—

Situation 1: Registrering av organisationer med anläggningar belägna i mer än en EU-medlemsstat (företagsregistrering i EU).

—

Situation 2: Registrering av enskilda organisationer eller företagsorganisationer belägna i tredjeländer (registrering i tredjeland).

—

Situation 3: Registrering av organisationer med anläggningar belägna i såväl EU-medlemsstater som tredjeländer (global registrering).

—

identifiering av det behöriga organet,

—

ackreditering eller licensiering av miljökontrollanter som är verksamma utanför EU,

—

samordning mellan medlemsstaterna för dessa förfaranden,

—

efterlevnad av lagstadgade krav i tredjeländer,

—

förnyelse, permanent avregistrering och tillfällig avregistrering av företagsregistreringar.

Med huvudkontor avses en ledningsenhet högst upp i en organisation med flera anläggningar som kontrollerar och samordnar organisationens huvudverksamheter, som strategisk planering, kommunikation, skatterelaterade och rättsliga frågor, marknadsföring, finansiering osv.

Med ledningscentral avses en anläggning annan än huvudkontoret för organisationen med flera anläggningar, vilken särskilt har utsetts för registrering enligt Emas-förordningen och svarar för styrning och samordning av miljöledningssystemet.

Med ledande behörigt organ avses det behöriga organ som ansvarar för förfarandet för företagsregistrering i EU och tredjeland samt den globala registreringen.

—

I situation 1 (företagsregistrering i EU) är ledande behörigt organ det behöriga organet från den medlemsstat där den ansökande organisationens huvudkontor eller ledningscentral är beläget/belägen.

—

När det gäller registrering i tredjeland och global registrering ska det vara det behöriga organet från den medlemsstat som tillhandahåller registrering av organisationer utanför gemenskapen och som har utfört ackreditering av kontrollanten. Med andra ord måste medlemsstaten för det första se till att det finns möjlighet till registrering i tredjeland och för det andra att det finns kontrollanter som är ackrediterade eller licensierade för kontroller i dessa tredjeländer där de anläggningar som omfattas av registreringsförfarandet är belägna.

3.1.1

Organisationer måste alltid uppfylla de lagstadgade kraven på EU-nivå och nationell nivå för de anläggningar som ingår i Emas-registreringen.

3.1.2

Enligt bilaga IV.B g i Emas-förordningen ska organisationers miljöredovisning innehålla en hänvisning till de tillämpliga lagstadgade miljökraven.

3.1.3

För att tillhandahålla ”faktaunderlag eller dokument som styrker” efterlevnad av de lagstadgade kraven, som avses i artikel 4.4 i Emas-förordningen, får organisationen lämna redovisningar från behöriga tillsynsmyndigheter som visar att det inte finns några belägg för att lagstadgade krav inte skulle ha efterlevts och/eller att företaget inte är involverat i därtill kopplade tillsynsförfaranden, rättstvister eller överklagandeförfaranden. Som ett led i kontrollförfarandet ska kontrollanterna kontrollera samtliga miljötillstånd som är tillämpliga för organisationen eller varje annan typ av belägg i enlighet med det gällande rättssystemet i den medlemsstat där anläggningen är belägen.

3.2.1

När det gäller företagsregistrering i EU är sätet för organisationens huvudkontor eller ledningscentral (i den ordningen) avgörande när man ska fastställa vilket som är det ledande behöriga organet.

3.2.2

Vid företagsregistrering i EU samarbetar det ledande behöriga organet enbart med samtliga behöriga organ som är belägna i medlemsstater där de anläggningar som omfattas av förfarandet för företagsregistrering är belägna.

3.2.3

Det ledande behöriga organet ansvarar för registreringen och samordnar förfarandet med övriga behöriga organ.

Det ledande behöriga organet får inte registrera, tillfälligt eller permanent avregistrera eller förnya registreringen för en organisation om det behöriga organet från en annan medlemsstat, där anläggningarna för den organisation som omfattas av registreringen är belägna, inte ställer sig bakom registreringen, den tillfälliga eller permanenta avregistreringen eller förnyelsen (se 3.4. och 3.6 i denna handledning). Som framgår av avsnitt 3.4.6 kan det ledande behöriga organet också besluta att gå vidare med ett förfarande för företagsregistrering med mindre tillämpningsområde (dvs. utan den omtvistade anläggningen).

3.2.4

De behöriga organen bör samordna sin verksamhet med ackrediterings- och licensieringsorganen i sina medlemsstater för att se till att såväl det behöriga organet som ackrediterings- eller licensieringsorganet kan utföra sina respektive uppgifter på ett samordnat sätt.

3.2.5

Allmänna principer och specifika samordningsförfaranden för behöriga organ ska fastställas och godkännas av forumet av behöriga organ inom sex månader efter det att denna handledning har antagits. De kommer därefter att lämnas in för antagande i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artiklarna 48.2 och 49.3 i Emas-förordningen.

3.2.6

Forumet av behöriga organ ska utarbeta standardformulär på alla officiella EU-språk för att genomföra ovannämnda ”samordningsförfaranden”. För att kunna kommunicera effektivt och samtidigt minimera missförstånd till följd av språksvårigheter kommer standardformulären framför allt att bestå av kryssrutor och ett ytterst begränsat antal kommentarfält som kan innehålla fritext. Skriftlig dokumentation över denna kommunikation i form av vanliga brev, e-postmeddelanden eller fax bör lagras hos de behöriga organen för den händelse att det skulle uppstå tvister.

Ovannämnda formulär bör omfatta en förteckning över gällande avgifter för samtliga medlemsstater i form av en bilaga som kan uppdateras.

3.3.1

Allmänna regler för Emas-miljökontrollanter, deras ackreditering eller licens samt för kontrollförfarandet fastställs i kapitlen V och VI i Emas-förordningen.

3.3.2

Kontrollen av miljöledningssystemet och godkännandet av Emas-miljöredovisningen måste utföras av en Emas-miljökontrollant som är ackrediterad eller licensierad för det relevanta tillämpningsområdet i enlighet med Nace-koderna (2).

