Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018XG1221(01)

    Rådets slutsatser om arbetsplanen för kultur 2019–2022

    ST/14984/2018/INIT

    EUT C 460, 21.12.2018, p. 12–25 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    21.12.2018   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 460/12


    Rådets slutsatser om arbetsplanen för kultur 2019–2022

    (2018/C 460/10)

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

    SOM MOT BAKGRUND AV

    EU-ledarnas Romförklaring, toppmötet i Göteborg och Europeiska rådets slutsatser (1) i vilka det konstateras att kultur är grundläggande för att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft,

    den pågående utvecklingen, t.ex. digital omvandling, globalisering, växande mångfald i samhället och ändrade arbetsmiljöer, samt behovet att hantera dessa möjligheter och utmaningar genom gemensamma insatser inom kulturpolitiken,

    SOM ÄR MEDVETET OM

    rådets tidigare arbetsplaner för kultur och de resultat som uppnåtts,

    den nya europeiska agendan för kultur (2) som lades fram av Europeiska kommissionen i maj 2018, i vilken tre strategiska mål fastställdes:

    att ta tillvara på den inneboende styrkan hos kultur och kulturell mångfald för att främja social sammanhållning och välfärd genom att uppmuntra till kulturellt deltagande, rörlighet bland konstnärer och skydd av kulturarv,

    att stödja sysselsättning och tillväxt i de kulturella och kreativa sektorerna genom att främja konst och kultur inom utbildning, främja relevant kompetens och uppmuntra innovation inom kulturen,

    att stärka de internationella kulturella förbindelserna genom att till fullo utnyttja kulturens potential att gynna hållbar utveckling och fred,

    SOM ERINRAR OM

    Europaåret för kulturarv 2018, som avsevärt har ökat allmänhetens och politikernas medvetenhet om kultur och kulturarvet i Europa samt vikten av att ta vara på denna dynamik för att utnyttja den hela potentialen i kulturens sociala och ekonomiska värde för Europa,

    betydelsen av synergier med alla relevanta EU-program och EU-fonder, särskilt på områdena kultur, utbildning, forskning, digitalisering samt regional utveckling och stadsutveckling, för att främja kulturpolitiken i Europa,

    de huvudsakliga politiska referensdokumenten (se bilaga II till dessa slutsatser),

    STÖDER

    målet att ha ett strategiskt och dynamiskt instrument för att hantera den pågående politiska utvecklingen, tillämpa tydliga principer och fastställa tydliga prioriteringar som genomförs på ett konsekvent sätt, för att, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, inrätta en arbetsplan för kultur för perioden 2019–2022 i enlighet med bilaga I till dessa slutsatser,

    UPPMANAR

    kommissionen att anta en halvtidsöversyn av arbetsplanen samt en slutrapport om genomförandet, utifrån frivilliga skriftliga bidrag från medlemsstaterna, senast i juni 2022; mot bakgrund av denna rapport kan rådets ordförandeskap överväga huruvida man ska föreslå en ny arbetsplan för nästföljande period.


    (1)  EUCO 19/1/17 REV 1.

    (2)  COM(2018) 267 final.


    BILAGA I

    I.   VÄGLEDANDE PRINCIPER

    Arbetsplanen för kultur grundas på följande vägledande principer:

    Kultur har ett inneboende värde.

    Kultur bidrar till hållbar social och ekonomisk utveckling.

    Den kulturella och språkliga mångfalden är en viktig tillgång för Europeiska unionen och det är av central betydelse för kulturpolitiken på europeisk nivå att den skyddas och främjas.

    Integrering av kultur kräver ett helhetsperspektiv och en övergripande strategi när det gäller lagstiftning, finansiering och sektorsövergripande samarbete.

    Regelbunden dialog med medlemsstaterna, de europeiska institutionerna och civilsamhället samt tematiskt samarbete med internationella organisationer leder till synergier och ger bättre resultat.

    Bättre styrning kräver tydliga ansvarsområden och medverkan av alla berörda aktörer.

    Det är nödvändigt att rådets ordförandeskap regelbundet övervakar åtgärderna för att följa framstegen.

    Det är avgörande att arbetsplanen för kultur är flexibel för att det ska vara möjligt att reagera när de politiska förutsättningarna ändras.

    II.   PRIORITERINGAR

    Rådet har valt ut följande prioriteringar mot bakgrund av deras bidrag till kulturell mångfald, deras europeiska mervärde och behovet av gemensamma åtgärder:

    A.

    Kulturarvets hållbarhet.

    B.

    Social sammanhållning och välfärd.

    C.

