—

Subventioner av löner och arbetskraft.

—

Räntesubventioner (se ENS 1995, 4.37.c) till inhemska producentenheter, även om de avser att främja kapitalbildning (2). Dessa bidrag utgörs av löpande transfereringar avsedda att sänka producenternas driftkostnader. De behandlas i räkenskaperna som subventioner till de producenter som drar nytta av dem, även om räntedifferensen i praktiken betalas direkt av den offentliga sektorn till det kreditinstitut som ger lånet (genom ett undantag från betalningskriteriet).

—

Överkompensation av moms som följd av användningen av schablonberäknad moms (se punkterna 3.041 och 3.042).

—

Övertagande av kollektiva avgifter och fastighetsskatt.

—

Övertagande av andra kostnader såsom stöd till privat lagring av vin och druvmust samt omlagring av bordsviner (i den mån ägaren till lagren är en brukningsenhet).

—

Diverse övriga produktionssubventioner:

—

Stöd till uttag av areal (obligatoriskt uttag av areal i samband med stöd per hektar samt frivilligt uttag av areal).

—

Finansiell ersättning för återtag från marknaden av färsk frukt och färska grönsaker. Dessa ersättningar betalas ofta till producentorganisationer. De skall behandlas som subventioner till jordbruket eftersom de direkt kompenserar en produktionsförlust.

—

Säsongsutjämningsbidrag samt extensifieringsbidrag.

—

Stöd till jordbruksproduktion i mindre gynnade områden och/eller bergsområden.

—

Andra stöd i syfte att påverka produktionsmetoderna (extensifiering, metoder för att minska föroreningar etc.).

—

Belopp som betalas till jordbrukare som ersättning för återkommande förluster av varor i lager, t.ex. vegetabiliska produkter, djur som betraktas som varor i arbete och odlingar när dessa fortfarande är i sin tillväxtfas (se punkterna 2.040–2.045). Däremot redovisas ersättningstransfereringar för förluster av varor i lager och/eller odlingar som används som produktionsfaktorer som andra kapitaltransfereringar i kapitalkontot.”