31992L0029

RÅDETS DIREKTIV 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 118 a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1), som upprättats efter hörande av Rådgivande kommittén för säkerhet, hygien och hälsoskydd i arbetslivet,

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Kommissionens meddelande om programmet för säkerhet, hygien och hälsa i arbetslivet(4) innehåller förslag på åtgärder för att garantera medicinsk behandling till sjöss.

Säkerhet och hälsa för de anställda ombord på fartyg, vilka utgör arbetsplatser med en mängd olika risker, kräver med tanke på bland annat att geografisk isolering kan förekomma särskild uppmärksamhet.

Fartyg bör ha tillräckliga förråd av läkemedel och behandlingsutrustning som hålls i god ordning och kontrolleras med jämna mellanrum så att de anställda kan få nödvändig medicinsk behandling till sjöss.

För att säkerställa lämplig medicinsk behandling till sjöss bör utbildning av och information till sjöfolk uppmuntras i fråga om hur läkemedel och behandlingsutrustning används.

Utnyttjande av fjärrkonsultation av läkare kan på ett verksamt sätt bidra till att säkerställa de anställdas säkerhet och hälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) fartyg: fartyg som för någon medlemsstats flagg eller är registerat så att det är underkastat en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion, till havs eller i kustnära fiske, i det allmännas eller privat ägo, med undantag för

- fartyg för fart på inre vattenvägar,

- örlogsfartyg,

- fritidsbåtar som inte används i näringsverksamhet och inte är bemannade med yrkesbesättning,

- bogserbåtar i hamnområden.

Fartyg skall hänföras till någon av tre kategorier i enlighet med bilaga 1.

b) ombordanställd: person som utför en yrkesuppgift ombord på ett fartyg, inbegripet personer under utbildning och lärlingar, men inte inbegripet hamnlotsar och landbaserad personal som utför arbete ombord på fartyg vid kaj.

c) redare: den registrerade ägaren till ett fartyg om inte fartyget har befraktats i sin helhet eller på grund av ett rederiavtal ägs helt eller delvis av en annan fysisk eller juridisk person än den registrerade ägaren. I sådant fall skall fartygets befraktare eller den fysiska eller juridiska person som tar hand om fartygets drift anses vara redare.

d) förråd av läkemedel och behandlingsutrustning: mediciner, behandlingsutrustning och motgifter. Bilaga 2 innehåller en lista som inte är uttömmande.

e) motgift: ett ämne som används för att förebygga eller behandla skadlig påverkan, direkt eller indirekt, av ett eller flera ämnen som ingår i listan över farliga ämnen i bilaga 3.

Artikel 2

Läkemedel och behandlingsutrustning - sjukhytt - läkare

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att se till följande:

1. a) Varje fartyg som för dess flagga eller är registerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion, skall alltid medföra sådana förråd av läkemedel och behandlingsutrustning ombord som motsvarar åtminstone i fråga om kvantitet vad som framgår av bilaga 2, avsnitten 1 och 2 för den fartygskategori som fartyget tillhör.

b) Den mängd läkemedel och behandlingsutrustning som skall finnas med tanke på resans art - särskilt besökshamnar, destination och resans längd - det arbete som skall utföras under resan, den last som förs och antalet ombordanställda.

c) Innehållet i förråden av läkemedel och behandlingsutrustning skall anges i en kontrollista som åtminstone i huvudsak motsvarar den uppställning som bestäms i bilaga 4, avsnitten A, B, C II.1 och C II.2.

2. a) I alla fartyg som för medlemsstatens flagga eller är registrerat så att det är underkastat medlemsstatens oinskränkta jurisdiktion skall varje livflotte eller livbåt vara försedd med en vattentät medicinlåda som minst innehåller de förråd av läkemedel och behandlingsutrustning som anges i bilaga 2, avsnitten 1 och 2, för fartygskategori C.

b) Innehållet i medicinlådorna skall också anges i den kontrollista som avses i punkt 1 c.

3. Varje fartyg på mer än 500 bruttoregisterton som för en medlemsstats flagga eller är registerat så att det är underkastat medlemsstatens oinskränkta jurisdiktion skall, om det har en besättning på 15 man eller fler och är på resa som varar mer än tre dagar, ha en sjukhytt där behandling kan ges under tillfredsställande förhållanden i fråga om utrustning och hygien.