    Ett ekosystem till stöd för konstnärer, yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna samt europeiskt innehåll.

    D.

    Jämställdhet mellan kvinnor och män.

    E.

    Internationella kulturella förbindelser.

    Digitalisering och kulturstatistik är viktiga övergripande frågor och ska således beaktas. Digitalisering skapar nya och nyskapande möjligheter för konst och kultur i fråga om tillgänglighet, uttryck, underhåll, spridning och konsumtion. Kulturstatistik är ett stöd för evidensbaserat beslutsfattande på europeisk och nationell nivå. Regelbunden sammanställning av jämförbar och tillförlitlig kulturstatistik över tid gör det möjligt att kartlägga trender och utformning av sunda strategier.

    Dessutom bör särskild uppmärksamhet ägnas åt synergier mellan prioriteringarna.

    A.   Kulturarvets hållbarhet

    Kulturarv är både ett uttryck för den kulturella mångfald som vi ärvt av tidigare generationer och en källa till hållbar kulturell, social, miljömässig och ekonomisk utveckling i Europa. Viktiga områden som rör bevarande, underhåll, skydd, forskning, utbildningsverksamhet, kunskapsöverföring, finansiering, delaktighetsbaserad styrning och samtida tolkning kommer att gynnas av en omfattande strategisk metod. Under Europaåret för kulturarv 2018 ägde ett stort antal olika aktiviteter rum runtom i Europa. För att säkerställa kulturarvsårets eftermäle bör man utarbeta uppföljningsåtgärder och integreringsinsatser, bland annat kommissionens handlingsplan för kulturarv. Det arbete som utförs av Europaårets nationella samordnare bör också beaktas.

    B.   Social sammanhållning och välfärd

    Tillgång till kultur och deltagande i kulturlivet främjar individens egenmakt, demokratisk medvetenhet och social sammanhållning genom utbyten med andra människor och medborgardeltagande. Föränderligt beteende hos användarna på grund av digitaliseringen, åldrande och samhällen med kulturell mångfald kräver bättre förståelse av olika grupper. Det kräver tydligare inriktning mot särskilda gruppers intressen och behov, exempelvis ungdomar, äldre personer, personer med funktionsnedsättning, personer med invandrarbakgrund och personer som lever i fattigdom eller materiell fattigdom. Digital teknik är en tillgång för publikutveckling och innovativa deltagarmetoder. Sektorsövergripande samarbete med andra områden, såsom utbildning, social omsorg, vetenskap och teknik, samt regional utveckling och stadsutveckling har haft en märkbar inverkan på sammanhållning och välfärd. Särskild uppmärksamhet bör ägnas den roll som kulturen spelar på lokal nivå, kvaliteten på arkitektur och livsmiljö samt kulturledda sociala innovationer som bidrar till att utveckla städer och regioner runtom i EU.

    C.   Ett ekosystem till stöd för konstnärer, yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna samt europeiskt innehåll.

    Konstnärlig frihet är nära förbundet med sociala och ekonomiska villkor för kulturarbetare och kulturinstitut. De kulturella och kreativa sektorerna i Europa kännetecknas av egenföretagande, små företag och mikroföretag samt kulturell och språklig mångfald. Konstnärer och yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna har ofta projektbaserade karriärer och är mycket rörliga, men har ofta oregelbunden och oförutsebar inkomst och kombinerar flera arbeten för att försörja sig. Innovation drivs i synnerhet av enskilda konstnärer, andra slag av upphovsmän och små kulturinstitut, vars värdeskapande främst bygger på immateriella tillgångar, såsom originalidéer, sakkunskap och kreativitet. För att stärka Europas konkurrenskraft och stimulera innovation måste Europa bygga vidare på sina kreativa och kulturella tillgångar. Rörlighet för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, spridning och översättning av europeiskt innehåll, utbildning och talangutveckling, rättvisa löner och arbetsvillkor, tillgång till finansiering samt gränsöverskridande samarbete är frågor som är av särskilt intresse för forskning och utbyte på europeisk nivå.

    D.   Jämställdhet mellan kvinnor och män

    Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en hörnpelare i den kulturella mångfalden. Kultur spelar en nyckelroll när det gäller att motverka stereotyper och främja samhällsförändring. Ändå kvarstår intersektionella klyftor mellan könen inom nästan alla kulturella och kreativa sektorer. Kvinnliga konstnärer och kulturarbetare har sämre tillgång till verktyg för att skapa och producera, får i allmänhet mycket sämre betalt än män och är underrepresenterade i ledande och beslutsfattande befattningar samt på konstmarknaden. Denna klyfta måste erkännas och hanteras genom särskilda strategier och åtgärder. För att öka medvetenheten på politisk och administrativ nivå samt inom olika sektorer behövs omfattande uppgifter och utbyte av god praxis.

