(1)

Rådets direktiv 2006/112/EG (3) tillåter medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa sina särskilda ordningar för små företag i enlighet med gemensamma bestämmelser och med sikte på en närmare harmonisering. Dessa bestämmelser är emellertid föråldrade och minskar inte regelbördan för små företag, eftersom de utformades för ett gemensamt system för mervärdesskatt baserat på beskattning i ursprungsmedlemsstaten.

(2)

Kommissionen tillkännagav i sin handlingsplan för mervärdesskatt ett omfattande paket med förenklade regler för små företag som syftar till att minska deras administrativa börda och bidrar till att skapa ett skatteklimat som underlättar deras tillväxt och utvecklingen av gränsöverskridande handel. Paketet med förenklade regler innefattar en översyn av den särskilda ordningen för små företag som beskrivs i meddelandet om uppföljningen av handlingsplanen om mervärdesskatt. Översynen av den särskilda ordningen för små företag är därför en viktig del av det reformpaket som anges i handlingsplanen för mervärdesskatt.

(3)

För att hantera frågan om den oproportionerliga regelbördan för små företag som är undantagna från skatteplikt bör även de erbjudas vissa förenklingsåtgärder.

(4)

Den särskilda ordningen för små företag medger för närvarande bara att undantag från skatteplikt beviljas företag som är etablerade i den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas. Detta har en negativ inverkan på konkurrensen på den inre marknaden för företag som inte är etablerade i den medlemsstaten. För att hantera detta och förhindra ytterligare snedvridningar bör små företag som är etablerade i andra medlemsstater än den där mervärdesskatten ska betalas också ha rätt till undantag från skatteplikt.

(5)

Om en beskattningsbar person omfattas av det ordinarie mervärdesskattesystemet i sin etableringsmedlemsstat men utnyttjar undantaget från mervärdesskatteplikt för små företag i en annan medlemsstat, bör avdraget för ingående mervärdesskatt återspegla en koppling till den beskattningsbara personens beskattade leveranser och tillhandahållanden. I fall då sådana beskattningsbara personer gör inköp i sin etableringsmedlemsstat som är kopplade till leveranser och tillhandahållanden som är undantagna från skatteplikt i andra medlemsstater, bör det därför inte vara möjligt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt.

(6)

Små företag kan bara utnyttja undantaget från skatteplikt om deras årsomsättning understiger det tröskelvärde som tillämpas av den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas. När medlemsstaterna fastställer sina tröskelvärden bör de följa de regler om tröskelvärden som fastställs i direktiv 2006/112/EG. De reglerna, av vilka merparten infördes år 1977, är inte längre lämpliga.

(7)

I förenklingssyfte har ett antal medlemsstater tillfälligt fått tillstånd att tillämpa ett högre tröskelvärde än det som tillåts i direktiv 2006/112/EG. Eftersom det inte är lämpligt att fortsätta att ändra allmänna regler genom att använda åtgärder som beviljats genom undantag, bör reglerna om tröskelvärden uppdateras.

(8)

Medlemsstaterna bör kunna fastställa sina nationella tröskelvärden för undantaget från skatteplikt på den nivå som lämpar sig bäst för deras ekonomiska och politiska omständigheter, med förbehåll för det övre tröskelvärde som föreskrivs i detta direktiv. I detta avseende bör det klargöras att om medlemsstaterna tillämpar olika tröskelvärden för olika sektorer ska detta ta sin utgångspunkt i objektiva kriterier. Om en beskattningsbar person omfattas av mer än ett sektoriellt tröskelvärde bör medlemsstaterna säkerställa att den beskattningsbara personen endast kan använda sig av ett av dessa tröskelvärden. De bör även säkerställa att deras tröskelvärden inte är olika för etablerade och icke-etablerade beskattningsbara personer.