3.3.3

Vid registrering av en organisation med flera anläggningar och verksamheter måste kontrollantens/kontrollanternas ackreditering täcka samtliga Nace-koder för organisationens anläggningar och verksamheter. Om en kontrollant inte är ackrediterad eller licensierad för samtliga relevanta Nace-koder, ska andra ackrediterade miljökontrollanter vid behov involveras i ett ärendebaserat samarbete. Det är upp till organisationen som ansöker om registrering att besluta om den vill involvera flera ackrediterade kontrollanter med hänsyn till artikel 4 i Emas-förordningen. Det behöver inte enbart vara bristen på kontrollanter som är ackrediterade för de relevanta Nace-koderna som gör att organisationer väljer att använda flera olika kontrollanter. Det kan även finnas andra skäl (t.ex. lokal erfarenhet, språkkunskaper eller ett önskemål om att kombinera Emas-kontrollen med en certifiering i förhållande till andra standarder). Alla samarbetande kontrollanter måste underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt Emas-miljöredovisningen. Varje involverad kontrollant ansvarar för resultatet av de delar av kontrollen som följer av hans/hennes eget expertområde (avser i första hand specifika Nace-koder). Praxisen att alla kontrollanter måste underteckna samma deklaration gör det möjligt för det ledande behöriga organet att identifiera alla involverade kontrollanter. Genom de samarbetande behöriga organen (som i sin tur bör samordna sin verksamhet med ackrediterings- och licensieringsorganen) kan följaktligen det ledande behöriga organet kontrollera om alla involverade kontrollanter har uppfyllt kraven på förhandsinformation enligt artikel 23.2 i Emas-förordningen. Detta innebär också att det ledande behöriga organet kan kontrollera om de involverade kontrollanternas Nace-koder omfattar den aktuella organisationens koder.

3.3.4

Kontrollanter som är ackrediterade eller licensierade i en medlemsstat får vara verksamma i andra medlemsstater. Kontrollanter ska lämna sina uppgifter till ackrediterings- eller licensieringsorganet i den medlemsstat där de har för avsikt att verka minst fyra veckor innan de inleder sin verksamhet.

3.3.5

Vid problem/negativa resultat ska det ackrediterings- eller licensieringsorgan som utövar tillsyn över kontrollantens eller kontrollanternas verksamhet i medlemsstaten sända en tillsynsrapport till det behöriga organet i denna medlemsstat. Detta behöriga organ ska sedan översända tillsynsrapporten till det ledande behöriga organ som ansvarar för företagsregistreringen i EU.

3.3.6

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven vid den kontroll som utförs i samband med den första registreringen, ska han/hon inte underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt Emas-miljöredovisningen.

3.3.7

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven under registreringens giltighetsperiod eller i samband med förnyelse av registreringen, kan han/hon rapportera till det (ledande) behöriga organet att organisationen i fråga inte uppfyller Emas-kraven längre. Vid förnyelse av Emas-registreringen får han/hon endast underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt den uppdaterade Emas-miljöredovisningen om organisationen visar att den har vidtagit åtgärder (dvs. i samarbete med tillsynsmyndigheterna) för att säkerställa att de lagstadgade kraven uppfylls på nytt. Om organisationen inte vidtar tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med den bristande efterlevnaden, ska kontrollanten inte godkänna den uppdaterade redovisningen och inte underteckna deklarationen och Emas-miljöredovisningen. Emas-miljökontrollanten ska med andra ord endast underteckna deklarationen och godkänna Emas-miljöredovisningen om de lagstadgade kraven uppfylls fullt ut.

3.4.1

Allmänna regler för registreringen fastställs i kapitlen II, III och IV i Emas-förordningen.

3.4.2

Organisationen ska i ett tidigt skede ta kontakt med kontrollanten/kontrollanterna och det ledande behöriga organet för att klargöra språkfrågor när det gäller de dokument som krävs för registrering, med avseende på kraven i artikel 5.3 och bilaga IV.D i Emas-förordningen.

3.4.3

Det ledande behöriga organet ska kontrollera informationen i ansökan och ska underrätta övriga involverade behöriga organ om detta. Detta innebär att det ledande behöriga organet får information från de involverade behöriga organen om de involverade nationella anläggningarnas information är giltig.

3.4.4

Via sina ackrediterings- och licensieringsorgan ska de behöriga organen för sina egna medlemsstaters räkning kontrollera om de kontrollanter som är involverade i registreringsförfarandet är ackrediterade eller licensierade för samtliga Nace-koder som är aktuella i registreringsförfarandet. Detta innebär att det behöriga organet kontrollerar om kontrollanten eller kontrollanterna har lämnat in korrekta uppgifter i tid (minst fyra veckor före varje kontroll i en medlemsstat) i enlighet med artikel 24.1 i Emas-förordningen. Det behöriga organet måste därför underrätta ackrediterings- eller licensieringsorganet i sin medlemsstat genom ett enkelt meddelande att det finns anläggningar som ska registreras på grundval av kontroll-/godkännandeverksamhet som har utförts av kontrollanter från andra medlemsstater. Om kontrollantens kompetens inte godkänns av ackrediterings- och licensieringsorganen, kan något av dessa organ förmå kontrollanten att uppfylla de tillämpliga kraven eller underrätta det behöriga organet om problemet. Utan dessa minimikrav för kommunikationen mellan de behöriga organen och ackrediterings- och licensieringsorganen samt mellan de behöriga organen och det ledande behöriga organet skulle tillsynsverksamheten kunna undergrävas.

3.4.5

Samtliga behöriga organ som är involverade i registreringsförfarandet ska tillämpa sina nationella förfaranden för att kontrollera att Emas-förordningen efterlevs när det gäller de anläggningar som är belägna i deras respektive medlemsstat. De ska underrätta det ledande behöriga organet om sitt beslut (kan registreras/kan inte registreras). Vid avslag ska det behöriga organet underrätta det ledande behöriga organet om skälen till detta genom en redovisning. Eftersom denna redovisning är bindande, kan det ledande behöriga organet antingen besluta att avbryta förfarandet för företagsregistrering fram till dess att förordningens krav är uppfyllda (i så fall kommer ingen av anläggningarna att bli Emas-registrerade) eller också informera organisationen om att de kan gå vidare med ett förfarande för företagsregistrering utan den omtvistade anläggningen.

3.4.6

Efter registreringsbeslutet ska det ledande behöriga organet informera samtliga involverade nationella behöriga organ, som i sin tur informerar sina respektive tillsynsmyndigheter.

Observera:

Europeiska kommissionen uppmuntrar de involverade behöriga organen att utbyta kontaktuppgifter med sina respektive tillsynsmyndigheter i syfte att underlätta ett informationsutbyte mellan behöriga organ och tillsynsmyndigheter om de sistnämnda myndigheterna inte skulle känna till några situationer då de lagstadgade kraven inte uppfylls.