    E.   Internationella kulturella förbindelser

    Kultur är ett värde i sig – med detta som utgångspunkt bör EU:s internationella kulturella förbindelser stärka medvetenheten om kulturens centrala roll och dess positiva socioekonomiska effekter, vilket bidrar till att viktiga frågor och utmaningar hanteras på global nivå. Det kräver ett strategiskt och stegvist tillvägagångssätt för internationella kulturella förbindelser som följs upp av konkreta åtgärder för genomförandet. Ett sådant tillvägagångssätt bör medföra ett nedifrån-och-upp-perspektiv, uppmuntra direkta personkontakter och främja interkulturell dialog. Fullständig komplementaritet med medlemsstaternas åtgärder och de åtgärder som genomförs av Europarådet och Unesco måste säkerställas.

    III.   GENOMFÖRANDE

    Rådet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillsammans arbeta med prioriteringarna i arbetsplanen för kultur, som genomförs genom en dynamisk löpande dagordning enligt kapitel IV och bilaga A. Arbetsplanen för kultur ska övervakas av rådets ordförandeskap och, vid behov, justeras av rådet mot bakgrund av uppnådda resultat och/eller den politiska utvecklingen på europeisk nivå.

    Ämnena inom varje prioriterat område behandlas i flera steg genom tillämpning av lämpliga arbetsmetoder. Varje steg genomförs av antingen kommissionen, rådet eller rådets ordförandeskap eller en annan intresserad medlemsstat.

    Bland annat följande arbetsmetoder kan tillämpas: den öppna samordningsmetoden, ad hoc-expertgrupper eller kommissionsledda expertgrupper, peer learning-aktiviteter, studier, konferenser, seminarier för lägesbedömning, Europeiskt kulturforum, dialog med civilsamhället, pilotprojekt, gemensamma initiativ med internationella organisationer, rådsslutsatser och informella möten mellan tjänstemän från kulturministerier och, i förekommande fall, från andra ministerier.

    Principerna för medlemskap i arbetsgrupperna inom ramen för den öppna samordningsmetoden, och arbetet i dessa, återfinns i bilaga B.

    Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att sprida resultatet av arbetsplanen för kultur brett och ta det i beaktande, där så är lämpligt, när de utarbetar politik på europeisk och nationell nivå.

    IV.   ÅTGÄRDER

    När det gäller prioriteringarna och arbetsmetoderna som beskrivs i kapitlen II och III kommer nedanstående åtgärder att vidtas.

    A.   Kulturarvets hållbarhet

    Ämne:

    Delaktighetsbaserad styrning

    Arbetsmetoder:

    Peer learning-aktivitet åtföljd av en konferens anordnad av kommissionen

    Motivering:

    Delaktighetsbaserad styrning är ett innovativt, personcentrerat och framåtblickande arbetssätt som innebär en verklig förändring av hur kulturarvet förvaltas och värderas. Som en uppföljning av arbetsgruppen för delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet inom ramen för den öppna samordningsmetoden (2016–2017) och Europaåret för kulturarv 2018 kommer experter att utbyta god praxis genom peer learning och diskutera hur man kan stödja delaktighetsbaserade processer. När det gäller Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen) bör Europarådets sakkunskap tas i beaktande.

    Målresultat:

    Aktiviteterna kommer att öka nätverksbyggandet och kunskapsöverföringen på området och kommer, på lång sikt, att bidra till att främja delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet.

    Ämne:

    Anpassning till klimatförändringarna

    Arbetsmetoder:

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden, inklusive kartläggning

    Motivering:

    Med avseende på Parisavtalet (2015) och FN:s mål 13 för hållbar utveckling (bekämpa klimatförändringarna) kommer experter att identifiera och utbyta god praxis och innovativa åtgärder för den historiska miljön i förhållande till klimatförändringarna. Information från vetenskapliga projekt inom ramen för Horisont 2020 kommer att utbytas och EU-verksamhet, inbegripet studien om att skydda kulturarvet från naturkatastrofer (2018), kommer att inventeras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt historiska byggnaders energieffektivitet, utformning och förvandling av kulturlandskapet samt skydd av kulturarvet under extrema klimatförhållanden.

    Målresultat:

    Utbytet kommer att leda till att nationella kulturarvsexperter får ökad medvetenhet om kulturarvets hållbarhet och att deras kapacitet byggs upp. Deras rekommendationer kommer att bidra till diskussioner och planering av klimatförändringsåtgärder på europeisk och nationell nivå.