(9)

Tröskelvärdet för årsomsättningen, vilket ligger till grund för det undantag från skatteplikt som inrättats genom den särskilda ordning som fastställs i detta direktiv, består enbart av det sammanlagda värdet av de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av ett småföretag i den medlemsstat där undantaget från skatteplikt beviljas. Snedvridningar av konkurrensen skulle kunna uppkomma om ett företag som inte är etablerat i den medlemsstaten kunde omfattas av ett sådant undantag från skatteplikt oberoende av vilken omsättning det har i andra medlemsstater. För att minska sådana snedvridningar av konkurrensen och som ett skydd för skatteintäkterna bör endast de företag vars årsomsättning i unionen understiger ett visst tröskelvärde ha rätt till undantag från skatteplikt i en medlemsstat där de inte är etablerade. Företag vars omsättning i den medlemsstat där de är etablerade understiger det nationella tröskelvärdet bör kunna fortsätta göra leveranser och tillhandahållanden som är undantagna från skatteplikt i den medlemsstaten oavsett vilken omsättning de har i andra medlemsstater, även om deras totala omsättning överskrider tröskelvärdet för omsättning i unionen.

(10)

För att möjliggöra en effektiv kontroll av tillämpningen av undantaget från skatteplikt och för att säkerställa att medlemsstaterna har tillgång till nödvändig information bör beskattningsbara personer som vill utnyttja undantaget från skatteplikt i en medlemsstat där de inte är etablerade vara skyldiga att lämna en förhandsanmälan till den medlemsstat där de är etablerade. I förenklingssyfte och för att minska kostnaderna för efterlevnad bör sådana beskattningsbara personer identifieras med hjälp av ett individuellt registreringsnummer endast i etableringsmedlemsstaten. Detta nummer kan, men måste inte, vara det individuella registreringsnumret för mervärdesskatt.

(11)

För att säkerställa att undantaget från skatteplikt och övervakningen av denna fungerar väl och att information överförs i tid bör rapporteringsskyldigheterna för beskattningsbara personer som utnyttjar undantaget från skatteplikt i en medlemsstat där de inte är etablerade anges tydligt. Detta bör göra det möjligt att befria beskattningsbara personer som uppfyller kraven från sådana skyldigheter och från registreringsskyldigheten i andra medlemsstater än etableringsmedlemsstaten. Medlemsstaterna bör dock kunna kräva att sådana icke-etablerade beskattningsbara personer som inte uppfyller de rapporteringsskyldigheter som fastställts särskilt för dem uppfyller de allmänna skyldigheter för registrering för och rapportering av mervärdesskatt som föreskrivs i nationell mervärdesskattelagstiftning.

(12)

För att undvika inkonsekvenser vid beräkningen av den årsomsättning i medlemsstaten som ska tjäna som referensnivå för tillämpningen av undantaget från skatteplikt, och av årsomsättningen i unionen, bör det anges vilka delar av omsättningen som ska beaktas.

(13)

För att förhindra att reglerna om undantaget från skatteplikt för små företag kringgås och för att bevara syftet med det undantaget bör en beskattningsbar person, oavsett huruvida personen är etablerad i den medlemsstat som beviljar undantaget, inte kunna omfattas av undantaget från skatteplikt om det nationella tröskelvärde som anges där har överskridits under det föregående kalenderåret. Av samma skäl bör en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat som beviljar undantaget från skatteplikt inte kunna omfattas av undantaget från skatteplikt om tröskelvärdet för årsomsättningen i unionen har överskridits under det föregående kalenderåret.

(14)

För att säkerställa en gradvis övergång för små företag från undantaget från skatteplikt till skatteplikt, bör beskattningsbara personer få fortsätta att omfattas av undantaget från skatteplikt för små företag under en begränsad tid om deras omsättning inte överskrider det nationella tröskelvärdet med mer än en viss procentandel av det tröskelvärdet. Eftersom tröskelvärdesnivåerna kan skilja sig mellan medlemsstaterna bör medlemsstaterna kunna välja att tillämpa en av de två föreslagna procentandelarna så länge tillämpningen av procentandelen inte medför att den skattebefriade beskattningsbara personens omsättning överstiger ett visst fastställt belopp. Om tröskelvärdet för årsomsättningen i unionen överskrids under ett kalenderår är det, med tanke på tröskelvärdets funktion som skydd för skatteintäkterna, nödvändigt att undantaget från skatteplikt upphör att vara tillämplig från och med den tidpunkten.

