30.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 284/27

---

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 22 oktober 2007

om medgivande av ett undantag på begäran av Irland i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr K(2007) 5095]

(Endast den engelska texten är giltig)

(2007/697/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga III, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser att sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, måste den fastställas på ett sådant sätt att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier, exempelvis lång vegetationsperiod och grödor med stort kväveupptag.

(2)

Den 12 november 2004 lämnade Irland in en begäran till kommissionen om undantag enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG. En uppdaterad begäran, baserad på European Communities (Good Agricultural Practice for the Protection of Waters) Regulations, 2006 (Statutory instrument No 378 of 2006), lämnades in den 18 oktober 2006.

(3)

Det begärda undantaget gäller Irlands planer på att tillåta spridning av 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på gårdar med minst 80 % vall och betesmark. Undantaget kan komma att omfatta upp till 10 000 nötkreatursgårdar i Irland, motsvarande 8 % av det totala antalet gårdar, 8 % av den utnyttjade jordbruksarealen och 20 % av antalet djurenheter.

(4)	Den irländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG, European Communities (Good Agricultural Practice for the Protection of Waters) Regulations, 2006 (Statutory instrument No 378 of 2006), gäller även det begärda undantaget.

(5)	Den irländska lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG anger högsta tillåtna mängder för både kväve- och fosforgödselmedel. Dessa högsta tillåtna mängder är differentierade på grundval av markens kväve- och fosfatinnehåll och tar alltså hänsyn till tillförseln av kväve och fosfat från marken.

(6)

Den tredje rapporten om genomförandet av nitratdirektivet i Irland och de senaste rapporterna som den irländska miljöskyddsmyndigheten (Environmental Protection Agency) lämnat till kommissionen för perioden 2001–2003 visar att den genomsnittliga nitrathalten i grundvatten var i storleksordningen 2,5 mg/l och att nitrathalter över 50 mg/l uppmättes på endast 2 % av provtagningspunkterna. Vattenkvalitetsdata från vattendrag under perioden 2000–2003 visar att den genomsnittliga nitrathalten vid övervakningsstationerna inom Eurowaternet var 6,9 mg/l.

(7)

Vid 70 % av stationerna för grundvattenövervakning var trenden oförändrade eller minskande nitrathalter. Vattendragens kvalitet hade förbättrats 2001–2003 jämfört med den föregående rapporteringsperioden 1995–1997, vilket innebar en vändning av den trend mot försämrad vattenkvalitet som hade varit märkbar sedan slutet av 1980-talet. Dessutom noterades ett minskat antal hypertrofa sjöar.

(8)	Irland tillämpar, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram inom hela sitt territorium på grundval av European Communities (Good Agricultural Practice for the Protection of Waters) Regulations, 2006 (Statutory instrument No 378 of 2006).

(9)

Både antalet djur och användningen av kemiska gödselmedel har minskat under det senaste decenniet. Antalet nötkreatur, grisar och får har minskat med 7 %, 3 % respektive 17 % under perioden 1997–2004. Den genomsnittliga kvävetillförseln från stallgödsel var 103 kg/ha 2004, en avsevärd minskning jämfört med 140 kg/ha 1998. Den genomsnittliga fosfortillförseln var 16 kg/ha. Användningen av kemiska kvävegödselmedel minskade med 21 % under perioden 1999–2005, och användningen av fosforgödselmedel minskade med 37 % under perioden 1995–2005.

(10)

I Irland utgörs 90 % av jordbruksarealen av gräsmarker, varav en stor del är väl lämpad för vall- och betesproduktion. På gårdar med vall och bete brukas totalt 47 % av arealen extensivt och har därför relativt låg beläggningsgrad och liten gödseltillförsel, 36 % ingår i miljöstödsprogram (Rural Environment Protection Scheme, REP Scheme), och endast 7 % odlas intensivt. 10 % används för åkerbruk. Den genomsnittliga användningen av kemiska gödselmedel på vall och betesmark är för kväve 82 kg/ha och för fosfor 7,6 kg/ha.

(11)	Det irländska klimatet utmärks av en nederbörd som är jämnt fördelad över året och en relativt liten temperaturvariation under året, vilket ger en lång vegetationsperiod för gräs, från 330 dagar per år i sydväst till ca 250 dagar per år i nordöst.

(12)

Det tekniska och vetenskapliga underlagsmaterial som presenteras i den irländska begäran visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på gårdar med minst 80 % vall och betesmark är motiverad på grundval av objektiva kriterier som lång vegetationsperiod och grödor med stort kväveupptag.

(13)	Kommissionen anser därför att den mängd gödsel som Irland begärt undantag för inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i direktiv 91/676/EEG under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls.

(14)	Detta beslut bör tillämpas inom ramen för Irlands åtgärdsprogram, European Communities (Good Agricultural Practice for the Protection of Waters) Regulations, 2006 (Statutory instrument No 378 of 2006).

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag Irland har begärt genom en skrivelse av den 18 oktober 2006, i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än vad som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, medges under förutsättning att de villkor som anges i detta beslut uppfylls.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   gårdar med vall och bete: gårdar där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av vall och betesmark,

b)   betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar,

c)   vall och betesmark: permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig är vall som ligger mindre än fyra år).

Artikel 3

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas från fall till fall och enligt de villkor som anges i artiklarna 4–6 för gårdar med vall och bete.

Artikel 4

Årligt godkännande och åtagande

1.   Lantbrukare som vill medges ett undantag ska årligen lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten.

2.   I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5 och 6.

3.   De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om de nationella myndigheternas kontroll av de ansökningar som avses i punkt 1 visar att villkoren i artiklarna 5 och 6 inte är uppfyllda, ska den sökande informeras om detta. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

Artikel 5

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1.   Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med vall och bete, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga den mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, på de villkor som anges i punkterna 2–7.

