Gemensamma bestämmelser för EU-fonder (2021–2027)

VIKTIGA PUNKTER

Fem politiska mål

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF stöder följande politiska mål:

• Ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom främjande av
  • innovativ och smart ekonomisk omvandling,
  • regional konnektivitet när det gäller informations- och kommunikationsteknik.
• En grönare och koldioxidsnål ekonomi och övergång till noll nettoutsläpp genom främjande av:
  • en ren och rättvis energiomställning,
  • gröna investeringar (med anknytning till bevarande av naturresurser),
  • blå investeringar (med anknytning till oceaner, hav och kuster),
  • en cirkulär ekonomi,
  • begränsning av och anpassning till klimatförändringarna,
  • riskförebyggande insatser och riskhantering,
  • en hållbar rörlighet i städerna,
• ett mer sammanlänkat Europa, genom att öka rörligheten,
• ett mer socialt och inkluderande Europa som genomför den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och
• ett Europa närmare medborgarna, som uppnås genom en hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ.

Klimatmål

Fonderna bör bidra till att integrera klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av EU:s budgetutgifter ska stödja klimatmål. I synnerhet måste EU:s medlemsstater tillhandahålla information om hur de stöder miljö- och klimatmål, med deras bidrag till det övergripande målet uttryckt i procent av deras totala anslag till Eruf och Sammanhållningsfonden. Om det inte gjorts tillräckliga framsteg för att uppnå dessa mål kommer medlemsstaten och Europeiska kommissionen överens om korrigerande åtgärder vid det årliga översynsmötet.

Huvudprinciper

Medlemsstaterna och kommissionen genomför budgetanslagen på grundval av följande principer:

• Delad förvaltning. Åtgärderna planeras gemensamt mellan kommissionen och medlemsstaterna. Medlemsstaterna ansvarar för genomförandet av åtgärderna och för ersättningen av utgifter till stödmottagarna, medan kommissionen övervakar genomförandet, ersätter medlemsstaterna och är slutgiltigt ansvarig för budgeten.
• Partnerskap och flernivåstyrning. Medlemsstaterna ska organisera och genomföra ett omfattande partnerskap med minst följande partner:
  • Myndigheter på regional nivå, lokal nivå och stadsnivå samt andra offentliga myndigheter.
  • Ekonomiska och sociala partner.
  • Relevanta organ som företräder det civila samhället, såsom miljöpartner, icke-statliga organisationer och organ som främjar social delaktighet, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.
  • Forskningsorganisationer och universitet.
• Horisontella principer. Dessa säkerställer att:
  • de grundläggande rättigheterna respekteras och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna efterlevs,
  • jämställdhet mellan kvinnor och män, jämställdhetsintegrering och integrering av ett jämställdhetsperspektiv samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas,
  • lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning under utarbetandet, genomförandet, övervakningen, rapporteringen och utvärderingen av programmen.

Partnerskapsavtal

Varje medlemsstat utarbetar ett partnerskapsavtal som fastställer hur den avser att använda Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFF på ett effektivt och ändamålsenligt sätt under perioden 2021–2027.

Programplanering

I samarbete med sina partner utarbetar medlemsstaterna finansieringsprogram för perioden 2021–2027 vilka ska lämnas till kommissionen senast tre månader efter det att partnerskapsöverenskommelsen har lämnats in. I förordningen fastställs regler bestämmelser om följande programplaneringsaspekter:

• Innehåll
• Godkännande
• Ändring
• Gemensamt stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO
• Överföring av medel, inklusive särskilda regler för överföringar från Eruf och ESF+ till FRO.

Territoriell utveckling

Den integrerade strategin för territoriell utveckling stärks och kan stödjas genom något av följande:

• Integrerad territoriell investering, som gör det möjligt för medlemsstaterna att kombinera finansiering från flera fonder, program eller prioriteringar inom samma program för att säkerställa en integrerad strategi för ett visst territorium.
• Lokalt ledd utveckling, som är ett verktyg som används på subregional nivå och som kompletterar det lokala stödet för att mobilisera och involvera lokala samhällen och organisationer, med fokus på:
  • kapacitetsuppbyggnad,
  • genomförande av insatser, och
  • strategisk förvaltning, övervakning och utvärdering, inbegripet kommunikation mellan berörda parter,
• Andra territoriella verktyg som tagits fram av medlemsstaten.

Tekniskt bistånd

På kommissionens initiativ får fonderna stödja förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation, synlighet samt administrativt och tekniskt bistånd som krävs för att genomföra förordningen, också i länder utanför EU när så är lämpligt.

På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder som krävs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet kapacitetsuppbyggnad hos partner och förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.

Fullgörande

Medlemsstaterna ska inrätta ett system som gör det möjligt för dem att övervaka, rapportera om och utvärdera prestation, bestående av

• output- och resultatindikatorer som är kopplade till specifika mål,
• delmål som ska uppnås till slutet av 2024 för outputindikatorer, och
• mål som ska uppnås till slutet av 2029 för output- och resultatindikatorer.