4. I varje fartyg som för en medlemsstats flagga eller är registerat så att det är underkastat medlemsstatens oinskränkta jurisdiktion skall, om det har en besättning på 100 man eller fler och går i utrikes fart i mer än tre dagar, finnas en läkare med ansvar för den medicinska behandlingen av de ombordanställda.

Artikel 3

Motgifter

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att se till följande:

1. Varje fartyg som för dess flagga eller är registerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion, och som ombord har något av de farliga ämnen som anges i bilaga 3, skall ha ett medicinförråd som omfattar minst de motgifter som förtecknas i bilaga 2, avsnitt 3.

2. Varje fartyg av färjetyp som för dess flagga eller är registerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion, vars driftförhållanden inte alltid medger kännedom i tillräcklig tid i förväg om arten av farliga ämnen som transporteras ombord, skall ha förråd av läkemedel och behandlingsutrustning som omfattar minst de motgifter som anges i bilaga 2, avsnitt 3.

Dock får i reguljärtrafik, som är avsedd att ta mindre än två timmar, motgifterna begränsas till dem som vid extrema nödfall skall ges inom en tid som inte överstiger den normala tiden för överfarten.

3. Innehållet i förråden av läkemedel och behandlingsutrustning skall såvitt avser motgifter anges på en kontrollista som åtminstone i huvudsak motsvarar den uppställning som bestäms i bilaga 4, avsnitt A, B och C. II 3.

Artikel 4

Ansvarsfördelning

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att se till följande:

1. a) Anskaffning och komplettering av förråd av läkemedel och behandlingsutrustning skall ske på redarens eget ansvar, utan kostnad för de ombordanställda.

b) Ansvaret för handhavandet av förråd av läkemedel och behandlingsutrustning åvilar fartygets befälhavare. Denne får, utan att hans ansvar därigenom minskas, delegera användningen och underhållet av förrådet av läkemedel och behandlingsutrustning till en eller flera av de ombordanställda som särskilt utsetts med hänsyn till sin kunskap.

2. Förråd av läkemedel och behandlingsutrustning skall hållas i gott skick och fyllas på eller ersättas så snart som möjligt, och i varje fall som en förstahandsuppgift vid återanskaffning av förråd.

3. Vid en nödsituation som konstaterats av befälhavaren skall, så långt möjligt efter inhämtande av medicinsk rådgivning, snarast möjligt anskaffas de läkemedel, den behandlingsutrustning och de motgifter som inte finns ombord.

Artikel 5

Information och utbildning

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att se till följande:

1. Förråd av läkemedel och behandlingsutrustning skall vara åtföljda av en eller flera bruksanvisningar som innehåller instruktioner för användning av åtminstone de motgifter som krävs enligt bilaga 2, avsnitt 3.

2. Alla som får yrkesmässig sjömansutbildning och avser att arbeta ombord på fartyg skall genomgå grundutbildning avseende de medicinska åtgärder och nödåtgärder som måste vidtas omedelbart vid en olycka eller allvarlig medicinsk fara.

3. Befälhavaren och ombordanställda till vilka användningen av förrådet av läkemedel och behandlingsutrustning enligt artikel 4.1 b har delegerats skall genomgå en särskild utbildning med regelbunden förnyelse minst vart femte år, med hänsyn till de särskilda faror och behov som sammanhänger med olika fartygskategorier och i enlighet med de allmänna riktlinjer som anges i bilaga 5.

Artikel 6

Läkarkonsultation via radio

1. För att säkerställa de ombordanställda bättre akutbehandling skall varje medlemsstat vidta de åtgärder som behövs för att se till följande:

a) En eller flera centraler skall utses att tillhandahålla de ombordanställda gratis läkarkonsultation via radio.

b) Några av de läkare som tillhandahåller konsultation via radiocentraler skall ha utbildning i de särskilda förhållanden som råder ombord på fartyg.

2. För att på bästa sätt ge läkarråd får de olika centralerna för radiokonsultation hålla personliga journalakter med medicinska anteckningar, om den enskilde ombordanställda lämnat sitt medgivande till det.

Sådana journaler skall hållas hemliga.