    Ämne:

    Kvalitetsprinciper för kulturarvsåtgärder

    Arbetsmetoder:

    Workshop anordnad av ordförandeskapet och peer learning-aktivitet samt lämplig uppföljning

    Motivering:

    Som en uppföljning av Europaåret för kulturarv 2018 och arbetsgruppen Färdigheter, utbildning och överföring av kunskaper: traditionella och nya yrken på kulturarvsområdet inom ramen för den öppna samordningsmetoden (2017–2018) kommer experter att utbyta praktiska erfarenheter av åtgärder avseende kulturarv som genomförts med hjälp av EU-medel. Eftersom återuppbyggnad och äkthet är frågor som inte alltid hanteras korrekt är det viktigt att säkerställa att alla beslut om förändringar av den historiska miljön är grundade på en lämplig bedömning av konsekvenserna och god förståelse för kulturarvets värde.

    Målresultat:

    Syftet är att utarbeta riktlinjerna för nästa generation av EU-fonder för att säkerställa kvalitetsprinciper för bevarande och skydd på kulturarvsområdet. Experterna kommer att tillhandahålla en övergripande analys och rekommendationer om kvalitetsprinciper som ska tillämpas under hela genomförandet av åtgärder som påverkar den historiska miljön.

    Ämne:

    Alternativ finansiering för kulturarv

    Arbetsmetoder:

    Workshoppar anordnade av kommissionen

    Motivering:

    På grund av det höga trycket på offentliga budgetar avsedda för kulturarv håller alternativa finansieringskällor på att utvecklas, från offentlig-privata partnerskap till samarbete med lotterier och skatteavdrag för gåvor. I detta sammanhang kommer även stiftelsers funktion att behandlas.

    Målresultat:

    Syftet är att identifiera nya finansieringskällor för kulturarv och överförbar bästa praxis för att främja kulturarvets ekonomiska hållbarhet.

    B.   Social sammanhållning och välfärd

    Ämne:

    Social sammanhållning

    Arbetsmetoder:

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden åtföljd av konferens anordnad av ordförandeskapet

    Motivering:

    Efter att ha granskat rapporten från arbetsgruppen om främjande av kulturens bidrag till social integration inom ramen för den öppna samordningsmetoden (2017–2018) kommer en arbetsgrupp för uppföljning inom ramen för den öppna samordningsmetoden att få ett nytt mandat att djupare utforska specifika ämnen som är särskilt intressanta, såsom behovet av att inkludera bland annat kultur som en övergripande fråga i socialpolitiken, hälsopolitiken och den lokala utvecklingen. Därefter kommer en konferens att anordnas i syfte att sprida de resultat som uppnåtts och insikter som vunnits. Ytterligare steg bör, vid behov, diskuteras efteråt.

    Målresultat:

    Syftet är att fastställa bästa praxis när det gäller sektorsövergripande samarbete som har relevanta sociala och ekonomiska effekter. Finansieringsmöjligheterna inom ramen för programmet Kreativa Europa och andra relevanta EU-program kommer att undersökas.

    Ämne:

    Arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet för alla

    Arbetsmetoder:

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden åtföljd av konferens anordnad av Österrike och eventuellt slutsatser från rådet

    Motivering:

    Såsom påpekas i Davosdeklarationen från 2018 om skapandet av en högkvalitativ ”baukultur” för Europa spelar kulturen en avgörande roll i den av människan skapade miljön (där arkitektur, arv, det offentliga rummet och landskap ingår). Innovativa och inkluderande processer för att tillhandahålla och bevara kvalitetsarkitektur behövs för att utveckla en integrerad strategi som bidrar till alla medborgares välbefinnande. Fokus kommer att ligga på arkitektur som en vetenskapsgren som omfattar rätt balans mellan de kulturella, sociala, ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekterna för det gemensamma bästa. Man kommer att analysera multidisciplinära och delaktighetsbaserade styrningsmodeller som bidrar till social delaktighet och hållbar utveckling av grannskap.

    Målresultat:

    Utbyte av erfarenheter och exempel på framgångar kommer att bidra till att fastställa bästa praxis. Synergier skulle kunna skapas med strukturfonderna, EU-agendan för städer och dess nya partnerskap för kultur och kulturarv samt med FN:s Agenda 2030 och OECD:s projekt om kulturledd regional produktivitet och kulturlett regionalt välbefinnande.

