9.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/3

(1)

Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i enlighet med artikel 87 i fördraget förklara att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd, på vissa villkor är förenligt med den gemensamma marknaden och undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(2)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget i ett stort antal beslut och fått tillräckliga erfarenheter för att kunna fastställa generella kriterier för vilka former av stöd till små och medelstora företag som är förenliga med den gemensamma marknaden. Detta gäller stöd i form av investeringsstöd i och utanför stödområden, stöd i form av riskkapitalordningar och stöd inom området forskning, utveckling och innovation, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (3) och, när det gäller utvidgningen av tillämpningsområdet för den förordningen till att omfatta stöd till forskning och utveckling, genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (4), genomförandet av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital (5), genomförandet av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (6) samt genomförandet av gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (7).

(3)

Kommissionen har också fått tillräcklig erfarenhet av tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd till utbildning, sysselsättningsstöd, stöd till miljöskydd, stöd till forskning, utveckling och innovation samt regionalstöd såväl när det gäller små och medelstora företag som stora företag, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (8), kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd (9), kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 av den 24 oktober 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt regionalt investeringsstöd (10), gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling (11), gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön från 2001 (12), gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd från 2008 (13) och riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (14).

(4)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av dessa bestämmelser är det nödvändigt att anpassa vissa av villkoren i förordningarna (EG) nr 68/2001, 70/2001, 2204/2002 och 1628/2006. För att förenkla tillämpningen och ge kommissionen bättre kontroll över stödet bör dessa förordningar ersättas med en enda förordning. En förenkling torde uppnås bland annat genom de gemensamma harmoniserade definitioner och gemensamma övergripande bestämmelser som föreskrivs i kapitel I i denna förordning. För att garantera enhetligheten i lagstiftningen om statligt stöd bör definitionerna av stöd och stödordning vara desamma som definitionerna av dessa begrepp i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (15). Denna förenkling är viktig för att säkerställa att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ger resultat, särskilt för små och medelstora företag.

(5)

Denna förordning bör undanta allt stöd som uppfyller alla relevanta villkor i förordningen och alla stödordningar, förutsatt att allt individuellt stöd som kan beviljas enligt dessa stödordningar uppfyller alla relevanta villkor i förordningen. För att säkerställa insyn och en effektivare övervakning av stöd, bör alla individuella stödåtgärder som beviljas i enlighet med denna förordning innehålla en tydlig hänvisning till den tillämpliga bestämmelsen i kapitel II och till den nationella lagstiftning som det individuella stödet baserar sig på.

(6)

För att kommissionen ska kunna övervaka genomförandet av denna förordning bör medlemsstaterna till den lämna alla nödvändiga uppgifter om de åtgärder som genomförs enligt förordningen. Om en medlemsstat inte lämnar uppgifter om stödåtgärderna inom en rimlig tidsfrist, kan detta anses vara ett tecken på att villkoren i förordningen inte följs. En sådan underlåtenhet kan därför leda till att kommissionen beslutar att tills vidare upphäva tillämpningen av förordningen, eller den relevanta delen av förordningen, för den berörda medlemsstaten och att alla efterföljande stödåtgärder, inklusive nya individuella stödåtgärder som beviljas på grundval av stödordningar som tidigare omfattats av denna förordning, måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88 i fördraget. Så snart medlemsstaten har lämnat korrekta och fullständiga uppgifter bör kommissionen låta förordningen bli fullt tillämplig igen.

(7)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna förordning bör inte hindra medlemsstaterna från att ändå anmäla stöd vars mål motsvarar de mål som omfattas av denna förordning. Kommissionen kommer att bedöma sådant stöd framför allt på grundval av de villkor som anges i denna förordning och i överensstämmelse med de kriterier som fastställs i särskilda riktlinjer eller rambestämmelser som kommissionen antagit, i de fall då åtgärden i fråga omfattas av ett sådant särskilt instrument.

(8)

Denna förordning bör inte gälla exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter i förhållande till importerade produkter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd till att skapa och driva ett distributionsnät i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad bör normalt inte utgöra exportstöd.

(9)

Denna förordning bör omfatta praktiskt taget alla branscher. Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn bör förordningen endast ge undantag för stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

(10)

Mot bakgrund av de särskilda regler som gäller primär produktion av jordbruksprodukter bör denna förordning inom jordbrukssektorn endast ge undantag för stöd till forskning och utveckling, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning, stöd till miljöskydd och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder i den mån dessa stödkategorier inte omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (16).

(11)

Mot bakgrund av likheterna mellan bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och andra produkter bör denna förordning gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(12)

Varken arbetsuppgifter som måste utföras på jordbruksföretaget för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet eller försäljning i första ledet till återförsäljare och förädlare bör vid tillämpningen av denna förordning anses som bearbetning eller saluföring. Europeiska gemenskapernas domstol har fastslagit att så snart gemenskapen har lagstiftat om en gemensam organisation av marknaden för en viss jordbrukssektor, är medlemsstaterna skyldiga att avstå från att vidta åtgärder som kan undergräva den eller skapa undantag till den. Denna förordning bör därför inte gälla stöd vars storlek fastställs på grundval av priset på eller mängden produkter som köps eller släpps ut på marknaden, och inte heller stöd som är kopplat till skyldigheten att det måste delas med primärproducenter.

(13)

Mot bakgrund av rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (17) bör denna förordning inte gälla stöd som främjar verksamheter inom kolsektorn, med undantag för stöd till utbildning, stöd till forskning, utveckling och innovation samt miljöstöd.

(14)

Om en regional stödordning sägs syfta till att genomföra regionala mål, men riktas till vissa ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför bör regionala stödordningar som riktas till vissa ekonomiska sektorer samt regionalstöd som beviljas för verksamheter inom stålsektorn, inom varvssektorn, enligt tillkännagivandet från kommissionen om förlängning av rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin (18), och inom syntetfibersektorn inte vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Turistsektorn spelar dock en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet särskilt positiva effekter på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet bör därför vara undantagna från anmälningsskyldigheten.