3.4.7

Efterlevnaden av de lagstadgade kraven på nationell nivå övervakas av de nationella tillsynsmyndigheterna samt av kontrollanterna under kontrollförfarandet. Om dessa myndigheter upptäcker bristande efterlevnad, måste de informera det nationella behöriga organet, som i sin tur ska informera det ledande behöriga organet.

3.4.8

Om ett behörigt organ i den medlemsstat där en anläggning till den organisation som ansöker om företagsregistreringen i fråga är belägen finner belägg för överträdelse av tillämpliga lagstadgade krav, klagomål eller någon annan relevant information när det gäller att uppfylla kraven för registrering, förnyelse av registrering samt tillfällig och permanent avregistrering, ska detta organ omgående sända en tillsynsrapport till det ledande behörigt organet för att beskriva problemet.

3.4.9

Vissa medlemsstater är enligt sin nationella lagstiftning skyldiga att ta ut avgifter. Det ledande behöriga organet har följaktligen inte möjlighet att besluta om avgifter som fastställs enligt andra medlemsstaters lagstiftning. Det ledande behöriga organets uppgift när det gäller avgifter består endast i att informera organisationen om det sammanlagda beloppet och de enskilda avgifter som ska betalas till de nationella behöriga organ som är involverade i registreringsförfarandet. Det ledande behöriga organet ska även informera organisationen om att alla involverade behöriga organ tar ut avgifterna för registrering av de nationella anläggningar som är involverade i en företagsregistrering direkt från den ansökande organisationens respektive nationella anläggningar.

Alla involverade behöriga organ ska informera det ledande behöriga organet om att avgifterna faktiskt har betalats före registrering i enlighet med artikel 5.2 d i Emas-förordningen.

Observera:

Europeiska kommissionen riktar en stark uppmaning till alla medlemsstater att undersöka om det är möjligt att sänka avgifterna för organisationer som ansöker om företagsregistrering. Vid företagsregistreringsärenden är det endast det ledande behöriga organet som har administrativa kostnader som kan jämföras med en vanlig registrering, medan de behöriga organen är mindre aktiva och därmed har lägre kostnader. Lägre avgifter gör att Emas-ordningen och företagsregistreringen blir ett mer lockande alternativ.

3.4.10

Alla behöriga organ ska ta ut avgifterna för registrering av de nationella anläggningar som är involverade i en företagsregistrering direkt från den ansökande organisationens respektive nationella anläggningar.

3.5.1

Om en redan registrerad organisation bestämmer sig för att satsa på företagsregistrering i EU, kan det ledande behöriga organet på organisationens begäran utvidga den befintliga registreringens tillämpningsområde för att på så vis bibehålla det nuvarande numret i det nationella registret. Registreringen bör även föras in med det nya registreringsnumret i det nationella registret. I så fall ska alla övriga involverade behöriga organ från medlemsstater där organisationen redan har registrerade anläggningar se till att de befintliga registreringarna förs in under det nya registreringsnumret i sina respektive register.

3.6.1

Allmänna regler för permanent och tillfällig avregistrering enligt artikel 15 i Emas-förordningen ska tillämpas för detta specifika förfarande.

3.6.2

Varje klagomål gällande den registrerade organisationen ska anmälas till det ledande behöriga organet.

3.6.3

Varje behörigt organ ansvarar för de förfaranden som avser organisationens anläggningar i respektive medlemsstat. Om det uppkommer ett ärende där en organisation måste avregistreras tillfälligt eller permanent från Emas-registret, ska det samarbetande behöriga organet informera det ledande behöriga organet om sin ståndpunkt genom en redovisning. Detta innebär att de nationella behöriga organen endast utfärdar sådana redovisningar om sina respektive nationella anläggningar. Om en av dessa redovisningar bekräftar att en nationell anläggning inte kan registreras, inleder det ledande behöriga organet förfarandet för permanent eller tillfällig avregistrering och iakttar i samband med detta kraven i artikel 15 i Emas-förordningen. Innan ett slutgiltigt beslut fattas om permanent eller tillfällig avregistrering av organisationen, bör det ledande behöriga organet informera de andra samarbetande behöriga organen som är involverade, så att de känner till orsakerna till den tillfälliga/permanenta avregistrering som har utförts av ett eller flera behöriga organ. Det ledande behöriga organet bör även informera organisationens huvudkontor eller ledningscentral om beslutet och orsakerna till den föreslagna permanenta eller tillfälliga avregistreringen. Därefter ska det ledande behöriga organet ge organisationen möjlighet att besluta om hela organisationen ska avregistreras permanent från Emas-registret eller om de omtvistade anläggningarna ska avlägsnas från företagsregistreringens tillämpningsområde.

3.6.4

Tvister mellan enskilda nationella behöriga organ som är involverade i förfarandet för företagsregistrering ska lösas inom forumet av behöriga organ. Tvister mellan det ledande behöriga organet och organisationen ska lösas i enlighet med den nationella lagstiftningen i det land där det ledande behöriga organet är beläget. Tvister mellan organisationen och enskilda behöriga organ, t.ex. om efterlevnad av de lagstadgade kraven för enskilda nationella anläggningar som omfattas av förfarandet för företagsregistrering ska lösas i enlighet med den tillämpliga nationella lagstiftningen i medlemsstaten i fråga. Tvister ska lösas i enlighet med kraven i artikel 15 i Emas-förordningen.

3.6.5

Om ingen uppgörelse kan nås mellan de behöriga organen inom forumet av behöriga organ, kan slutligen registreringsförfarandet fortsätta utan de omtvistade anläggningarna.

3.7.1

Emas-miljöredovisningen och andra relevanta dokument ska lämnas in på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där det ledande behöriga organet är beläget (artikel 5.3). Om en organisation lämnar in en samlad miljöredovisning med information om enskilda anläggningar, ska denna information dessutom vara på det officiella språket eller ett av de officiella språken i de medlemsstater där anläggningarna är belägna.

4.1.1

Organisationer måste alltid uppfylla de nationella lagstadgade kraven i tredjeländer där de anläggningar som ingår i Emas-registreringen är belägna.

4.1.2

För att Emas-ordningen ska upprätthålla sin höga ambitionsnivå och trovärdighet bör miljöprestandan för en organisation i ett tredjeland hålla en nivå som ligger så nära som möjligt den nivå som EU-organisationerna måste hålla enligt tillämplig europeisk och nationell lagstiftning. Det är därför önskvärt att organisationer utanför gemenskapen i sin miljöredovisning inte enbart hänvisar till tillämpliga nationella miljökrav, utan även till de lagstadgade miljökrav som är tillämpliga på liknande organisationer i de medlemsstater där de avser att lämna in en ansökan om registrering (artikel 4.4 i Emas-förordningen). Miljökraven på denna förteckning bör användas som riktmärke när eventuella högre kompletterande prestandamål fastställs, men de är inte bindande för bedömningen av organisationens efterlevnad av de lagstadgade kraven.