    Ämne:

    Att förstå digital publik

    Arbetsmetoder:

    Kommissionsledd expertgrupp

    Motivering:

    Via digital teknik finns möjligheter för kulturorganisationer att utveckla interaktiva förbindelser med olika publikgrupper. För att kunna dra nytta av dessa möjligheter måste organisationerna förstå sin digitala publik bättre. Som en uppföljning av arbetsgruppen inom ramen för den öppna samordningsmetoden (2015–2016) och av rådets slutsatser om att främja tillgången till kultur via digitala medel med fokus på publikutveckling (2017) kommer en kommissionsledd expertgrupp att undersöka innovativa verktyg och utarbeta riktlinjer för insamling och förvaltning av data om digitala publikgrupper.

    Målresultat:

    De frivilliga riktlinjerna bör utgöra en källa till inspiration för organisationerna och hjälpa dem att anpassa sig till en digital miljö som ständigt förändras. Med hjälp av användarvänliga tjänster kommer organisationerna att kunna fördjupa förbindelserna med sin befintliga publik och även nå fram till nya publikgrupper.

    Ämne:

    Den unga generationens kreativitet

    Arbetsmetoder:

    En konferens anordnad av ordförandeskapet och eventuellt slutsatser från rådet. En eventuell uppföljning ska diskuteras

    Motivering:

    Från tidig ålder, främjar både kultur och utbildning utvecklingen av kreativa färdigheter och kritiskt tänkande. Digitaliseringen erbjuder nya sätt att få tillgång till kultur, göra egna tolkningar och uttrycka sig, vilket skapar stort intresse bland unga och gör dem aktivt delaktiga som publik. Det finns ett växande behov av ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller ungas deltagande i kultur för att främja deras kreativitet och så att de kan utveckla färdigheter som är viktiga för deras framtida anställbarhet, aktiva medborgarskap och sociala delaktighet.

    Målresultat:

    Syftet med de politiska rekommendationerna kommer att vara att främja ungas kreativitet och deras innovativa potential i den digitala eran.

    Ämne:

    Medborgarskap, värderingar och demokrati

    Arbetsmetoder:

    Konferens anordnad av ordförandeskapet åtföljd av studie

    Motivering:

    Deltagande i konstnärlig och kulturell verksamhet främjar aktivt medborgarskap, öppenhet, nyfikenhet och kritiskt tänkande, vilket leder till stärkt demokrati. En studie ska undersöka kulturens inverkan på dessa aspekter och samla in exempel. Man bör överväga att samarbeta med Europarådet och undersöka huruvida ”ramen med indikatorer för kultur och demokrati” är tillämplig inom EU.

    Målresultat:

    Studien kommer att bidra till evidensbaserade politiska åtgärder och öka medvetenheten om kulturens vikt för samhället och demokratin.

    C.   Ett ekosystem till stöd för konstnärer, yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna samt europeiskt innehåll.

    Ämne:

    Status och arbetsvillkor för konstnärer och yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna

    Arbetsmetoder:

    Studie åtföljd av arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Motivering:

    I studien bör karriärmöjligheter, inbegripet entreprenörskap, typ av inkomst, marknadens påverkan, tillgång till finansiering, social trygghet och gränsöverskridande rörlighet utforskas. Som uppföljning bör en arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden analysera studiens resultat, utbyta god praxis med medlemsstaterna och utarbeta politiska rekommendationer.

    Målresultat:

    Syftet är att utöka kunskapen om arbetsvillkoren för konstnärer och yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och få policyråd när det gäller utformningen av en gynnsam miljö.

    Ämne:

    Konstnärlig frihet

    Arbetsmetoder:

    Workshoppar anordnade av kommissionen följda av en eventuell konferens tillsammans med andra relevanta EU-organ och internationella organisationer

    Motivering:

    I enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar är konstnärlig frihet centralt för demokratiska samhällen. Konst kan bidra till att man överkommer hinder kopplade till ras, religion, kön, ålder, nationalitet, kultur och identitet eftersom konsten tillhandahåller en motdiskurs och ifrågasätter priviligierade narrativ och perspektiv. Utveckling och utmaningar som rör konstnärlig frihet kommer att diskuteras.

    Målresultat:

    Syftet är att diskutera särskilda erfarenheter på detta område för att höja medvetenheten om dess relevans.