(15)

Stöd till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (19) bör bedömas enligt de riktlinjerna för att undvika att de kringgås. Stöd till sådana företag bör således inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna när de beviljar små och medelstora företag stöd som omfattas av denna förordning, bör definitionen av vad som ska anses utgöra ett företag i svårigheter förenklas jämfört med den definition som används i riktlinjerna. Vid tillämpningen av denna förordning bör dessutom små och medelstora företag som har existerat under kortare tid än tre år inte betraktas som företag i svårigheter vad avser den perioden, om de inte uppfyller villkoren i relevant nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. Denna förenkling bör inte påverka riktlinjernas klassificering av dessa små och medelstora företag i fråga om stöd som inte omfattas av denna förordning och bör inte heller påverka denna förordnings klassificering av stora företag som företag i svårigheter, eftersom de fortsätter att omfattas av den fullständiga definitionen i riktlinjerna.

(16)

Kommissionen måste se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset. Denna förordnings tillämpningsområde bör därför inte omfatta stöd till mottagare som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Allt stöd för särskilda ändamål som betalas ut till en sådan mottagare och varje stödordning som inte innehåller en bestämmelse som uttryckligen utesluter sådana stödmottagare omfattas därför även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna bestämmelse bör inte påverka de berättigade förväntningarna hos stödmottagare som inte har oreglerade återbetalningskrav.

(17)

För att garantera en konsekvent tillämpning av gemenskapens regler för statligt stöd och för att förenkla handläggningen bör man harmonisera definitionerna av begrepp som är relevanta för de olika kategorier av stöd som omfattas av denna förordning.

(18)

Vid beräkningen av stödnivån bör alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Vid beräkning av stödnivån bör stöd som betalas ut i flera omgångar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som ska användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i ett stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (20).

(19)

Om stöd ges i form av befrielse från eller nedsättning av skatter som ska betalas i framtiden, bör diskonteringen av de olika delarna av stödet göras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras. Om det är fråga om befrielse från eller nedsättning av framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken referensränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som betalas ut ett visst år kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande referensräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(20)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast gälla stöd som är överblickbart. Överblickbart stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras. Framför allt stöd som ingår i lån bör betraktas som överblickbart om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som anges i meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor. Stöd som ingår i skatteåtgärder bör anses vara överblickbart om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att tillämpligt tröskelvärde inte överskrids. I fall av nedsättning av miljöskatter som inte omfattas av ett tröskelvärde för individuell anmälan enligt denna förordning behövs något tak inte anges för åtgärden för att den ska anses vara överblickbar.

(21)

Stöd som ingår i garantiordningar bör betraktas som överblickbart när metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten efter anmälan har godkänts av kommissionen. För regionalt investeringsstöd gäller detta även när kommissionen har godkänt beräkningsmetoden efter antagandet av förordning (EG) nr 1628/2006. Kommissionen kommer att undersöka sådana anmälningar på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (21). Stöd som ingår i garantiordningar bör också anses vara överblickbart om stödmottagaren hör till kategorin små och medelstora företag och bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i punkt 3.3 och 3.5 i det tillkännagivandet.

(22)

På grund av svårigheterna att beräkna bruttobidragsekvivalenten för stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet bör dylikt stöd omfattas av denna förordning endast om det totala belopp som beviljas i lån med återbetalningsskyldighet ligger under det individuella tröskelvärdet för anmälan och den högsta tillåtna stödnivå som anges i denna förordning.

(23)

Stora stödbelopp bör även i fortsättningen bedömas individuellt av kommissionen, eftersom det är större risk för att sådant stöd snedvrider konkurrensen. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som omfattas av denna förordning. Därvid bör hänsyn tas till vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekter på konkurrensen. Allt stöd som överstiger tröskelvärdena omfattas även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(24)

För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör tröskelvärdena så långt det är möjligt uttryckas i stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Eftersom det är svårt att fastställa de stödberättigande kostnaderna för stöd i form av riskkapital, bör tröskelvärdet för sådant stöd formuleras som högsta tillåtna stödbelopp.

(25)

Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör tröskelvärdena, uttryckta i stödnivåer eller stödbelopp, fastställas till en nivå som ger en balans mellan målsättningen att skapa minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och målsättningen att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller ett sammanhållningsproblem. Tröskelvärdet för regionalt investeringsstöd bör fastställas till en nivå som tar hänsyn till stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(26)

Vid bedömningen av om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det totala offentliga stöd som beviljats för det understödda projektet eller den understödda verksamheten, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

(27)

Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika kategorier av stöd som omfattas av förordningen kan kumuleras. När det gäller kumulering av stöd som omfattas av denna förordning med annat statligt stöd, bör man beakta kommissionens beslut om att godkänna det stöd som inte omfattas av denna förordning och de regler om statligt stöd som det beslutet grundar sig på. Särskilda bestämmelser bör gälla för kumulering av stöd för arbetstagare med funktionshinder med andra kategorier av stöd, särskilt investeringsstöd, som kan beräknas på grundval av lönekostnaderna i fråga. Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader och stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader.

(28)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som en stimulans till ytterligare utveckling av verksamheter eller projekt bör förordningen inte gälla stöd till verksamheter som stödmottagaren skulle bedriva även på rena marknadsvillkor. När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som beviljas små eller medelstora företag bör en sådan stimulans anses föreligga om det aktuella företaget har lämnat in en ansökan till medlemsstaten innan det börjat genomföra det understödda projektet eller de understödda verksamheterna. När det gäller stöd i form av riskkapital till förmån för små och medelstora företag säkerställer villkoren i denna förordning att riskkapitalåtgärden kommer att få en stimulanseffekt. Det gäller särskilt de villkor som avser investeringsbeloppen per målföretag, i vilken grad privata investerare deltar, företagets storlek och vilken fas av företagets verksamhet som finansieras.

(29)

När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som ges till ett stort företag bör medlemsstaten, förutom de villkor som gäller små och medelstora företag, också se till att företaget i en intern handling har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens bärkraft med eller utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller verksamheten har ökat påtagligt i storlek eller omfattning eller att det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. När det gäller regionalstöd kan man också fastställa att ett stöd har en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.

(30)

När det gäller stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder bör en stimulanseffekt anses föreligga om stödåtgärden leder till en nettoökning av antalet arbetstagare med sämre förutsättningar eller personer med funktionshinder som anställs av berört företag eller om stödet leder till ytterligare kostnader för anläggningar eller utrustning avsedda för arbetstagare med funktionshinder. Om ett företag som ges stöd i form av lönesubventioner för att anställa arbetstagare med funktionshinder redan har fått sådant stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder som antingen uppfyllde villkoren i förordning (EG) nr 2204/2002 eller hade godkänts individuellt av kommissionen, antas det vid tillämpningen av denna förordning att villkoret om en nettoökning av antalet arbetstagare med funktionshinder, som uppfylldes för de förutvarande stödåtgärderna, fortfarande uppfylls.