4.1.3

Enligt bilaga IV.B g i Emas-förordningen ska organisationers miljöredovisning innehålla en hänvisning till de tillämpliga nationella lagstadgade miljökraven.

4.1.4

För anläggningar som är belägna i tredjeländer ska de styrkande dokument som avses i artikel 4.4 i Emas-förordningen helst bestå av:

4.2.1

Medlemsstaterna ska besluta om de ska tillhandahålla registrering i tredjeland eller ej, utifrån sina möjligheter och operativa förfaranden. I så fall ska medlemsstaterna se till att deras nationella ackrediterings- eller licensieringsorgan tillhandahåller ackreditering eller licensiering av Emas-miljökontrollanter för tredjeland. Endast medlemsstater som godtar principen med ”registreringar i tredjeland” har rätt att registrera organisationer som är verksamma i tredjeländer.

4.2.2

Om en medlemsstat beslutar att tillhandahålla registrering i tredjeland enligt artikel 3.3 från Emas-förordningen, är det i praktiken de ackrediterade kontrollanternas tillgänglighet som avgör om det är möjligt att få en registrering från den specifika medlemsstaten. Den potentiella kontrollanten bör vara ackrediterad i den specifika medlemsstat som tillhandahåller registrering i tredjeland, och då för specifikt detta tredjeland och för den eller de specifika näringsgrenar som det handlar om (fastställs på basis av Nace-koderna) i det aktuella registreringsförfarandet.

Klargörande kommentar:

Detta innebär att kontrollanten som ska utföra kontrollen i ett visst tredjeland måste vara ackrediterad för det specifika tredjelandet av ackrediterings- och licensieringsorganet i den medlemsstat som tillhandahåller registreringar från tredjeländer och där organisationen avser att registrera sig.

4.2.3

Av den ackreditering eller licens som kontrollanter kan få för tredjeländer måste det framgå för vilka tredjeländer den gäller, så att registreringen överensstämmer med bestämmelserna i artikel 22.2 i Emas-förordningen. Det är upp till medlemsstaterna att avgöra om de vill utfärda separata certifikat för varje tredjeland eller om de vill utfärda ett övergripande ackrediteringscertifikat med ett bifogat geografiskt tillägg, där det anges vilka länder som kontrollorganen är ackrediterade att bedriva verksamhet i.

Klargörande kommentar:

Mot bakgrund av artikel 22 – ”kompletterande krav för miljökontrollanter som är verksamma i tredjeländer” – är det uppenbart att ackreditering/licensiering för tredjeländer endast kan vara en kompletterande ackreditering/licensiering till en grundläggande ackreditering/licensiering för Europa. Detta förutsätter att ackrediteringen/licensieringen för tredjeland beviljas som ett kompletterande krav för allmän ackreditering/licensiering inom ett visst tillämpningsområde med tillhörande krav. Ackreditering/licensiering för tredjeländer måste följaktligen omfatta ackreditering/licensiering för en av medlemsstaterna och inom ett visst tillämpningsområde.

Så snart en kontrollant är ackrediterad eller licensierad i en medlemsstat kan han/hon utföra kontrollverksamhet i andra medlemsstater i enlighet med artikel 24 i förordningen.

4.3.1

En medlemsstat som har mer än ett behörigt organ ska avgöra vilket behörigt organ som ansökningar om registreringar i tredjeland kan ställas till. Detta bör vara samma behöriga organ som utsågs enligt avsnitt 5.3.1.

4.3.2

Ansökan om registrering i tredjeland från organisationer med anläggningar som uteslutande är belägna i tredjeländer ska ställas till något behörigt organ som har utsetts för detta ändamål i dessa medlemsstater, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

4.3.3

De behöriga organen bör samordna sin verksamhet med ackrediterings- och licensieringsorganen i sina medlemsstater för att se till att såväl det behöriga organet som ackrediterings- eller licensieringsorganet kan utföra sina respektive uppgifter på ett samordnat sätt när medlemsstater tillhandahåller registrering av organisationer från tredjeländer.

4.4.1

Allmänna regler för Emas-miljökontrollanter, deras ackreditering eller licens samt för kontrollförfarandet fastställs i kapitlen V och VI i Emas-förordningen.

4.4.2

De medlemsstater som tillåter registreringar i tredjeland ska inrätta ett specifikt system för att ackreditera eller licensiera kontrollanter för tredjeländer. Ackreditering eller licensiering av kontrollanter tilldelas land för land som ett tillägg till en allmän ackreditering eller licens i enlighet med de specifikationer som anges i detta avsnitt.

4.4.3

Kontrollanten/kontrollanterna måste vara ackrediterad(e) eller licensierad(e) för samtliga Nace-koder för organisationens verksamheter avseende denna organisations anläggningar som ska ingå i registreringsförfarandet. Eftersom det kan röra sig om ett brett verksamhetsområde har organisationer möjlighet att använda flera ackrediterade kontrollanter som de anser vara lämpliga. Det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att utse en enda kontrollant för stora organisationers samtliga verksamheter. Om kontrollanten inte själv är ackrediterad eller licensierad för de relevanta Nace-koderna, ska andra ackrediterade miljökontrollanter vid behov involveras i ett samarbete kring ärendena. Det är upp till organisationen som ansöker om registrering att besluta om den vill involvera flera ackrediterade/licensierade kontrollanter med hänsyn till artikel 4 i Emas-förordningen. Det behöver inte enbart vara bristen på kontrollanter som är ackrediterade för de relevanta Nace-koderna som gör att organisationer väljer att använda flera olika kontrollanter. Det kan även finnas andra skäl (t.ex. lokal erfarenhet, språkkunskaper eller ett önskemål om att kombinera Emas-kontrollen med en certifiering i förhållande till andra standarder).

4.4.4

Alla samarbetande kontrollanter måste underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 samt Emas-miljöredovisningen. Varje involverad kontrollant ansvarar för resultatet av den eller de delar av kontrollen som följer av hans/hennes eget expertområde (avser i första hand specifika Nace-koder). Praxisen att alla kontrollanter måste underteckna samma deklaration gör det möjligt för det behöriga organet att identifiera alla involverade kontrollanter. Via ackrediterings- och licenseringsorgan kan det behöriga organet följaktligen kontrollera om alla involverade kontrollanter har uppfyllt kraven på förhandsinformation enligt artikel 23.2 i Emas-förordningen. Detta innebär också att det behöriga organet kan kontrollera om de involverade kontrollanternas Nace-koder omfattar den aktuella organisationens Nace-koder.