    Ämne:

    Samproduktioner i den audiovisuella sektorn

    Arbetsmetoder:

    En konferens anordnad av ordförandeskapet och eventuellt slutsatser från rådet som följs av en arbetsgrupp för den öppna samordningsmetoden

    Motivering:

    Enligt Europeiska audiovisuella observationsorganet får europeiska samproduktioner tre gånger så många besökare som nationella filmer. Samproduktioner hjälper den europeiska industrin att expandera genom att stärka sin position i Europa och på viktiga internationella marknader. Nationella fonder och europeiska program (exempelvis Kreativa Europas delprogram Media och Eurimages) ägnar allt mer uppmärksamhet åt samproduktioners potential, både för långfilmer och tv-produktioner, bland annat bilaterala samproduktioner och gemensam utveckling mellan europeiska länder, och samproduktion med icke-europeiska länder. Dessa möjligheter bör också undersökas vad gäller utvecklingen av en diversifierad publik.

    Målresultat:

    För att stimulera samproduktion ska politiska rekommendationer och incitament för samproduktion inom de rättsliga ramarna och stödsystemen för audiovisuella medier utvecklas.

    Ämne:

    Mångfald och konkurrenskraft inom musiksektorn

    Arbetsmetoder:

    Ordförandeskapets konferenser, workshoppar som anordnas av kommissionen och eventuella slutsatser från rådet

    Motivering:

    Den digitala omvandlingen, särskilt uppkomsten av tjänster för musikströmning, och ökad konkurrens från globala spelare har lett till genomgripande förändringar i vårt sätt att skapa, producera, presentera, distribuera, konsumera och tjäna pengar på musik. Med utgångspunkt i verksamhet som genomförts inom ramen för ”Music Moves Europe” kommer experter att utbyta information om offentlig politik för att främja konstnärers rörlighet och spridningen av den lokala repertoaren inom och utanför Europa.

    Målresultat:

    Syftet är att kartlägga överförbar bästa praxis och diskutera lämpliga politiska åtgärder på europeisk och nationell nivå.

    Ämne:

    Flerspråkighet och översättning

    Arbetsmetoder:

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden åtföljd av konferens anordnad av ordförandeskapet

    Motivering:

    I en flerspråkig miljö är översättning en viktig förutsättning för att möjliggöra mer omfattande tillgång till det europeiska innehållet. För att vidareutveckla Europas språkliga mångfald som en tillgång och främja bättre spridning av europeiska verk ska befintliga stödmekanismer för översättning på europeisk och nationell nivå bedömas. Eftersom digitaliseringen i hög grad påverkar den språkliga mångfalden och yrkesverksamma inom översättningssektorn kommer även dessa personers behov på detta område att hanteras.

    Målresultat:

    Experter kommer att utbyta bästa praxis i fråga om översättning inom bok- och förlagsbranschen liksom inom andra kulturella och kreativa sektorer och rekommendera konkreta åtgärder inom ramen för programmet Kreativa Europa för att främja språklig mångfald och spridning av verk.

    Ämne:

    Finansiering och innovation

    Arbetsmetoder:

    Informellt möte mellan kulturministrarna åtföljt av seminarier för utvärdering som anordnas av kommissionen

    Motivering:

    Efter den öppna samordningsmetodens arbetsgrupper ”Tillgång till finansiering för den kulturella och den kreativa sektorn” (2014/15) och ”Utvecklingen av entreprenörs- och innovationspotentialen i den kulturella och den kreativa sektorn” (2016/17) samt rådets slutsatser om kulturell och kreativ samverkan för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social integration (2015) behövs en lägesanalys för att utvärdera genomförandet av dessa rekommendationer.

    Målresultat:

    Experter ska se över vad som har genomförts så här långt och diskutera åtgärder för det framtida arbetet på europeisk nivå.

    D.   Jämställdhet mellan kvinnor och män

    Ämne:

    Jämställdhet i de kulturella och kreativa sektorerna

    Arbetsmetoder:

    Kartläggning och en arbetsgrupp för den öppna samordningsmetoden som följs av eventuella slutsatser från rådet

    Motivering:

    Kartläggning av kommissionen genom vilken situationen för kvinnliga konstnärer och kulturarbetare ska undersökas (t.ex. bekämpande av stereotyper och sexuella trakasserier, tillgång till resurser, representation i beslutsfattande befattningar och lön). Samtidigt ska medlemsstaterna utbyta information om de nationella omständigheterna och god praxis. Arbetsgruppen inom ramen för den öppna samordningsmetoden ska kartlägga huvudsakliga hinder och föreslå ett antal konkreta åtgärder. Därefter kan rådet anta slutsatser med inriktning på utvalda mål och åtgärder.

    Målresultat:

    Syftet är att öka medvetenheten om jämställdhet i de kulturella och kreativa sektorerna på politisk, administrativ och praktisk nivå och att föreslå konkreta åtgärder inom programmet Kreativa Europa.