(31)

Skattemässiga stödåtgärder bör omfattas av särskilda villkor när det gäller stimulanseffekten, eftersom dylikt stöd ges på grundval av andra förfaranden än andra stödkategorier. Nedsättningar av miljöskatter som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (22) och som omfattas av denna förordning, bör antas ha stimulanseffekt med hänsyn till att skattenedsättningarna åtminstone indirekt bidrar till att förbättra miljöskyddet genom att göra det möjligt att anta eller fortsätta tillämpa den övergripande skatteordningen i fråga och därmed uppmuntra de företag som omfattas av miljöskatten att minska sina utsläpp.

(32)

Eftersom det är svårt att fastställa om stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag har någon stimulanseffekt, bör denna form av stöd inte omfattas av denna förordning. När stödet anmäls kommer kommissionen att granska om det finns en sådan stimulanseffekt på grundval av de kriterier som fastställs i tillämpliga riktlinjer, rambestämmelser eller andra gemenskapsinstrument.

(33)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98 är det på sin plats att utforma ett standardformulär för medlemsstaterna att använda när de lämnar sammanfattande uppgifter till kommissionen i enlighet med denna förordning så snart en stödordning eller stöd för särskilda ändamål genomförs. Formuläret för sammanfattande uppgifter bör användas för att offentliggöra åtgärden i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet. De sammanfattande uppgifterna bör sändas till kommissionen i elektroniskt format med användning av den fastställda IT-tillämpningen. Den berörda medlemsstaten bör på Internet offentliggöra den fullständiga texten till en sådan stödåtgärd. Om det är fråga om stöd för särskilda ändamål får företagshemligheter strykas. Namnet på stödmottagaren och stödbeloppet bör dock inte betraktas som företagshemligheter. Medlemsstaterna bör se till att en sådan text finns tillgänglig på Internet så länge som stödåtgärden gäller. Med undantag för stöd i form av skatteåtgärder bör beslutet om att bevilja stöd också innehålla en hänvisning till de bestämmelser i kapitel II i denna förordning som är relevanta för det beslutet.

(34)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll bör kommissionen fastställa särskilda krav på utformningen av och innehållet i de årliga rapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Det bör också fastställas regler för de register som medlemsstaterna bör föra över de stödordningar och individuella stöd som undantas genom denna förordning, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 15 i förordning (EG) nr 659/1999.

(35)

Det är nödvändigt att fastställa ytterligare villkor som bör uppfyllas av alla stödåtgärder somär undantagna genom denna förordning. Med beaktande av artikel 87.3 a och 87.3 c i fördraget bör dylikt stöd stå i proportion till de marknadsmisslyckanden eller nackdelar som ska åtgärdas för att det ska anses ligga i gemenskapens intresse. Det är därför lämpligt att i samband med investeringsstöd begränsa förordningens tillämpningsområde till stöd som ges för vissa materiella och immateriella investeringar. Mot bakgrund av överkapaciteten inom vägtransport- och lufttransportsektorerna i gemenskapen och de särskilda problemen med snedvridning av konkurrensen inom dessa sektorer, bör transportmedel och transportutrustning inte betraktas som stödberättigande investeringskostnader för företag som främst är verksamma inom dessa transportsektorer. I samband med miljöstöd bör särskilda bestämmelser gälla för definitionen av anläggningstillgångar.

(36)

I enlighet med de principer som gäller för stöd som omfattas av artikel 87.1 i fördraget bör stöd anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(37)

För att inte gynna kapitalfaktorn på bekostnad av arbetsfaktorn i samband med en investering, bör denna förordning innehålla en möjlighet att mäta investeringsstöd till små och medelstora företag och regionalstöd på grundval antingen av investeringskostnaderna eller av kostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(38)

Miljöstödsordningar i form av skattenedsättningar, stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar, regionalt investeringsstöd, stöd till nystartade små företag, stöd till företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare eller stöd i form av riskkapital som beviljas en stödmottagare för ett särskilt ändamål kan få stora effekter för konkurrensen på den relevanta marknaden, eftersom det gynnar stödmottagaren på bekostnad av företag som inte har fått sådant stöd. Eftersom stöd för särskilda ändamål ges till ett enda företag är det sannolikt att det endast kommer att ha begränsade positiva strukturella effekter på miljön, anställning av arbetstagare med funktionshinder och arbetstagare med sämre förutsättningar, den regionala sammanhållningen samt misslyckanden på riskkapitalmarknaden. Därför bör stödordningar som gäller dessa stödkategorier undantas genom denna förordning, medan stöd för särskilda ändamål bör anmälas till kommissionen. Regionalstöd för särskilda ändamål bör dock undantas genom denna förordning, när detta stöd används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional investeringsstödordning. Den del av stödet som utgör stöd för särskilda ändamål bör begränsas till högst 50 % av det sammanlagda stöd som beviljas för investeringen.

(39)

Bestämmelserna i denna förordning om investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag bör inte ge någon möjlighet att höja den högsta tillåtna stödnivån genom en regional bonus, såsom var fallet i förordning (EG) nr 70/2001. De högsta tillåtna stödnivåer som anges i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd bör dock kunna beviljas även till små och medelstora företag, så länge villkoren för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd är uppfyllda. På motsvarande sätt bör bestämmelserna om stöd för miljöinvesteringar inte ge någon möjlighet att höja de högsta tillåtna stödnivåerna genom en regional bonus. Det bör också vara möjligt att tillämpa de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd på projekt som har positiva effekter på miljön, så länge villkoren för att bevilja regionalt investeringsstöd är uppfyllda.

(40)

Statligt regionalstöd gynnar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och gemenskapen som helhet genom att söka avhjälpa de nackdelar mindre gynnade områden har. Statligt regionalstöd har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för en hållbar utveckling. Det gynnar grundandet av nya anläggningar, utvidgning av befintliga anläggningar, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i befintliga anläggningar.

