Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32011R0370

Rådets förordning (EU) nr 370/2011 av den 11 april 2011 om ändring av förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden i fråga om den europeiska avdelningen för yttre åtgärder

EUT L 102, 16.4.2011, p. 1–5 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/370/oj

16.4.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 102/1


RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 370/2011

av den 11 april 2011

om ändring av förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden i fråga om den europeiska avdelningen för yttre åtgärder

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217,

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å ena sidan och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1), senast ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010 (2),

med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig (3) (nedan kallat det interna avtalet), särskilt artikel 10.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (4),

efter att ha hört Europeiska investeringsbankens, och

av följande skäl:

(1)

Rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 (5) innehåller bestämmelser om fastställande och finansiell förvaltning av medlen i tionde Europeiska utvecklingsfonden (nedan kallad EUF).

(2)

Genom Lissabonfördraget inrättas en europeisk avdelning för yttre åtgärder (nedan kallad utrikestjänsten). Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) (nedan kallad budgetförordningen) har ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1081/2010 (7) för att ta hänsyn till inrättandet av utrikestjänsten. Det är nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 215/2008 så att ett stabilt rättsligt ramverk kan skapas för förvaltningen av EUF och hänsyn tas till inrättandet av utrikestjänsten och ändringarna av budgetförordningen.

(3)

Enligt rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (8) är den europeiska avdelningen för yttre åtgärder en fristående enhet och bör behandlas som en institution vid tillämpningen av budgetförordningen.

(4)

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kommer kommissionens delegationer att bli en del av utrikestjänsten i egenskap av unionens delegationer. Det är nödvändigt att säkerställa kontinuiteten i delegationernas verksamhet, i synnerhet att deras förvaltning av EUF:s medel kan fortsätta på ett effektivt sätt. Därför bör kommissionen tillåtas att vidaredelegera sina befogenheter att förvalta EUF-medel till cheferna för unionens delegationer, som ingår i utrikestjänsten i dess egenskap av separat institution. Utanordnare genom vidaredelegering bör fortsätta att ansvara för utformningen av interna förvaltnings- och kontrollsystem, medan cheferna för unionens delegationer bör ha ansvaret för att inrätta och driva sådana system samt för att förvalta medel och leda den verksamhet som utförs inom deras delegationer. De bör lämna rapport om detta två gånger om året. Lämpligen bör föreskrifter finnas om möjligheterna att återkalla delegeringen i överensstämmelse med de regler som är tillämpliga på kommissionen.

(5)

För att principen om sund ekonomisk förvaltning ska kunna följas bör chefer för unionens delegationer, när de fungerar som kommissionens utanordnare genom vidaredelegering, tillämpa kommissionens regler och ha samma uppgifter, skyldigheter och ansvarsskyldighet som övriga utanordnare genom vidaredelegering. För detta ändamål bör de också betrakta kommissionen som sin institution.

(6)

I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet bör utrikestjänsten, mot bakgrund av att den vid tillämpningen av budgetförordningen bör behandlas som en institution, till fullo omfattas av de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 142, 143 och 144 i förordning (EG) nr 215/2008. Utrikestjänsten bör till fullo samarbeta med de institutioner som medverkar i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och, om så krävs, tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation, bland annat genom att närvara vid de relevanta organens sammanträden. Kommissionen bör fortsatt, i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 215/2008, vara ansvarig för förvaltningen av EUF:s medel, även EUF-medel som förvaltas av chefer för unionens delegationer som är utanordnare genom vidaredelegering. För att kommissionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter bör cheferna för unionens delegationer tillhandahålla nödvändig information. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) bör informeras samtidigt och bör underlätta samarbetet mellan unionens delegationer och kommissionens avdelningar. Med tanke på att strukturen är ny måste bestämmelser av hög standard om transparens och finansiell ansvarsskyldighet tillämpas.

(7)

Kommissionens räkenskapsförare bör fortsatt ansvara för hela förvaltningen av EUF:s medel, även transaktioner avseende EUF-medel som vidaredelegerats till chefer för unionens delegationer.

(8)

För att garantera att utanordnare genom vidaredelegering anställda vid utrikestjänsten och sådana som är anställda vid kommissionen behandlas lika och enhetligt och för att garantera att kommissionen får den information den behöver, bör kommissionens särskilda instans för undersökning av finansiella oegentligheter också ansvara för hanteringen av oegentligheter inom utrikestjänsten i fall där kommissionen har vidaredelegerat genomförandebefogenheter till chefer för unionens delegationer. För att upprätthålla kopplingen mellan disciplinära åtgärder och ansvaret för den ekonomiska förvaltningen bör emellertid kommissionen ha rätt att begära att den höga representanten inleder ett förfarande, om instansen konstaterar oegentligheter som avser de befogenheter som kommissionen vidaredelegerat till chefer för unionens delegationer. I ett sådant fall bör den höga representanten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med tjänsteföreskrifterna.