2.   Den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken. Den totala kvävetillförseln ska differentieras på grundval av beläggningsgrad och markens produktivitet.

3.   För varje gård ska det finnas en gödslingsplan som beskriver växtföljden och den planerade spridningen av stallgödsel och kväve- och fosforgödselmedel. Den ska finnas tillgänglig på gården senast den 1 mars.

Gödslingsplanen ska omfatta följande:

a)	Antalet djur, en beskrivning av stallar och lagringssystem, inklusive lagringskapacitet för stallgödsel.

b)	En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras inom gården.

c)	Växtföljden och arealen för varje gröda, samt en skiss över de enskilda fältens läge.

d)	Grödornas beräknade kväve- och fosforbehov.

e)	Mängd och typ av stallgödsel som levereras ut från eller till gården.

f)	Eventuella resultat från jordanalys avseende kväve- och fosforinnehåll.

g)	Tillförsel av kväve och fosfor från stallgödsel på varje fält (skiften som är likartade i fråga om grödor och jordart).

h)	Tillförsel av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje fält.

Planerna ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna företagits, för att garantera att de överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

4.   Varje gård ska ha en bokföring över gödselanvändningen, inklusive information om hantering av gödselvatten. Bokföring för varje kalenderår ska lämnas in till den behöriga myndigheten.

5.   Varje gård med vall och bete som medges ett enskilt undantag ska godta att den ansökan som avses i artikel 4.1, gödslingsplanen och bokföringen över gödselanvändningen kan bli föremål för kontroll.

6.   På varje gård som medges ett enskilt undantag ska jordens kväve- och fosforhalt analyseras minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden. Minst en analys per fem hektar mark ska göras.

7.   Stallgödsel får inte spridas på hösten före vallodling.

Artikel 6

Markskötsel

Minst 80 % av den areal inom gården som är disponibel för stallgödselspridning ska vara vall eller betesmark. Lantbrukare som medges ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:

a)	Tillfällig vall ska plöjas på våren.

b)	Brytning av vall ska på alla jordarter omedelbart följas av en gröda med stort kvävebehov.

c)	Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver och för spannmål och ärtor med insådd av gräs.

Artikel 7

Andra åtgärder

Irland ska se till att tillämpningen av undantaget inte påverkar tillämpningen av de åtgärder som krävs för att följa gemenskapens övriga miljölagstiftning.

Artikel 8

Övervakning

1.   Varje år ska den behöriga myndigheten framställa och uppdatera kartor som visar hur stor procentandel av antalet gårdar med vall och bete, av antalet djur och av arealen jordbruksmark som omfattas av enskilda undantag i varje kommun. Kartorna ska skickas in till kommissionen en gång om året, första gången senast den 1 mars 2008.

2.   Övervakning av de gårdar som omfattas av åtgärdsprogrammet och undantaget ska ske inom de avrinningsområden för jordbruksövervakning som fastställts i det irländska åtgärdsprogrammet. Avrinningsområden som är referensområden för övervakning ska vara representativa för olika jordarter, intensitetsnivåer och gödslingsmetoder.

3.   Kartläggningar och regelbundna näringsanalyser ska göras för att samla in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som medges enskilda undantag. Dessa uppgifter kan användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitratutlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg kväve i form av stallgödsel från betesdjur tillförs per hektar och år.

4.   På gårdar som ingår i övervakningsnätet för jordbruksmark ska övervakning av ytnära grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag ske för att samla in uppgifter om nitrat- och fosforhalter i vatten som lämnar rotzonen och går ut i grundvatten och ytvatten.

5.   En stärkt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga sjöar och särskilt i närheten av känsliga akviferer.

6.   En undersökning ska genomföras för att till slutet av undantagsperioden samla in detaljerad vetenskaplig information om intensiva vall- och betessystem i Irland. Undersökningen kommer att inriktas på nitratutlakning i intensiv mjölkproduktion på känsliga jordarter (sand och moränlättlera) i representativa områden.

Artikel 9

Kontroller

1.   Den behöriga nationella myndigheten ska göra administrativa kontroller av alla gårdar som medges ett enskilt undantag, för att övervaka att den högsta tillåtna mängden på 250 kg kväve per hektar och år i form av stallgödsel från betesdjur inte överskrids och att bestämmelserna om högsta tillåtna mängder för kväve- och fosforgödsel och villkoren för markanvändning följs.

2.   Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av efterlevnaden av lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 3 % av de gårdar som medges ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5 och 6.

Artikel 10

Rapportering

1.   Den behöriga myndigheten ska varje år lämna in övervakningsresultaten till kommissionen, tillsammans med en kortfattad rapport om vattenkvalitetens utveckling och utvärderingsmetoder. Rapporten ska redogöra för hur tillämpningen av villkoren för undantaget utvärderas genom kontroller på gårdsnivå, och den ska innehålla uppgifter, grundade på administrativa kontroller och fältkontroller, om gårdar som inte uppfyller villkoren. Den första rapporten ska lämnas in senast i juni 2008 och därefter i juni varje år.

2.   De erhållna resultaten kommer att beaktas av kommissionen vid en eventuell ny begäran om undantag.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas inom ramen för det irländska åtgärdsprogrammet som genomförs genom European Communities (Good Agricultural Practices for Protection of Waters) Regulations 2006 (Statutory Instrument No 378 of 2006) av den 18 juli 2006. Det upphör att gälla den 17 juli 2010.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till Irland.

---

(1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

---