.

Den 15 mars.

Uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter som lämnats in av medlemsstaterna (för att ta bort uppgifter som är inkonsekventa eller lägga till uppgifter som saknas) och fullständiga slutliga nationella inventeringsrapporter.

6.	Uppskattningar för uppgifter som saknas i en nationell inventering.

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 31 mars.

Kommissionen skall utarbeta uppskattningar för saknade uppgifter senast den 31 mars under rapporteringsåret, efter samråd med den berörda medlemsstaten och skall överlämna dessa till medlemsstaterna.

7.	Kommentarer från medlemsstaterna avseende kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas

Medlemsstaterna.

Den 8 april.

Medlemsstaterna skall lämna in synpunkter till kommissionen på kommissionens uppskattningar om uppgifter som saknas, för beaktande.

8.	Gemenskapens slutliga årliga inventering (inkl. gemenskapens inventeringsrapport).

Kommissionen med assistens från EEA.

Den 15 april.

Inlämnande till UNFCCC av gemenskapens slutliga årliga inventering. Denna inventering kommer också att användas för att utvärdera framstegen som en del av övervakningsmekanismen.

9.	Spridning av resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande till medlemsstaterna.

Kommissionen med assistens från EEA.

Så snart som möjligt efter det att resultaten från den första kontrollen har erhållits.

Kommissionen skall till de medlemsstater som påverkas av de första kontrollerna sprida resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande så snart som möjligt efter det att dessa medlemsstater har erhållit dem.

10.	Svar från den berörda medlemsstaten om resultaten av den första kontrollen av gemenskapens inlämnande.

Medlemsstaterna.

Inom en vecka efter det att resultaten har erhållits.

De medlemsstater för vilka den första kontrollen visade att det fanns problem eller inkonsekvenser skall avge sina svar på den första kontrollen till kommissionen.

11.	Eventuella nya inlämningar från medlemsstaterna som svar på UNFCCC:s första kontroller.

Medlemsstaterna.

För varje medlemsstat samma som enligt UNFCCC:s fas med första kontroller.

Enligt Kyotoprotokollet skall nya inlämningar tillhandahållas kommissionen inom fem veckor från och med datumet för inlämnande.

Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen de nya inlämningar som de lämnar till UNFCCC-sekretariatet som svar på UNFCCC:s första kontroller. Medlemsstaterna bör tydligt ange vilka delar som har ändrats för att göra det enklare för gemenskapen att använda den nya inlämningen.

Eftersom gemenskapens nya inlämning också måste vara förenlig med riktlinjerna i enlighet med artikel 8 i Kyotoprotokollet måste den nya inlämningen skickas till kommissionen tidigare än den period som föreskrivs i riktlinjerna i enlighet med artikel 8 i Kyotoprotokollet, under förutsättning att man i den nya inlämningen rättar de uppgifter eller den information som används för sammanställning av gemenskapens inventering.

12.	Inlämning av eventuella ytterligare nya inlämningar efter fasen för den första kontrollen.

Medlemsstaterna.

Då ytterligare nya inlämningar äger rum.

Medlemsstaterna skall tillhandahålla kommissionen eventuella ytterligare nya inlämningar (gemensamma rapporteringsformatet eller nationella inventeringsrapporten) som de tillhandahåller UNFCCC-sekretariatet efter fasen för den första kontrollen.

BILAGA VII

Förfaranden och tidsplaner för fastställande av de tilldelade mängderna för medlemsstater och gemenskapen

När	Vad	Vem
Den 15 januari 2006.	De medlemsstater som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna in utkastet till medlemsstaternas rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till kommissionen i enlighet med artikel 23.	De medlemsstater som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG.
Mars 2006.	Utkastet till kommissionens beslut om fastställande av respektive utsläppsnivåer som tilldelats till gemenskapen och till varje medlemsstat som är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG skall skickas till Kommittén för klimatförändringar.	Kommissionen.
April 2006.	Yttrande om utkastet till kommissionens beslut om fastställande av respektive utsläppsnivåer som tilldelats till gemenskapen och till varje medlemsstat som förtecknas i bilaga II till beslut 2002/358/EG i enlighet med artikel 3 i beslut 2002/358/EG.	Kommittén för klimatförändringar.
Den 15 juni 2006.	De medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG skall lämna utkastet till medlemsstaternas rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till kommissionen i enlighet med artikel 23.	Medlemsstater som inte är upptagna i bilaga II till beslut 2002/358/EG.
Augusti 2006.	Spridning till medlemsstaterna av utkastet till rapporten om fastställande av tilldelade mängder till kommissionen.	Kommissionen.
September 2006.	Kommentarer till kommissionen om utkastet till rapporten om fastställande av tilldelade mängder till kommissionen	Medlemsstaterna.
Senast den 31 december 2006.	Medlemsstaten och gemenskapens rapporter om fastställande av deras tilldelade mängder till UNFCCC.	Medlemsstaterna och kommissionen.

Top

Choose the experimental features you want to try