(9)

För att tillförsäkra sig en effektiv och ändamålsenlig intern kontroll bör cheferna för unionens delegationer omfattas av de kontrollbefogenheter som kommissionens internrevisor har vad gäller den ekonomiska förvaltning som vidaredelegerats till dem.

(10)

För att garantera en demokratisk granskning av förvaltningen av EUF:s medel bör cheferna för unionens delegationer avge en förklaring, tillsammans med en rapport om effektiviteten och ändamålsenligheten hos de interna förvaltnings- och kontrollsystemen i deras delegation, samt om förvaltningen av de operativa åtgärder som vidaredelegerats till dem. Rapporterna från cheferna för unionens delegationer bör bifogas den årliga verksamhetsrapporten från utanordnaren genom delegering och göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet.

(11)

Förordning (EG) nr 215/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 215/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 14.3 ska första stycket ersättas med följande:

”3.   Kommissionen ska på lämpligt sätt ge tillgång till den information som den förfogar över om mottagare av EUF-medel när dessa medel förvaltas centralt och direkt av kommissionens egna avdelningar eller av unionens delegationer enligt artikel 17 andra stycket, samt till information om mottagare av medel som tillhandahålls av organ till vilka uppgifter som avser budgetgenomförande delegerats i enlighet med andra förvaltningsmetoder.”

2.

I artikel 17 ska följande stycken läggas till:

”Kommissionen får dock delegera sina befogenheter att förvalta EUF:s medel till cheferna för unionens delegationer. Kommissionen ska då samtidigt underrätta unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) om detta. När cheferna för unionens delegationer fungerar som kommissionens utanordnare genom vidaredelegering ska de tillämpa kommissionens regler för förvaltning av EUF-medel och omfattas av samma uppgifter, skyldigheter och ansvarsskyldighet som övriga vidaredelegerade utanordnare.

Kommissionen får återkalla denna delegering i enlighet med sina egna regler.

Vid tillämpningen av andra stycket ska den höga representanten vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta samarbetet mellan unionens delegationer och kommissionens avdelningar.

Kommissionen och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (nedan kallad utrikestjänsten) kan komma överens om närmare arrangemang för att underlätta för unionens delegationer att förvalta de medel som planeras för stödutgifter kopplade till EUF enligt artikel 6 i det interna avtalet. Dessa arrangemang ska inte innehålla några undantag från bestämmelserna i denna förordning.”

3.

I artikel 25.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1.   Om kommissionen förvaltar EUF:s medel centralt ska genomförandeåtgärderna vidtas antingen av kommissionens avdelningar eller unionens delegationer direkt i enlighet med artikel 17 andra stycket eller indirekt i enlighet med artikel 17.2, 3 och 4 och artiklarna 26–29.”

4.

I artikel 32 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.   Om chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 17 andra stycket, ska kommissionen vara den institution som ansvarar för fastställande, utövande, kontroll och bedömning av deras uppgifter och ansvar som utanordnare genom vidaredelegering. Kommissionen ska samtidigt underrätta den höga representanten.”

5.

I artikel 38 andra stycket ska följande mening läggas till:

”De årliga verksamhetsrapporterna från de utanordnarna genom delegering ska även göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet.”

6.

Följande artikel ska läggas till:

”Artikel 38a

1.   Om chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 17 andra stycket ska de samarbeta nära med kommissionen för ett korrekt genomförande av budgeten, särskilt för att garantera att finansiella transaktioner genomförs lagligt och korrekt, att principen om sund ekonomisk förvaltning efterlevs i samband med förvaltningen av medlen och att unionens ekonomiska intressen skyddas effektivt.

I detta syfte ska de vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra alla situationer som kan äventyra kommissionens ansvar för förvaltningen av EUF-medel som vidaredelegerats till dem och för att förhindra konflikter rörande prioriteringar som kan förmodas påverka fullgörandet av det ekonomiska förvaltningsansvar som vidaredelegerats till dem.

Om det uppstår en sådan situation eller konflikt som avses i andra stycket ska cheferna för unionens delegationer utan dröjsmål underrätta kommissionens och utrikestjänstens ansvariga generaldirektörer. Dessa generaldirektörer ska vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen.

2.   Om cheferna för unionens delegationer befinner sig i en situation som avses i artikel 37.4 ska de hänskjuta ärendet till den särskilda instans för undersökning av finansiella oegentligheter som inrättats enligt artikel 54.3. Om det förfarande som upptäcks är brottsligt eller utgör bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska de underrätta de myndigheter och instanser som utsetts i gällande lagstiftning.