(15)

I fall då ett undantag från skatteplikt är tillämpligt bör små företag som utnyttjar undantaget från skatteplikt i etableringsmedlemsstaten åtminstone ha tillgång till ett förfarande för registrering av mervärdesskatt inom en viss tidsram. Medlemsstaterna bör i särskilda fall kunna förlänga denna tidsram om det krävs djupgående kontroller för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt.

(16)

Små företag som utnyttjar undantaget från skatteplikt i etableringsmedlemsstaten bör åtminstone ha tillgång till förenklade rapporteringsskyldigheter.

(17)

Utöver beviljande av ett undantag från mervärdesskatteplikt tillåter de särskilda ordningarna också graderade skattelättnader. Graderade skattelättnader är en källa till komplexitet och bidrar knappast till att minska små företags regelbörda. Denna åtgärd bör därför tas bort.

(18)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att ge beskattningsbara personer rätten att välja mellan det allmänna mervärdesskattesystemet och den särskilda ordningen för små företag. Om den beskattningsbara personen utövar den rätten är det lämpligt att låta medlemsstaterna fastställa närmare regler och villkor för det valet.

(19)

Detta direktiv bör inte medföra några nya registrerings- eller rapporteringsskyldigheter för små företag som utnyttjar undantaget från skatteplikt endast i etableringsmedlemsstaten.

(20)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att minska regelbördan för små företag, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål.

(21)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (4) har medlemsstaterna åtagit sig att, i motiverade fall, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

(22)

För att säkerställa att de förenklingsåtgärder som anges i direktiv 2006/112/EG när det gäller den särskilda ordningen för små företag kan övervakas på ett korrekt sätt, är det nödvändigt att ändra rådets förordning (EU) nr 904/2010 (5) så att de relevanta behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har automatisk tillgång till de uppgifter som samlas in från beskattningsbara personer som omfattas av undantaget från mervärdesskatteplikt för små företag.

(23)

För att göra det enkelt för små företag att få tillgång till bestämmelserna om den särskilda ordningen för små företag i varje medlemsstat bör bestämmelserna offentliggöras på kommissionens webbplats.

(24)

Regionkommittén avgav ett yttrande den 10 oktober 2018 (6).

(25)

Direktiv 2006/112/EG och förordning (EU) nr 904/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 2.1 b ska led i ersättas med följande:

2.

Artikel 139 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 167a ska ändras på följande sätt:

4.

I artikel 169 ska led a ersättas med följande:

5.

I artikel 220a.1 ska följande led läggas till:

6.

I artikel 270 ska led a ersättas med följande:

7.

I artikel 272.1 ska led d utgå.

8.

I avdelning XII kapitel 1 ska följande avsnitt införas:

” Avsnitt -1

Definitioner

9.

I avdelning XII kapitel 1 avsnitt 2 ska rubriken ersättas med följande:

”Undantag från skatteplikt”.

10.

Artikel 282 ska ersättas med följande:

11.

I artikel 283.1 ska led c utgå.

12.

Artikel 284 ska ersättas med följande:

13.

Följande artiklar ska införas:

14.

Artiklarna 285, 286 och 287 ska utgå.

15.

Artikel 288 ska ersättas med följande:

16.

Följande artikel ska införas:

17.

I artikel 290 ska andra meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får fastställa närmare regler och villkor för tillämpningen av det valet.”

18.

Artiklarna 291 och 292 ska utgå.

19.

I avdelning XII kapitel 1 ska följande avsnitt införas:

” Avsnitt 2a

Förenkling av skyldigheterna för små företag som är undantagna från skatteplikt

20.

I avdelning XII kapitel 1 ska avsnitt 3 utgå.

21.

I artikel 314 ska led c ersättas med följande:

22.

I artikel 334 ska led c ersättas med följande:

1.

Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

2.

I artikel 21 ska följande punkt införas:

3.

I artikel 31 ska följande punkt införas:

4.

Artikel 32.1 ska ersättas med följande:

5.

Följande kapitel ska införas:

” KAPITEL Xa

BESTÄMMELSER AVSEENDE DEN SÄRSKILDA ORDNINGEN I AVDELNING XII KAPITEL 1 I DIREKTIV 2006/112/EG