(41)

För att hindra att stora regionala investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt i syfte att kringgå tröskelvärdena för anmälningsskyldighet enligt denna förordning, bör ett stort investeringsprojekt betraktas som ett enda investeringsprojekt när investeringen görs under en treårsperiod av ett eller flera företag och består av anläggningstillgångar kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara. Vid bedömningen av om en investering är ekonomiskt odelbar bör medlemsstaterna beakta de tekniska, funktionella och strategiska banden och den omedelbara geografiska närheten. Frågan om huruvida investeringen är ekonomiskt odelbar bör bedömas oberoende av ägarförhållanden. Detta innebär att bedömningen av om ett stort investeringsprojekt utgör ett enda investeringsprojekt bör vara densamma oavsett om projektet genomförs av ett företag, av fler än ett företag som delar på investeringskostnaderna eller av flera företag som svarar för kostnaderna för olika investeringar inom samma investeringsprojekt (till exempel om det rör sig om ett gemensamt företag).

(42)

Till skillnad från regionalstöd som bör begränsas till stödområden, bör investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag kunna beviljas både i stödområden och andra områden. Medlemsstaterna bör således kunna ge investeringsstöd i stödområden så länge de uppfyller antingen alla villkor för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd eller alla villkor för investerings- och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

(43)

Den ekonomiska utvecklingen av stödområdena bromsas av en relativt svagt utvecklad företagaranda och framför allt av att antalet nya företag som startas till och med understiger genomsnittssiffrorna. Det är därför nödvändigt att i denna förordning införa en kategori av stöd, som kan beviljas utöver regionalt investeringsstöd, för att uppmuntra stöd för bildandet av nya företag och för de tidiga utvecklingsfaserna för små företag i stödområdena. För att se till att detta stöd till nybildade företag i stödområden riktas på ett effektivt sätt bör denna kategori av stöd graderas i enlighet med de svårigheter som varje regionkategori har. För att stödet inte ska medföra en oacceptabel risk för snedvridning av konkurrensen, till exempel genom att befintliga företag undanträngs, bör det vara strikt begränsat till små företag, stödbeloppet bör vara begränsat och stödet bör minska med tiden. Stöd som enbart är avsett för nystartade små företag eller nybildade företag som startats av kvinnliga företagare, kan förleda befintliga små företag att upphöra med sin verksamhet och inleda den på nytt för att få denna kategori av stöd. Medlemsstaterna bör vara medvetna om denna risk och utforma stödordningarna på ett sådant sätt att detta problem undviks, till exempel genom att sätta begränsningar för ansökningar från ägare till nyligen nedlagda företag.

(44)

Gemenskapens ekonomiska utveckling kan hämmas av svag företagaranda inom vissa kategorier av befolkningen som är missgynnade på något sätt, exempelvis när det gäller att få tillgång till finansiering. Kommissionen har granskat om det finns ett eventuellt marknadsmisslyckande i detta avseende i fråga om en mängd olika kategorier av personer, och kan nu dra slutsatsen att särskilt kvinnor genomsnittligt sett startar färre företag i jämförelse med män, vilket det finns belägg för bland annat i statistiska uppgifter från Eurostat. Det är därför nödvändigt att i denna förordning ta med en kategori av stöd som stimulerar kvinnliga företagare att starta företag, för att åtgärda de specifika marknadsmisslyckanden som kvinnor drabbas av, i all synnerhet vad gäller tillgången till finansiering. Kvinnor står även inför speciella svårigheter kopplade till kostnader för vård av sina familjemedlemmar. Ett sådant stöd bör göra det möjligt att nå verklig och inte bara formell jämställdhet mellan män och kvinnor genom att minska den ojämlikhet som de facto finns när det gäller företagaranda, i linje med kraven i EG-domstolens rättspraxis. När denna förordning upphör att gälla kommer kommissionen att behöva ompröva huruvida tillämpningsområdet för detta undantag och kategorierna av berörda stödmottagare fortfarande är motiverade.

(45)

En hållbar utveckling är, tillsammans med konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, en av hörnstenarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Grunden för en hållbar utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och en förbättring av kvaliteten på miljön. Att främja miljöhållbarhet och bekämpa klimatförändring ökar försörjningssäkerheten och säkrar de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft och tillgång till energi till rimligt pris. Miljöskyddsområdet påverkas ofta av marknadsmisslyckanden i form av negativa externa effekter. Det är inte säkert att företagen under normala marknadsvillkor har någon drivkraft att minska sina utsläpp, eftersom en sådan minskning kan öka företagens kostnader. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader. Man kan se till att företagen internaliserar sina miljökostnader genom att införa miljölagstiftning eller skatter och avgifter. Det finns inte några fullständigt harmoniserade miljönormer på gemenskapsnivå, vilket leder till att företagen inte konkurrerar på lika villkor. Dessutom kan ett ännu bättre miljöskydd uppnås genom de initiativ som syftar till att gå längre än de obligatoriska gemenskapsnormerna, vilket kan skada de berörda företagens konkurrenskraft.

(46)

Mot bakgrund av att tillräcklig erfarenhet nu vunnits av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd bör anmälningsskyldigheten inte gälla för investeringsstöd som gör det möjligt för företagen att gå längre än gemenskapsnormerna eller att öka nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till förvärv av transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till kommande gemenskapsnormer, miljöstöd till investeringar i energisparande åtgärder, miljöstöd till investeringar i högeffektiv kraftvärme, miljöstöd till investeringar för att främja förnybara energikällor inklusive investeringsstöd för hållbara biobränslen, stöd för miljöstudier samt visst stöd i form av nedsättningar av miljöskatter.

(47)

Stöd i form av skattenedsättningar som gynnar miljöskydd och som omfattas av denna förordning bör, i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, begränsas till en period om tio år. Efter denna tioårsperiod bör medlemsstaterna utvärdera om skattenedsättningarna i fråga är lämpliga. Detta bör inte hindra att medlemsstaterna efter utvärderingen på nytt antar dessa åtgärder eller liknande åtgärder enligt denna förordning.

(48)

En korrekt beräkning av de extra investerings- eller produktionskostnaderna för att uppnå ett miljöskyddsmål är nödvändig för att avgöra om ett stöd är förenligt med artikel 87.3 i fördraget eller inte. I gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd anges att de stödberättigande kostnaderna bör begränsas till de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå en högre miljöskyddsnivå.

(49)

Med tanke på de svårigheter som kan uppkomma, särskilt när det gäller avdrag för fördelar som härrör från extra investeringar, bör en förenklad beräkningsmetod föreskrivas för beräkningen av de extra investeringskostnaderna. Dessa kostnader bör därför vid tillämpningen av denna förordning beräknas utan att man beaktar driftfördelar, kostnadsbesparingar eller ytterligare kompletterande produktion och utan att man beaktar driftkostnader som uppkommer under investeringens livstid. De högsta tillåtna stödnivåerna för de olika kategorierna av stöd till miljöinvesteringar har därför i denna förordning minskats systematiskt i förhållande till de högsta tillåtna stödnivåerna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd.