4.4.5

Kontrollanter som vill vara verksamma i tredjeländer måste få en specifik ackreditering eller licens för just detta land som ett tillägg till en allmän ackreditering eller licens i enlighet med de specifikationer som fastställs i Emas-förordningen. Detta innebär att de måste ha följande:

4.4.6

Som ett led i kontrollförfarandet ska kontrollanterna kontrollera samtliga miljötillstånd som är tillämpliga för organisationen eller varje annan typ av belägg i enlighet med det gällande rättssystemet i de länder som omfattas av ansökan.

4.4.7

I tredjeländer ska kontrollanten utöver sina vanliga uppgifter framför allt göra en ingående kontroll av efterlevnaden av de lagstadgade kraven för organisationen och dess anläggningar som ingår i registreringsförfarandet. Särskilt med tanke på innehållet i artikel 13.2 c i Emas-förordningen ska kontrollanten kontrollera att det inte finns någonting som tyder på att tillämpliga lagstadgade miljökrav inte skulle ha efterlevts. Kontrollanterna ska använda sig av tillsynsmyndigheternas resultat och bör därför kontakta dessa myndigheter för att få detaljerad information om efterlevnaden av de lagstadgade kraven. Kontrollanten måste kontrollera om han/hon har förvissat sig om detta på grundval av inkommet faktaunderlag, t.ex. genom en skriftlig rapport från den behöriga tillsynsmyndigheten. Om det inte finns några belägg för att lagstadgade krav inte skulle ha efterlevts, ska detta tillkännages i miljökontrollantens deklaration av kontroll och godkännande (bilaga VII till Emas-förordningen). Denna deklaration ska undertecknas av kontrollanten. Kontrollanten är skyldig att använda sig av sedvanliga granskningsmetoder, som ska tillämpas i enlighet med Emas-förordningen, för att kontrollera om kraven i Emas-förordningen har uppfyllts. För att säkerställa att registreringen av anläggningar i tredjeland håller en nivå som är jämförbar med liknande anläggningar i EU kan kontrollanten överväga att genomföra en riskbedömning.

4.4.8

I enlighet med artikel 13.2 d i Emas-förordningen ska kontrollanten kontrollera att det inte finns några relevanta klagomål från intressenter eller att klagomål har lösts på ett tillfredsställande sätt.

4.4.9

De medlemsstater som tillhandahåller registrering i tredjeland ska överväga att införa åtgärder för att stärka ackrediteringsförfarandet i syfte att säkerställa att de kontrollanter som är ackrediterade för specifika tredjeländer har den kunskap som krävs för att kontrollera organisationens efterlevnad av den tillämpliga nationella lagstiftningen i tredjeland.

4.4.10

Medlemsstater som tillhandahåller registrering i tredjeland kan överväga att införa frivilliga specifika bestämmelser för att stärka kontrollen av att de lagstadgade kraven har efterlevts samt garantera ett registreringsförfarande liknande det som finns i EU. Medlemsstaterna kan framför allt överväga möjligheten att ingå avtal (bilaterala avtal, samförståndsavtal osv.). Sådana avtal skulle kunna omfatta ett förfarande för att säkerställa kommunikationen mellan respektive tillsynsmyndighet i tredjeland och medlemsstaten när det gäller efterlevnad av de lagstadgade kraven samt för hur överträdelser av tillämpliga lagstadgade krav ska meddelas medlemsstatens behöriga organ under perioden mellan den inledande registreringen eller förnyelsen av registrering samt nästa förnyelse.

4.4.11

Miljökontrollanten ska minst sex veckor före kontroll eller godkännande i ett tredjeland lämna uppgifter om ackrediteringens eller licensens omfattning samt tid och plats för kontrollen eller godkännandet till ackrediterings- eller licensieringsorganet i den medlemsstat där organisationen i fråga avser att ansöka om registrering eller är registrerad. Det behöriga organet i den medlemsstat där det finns anläggningar som man har för avsikt att registrera kan också underrättas.

4.4.12

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven vid tidpunkten för registreringen, ska han/hon inte underteckna Emas-miljöredovisningen och den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen.

4.4.13

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven under registreringarnas giltighetsperiod eller i samband med förnyelse av registreringen, kan han/hon rapportera till det behöriga organet att organisationen i fråga inte uppfyller Emas-kraven längre. Vid förnyelse får han/hon endast underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt den uppdaterade Emas-miljöredovisningen om organisationen visar att den har vidtagit adekvata åtgärder (dvs. i samarbete med tillsynsmyndigheterna) för att säkerställa att de lagstadgade kraven uppfylls på nytt. Om organisationen inte kan visa för kontrollanten att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med den bristande efterlevnaden, ska kontrollanten inte godkänna den uppdaterade redovisningen och inte underteckna deklarationen och Emas-miljöredovisningen.

4.5.1

Organisationen ska i ett tidigt skede ta kontakt med kontrollanten/kontrollanterna och det behöriga organet för att klargöra språkfrågor när det gäller de dokument som krävs för registrering, med avseende på kraven i artikel 5.3 och bilaga IV.D i Emas-förordningen.

4.5.2

Innan ansökan om registrering sänds till det behöriga organet, ska organisationen tillhandahålla kontrollanten faktaunderlag eller dokument som styrker att det inte finns någonting som tyder på att tillämpliga lagstadgade miljökrav inte skulle ha efterlevts i enlighet med beskrivningen i avsnitt 4.1.4 i denna handledning.

4.5.3

Efter att ha uppfyllt Emas-kraven, särskilt de krav som gäller registreringsförfarandet enligt bilaga II till förordningen, och fått Emas-miljöredovisningen godkänd av en ackrediterad eller licensierad kontrollant, ska organisationen sända in ansökningsformuläret och relaterade dokument, inklusive bilagorna VI och VII, för registrering till det behöriga organet.

4.5.4

Det behöriga organet ska kontrollera informationen i ansökan och för detta ändamål underrätta det nationella ackrediterings- eller licensieringsorganet om detta.