Artikel 7

Kontroll

1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att en behörig person eller en behörig myndighet genomför årliga kontroller för att ombord på varje fartyg som för dess flagga kontrollera

- att förråd av läkemedel och behandlingsutrustning uppfyller de minimikrav som följer av detta direktiv,

- att kontrollistan som anges i artikel 2.1c visar att förråd av läkemedel och behandlingsutrustning uppfyller dessa minimikrav,

- att förråd av läkemedel och behandlingsutrustning förvaras på ett riktigt sätt,

- att sista förbrukningsdagar har beaktats.

2. Kontroller av förråd av läkemedel och behandlingsutrustning som förvaras på livflottar skall genomföras vid det årliga underhållet av livflottarna.

Dessa kontroller får undantagsvis uppskjutas i högst fem månader.

Artikel 8

Kommitté

1. Med beaktande av den rent tekniska anpassningen av bilagorna till detta direktiv med hänsyn till teknisk utveckling eller ändringar i internationella regelverk och nya rön inom detta område skall kommissionen biträdas av en kommitté. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare från kommissionen som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt ovan angivna artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 9

Slutbestämmelser

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat vidtar dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstaten själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationella lagstiftning som de redan har antagit eller som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall vart femte år rapportera till kommissionen om genomförandet av detta direktiv med synpunkter från branschens båda parter.

Kommissionen skall underrätta Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommittén för säkerhet, hygien och hälsoskydd i arbetslivet om rapporten.

4. Kommissionen skall minst vart femte år rapportera till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta direktiv med beaktande av punkterna 1, 2 och 3.

Artikel 10

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 31 mars 1992.

På rådets vägnar

Vitor MARTINS

Ordförande

(1) EGT nr C 183, 24.7.1990, s. 6 och

EGT nr C 74, 20.3.1991, s. 11.

(2) EGT nr C 48, 25.2.1991, s. 154 och

EGT nr C 326, 16.12.1991, s. 72.

(3) EGT nr C 332, 31.12.1990, s. 165.

(4) EGT nr C 28, 3.2.1988, s. 3.

BILAGA 1

FARTYGSKATEGORIER (Artikel 1 a)

A. Havsgående fartyg eller havsfiskefartyg, utan begränsning till resans längd.

B. Havsgående fartyg eller havsfiskefartyg, som gör kortare resor än 150 distansminuter från närmaste hamn och som medför tillräcklig medicinsk utrustning(1)

C. Hamnfartyg, båtar och andra mindre farkoster som gör resor mycket nära kusten eller som saknar andra hytter än styrutrymmen

(1) Kategori B skall utsträckas att omfatta havsgående fartyg eller havsfiskefartyg som gör kortare resor än 175 distansminuter från närmaste hamn, som medför tillräcklig medicinsk utrustning och som fortlöpande befinner sig inom räckvidden för helikopterräddning.

För att uppnå detta skall varje medlemsstat tillhandahålla aktuell information om områden där helikopterräddning tillhandahålls och förutsättningarna för deras insats

a) till övriga medlemmar och till kommissionen samt

b) till befälhavare på fartyg som för medlemsstatens flagga eller är registrerat så att det är underkastat medlemsstatens oinskränkta jurisdiktion, som kan tänkas beröras av tillämpning av första stycket i denna fotnot. Informationen skall tillhandahållas på det mest ändamålsenliga sättet, t.ex. genom radiokonsultationscentraler, räddningscentraler eller kustradiostationer.

BILAGA 2

FÖRRÅD AV LÄKEMEDEL OCH BEHANDLINGSUTRUSTNING (ICKE UTTÖMMANDE LISTA) (Artikel 1 d)

1. LÄKEMEDEL

>Plats för tabell>

2. BEHANDLINGSUTRUSTNING

>Plats för tabell>

3. MOTGIFTER

1. Läkemedel

- Allmän

- Hjärta och kärl

- Matsmältningssystemet

- Nervsystemet

- Andningsorganen

- Infektion

- För utvärtes bruk

2. Behandlingsutrustning

- Erforderlig för att ge syrgas (inklusive underhållsutrustning)

Anmärkning

För fullständigt införande av avsnitt 3 kan medlemsstaterna hänvända sig till IMO:s medicinska första-hjälpen-guide (IMO Medical First Aid Guide) för bruk vid olyckor med farligt gods (MFAG), intagen i 1990 års sammanställda upplaga av IMO:s internationella regler för farligt gods till sjöss (IMO International Maritime Dangerous Goods Code).

Vid anpassning av avsnitt 3 för genomförande av artikel 8 bör hänsyn bland annat tas till uppdateringar av MFAG.