Övervakning

• Varje medlemsstat ska inrätta en övervakningskommitté inom tre månader efter det att ett program godkänts. Kommittéerna ska sammanträda minst en gång om året för att granska programmets framsteg med uppnåendet av dess mål. Medlemsstaten ska fastställa kommitténs sammansättning och måste säkerställa en balanserad representation av berörda organ och av partnernas företrädare.
• Varje medlem i övervakningskommittén ska ha en röst. Arbetsordningen ska reglera utövandet av rösträtten och de närmare bestämmelserna om förfarandet i övervakningskommittén.
• Kommissionens företrädare ska delta i egenskap av övervakare och rådgivare.
• Årliga översynsmöten mellan kommissionen och varje medlemsstat ska anordnas för att granska prestationen för varje program.

Utvärdering

Medlemsstaterna eller deras förvaltningsmyndigheter ska utvärdera programmen med hjälp av funktionellt oberoende experter i syfte att förbättra programmens kvalitet och genomförande.

Kommissionen ska genomföra sin egen halvtidsutvärdering av varje fond i slutet av 2024 och en efterhandsutvärdering senast den 31 december 2031. Utvärderingarna bygger på följande kriterier:

• ändamålsenlighet,
• effektivitet,
• relevans,
• samstämmighet,
• fördelar för EU.

Vid utvärderingarna får hänsyn också tas till inkludering, icke-diskriminering och synlighet.

Dessutom måste medlemsstaterna senast den 30 juni 2029 göra en utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag.

Synlighet

Varje medlemsstat ska se till att stödet synliggörs både i all verksamhet som rör insatser som får stöd från fonderna och att EU-medborgarna informeras om fondernas roll och resultat genom en enda webbportal som ger tillgång till alla program som involverar den medlemsstaten.

I synnerhet ska stödmottagare och organ som genomför finansieringsinstrument erkänna stöd från fonderna i enlighet med bestämmelserna i förordningen. Om de inte gör det har förvaltningsmyndigheten rätt att vidta åtgärder och annullera upp till 3 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

Ekonomiskt stöd

EU:s ekonomiska bidrag får utformas på något av följande sätt:

• Finansiering som inte är kopplad till kostnader, på grundval av antingen uppfyllande av villkor eller uppnående av resultat.
• Återbetalning av bidrag från medlemsstaterna till stödmottagarna.
• Återbetalning av programbidrag från förvaltningsmyndigheterna till finansieringsinstrument.
• Stödberättigande enhetskostnader.
• Enhetsbelopp som tydligt fastställts på förhand.
• Finansiering genom schablonbelopp som fastställts på förhand.
• En kombination av ovanstående.

Medlemsstaterna ska använda medlen för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, finansieringsinstrument eller priser (eller en kombination av dessa).

Stödberättigande

Utgifternas stödberättigande ska fastställas i nationella bestämmelser, utom när det finns särskilda regler i denna förordning eller fondspecifika förordningar.

Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från fonderna:

• Skuldräntor, med mindre undantag.
• Förvärv av mark till ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna, eller 15 % för övergivna tomter och före detta industritomter där det finns byggnader (ej tillämpligt om projektet omfattar miljöbevarande insatser).
• Mervärdesskatt (moms) utom för
  • insatser som understiger 5 000 000 (inklusive moms),
  • insatser som överstiger 5 000 000 (inklusive moms), när moms inte kan återkrävas enligt nationell lagstiftning, och
  • småprojektsfonder och investeringar som görs inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

Fondspecifika förordningar får fastställa ytterligare kostnader som inte berättigar till bidrag från den särskilda fonden.

Förvaltning och kontroll

Medlemsstaterna ska ha effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för sina program och ska bland annat ansvara för:

• att säkerställa att programmen fungerar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och de förtecknade nyckelkraven,
• att säkerställa att utgifterna är lagliga i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen,
• att förebygga, upptäcka, korrigera och rapportera oriktigheter, inbegripet bedrägerier,
• att säkerställa kvaliteten, korrektheten och tillförlitligheten hos övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorer,
• att se till att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker med hjälp av elektroniska system för datautbyte,
• att säkerställa offentliggörande av information,
• att ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som krävs för verifieringskedjan bevaras.

Kommissionen måste bland annat

• vara övertygad om att medlemsstaterna har effektiva, ändamålsenliga och överensstämmande förvaltnings- och kontrollsystem,
• genomföra revisioner inom tre år efter det att räkenskaperna har godtagits, utom när det finns misstanke om bedrägerier.

Förvaltningsmyndigheterna ansvarar bland annat för att

• välja ut insatser,
• utföra programförvaltning,
• stödja övervakningskommitténs arbete,
• övervaka förmedlande organ,
• på ett säkert sätt registrera uppgifter om varje insats för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner.