4.5.5

Ackrediterings- och licensieringsorganet ska bedöma miljökontrollantens kompetens mot bakgrund av de faktorer som anges i artiklarna 20, 21 och 22 i Emas-förordningen. Om kontrollantens kompetens inte godkänns, kan ackrediterings- och licensieringsorganet förmå kontrollanten att uppfylla de tillämpliga kraven och underrätta det behöriga organet om problemet. Omvänt måste det behöriga organet meddela ackrediterings- eller licensieringsorganet genom ett enkelt meddelande om att en registreringsansökan har tagits emot och att det finns anläggningar i tredjeland som ska registreras. Efter att ha tagit emot ett sådant meddelande bör ackrediterings- och licensieringsorganet underrätta det behöriga organet om sina iakttagelser gällande de involverade kontrollanterna. Detta underlättar det behöriga organets slutgiltiga kontroll av om de kontrollanter som är involverade i registreringsförfarandet är ackrediterade eller licensierade för samtliga Nace-koder som är aktuella i registreringsförfarandet. Utan dessa minimikrav för kommunikationen mellan det behöriga organet och ackrediterings- och licensieringsorganet skulle tillsynsverksamheten kunna undergrävas.

4.5.6

Det behöriga organ som ansvarar för registreringen ska samordna kontrollen av efterlevnad av de lagstadgade kraven på basis av den information som organisationen har lämnat till kontrollanten. Endast om en medlemsstat har infört särskilda avtal med tredjeland innehållande bestämmelser om att medlemsstaten får ta kontakt med tillsynsmyndigheterna i tredjeland kan den kontrollera att de lagstadgade kraven har efterlevts direkt med myndigheterna i tredje land. I annat fall är det behöriga organet hänvisat till kontrollanten och/eller organisationen för att få faktaunderlag eller dokument som styrker att de tillämpliga lagstadgade miljökraven uppfylls.

4.6.1

Det behöriga organet ska följa Emas-förordningens allmänna regler om permanent och tillfällig avregistrering.

4.6.2

Varje klagomål gällande den registrerade organisationen ska anmälas till det behöriga organet.

4.6.3

Organisationer från tredjeländer som eftersträvar en Emas-registrering och är villiga att inleda ett registreringsförfarande måste godta att kontrollanten kan bli ombedd av det behöriga organet att kontrollera potentiella orsaker till permanent eller tillfällig avstängning i det tredjeland där anläggningarna är belägna innan beslut fattas. Organisationen ska samarbeta och ge kontrollanten eller det behöriga organet svar på alla frågor som rör möjliga orsaker till tillfällig och permanent avstängning. Organisationen måste också vara beredd att stå för kostnaderna för kontrollantens arbete för att klargöra läget.

4.6.4

Avtal mellan den medlemsstat som ansvarar för registreringen och tredjelandet kan omfatta specifika bestämmelser för att säkerställa efterlevnad av de lagstadgade kraven och en aktiv kommunikation av överträdelser från tillsynsmyndigheterna i detta tredjeland till det behöriga organet. Detta gäller oavsett när avtalen har undertecknats.

4.6.5

Även om det finns sådana avtal är det alltid kontrollanten som ansvarar för att kontrollera att de lagstadgade kraven efterlevs. Eventuella klagomål och bristande efterlevnad som skulle kunna leda till permanent eller tillfällig avstängning när det gäller registreringen måste inbegripas när efterlevnaden kontrolleras.

4.6.6

Icke-statliga organisationer som är verksamma i tredjelandet i fråga kan tillfrågas och användas som informationskälla. Kontrollanten ska i alla händelser rapportera all relevant information som inhämtas under kontrollförfarandet till det behöriga organet.

4.7.1

Emas-miljöredovisningen och andra relevanta dokument ska lämnas in för registrering på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där det ledande behöriga organet är beläget (artikel 5.3). Om en organisation lämnar in en samlad miljöredovisning med information om enskilda anläggningar som är belägna i olika tredjeländer, ska denna information dessutom vara på det officiella språket eller ett av de officiella språken i de tredjeländer där anläggningarna är belägna.

5.1.1

Organisationer måste alltid uppfylla de lagstadgade kraven på EU-nivå och nationell nivå för de anläggningar som ingår i Emas-registreringen.

5.1.2

För att Emas-ordningen ska upprätthålla sin höga ambitionsnivå och trovärdighet bör miljöprestandan för en organisation i ett tredjeland hålla en nivå som ligger så nära som möjligt den nivå som EU-organisationerna måste hålla enligt tillämplig europeisk och nationell lagstiftning. Det är därför önskvärt att organisationer med anläggningar utanför gemenskapen i sin miljöredovisning inte enbart hänvisar till tillämpliga nationella miljökrav, utan även till de lagstadgade miljökrav som är tillämpliga på liknande organisationer i de medlemsstater där de avser att lämna in en ansökan (artikel 4.4 i Emas-förordningen). Miljökraven på denna förteckning bör användas som riktmärke när kompletterande högre prestandamål fastställs, men de är inte relevanta för bedömningen av organisationens efterlevnad av de lagstadgade kraven.

5.1.3

För anläggningar som är belägna i tredjeländer bör de styrkande dokument som avses i artikel 4.4 i förordningen bestå av följande:

5.2.1

Här gäller de bestämmelser som beskrivs i avsnitt 4.2 gällande Emas-ackreditering och licensiering i tredjeland.

5.3.1

En medlemsstat som har mer än ett behörigt organ ska avgöra vilket behörigt organ som ansökningar om globala registreringar kan ställas till. Detta bör vara samma behöriga organ som utsågs enligt avsnitt 4.3.1.

5.3.2

Ansökan om global registrering, dvs. från organisationer med anläggningar i EU:s medlemsstater och i tredjeländer, ska ställas till något behörigt organ som har utsetts för detta ändamål i dessa medlemsstater, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

5.3.3

Medlemsstaten där det behöriga organ som ansvarar för detta förfarande ska vara beläget fastställs utifrån följande villkor, vilka rangordnas i följande ordning:

5.3.4

Om mer än en medlemsstat omfattas av ansökan, måste samordningsförfarandet mellan de involverade behöriga organen enligt avsnitt 3.2. följas. I så fall kommer det behöriga organet att fungera som ledande behörigt organ när det gäller de delar som rör företagsregistrering i EU i detta förfarande.

5.4.1

Allmänna regler för Emas-miljökontrollanter, deras ackreditering eller licens samt för kontrollförfarandet fastställs i kapitlen V och VI i Emas-förordningen.

5.4.2

De medlemsstater som tillåter registreringar i tredjeland ska inrätta ett specifikt system för att ackreditera eller licensiera kontrollanter för tredjeländer. Ackreditering eller licensiering av kontrollanter tilldelas land för land som ett tillägg till en allmän ackreditering eller licens i enlighet med de specifikationer som anges i detta avsnitt.