(50)

När det gäller miljöstöd för investeringar i energisparande åtgärder är det lämpligt att låta medlemsstaterna välja antingen den förenklade beräkningsmetoden eller den fullständiga kostnadsberäkningen, som är identisk med den som föreskrivs i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. Med tanke på de särskilda praktiska svårigheter som kan uppstå vid tillämpning av den fullständiga kostnadsberäkningsmetoden bör dessa kostnadsberäkningar vara bestyrkta av en extern revisor.

(51)

När denna förordning tillämpas på stöd för miljöinvesteringar i kraftvärme och stöd för miljöinvesteringar i förnybara energikällor bör de extra kostnaderna beräknas utan att man beaktar andra stödåtgärder som beviljats för samma stödberättigande kostnader, dock med undantag för annat stöd till miljöinvesteringar.

(52)

När det gäller investeringar i vattenkraftverk bör det noteras att de kan påverka miljön på två olika sätt. De har helt klart en potential i och med deras låga utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan kan sådana anläggningar också ha en negativ effekt till exempel på vattensystem och biologisk mångfald.

(53)

För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika gemenskapsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (23).

(54)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och en dynamisk ekonomi. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden som leder till att de små och medelstora företagen drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital (riskkapital eller lån), dels på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa kategorier av stöd till små och medelstora företag undantas genom denna förordning. Följaktligen är det motiverat att undanta sådant stöd från anmälningsskyldigheten och att, endast vid tillämpningen av denna förordning, anse att om stödbeloppet inte överstiger tröskelvärdet för anmälan, kan det antas att en stödmottagare, som omfattas av den definition av små och medelstora företag som anges i denna förordning, begränsas i sin utveckling av de typiska svårigheter som små och medelstora företag drabbas av på grund av marknadsmisslyckanden.

(55)

Med tanke på skillnaderna mellan små företag och medelstora företag bör olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer fastställas för de båda företagstyperna. Marknadsmisslyckanden som påverkar små och medelstora företag generellt, bland annat vad gäller tillgång till finansiering, medför ännu större hinder i utvecklingen av små företag i jämförelse med medelstora företag.

(56)

Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag tyder på att ett antal speciella misslyckanden föreligger på gemenskapens riskkapitalmarknad i fråga om vissa typer av investeringar i vissa skeden av ett företags utveckling. Dessa marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärsmodell och goda tillväxtutsikter. Den huvudsakliga orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga insatser, är ofullständig eller asymmetrisk information. Därför bör anmälningsskyldigheten på vissa villkor inte gälla riskkapitalordningar i form av affärsmässigt förvaltade investeringsfonder, med en tillräckligt stor andel från privata investerare i form av privat kapital som främjar vinstdrivande riskkapitalåtgärder i målföretag. Villkoren att investeringsfonderna bör vara affärsmässigt förvaltade och att deras riskkapitalåtgärder bör vara vinstdrivande bör inte hindra dem från att målinrikta sina verksamheter och uppmärksamma särskilda marknadssegment, exempelvis företag som bildats av kvinnliga företagare. Denna förordning bör inte påverka Europeiska investeringsfondens och Europeiska investeringsbankens status, såsom den definieras i gemenskapens riktlinjer för riskkapital.

(57)

Stöd till forskning, utveckling och innovation kan bidra till ekonomisk tillväxt, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 364/2004, gemenskapsramarna för statligt stöd för forskning och utveckling samt gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation har visat att på grund av att såväl små och medelstora företag som stora företag har begränsade möjligheter till forskning och utveckling kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att uppnå optimal produktion och leda till ineffektivitet. Sådan ineffektivitet avser i regel ”spill over”-effekter i form av positiva externa effekter/kunskap, ”spill over”-effekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och nätverksproblem.

(58)

Stöd till forskning, utveckling och innovation är av särskild betydelse, speciellt för små och medelstora företag, eftersom en av de strukturella nackdelarna för sådana företag består av att de kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, tekniköverföring och högt kvalificerad personal. Därför bör stöd till små och medelstora företag för forsknings- och utvecklingsprojekt, tekniska genomförbarhetsstudier och stöd för att täcka kostnader för industriell äganderätt samt stöd till nystartade, innovativa små företag, stöd för innovationsrådgivningstjänster och för innovationsstödjande tjänster samt stöd för att hyra in högkvalificerad personal på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten.

(59)

När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. När ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter bör det anges om uppgifterna ingår i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller om de inte hör till någon av dessa kategorier. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis följa ett kronologiskt mönster som går från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare skede av ett projekt kan således klassificeras som industriell forskning. Det är inte heller uteslutet att en uppgift som utförs i ett tidigare skede av projektet kan utgöra experimentell utveckling.

(60)

Inom jordbrukssektorn bör visst stöd till forskning och utveckling undantas om villkor liknande de som fastställs i de särskilda bestämmelserna för jordbrukssektorn i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är uppfyllda. Det bör föreskrivas att om dessa särskilda villkor inte är uppfyllda kan stöd undantas om det uppfyller de villkor som fastställs i de allmänna bestämmelserna om forskning och utveckling i denna förordning.

(61)

Främjande av utbildning och rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder och kompensation för merkostnader för anställning av arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik och socialpolitik.

(62)

Utbildning har i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar gemenskapsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i gemenskapens sysselsättningsstrategi. Utbildning, till exempel e-lärande, är också viktigt för skapande, förvärvande och spridning av kunskap, en kollektiv nyttighet av främsta vikt. Företagen i gemenskapen investerar i regel för lite i utbildning av de anställda, särskilt i fråga om allmän utbildning som inte leder till direkta och konkreta fördelar för företaget i fråga. Statligt stöd kan vara ett sätt att rätta till detta marknadsmisslyckande. Därför bör sådant stöd på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör stödnivåerna för stöd som är undantaget genom denna förordning höjas för små och medelstora företag. De särskilda villkor som gäller för utbildning inom sjötransportsektorn motiverar en särbehandling av denna sektor.