3.   Chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 17 andra stycket ska lämna rapporter till sin delegerade utanordnare så att denne kan införliva deras rapporter i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 38. Rapporterna som cheferna för unionens delegationer lägger fram ska innefatta information om effektiviteten och ändamålsenligheten hos de interna förvaltnings- och kontrollsystem som införts vid deras delegation samt om förvaltningen av de operativa åtgärder som vidaredelegerats till dem samt den förklaring som avses i artikel 54.2 a. Dessa rapporter ska bifogas den årliga verksamhetsrapporten från den delegerade utanordnaren, och tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas sekretess.

Cheferna för unionens delegationer ska samarbeta fullt ut med institutioner som är involverade i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och, om så krävs, tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation. I detta sammanhang kan de bli uppmanade att närvara vid de relevanta organens sammanträden och bistå den delegerade behöriga utanordnaren.

4.   Chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering enligt artikel 17 andra stycket ska besvara varje begäran som den delegerade utanordnaren framställer, på dennes eget initiativ eller, inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, på Europaparlamentets begäran.

5.   Kommissionen ska se till att vidaredelegeringsbefogenheterna inte är till men för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, i överensstämmelse med artiklarna 142, 143 och 144.”

7.

I artikel 39.1 ska följande stycke läggas till:

”Kommissionens räkenskapsförare ska förbli ansvariga för all förvaltning av EUF:s medel, även transaktioner som avser EUF-medel som vidaredelegerats till chefer för unionens delegationer.”

8.

Artikel 54 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas:

”2a   Vid vidaredelegering till cheferna för unionens delegationer ska den delegerade utanordnaren ansvara för utformningen av de interna förvaltnings- och kontrollsystem som används samt för deras effektivitet och ändamålsenlighet. Cheferna för unionens delegationer ska ansvara för att dessa system inrättas och fungerar korrekt enligt de instruktioner som ges av den delegerade utanordnaren, samt ansvara för förvaltningen av de medel och de operativa åtgärder som de ansvarar för inom delegationen. Innan de tillträder sin tjänst ska de fullfölja särskilda fortbildningskurser om utanordnares uppgifter och ansvar och om förvaltningen av EUF:s medel, i enlighet med artikel 37.3.

Cheferna för unionens delegationer ska rapportera om sina skyldigheter i överensstämmelse med första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 38a.3.

Varje år ska cheferna för unionens delegationer tillhandahålla den delegerade utanordnaren en förklaring om de interna förvaltnings- och kontrollsystemen inom deras delegation samt om förvaltningen av sådan verksamhet som vidaredelegerats till dem och resultatet av denna så att utanordnaren ska kunna sammanställa sin förklaring i enlighet med artikel 38.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   När chefer för unionens delegationer fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 17 andra stycket ska den särskilda instans för undersökning av finansiella oegentligheter som kommissionen inrättat med stöd av punkt 3 i denna artikel vara behörig i ärenden som avses i punkt 3.

Om denna instans upptäcker systemrelaterade fel ska den överlämna en rapport med sina rekommendationer till utanordnaren, den höga representanten och till den delegerade utanordnaren om denne inte är ifrågasatt samt till internrevisorn.

På grundval av instansens yttrande får kommissionen begära att den höga representanten i egenskap av tillsättningsmyndighet inleder ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation mot vidaredelegerade utanordnare, om oegentligheterna gäller de befogenheter som vidaredelegerats till dem från kommissionen. I ett sådant fall kommer den höga representanten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med tjänsteföreskrifterna för att verkställa beslut om disciplinåtgärder och/eller ekonomisk kompensation enligt kommissionens rekommendation.

Medlemsstaterna ska fullt ut stödja unionen i upprätthållandet av skyldigheter enligt artikel 22 i tjänsteföreskrifterna för tillfälligt anställda, på vilka artikel 2 e i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna tillämpas.”

9.

I artikel 89 ska följande punkt läggas till:

”Vid intern revision av Europeiska utrikestjänsten ska chefer för unionens delegationer som fungerar som utanordnare genom vidaredelegering i enlighet med artikel 17 andra stycket omfattas av de kontrollbefogenheter som kommissionens internrevisor har vad gäller den ekonomiska förvaltning som vidaredelegerats till dem.”

10.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 144a

Utrikestjänsten ska fullt ut omfattas av de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 142, 143 och 144. Utrikestjänsten ska fullt ut samarbeta med de institutioner som är involverade i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, och vid behov tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation, även genom att närvara vid de relevanta organens sammanträden.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 11 april 2011.

På rådets vägnar

PINTÉR S.

Ordförande


(1)  EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2)  EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.

(3)  EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.

(4)  EUT C 66, 1.3.2011, s. 1.

(5)  EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1081/2010 av den 24 november 2010 om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, med avseende på den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (EUT L 311, 26.11.2010, s. 9).

(8)  EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.


Top