5.4.3

Vid global registrering av en organisation med flera anläggningar och verksamheter måste kontrollantens/kontrollanternas ackreditering täcka samtliga Nace-koder för organisationens anläggningar och verksamheter. När det gäller anläggningar i tredjeland måste kontrollanten/kontrollanterna vara ackrediterad(e) eller licensierad(e) för samtliga tredjeländer och samtliga Nace-koder för alla anläggningar som är involverade i den globala registreringen i den medlemsstat där organisationen har för avsikt att lämna in en ansökan om registrering. Eftersom det kan röra sig om ett brett verksamhetsområde har organisationer möjlighet att använda flera ackrediterade kontrollanter som de anser vara lämpliga. Det kan vara svårt, för att inte säga omöjligt, att utse en enda kontrollant för stora organisationers samtliga verksamheter. Om kontrollanten inte själv är ackrediterad eller licensierad för de relevanta Nace-koderna eller länderna, ska andra ackrediterade miljökontrollanter vid behov involveras i ett ärendebaserat samarbete. Det är upp till organisationen som ansöker om registrering att besluta om den vill involvera flera ackrediterade/licensierade kontrollanter med hänsyn till artikel 4 i Emas-förordningen. Det behöver inte enbart vara bristen på kontrollanter som är ackrediterade för de relevanta Nace-koderna som gör att organisationer väljer att använda flera olika kontrollanter. Det kan även finnas andra skäl (t.ex. lokal erfarenhet, språkkunskaper eller ett önskemål om att kombinera Emas-kontrollen med en certifiering i förhållande till andra standarder).

5.4.4

Alla samarbetande kontrollanter måste underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt Emas-miljöredovisningen. Varje involverad kontrollant ansvarar för resultatet av den eller de delar av kontrollen som följer av hans/hennes eget expertområde (avser i första hand specifika Nace-koder). Praxisen att alla kontrollanter måste underteckna samma deklaration gör det möjligt för det ledande behöriga organet att identifiera alla involverade kontrollanter. Genom de samarbetande behöriga organen (som i sin tur bör samordna sin verksamhet med ackrediterings- och licensieringsorganen) kan följaktligen det ledande behöriga organet kontrollera om alla involverade kontrollanter har uppfyllt kraven på förhandsinformation enligt artikel 23.2 i Emas-förordningen. Detta innebär också att det ledande behöriga organet kan kontrollera om de involverade kontrollanternas Nace-koder omfattar den aktuella organisationens Nace-koder.

5.4.5

Kontrollanter som vill vara verksamma i tredjeländer måste få en specifik ackreditering eller licens för just detta land som ett tillägg till en allmän ackreditering eller licens i enlighet med de specifikationer som fastställs i Emas-förordningen. Detta innebär att de måste ha följande:

5.4.6

Som ett led i kontrollförfarandet ska kontrollanterna kontrollera samtliga miljötillstånd som är tillämpliga för organisationen eller varje annan typ av belägg i enlighet med det gällande rättssystemet i de länder som omfattas av ansökan.

5.4.7

I tredjeländer ska kontrollanten utöver sina vanliga uppgifter framför allt göra en ingående kontroll av efterlevnaden av de lagstadgade kraven för organisationen och dess anläggningar som ingår i registreringsförfarandet. Särskilt med tanke på innehållet i artikel 13.2 c i Emas-förordningen ska kontrollanten kontrollera att det inte finns någonting som tyder på att tillämpliga lagstadgade miljökrav inte skulle ha efterlevts. Kontrollanterna ska använda sig av tillsynsmyndigheternas resultat och bör därför kontakta dessa myndigheter för att få detaljerad information om efterlevnaden av de lagstadgade kraven. Kontrollanten måste kontrollera om han/hon har förvissat sig om detta på grundval av inkommet faktaunderlag, t.ex. genom en skriftlig rapport från den behöriga tillsynsmyndigheten. Om det inte finns några belägg för att lagstadgade krav inte skulle ha efterlevts, ska detta tillkännages i miljökontrollantens deklaration av kontroll och godkännande (bilaga VII till Emas-förordningen). Denna deklaration ska undertecknas av kontrollanten. Kontrollanten är skyldig att använda sedvanliga granskningsmetoder för att kontrollera om kraven i Emas-förordningen är uppfyllda. För att säkerställa att anläggningar i tredjeland håller en nivå som är jämförbar med de EU-anläggningar som registreringen omfattar kan kontrollanten överväga att genomföra en riskbedömning.

5.4.8

I enlighet med artikel 13.2 d i Emas-förordningen ska kontrollanten kontrollera att det inte finns några relevanta klagomål från intressenter eller att klagomål har lösts på ett tillfredsställande sätt.

5.4.9

De medlemsstater som tillhandahåller registrering i tredjeland (och därmed även global registrering) ska överväga att införa åtgärder för att stärka ackrediteringsförfarandet i syfte att säkerställa att de kontrollanter som är ackrediterade för specifika tredjeländer har den kunskap som krävs för att kontrollera organisationens efterlevnad av den tillämpliga nationella lagstiftningen i tredjeland.

5.4.10

Medlemsstater som tillhandahåller global registrering kan överväga att införa frivilliga specifika bestämmelser för att stärka kontrollen av att de lagstadgade kraven har efterlevts samt garantera ett registreringsförfarande liknande det som finns i EU. Medlemsstaterna kan framför allt överväga möjligheten att ingå avtal (bilaterala avtal, samförståndsavtal osv.). Sådana avtal skulle kunna omfatta ett förfarande för att säkerställa kommunikationen mellan respektive tillsynsmyndighet i tredjeland och medlemsstaten när det gäller efterlevnad av de lagstadgade kraven samt för hur överträdelser av tillämpliga lagstadgade krav ska meddelas medlemsstatens behöriga organ under perioden mellan den inledande registreringen eller förnyelsen av registrering samt nästa förnyelse.

5.4.11

Miljökontrollanten ska minst sex veckor före kontroll eller godkännande i ett tredjeland lämna uppgifter om ackrediteringens eller licensens omfattning samt tid och plats för kontrollen eller godkännandet till ackrediterings- eller licensieringsorganet i den medlemsstat där organisationen i fråga avser att ansöka om registrering eller är registrerad. Kontrollanten/kontrollanterna måste dessutom lämna uppgifter om ackrediteringens eller licensens omfattning till samtliga ackrediterings- eller licensieringsorgan för de medlemsstater där de involverade anläggningarna är belägna.

5.4.12

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven vid registreringen, ska han/hon inte underteckna Emas-miljöredovisningen och den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen.