(63)

En åtskillnad kan göras mellan allmän och särskild utbildning. De tillåtna stödnivåerna bör variera beroende på vilken typ av utbildning det är fråga om och företagets storlek. Allmän utbildning ger färdigheter som kan överföras och förbättrar avsevärt den utbildade arbetstagarens möjligheter att få anställning. Stöd för detta ändamål medför mindre snedvridande effekter på konkurrensen, vilket innebär att högre stödnivåer kan undantas från anmälningsskyldigheten. Särskild utbildning, som främst ger fördelar för det enskilda företaget, medför större risk för snedvridning av konkurrensen och därför bör de stödnivåer som föranleder undantag från anmälningsskyldigheten vara mycket lägre. Utbildningen bör anses vara allmän även när den avser miljöförvaltning, miljöinnovation eller företagens sociala ansvar och därmed ökar stödmottagarens möjligheter att bidra till de allmänna miljömålen.

(64)

Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför finns det anledning för de offentliga myndigheterna att vidta åtgärder som stimulerar företagen att öka antalet anställda, särskilt när det gäller arbetstagare från dessa mindre gynnade kategorier. Personalkostnaderna utgör en del av de normala driftskostnaderna för alla företag. Det är därför särskilt viktigt att stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar har en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna för dessa kategorier av arbetstagare och inte endast ger företagen möjlighet att minska sina kostnader. Sådant stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden eller, när det gäller arbetstagare med funktionshinder, att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

(65)

Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner kan beräknas på grundval av den berörda arbetstagarens specifika grad av funktionshinder eller kan ges som en klumpsumma, under förutsättning att ingendera av dessa metoder leder till att stödet överstiger den högsta stödnivån för var och en av de berörda arbetstagarna.

(66)

Övergångsbestämmelser bör lämpligen fastställas för individuellt stöd som beviljats innan denna förordning trädde i kraft och som i strid med skyldigheten i artikel 88.3 i fördraget inte har anmälts. I och med upphävandet av förordning (EG) nr 1628/2006 bör det vara tillåtet att fortsätta tillämpa befintliga regionala stödordningar för investeringsstöd som omfattas av undantag enligt villkoren i den förordningen, enligt vad som anges i artikel 9.2 andra stycket i den förordningen.

(67)

Med tanke på kommissionens erfarenhet på detta område, särskilt på hur ofta det i allmänhet är nödvändigt att se över politiken på området statligt stöd, är det lämpligt att begränsa giltighetstiden för denna förordning. Om denna förordnings giltighetstid skulle löpa ut utan förlängning, bör stödordningar som redan är undantagna enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under ytterligare en sexmånadersperiod för att ge medlemsstaterna tid att anpassa sig.

(68)

Giltighetstiden för förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001 och förordning (EG) nr 2204/2002 löpte ut den 30 juni 2008 och förordning (EG) nr 1628/2006 bör upphöra att gälla.

Kapitel I

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 12

Kapitel II

Avsnitt 1

Artikel 13

Artikel 14

Avsnitt 2

Artikel 15

Avsnitt 3

Artikel 16

Avsnitt 4

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 19

Artikel 20

Artikel 21

Artikel 22

Artikel 23

Artikel 24

Artikel 25

Avsnitt 5

Artikel 26

Artikel 27

Avsnitt 6

Artikel 28

Artikel 29

Avsnitt 7

Artikel 30

Artikel 31

Artikel 32

Artikel 33

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 36

Artikel 37

Avsnitt 8

Artikel 38

Artikel 39

Avsnitt 9

Artikel 40

Artikel 41

Artikel 42

Kapitel III

Artikel 43

Artikel 44

Artikel 45

Bilaga I

Bilaga II

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till forskning och utveckling enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till stora investeringsprojekt enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Bilaga III

a)

Regionalstöd.

b)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

c)

Stöd för bildande av företag av kvinnliga företagare.

d)

Stöd till miljöskydd.

e)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och till små och medelstora företags deltagande i mässor.

f)

Stöd i form av riskkapital.

g)

Stöd till forskning, utveckling och innovation.

h)

Stöd till utbildning.

i)

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

a)

stöd till exportrelaterad verksamhet, det vill säga stöd som är direkt knutet till de kvantiteter som exporteras, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet,

b)

stöd som gynnar användningen av inhemska varor framför importerade.

a)

Stöd som gynnar verksamheter inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (24), med undantag för stöd till utbildning, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning, utveckling och innovation samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

b)

Stöd som gynnar verksamheter inom primär produktion av jordbruksprodukter, med undantag för stöd till utbildning, stöd i form av riskkapital, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd samt stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder i den mån dessa kategorier av stöd inte omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006.

c)

Stöd som gynnar verksamheter som avser bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:

d)

Stöd som gynnar verksamheter inom kolsektorn med undantag för stöd till utbildning, stöd till forskning, utveckling och innovation samt stöd till miljöskydd.

e)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn.

f)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom varvssektorn.

g)

Regionalstöd som gynnar verksamheter inom syntetfibersektorn.

a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för företag som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

b)

Stöd för särskilda ändamål till förmån för ett företag har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

c)

Stöd till företag i svårigheter.

a)

Om det är fråga om ett bolag med begränsat personligt ansvar för bolagsmännen, när över hälften av det tecknade kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

b)

om det är fråga om ett bolag med obegränsat personligt ansvar för bolagets skuld för åtminstone några av bolagsmännen, när över hälften av det bokföringsmässiga egna kapitalet har förlorats och mer än en fjärdedel av detta kapital har förlorats under de senaste tolv månaderna, eller

c)

för alla bolagsformer, när det uppfyller villkoren i nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande.

a)

stöd för särskilda ändamål, och

b)

anmälningspliktigt stöd som beviljas på grundval av en stödordning.

a)

personer som i enlighet med nationell lagstiftning har erkänts ha funktionshinder, eller

b)

personer som har en erkänd begränsning som härrör från fysiska, mentala eller psykiska funktionsnedsättningar.

a)

de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000,

b)

produkter som omfattas av KN-nummer 4502, 4503 och 4504 (korkprodukter),

c)

produkter avsedda att imitera eller ersätta mjölk och mjölkprodukter som avses i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (25)

a)

extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning, eller

b)

polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används, eller

c)

varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerad med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.

a)

Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

b)

Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

c)

Stöd som ingår i garantiordningar

d)

Stöd som ingår i skatteåtgärder, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

a)

Stöd som ingår i kapitaltillskott, utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser om riskkapital.

b)

Stöd som ingår i riskkapitalåtgärder, med undantag för stöd som uppfyller villkoren i artikel 29.

a)

Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

b)

Investeringsstöd för miljöskydd: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.

c)