    E.   Internationella kulturella förbindelser

    Ämne:

    Strategiskt tillvägagångssätt för EU:s internationella kulturella förbindelser

    Arbetsmetoder:

    Möten i kulturkommittén (CAC) och/eller andra lämpliga forum med deltagande av Europeiska utrikestjänsten och tjänstemän från utrikesministerierna och andra relevanta ministerier, expertmöten och en konferens.

    Motivering:

    För att fortsätta arbetet i gruppen ordförandeskapets vänner (2017/18) inom samma ämnesområde, kommer rådet att uppmanas att reagera på det gemensamma meddelandet från kommissionen och Europeiska utrikestjänsten Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (2016), genom att identifiera gemensamma strategiska principer, mål och prioriteringar i EU:s strategi för att klargöra de berörda aktörernas roller och föreslå områden där gemensamma åtgärder på EU-nivå är av störst relevans.

    Målresultat:

    Med hänsyn till denna uppgifts övergripande karaktär är syftet att föra samman experter från olika sektorer (t.ex. kultur, utrikesfrågor, utbildning, migration, utvecklingssamarbete, tull och företag) för att utveckla en gemensam strategi för EU vad gäller internationella kulturella förbindelser, följd av konkreta åtgärder för dess genomförande.

    Bilaga A

    Preliminär tidsplan för arbetsplanen för kultur 2019–2022

    Prioritering

    Tema

    2019

    2020

    2021

    2022

    Första halvåret

    Andra halvåret

    Första halvåret

    Andra halvåret

    Första halvåret

    Andra halvåret

    Första halvåret

    Andra halvåret

    A.

    Kulturarvets hållbarhet

    Delaktighetsbaserad styrning

    Peer learning

    Konferens

     

     

     

     

     

    Anpassning till klimatförändringarna

     

     

     

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

     

    Kvalitetsprinciper

    Workshop anordnad av ordförandeskapet

    Peer learning

     

     

     

     

     

    Alternativ finansiering

     

     

    Workshop

     

    Workshop

     

     

     

    B.

    Social sammanhållning och välfärd

    Social sammanhållning

    Granskning av rapport från arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden 2017/18

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Granskning av rapport från arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Konferens anordnad av ordförandeskapet

     

     

     

    Arkitektur och byggd miljö av hög kvalitet

     

     

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Konferens

    Ev. rådets slutsatser

     

    Att förstå digital publik

     

     

    Kommissionsledd expertgrupp

    Granskning av expertrapport

    Den unga generationens kreativitet

    Konferens anordnad av ordförandeskapet, ev. rådets slutsatser

     

     

     

     

     

     

     

    Medborgarskap, värderingar och demokrati

     

    Konferens anordnad av ordförandeskapet

     

    Studie

     

    C.

    Ett ekosystem till stöd för konstnärer, yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna samt europeiskt innehåll

    Status och arbetsvillkor för konstnärer

     

    Studie

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Konstnärlig frihet

     

     

    Workshop

     

    Ev. konferens

     

     

     

    Audiovisuella samproduktioner

    Konferens anordnad av ordförandeskapet, ev. rådets slutsatser

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Granskning av rapport från arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

     

     

     

    Musik

    Konferens anordnad av ordförandeskapet

     

    Workshop

    Workshop

    Konferens anordnad av ordförandeskapet, ev. rådets slutsatser

     

     

     

    Flerspråkighet och översättning

     

     

    Arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Granskning av rapport från arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden

    Konferens anordnad av ordförandeskapet

     

    Finansiering och innovation

    Informellt möte mellan kulturministrarna

    Seminarium för utvärdering

     

    Seminarium för utvärdering

     

     

     

    D.

    Jämställdhet mellan kvinnor och män

    Jämställdhet mellan kvinnor och män

    Kartläggning och arbetsgrupp inom den öppna samordningsmetoden

    Granskning av rapport från arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden, ev. rådets slutsatser

     

     

     

     

    E.

    Internationella kulturella förbindelser

    Strategiskt tillvägagångssätt

     

    Antagande av en strategi

     

     

     

    Konferens anordnad av ordförandeskapet

     

     

    Bilaga B

    Principerna för de arbetsgrupper inom ramen för den öppna samordningsmetoden som inrättats av medlemsstaterna inom ramen för arbetsplanen för kultur 2019–2022

    Medlemskap

    Medlemsstaternas deltagande i arbetsgruppernas verksamhet är frivilligt och medlemsstaterna kan ansluta sig när de så önskar.