5.4.13

Om en kontrollant upptäcker bristande efterlevnad av de lagstadgade kraven under registreringarnas giltighetsperiod eller i samband med förnyelse av registreringen, kan han/hon rapportera till det behöriga organet att organisationen i fråga inte uppfyller Emas-kraven längre. Vid tidpunkten för förnyelse får han/hon endast underteckna den deklaration som avses i artikel 25.9 i Emas-förordningen samt den uppdaterade Emas-miljöredovisningen om organisationen visar att den har vidtagit adekvata åtgärder (dvs. i samarbete med tillsynsmyndigheterna) för att säkerställa att de lagstadgade kraven uppfylls på nytt. Om organisationen inte kan visa för kontrollanten att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med den bristande efterlevnaden, ska han/hon inte godkänna den uppdaterade redovisningen och inte underteckna deklarationen och Emas-miljöredovisningen.

5.5.1

Organisationen ska i ett tidigt skede ta kontakt med kontrollanten/kontrollanterna och det behöriga organet för att klargöra språkfrågor när det gäller de dokument som krävs för registrering, med avseende på kraven i artikel 5.3 och bilaga IV.D i Emas-förordningen.

5.5.2

Organisationen ska tillhandahålla faktaunderlag som styrker att de lagstadgade kraven har efterlevts enligt avsnitt 5.1.3.

5.5.3

Efter att ha uppfyllt Emas-kraven, särskilt de krav som gäller registreringsförfarandet enligt bilaga II till förordningen, och fått Emas-miljöredovisningen godkänd av en ackrediterad eller licensierad kontrollant, ska organisationen sända in ansökningsformuläret och relaterade dokument, inklusive bilagorna VI och VII, för registrering till det behöriga organet.

5.5.4

Det behöriga organ som ansvarar för registreringen ska kontrollera informationen i ansökan och för detta ändamål underrätta det nationella ackrediterings- eller licensieringsorganet om detta samt i tillämpliga fall övriga involverade behöriga organ. Vid behov kan den kontrollant som är ansvarig för kontrollen också delta i denna kommunikation. Detta kan ske i form av vanliga brev, e-postmeddelanden eller fax, men kommunikationen bör dokumenteras skriftligen.

5.5.5

Ackrediterings- och licensieringsorganen i samtliga berörda medlemsstater ska bedöma miljökontrollantens kompetens mot bakgrund av de faktorer som anges i artiklarna 20, 21 och 22 i Emas-förordningen. Om kontrollantens kompetens inte godkänns, kan ackrediterings- och licensieringsorganet förmå kontrollanten att uppfylla de tillämpliga kraven och underrätta det nationella behöriga organet om problemet. Omvänt måste det behöriga organet meddela ackrediterings- eller licensieringsorganet genom ett enkelt meddelande om att en registreringsansökan har tagits emot och att det finns anläggningar som ska registreras. Efter att ha tagit emot ett sådant meddelande bör ackrediterings- och licensieringsorganet underrätta det nationella behöriga organet om sina iakttagelser gällande de involverade kontrollanterna. Alla involverade nationella behöriga organ ska i sin tur meddela detta till det ledande behöriga organet. Detta underlättar de involverade behöriga organens och det ledande behöriga organets slutgiltiga kontroll av om den/de kontrollanter som är involverad(e) i registreringsförfarandet är ackrediterad(e) eller licensierad(e) för samtliga Nace-koder som är aktuella i registreringsförfarandet. Utan dessa minimikrav för kommunikationen mellan de behöriga organen och ackrediterings- och licensieringsorganen skulle tillsynsverksamheten kunna undergrävas.

5.5.6

Det behöriga organ som ansvarar för registreringen ska samordna kontrollen av efterlevnad av de lagstadgade kraven på basis av den information som organisationen har lämnat till kontrollanten. Endast om en medlemsstat har infört särskilda avtal med tredje land innehållande bestämmelser om att medlemsstaten får ta kontakt med tillsynsmyndigheterna i tredje land kan den kontrollera att de lagstadgade kraven har efterlevts direkt med myndigheterna i tredje land. I annat fall är det behöriga organet hänvisat till kontrollanten och/eller organisationen för att få faktaunderlag eller dokument som styrker att de tillämpliga lagstadgade kraven uppfylls.

5.5.7

Efter registreringsbeslutet ska det ledande behöriga organet i tillämpliga fall informera samtliga involverade nationella behöriga organ, som i sin tur informerar sina respektive tillsynsmyndigheter.

5.5.8

Om flera behöriga organ är involverade i ett registreringsförfarande, ska avgiftsvillkoren i avsnitt 3.4 tillämpas.

5.6.1

Det behöriga organet ska följa Emas-förordningens allmänna regler om permanent och tillfällig avregistrering.

5.6.2

Varje klagomål gällande den registrerade organisationen ska anmälas till det behöriga organet.

5.6.3

Organisationer från tredjeländer som eftersträvar en Emas-registrering och är villiga att inleda ett registreringsförfarande måste godta att kontrollanten kan bli ombedd av de behöriga organen att kontrollera potentiella orsaker till permanent eller tillfällig avstängning i det tredjeland där anläggningarna är belägna innan beslut fattas. Organisationen ska samarbeta och ge kontrollanten eller det behöriga organet svar på alla frågor som rör möjliga orsaker till tillfällig och permanent avstängning. Organisationen måste också vara beredd att stå för kostnaderna för kontrollantens arbete för att klargöra läget.

5.6.4

Även om det finns sådana avtal är det alltid kontrollanten som ansvarar för att kontrollera att de lagstadgade kraven efterlevs. Eventuella klagomål och bristande efterlevnad som skulle kunna leda till permanent eller tillfällig avstängning när det gäller registreringen måste inbegripas när efterlevnaden kontrolleras.

5.6.5

Icke-statliga organisationer som är verksamma i det tredjelandet kan tillfrågas och användas som informationskälla. Kontrollanten ska i alla händelser rapportera all relevant information som inhämtas under kontrollförfarandet till det behöriga organet.

5.7.1

Emas-miljöredovisningen och andra relevanta dokument ska lämnas in på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där det ledande behöriga organet är beläget (artikel 5.3). Om en organisation lämnar in en samlad miljöredovisning med information om enskilda anläggningar, ska informationen om EU-anläggningar dessutom vara på det officiella språket eller ett av de officiella språken i de medlemsstater där anläggningarna är belägna och informationen om anläggningar som är belägna i tredjeländer helst vara på det officiella språket eller ett av de officiella språken i respektive tredjeland.