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag: 2 miljoner euro per företag per projekt.

d)

Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per projekt.

e)

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt och till genomförbarhetsstudier:

f)

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt: 5 miljoner euro per företag per projekt.

g)

Stöd till utbildning: 2 miljoner euro per företag per utbildningsprojekt.

h)

Stöd för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.

i)

Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönekostnader: 10 miljoner euro per företag per år.

j)

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.

a)

Om ett målföretag har fått kapital genom en riskkapitalåtgärd som omfattas av artikel 29 och därefter, under de första tre åren efter den första riskkapitalinvesteringen, ansöker om stöd som omfattas av denna förordning, ska de tillämpbara tröskelvärdena eller högsta tillåtna stödbeloppen enligt denna förordning sänkas med 50 % generellt och med 20 % för målföretag i stödområden. Sänkningen ska inte överstiga det totala belopp som erhållits i form av riskkapital. Sänkningen ska inte gälla stöd till forskning, utveckling och innovation som är undantaget genom artiklarna 31–37.

b)

Stöd för nystartade innovativa företag får under de första tre åren efter det att stödet beviljats inte kumuleras med annat stöd som är undantaget genom denna förordning, med undantag för stöd som är undantaget enligt artikel 29 och stöd som är undantaget enligt artiklarna 31–37.

a)

Projektets eller verksamhetens storlek ökar påtagligt genom stödet.

b)

Projektets eller verksamhetens omfattning ökar påtagligt genom stödet.

c)

Det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerat i projektet eller verksamheten ökar påtagligt genom stödet.

d)

Slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt.

e)

Vad gäller regionalt investeringsstöd som avses i artikel 13, att projektet inte skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.

a)

Skatteåtgärden fastställer en laglig rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

b)

skatteåtgärden har antagits innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten inleds. Detta villkor ska inte vara tillämpligt i fråga om uppföljande ordningar på skatteområdet.

a)

en investering i materiella anläggningstillgångar och/eller immateriella tillgångar i samband med grundande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller

b)

förvärv av kapitaltillgångar som är direkt knutna till en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade köpts upp, om köparen är en oberoende investerare. Om det rör sig om ett litet företag som övertas av de ursprungliga ägarnas familj eller av tidigare anställda, ska villkoret att tillgångarna ska köpas av en oberoende investerare upphävas.

a)

De ska uteslutande utnyttjas i det företag som mottar stödet. Om det rör sig om regionalt investeringsstöd, ska de uteslutande utnyttjas i den anläggning som mottar stödet.

b)

De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.

c)

De ska köpas av tredje parter på marknadsvillkor utan att köparen har möjlighet att utöva kontroll över säljaren i den mening som avses i artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (28) eller vice versa.

d)

Investeringsstöd till små och medelstora företag måste tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år. Regionalt investeringsstöd måste tas upp som tillgångar i företagets balansräkning och förbli i den stödmottagande anläggningen i minst fem år eller i minst tre år när det gäller små och medelstora företag.

a)

Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.

b)

Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående tolv månaderna.

c)

Den sysselsättning som skapas ska bibehållas i minst fem år i stora företag och i minst tre år när det gäller små och medelstora företag.

a)

50 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 40 % av de stödberättigande investeringarna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för den berörda medlemsstaten godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag.

b)

25 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget och 20 % av de stödberättigande investeringarna i andra regioner som är berättigade till regionalstöd enligt den för den berörda medlemsstaten godkända regionalstödskartan för perioden 2007–2013, om stödmottagaren har färre än 750 anställda och/eller en omsättning under 200 miljoner euro, beräknad i enlighet med bilaga I till denna förordning.

a)

2 miljoner euro för små företag som har sin ekonomiska verksamhet i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 a i fördraget,

b)

1 miljon euro för små företag som har sin ekonomiska verksamhet i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 c i fördraget.

a)

35 % av de stödberättigande kostnaderna under de tre första åren efter det att företaget bildats och 25 % under de två åren därefter, i regioner som omfattas av artikel 87.3 a i fördraget,

b)

25 % av de stödberättigande kostnaderna under de tre första åren efter det att företaget bildats och 15 % under de två åren därefter, i regioner som omfattas av artikel 87.3 c i fördraget.

a)

Ränta på främmande kapital och utdelning på använt eget kapital som inte överstiger referensräntan.

b)

Avgifter för hyra av produktionsanläggningar och produktionsutrustning.

c)

Energi, vatten, värme, skatter (andra skatter än mervärdesskatt och bolagsskatt på företagsinkomster) och administrativa avgifter.

d)

Avskrivningar, avgifter för leasing av produktionsanläggningar och produktionsutrustning samt lönekostnader, förutsatt att ingen annan form av stöd beviljats för de underliggande investeringarna eller sysselsättningsskapande åtgärderna och rekryteringsåtgärderna.

a)

20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag,

b)

10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.

a)

Kostnaderna för investeringar i materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, eller

b)

de beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.

a)

75 % av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena.

b)

65 % av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (29).

c)

50 % av stödberättigande investeringar i regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 a i fördraget.

d)

40 % av stödberättigande investeringar i alla övriga regioner.

a)

Ränta på främmande kapital och en utdelning på använt eget kapital som inte överstiger referensräntan.

b)

Avgifter för hyra av produktionsanläggningar och produktionsutrustning.

c)

Energi, vatten, värme, skatter (andra skatter än mervärdesskatt och bolagsskatt på företagsinkomster) och administrativa avgifter.

d)

Avskrivningar, avgifter för leasing av produktionsanläggningar och produktionsutrustning samt lönekostnader, förutsatt att ingen annan form av stöd beviljats för de underliggande investeringarna eller sysselsättningsskapande åtgärderna och rekryteringsåtgärderna.

e)

Kostnader för barntillsyn samt vård av föräldrar, inklusive kostnader för föräldraledighet när så är tillämpligt.

a)

en obligatorisk gemenskapsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska uppnå i miljöhänseende, eller

b)

skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG (30) att använda bästa tillgängliga teknik enligt den senaste relevanta information som kommissionen har offentliggjort i enlighet med artikel 17.2 i det direktivet.

a)

Investeringen ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs enligt tillämpliga gemenskapsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än gemenskapsnormerna.

b)

Investeringen ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten, även i avsaknad av gemenskapsnormer.

a)

Om kostnaden för att investera i miljöskydd lätt kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden, är det precis denna miljöskyddsrelaterade kostnad som utgör de stödberättigande kostnaderna.