    De medlemsstater som är intresserade av att delta ska utse experter som medlemmar av en arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden. Medlemsstaterna ser till att de experter som har utsetts har praktisk nationell erfarenhet på det berörda området. De experter som har utsetts förbinder sig att kommunicera effektivt med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska samordna utseendet av experter.

    Varje arbetsgrupp kan besluta att bjuda in oberoende experter, företrädare för det civila samhället eller företrädare för tredjeländer i Europa till att bidra till arbetet. Sådana deltagare kan också läggas till för hela arbetsperioden, på villkor att deras medlemskap godkänns enhälligt av arbetsgruppen inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

    Uppdrag

    Uppdraget för varje arbetsgrupp inom ramen för den öppna samordningsmetoden kommer att färdigställas i kulturkommittén på grundval av utkastet till uppdrag som kommissionen föreslagit i enlighet med kapitel IV.

    Arbetsgång

    Arbetsgrupperna kommer att koncentrera sig på att leverera konkreta och användbara resultat på det begärda området.

    Varje arbetsgrupp ska fastställa en tidsplan för arbetet i enlighet med arbetsplanen för kultur.

    Varje arbetsgrupp ska vid sitt första möte utse sin/sina ordförande.

    Kommissionen ska tillhandahålla sakkunskap och logistiskt stöd för arbetet i arbetsgrupperna. I möjligaste mån ska kommissionen även stödja arbetsgrupperna på andra lämpliga sätt (inbegripet ett upptaktsmöte och studier som är relevanta för deras arbete).

    För att stödja utbytet av god praxis kan arbetsgruppernas möten, inbegripet studiebesök, även ske på inbjudan av en medlemsstat.

    Rapportering och information

    Ordförandena för arbetsgrupperna ska rapportera till kulturkommittén om hur arbetet fortskrider och vilka resultat som uppnåtts. Om så är lämpligt ska kulturkommittén ge arbetsgrupperna ytterligare vägledning för att säkerställa att önskat resultat nås inom den önskade tidsramen.

    Dagordningarna och protokollen för arbetsgruppernas möten ska göras tillgängliga för alla medlemsstater, oavsett omfattningen av deras deltagande.

    Arbetsgruppernas slutrapporter ska offentliggöras och sammanfattningar bör översättas av kommissionen till alla officiella EU-språk.


    BILAGA II

    Huvudsakliga politiska referensdokument (1)

    Meddelande från kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur av den 22 maj 2018 (COM(2018) 267 final).

    Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur (2015–2018) (EUT C 463, 23.12.2014, s. 4) och slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ändring av arbetsplanen för kultur (2015–2018) vad gäller prioriteringen interkulturell dialog (EUT C 417, 15.12.2015, s. 44).

    Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 (EUCO 19/1/17 REV 1).

    Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 8, 10 och 167 i EUF-fördraget (EUT C 326, 26.10.2012, s. 13).

    Rådets slutsatser om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser (EUT C 189, 15.6.2017, s. 38).

    Rådets slutsatser om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet (EUT C 172, 27.5.2015, s. 13).

    Rådets slutsatser om kulturpolitisk styrning (EUT C 393, 19.12.2012, s. 8).

    Rådets slutsatser om att främja tillgången till kultur via digitala medel med fokus på publikutveckling (EUT C 425, 12.12.2017, s. 4).

    Rådets slutsatser om behovet att framhäva kulturarvet i EU:s politik (EUT C 196, 8.6.2018, s. 20).

    Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna om jämställdhet mellan kvinnor och män i den audiovisuella sektorn (CM/Rec(2017) 9).

    Debatten om utbildning och kultur inom ramen för ledaragendan den 17 november 2017 i Göteborg samt meddelandet från kommissionen om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (COM(2017) 673 final).

    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864 av den 17 maj 2017 om ett Europaår för kulturarv (2018) (EUT L 131, 20.5.2017, s. 1).

    Gemensamt meddelande från Europeiska kommissionen och Europeiska avdelningen för yttre åtgärder: ”Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser” (JOIN(2016) 29 final).

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221) och förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) (COM(2018) 366 final).

    Rapport från kommissionen om genomförandet och relevansen av arbetsplanen för kultur 2015–2018.

    Rapport som utarbetats av gruppen Ordförandeskapets vänner om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser (9952/18).

    Romförklaringen av den 25 mars 2017.

    Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).

    Unesco: ”Re|Shaping Cultural Policies: Advancing creativity for development.” Global rapport om 2005 års konvention (2018).

    FN:s resolution ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling” (2015)


    (1)  (i alfabetisk ordning)


    Top