I förordningen fastställs detaljerade regler för revisioner som utförs av nationella revisionsmyndigheter, däribland

• insatsrevisioner,
• rutiner för samordnad granskning,
• användning av nationella förvaltningssystem genom förbättrade proportionella åtgärder.

Ekonomisk förvaltning

I förordningen fastställs detaljerade regler, bland annat för

• budgetåtaganden,
• återbetalning,
• regler för betalningar till medlemsstater,
• typer av betalningar och gemensamma regler för betalningar,
• bidrag från EU på grundval av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser, och av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna,
• avbrott och innehållanden,
• innehåll i, inlämning av och granskning av räkenskaper,
• beräkning av saldot,
• finansiella korrigeringar,
• principer, regler, förfaranden och undantag när det gäller tillbakadragande.

Budgetram

Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden stöder målet för investeringen för sysselsättning och tillväxt som tilldelats alla nomenklaturer för statistiska territoriella enheter i regioner på nivå 2 enligt vad som anges i förordning (EG) nr 1059/2003 (se sammanfattning).

Framför allt anslås medel från Eruf och ESF+ till följande tre kategorier av regioner:

• Mindre utvecklade regioner vars bruttonationalprodukt (BNP) per capita är mindre än 75 % av genomsnittet för EU-27 (alla 27 medlemsstater).
• Övergångsregioner, vars BNP per capita ligger mellan 75 % och 100 % av genomsnittet för EU-27.
• Mer utvecklade regioner, vars BNP per capita överstiger 100 % av genomsnittet för EU-27.

Sammanhållningsfonden stöder de medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita, mätt i köpkraftsstandarder och beräknad på grundval av EU-siffror för perioden 2015–2017, är mindre än 90 % av den genomsnittliga bruttonationalinkomsten per capita i EU-27 för samma referensperiod.

I förordningen anges också bestämmelser om följande:

• Medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
• Medel för målet Investering för sysselsättning och tillväxt och för Interreg.
• Möjligheter att föra över medel.
• Fastställande av medfinansieringsgrader.

Översyn

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd måste se över förordningen senast den 31 december 2027.

Ytterligare flexibilitet för att hantera konsekvenserna av Rysslands oprovocerade och orättfärdiga invasion av Ukraina

Ändringsförordning (EU) 2022/2039 strävar efter att lätta bördan för medlemsstaternas budgetar och underlätta genomförandet av åtgärder som tar itu med de utmaningar som uppstår till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina.

• Förfinansieringen höjs för program som får stöd från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt, med 0,5 % år 2022 och med 0,5 % år 2023 av det totala stöd från fonderna som fastställs i beslutet om godkännande av programmet i alla medlemsstater.
• En EU-medfinansieringsgrad på upp till 100 % möjliggörs till och med den 30 juni 2024 för separata prioriteringar som fastställts inom program som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare. Minst 30 % av stödet inom prioriteringen måste beviljas stödmottagare som är lokala myndigheter eller organisationer i det civila samhället som är verksamma i lokalsamhällen. Det totala belopp som planerats för sådana prioriteringar i en medlemsstat får inte överstiga 5 % av det ursprungliga nationella anslaget till medlemsstaten från Eruf och ESF+ tillsammans. Medfinansieringsgraden på upp till 100 % kommer att ses över senast den 30 juni 2024.
• Åtgärder med en totalkostnad som överstiger 1 miljon euro som valts ut för stöd enligt förordning (EU) nr 1303/2013 och som inletts före den 29 juni 2022 är berättigade till stöd under programperioden 2021-2027, och förvaltningsmyndigheten kan bevilja direkt stöd, förutsatt att vissa viktiga villkor är uppfyllda.

Stöd till energi till överkomliga priser (SAFE)

Ändringsförordningen (EU) 2023/435 är ett led i en bredare politisk förändring som syftar till att hantera EU:s energiberoende i förhållande till Ryssland.

Medlemsländer tillåts specifikt att använda 7,5 % av anslaget för sammanhållningspolitiken under 2021–2027 i syfte att bidra till målen i REPowerEU. Sådana åtgärder bör fortsätta att uppfylla de fondspecifika reglerna, inbegripet principen om att ”inte orsaka betydande skada”.

Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP)

Genom ändringsförordning (EU) 2024/795 inrättas initiativet för den europeiska plattformen för strategisk teknik, som syftar till att stärka EU:s suveränitet och säkerhet, påskynda dess gröna och digitala omställningar, stärka dess konkurrenskraft och minska dess strategiska beroende inom tre strategiska industriområden: digital innovation och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik och bioteknik. Den gör det möjligt att utnyttja resurser från befintliga EU-program utan att behöva skapa nya fonder och fastställer specifika regler för projekt inom dessa områden. Projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel (EU-kvalitetsmärket som tilldelas högkvalitativa projekt som bidrar till plattformens mål, vilket kommer att ge dem synlighet och bidra till att attrahera alternativa eller ytterligare offentliga och privata investeringar) kan dra nytta av bättre tillgång till EU-finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera instrument.