b)

I övriga fall ska de extra investeringskostnaderna fastställas genom att investeringen jämförs med den kontrafaktiska situationen i avsaknad av statligt stöd. Den korrekta kontrafaktiska situationen ska vara kostnaden för en tekniskt jämförbar investering som ger en lägre grad av miljöskydd (som motsvarar obligatoriska gemenskapsnormer om sådana finns) och som troligen skulle genomföras även utan stöd (”referensinvestering”). Med en tekniskt jämförbar investering avses en investering med samma produktionskapacitet och övriga tekniska egenskaper (utom de som direkt sammanhänger med den extra investeringen i miljöskyddssyfte). Dessutom måste en sådan referensinvestering ur affärssynpunkt vara ett trovärdigt alternativ till den investering som bedöms.

a)

Om ett företag anpassar sig till nationella normer som antagits i avsaknad av gemenskapsnormer, ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av de extra investeringskostnader som behövs för att företaget ska uppnå den miljöskyddsnivå som krävs enligt de nationella normerna.

b)

Om ett företag anpassar sig till eller går längre än nationella normer som är strängare än de relevanta gemenskapsnormerna eller går längre än gemenskapsnormerna, ska de stödberättigande kostnaderna omfatta de extra investeringskostnader som behövs för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än gemenskapsnormerna. Kostnaden för investeringar som krävs för att uppnå den miljöskyddsnivå som krävs enligt gemenskapsnormerna ska inte vara stödberättigande.

c)

Om normer saknas ska de stödberättigande kostnaderna vara de investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en miljöskyddsnivå som är högre än vad företaget eller företagen i fråga skulle uppnå utan miljöstöd.

a)

villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel, eller

b)

villkoren i punkterna 4 och 5 i denna artikel.

a)

En verksamhetsplan ska finnas för varje investering med uppgifter om produkt- försäljnings- och vinstutveckling och med en förhandsbedömning av projektets bärkraft, och

b)

en klar och realistisk exitstrategi ska finnas för varje investering.

a)

Ett avtal ska finnas mellan en professionell fondförvaltare och fondens deltagare, som föreskriver att förvaltarens ersättning är kopplad till avkastningen och anger fondens målsättningar och den föreslagna investeringsperioden, och

b)

privata investerare ska finnas representerade i beslutsfattandet, till exempel genom en investerarkommitté eller en rådgivande kommitté, och

c)

bästa praxis ska tillämpas vid fondförvaltningen, som ska vara föremål för offentlig tillsyn.

a)

grundforskning,

b)

industriell forskning,

c)

experimentell utveckling.

a)

100 % av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning,

b)

50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning,

c)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.

a)

När stödet beviljas små och medelstora företag får stödnivån höjas med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag, och

b)

en bonus på 15 procentenheter får läggas till, upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna, om

a)

Kostnader för personal (forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med forskningsprojektet).

b)

Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de tas i anspråk av forskningsprojektet. Om instrumenten och utrustningen inte under hela sin livscykel används i forskningsprojektet ska endast de avskrivningskostnader anses vara stödberättigande som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningssed.

c)

Kostnader för byggnader och mark i den omfattning och under den tid som de används i forskningsprojektet. För byggnader ska endast de avskrivningskostnader anses vara stödberättigande som motsvarar forskningsprojektets varaktighet, beräknade på grundval av god redovisningssed. För mark ska kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader vara stödberättigande.

d)

Kostnader för kontraktsforskning, tekniskt kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor till marknadspris, där transaktionen har genomförts på normala villkor och utan någon samverkan, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som uteslutande används i samband med forskningsprojektet.

e)

Andra allmänna omkostnader som uppkommit till omedelbar följd av forskningsprojektet.

f)

Andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, lager och liknande produkter, som uppkommit till omedelbar följd av forskningsverksamheten.

a)

För små och medelstora företag, 75 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför industriell forskning och 50 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

b)

För stora företag, 65 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför industriell forskning och 40 % av de stödberättigande kostnaderna för studier inför experimentell utvecklingsverksamhet.

a)

Alla kostnader som föregår beviljandet av rättigheten i den första jurisdiktionen, inklusive kostnader för att utarbeta, lämna in och fullfölja ansökan och kostnader för att förnya ansökan innan rättigheten har beviljats.

b)

Översättning och andra kostnader för att få rättigheten beviljad eller validerad i andra jurisdiktionsområden.

c)

Kostnader för att försvara rättighetens giltighet under den formella handläggningen av ansökan och eventuella invändningsförfaranden, även om sådana kostnader uppkommer efter det att rättigheten beviljats.

a)

När det gäller innovationsrådgivningstjänster: kostnader som rör managementkonsulttjänster, tekniskt stöd, tjänster för tekniköverföring, utbildning, rådgivning vid förvärv av, skydd för och handel med immateriella rättigheter och licensavtal, konsulttjänster avseende användning av standarder.

b)

När det gäller innovationsstödjande tjänster: kostnader som rör kontorsutrymme, databaser, fackbibliotek, marknadsundersökningar, utnyttjande av laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering.

a)

25 % av de stödberättigande kostnaderna för särskild utbildning, och

b)

60 % av de stödberättigande kostnaderna för allmän utbildning.

a)

Med 10 procentenheter om utbildningen avser arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar.

b)

Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.

a)

Den som deltar i utbildningen får inte vara en aktiv besättningsmedlem utan måste ingå i reservbesättning ombord.

b)

Utbildningen måste ske ombord på fartyg som är registrerade i gemenskapen.

a)

Personalkostnader för lärare.

b)

Resekostnader för lärare och deltagare, inklusive logi.

c)

Andra löpande utgifter, såsom material och utrustning som har ett direkt samband med projektet.

d)

Avskrivning av hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet.

e)

Kostnader för vägledning och rådgivning i samband med utbildningsprojektet.

f)

Personalkostnader för deltagare och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkostnader) upp till totalbeloppet för de övriga stödberättigande kostnader som anges i a–e. När det gäller personalkostnader för deltagare får endast de timmar då deltagarna verkligen deltar i utbildningen, efter avdrag för eventuell produktiv tid, beaktas.

a)

Kostnader för att anpassa lokalerna.

b)

Kostnader för att anställa personal som endast ägnar sig åt att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.

c)

Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.

d)

Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller bygga ut den berörda anläggningen, och alla kostnader för administration och transport som härrör direkt från anställningen av arbetstagare med funktionshinder.