24.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 71/65

Föredragande:

Raymond HENCKS

Medföredragande:

Thomas McDONOGH

1.1

EESK välkomnar strategin för en inre digital marknad i Europa. Kommittén är dock orolig för att vissa medlemsstaters politiska vilja att bana väg för en kreativ och innovativ digital union – som inte bara är inriktad på konsumtion – är otillräcklig.

1.2

Den strategi för den digitala marknaden i Europa som Juncker-kommissionen föreslår är en fortsättning på tidigare digitala strategier och program och förväntas driva på EU:s digitala politik, vars genomförande låter vänta på sig. Samtidigt innebär detta också ett nytt fokus på handel och konsumenter och de åtgärder som krävs för att öka handeln och antalet konsumenter samt främja bättre villkor och skydd för konsumenterna.

1.3

I detta sammanhang måste man för det första överbrygga kunskapsklyftan. Detta kan handla lika mycket om räkne- och läskunskaper som digital kompetens och en ansvarsfull praktisk tillämpning av denna. För det andra måste det vara lätt att använda plattformar för att driva marknaden framåt, så plattformsoperationerna bör inte begränsas. För det tredje finns det ett behov av relevanta tillämpningar, och därför är fokuseringen på standardisering välkommen. Med hjälp av utökad e-förvaltning kommer fler medborgare att involveras i digital verksamhet. Ur konsumenternas synvinkel välkomnar EESK initiativen i fråga om bättre tillgång för konsumenter och företag till digitala varor och tjänster i hela Europa.

1.4

Vissa, men inte alla, av de initiativ som beskrivs i avsnitt 4.2 (Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra) har att göra med nätinfrastruktur och omfattas av den digitala agendan. Viktiga aspekter när det gäller dessa förslag är deras koppling till den inre marknaden och hur snabbt de kommer att behandlas. Några av de övriga initiativen i detta avsnitt är viktiga för konsumenternas rättigheter.

1.5

EESK stöder kommissionen i dess strävan att undanröja uppdelningen i 28 olika strategier och nationella digitala marknader och i stället låta dem ingå i en europeisk strategi och på så vis säkerställa en ledande ställning i den globala digitala ekonomin, som numera förbehålls tredjeländer.

1.6

Kommittén är övertygad om att Europeiska unionen, som har mycket goda kunskaper och bred erfarenhet inom vissa digitala områden, fortfarande kan komma ikapp på detta område. EESK betonar dessutom att tvärvetenskapliga forskningscenter och europeiska synergier måste utvecklas inom ramen för det europeiska forskningsområdet, inom områden som molntjänster, nanoelektronik, lagring och behandling av stordata, sökbara eller fjärrstyrda enheter (anslutna objekt) samt smarta tjänster.

1.7

EU kommer att kunna ta igen eftersläpningen om man inom en nära framtid lyckas slå samman sina resurser för att mobilisera och samordna de offentliga och privata insatserna i de 28 medlemsstaterna och involvera alla berörda aktörer i diskussionerna om strategin för den digitala inre marknaden. EESK stöder kommissionens åtagande om att inleda ett offentligt samråd för var och en av de kommande åtgärderna beträffande den digitala inre marknaden.

1.8

EESK beklagar att den digitala strategin saknar en social dimension (med undantag för vissa frågor avseende digital kompetens), samtidigt som utvecklingen av tjänster och affärsmodeller leder till stora förändringar i arbetslivet. EESK anser att man utöver de potentiella fördelarna måste beakta de många riskerna och utmaningarna, inte minst på områdena säkerhet, organisation av förhållandena på arbetsmarknaden och social trygghet, liksom de förfaranden som föreskrivs i fördraget när det gäller dialogen mellan arbetsmarknadens parter och den övergripande sociala klausulen, som bör ges utrymme i strategin för en inre digital marknad i Europa (1). Enligt EESK:s mening bör den sociala dimensionen, inbegripet alla konsekvenser när det gäller sysselsättningen, vara den fjärde pelaren i strategin för en inre digital marknad i Europa.

2.1

Enligt EESK:s tolkning innebär begreppet inre digital marknad att man flyttar över transaktioner och aktiviteter från EU:s existerande inre marknad till internet. Till viss del har detta redan skett, men de initiativ som kommissionen lägger fram är utformade för att man ska kunna dra full nytta av den digitala potentialen. Marknadsaktiviteterna och transaktionerna inbegriper produktion av varor och tillhandahållande av tjänster samt förmedling, distribution och konsumtion. Transaktioner mellan konsumenter (C), företag (B) och offentliga myndigheter (G) återspeglar både de sociala nätverkens inflytande och tendensen till ett samhälle där man delar med sig. De offentliga myndigheternas roll på den inre digitala marknaden är att tillhandahålla tjänster.

2.2

Fördelarna med att flytta över affärsprocesser är välkända: Större integrering i värdekedjan, snabbare processer från utformning till leverans, förbättrade användargränssnitt (i synnerhet när det gäller sociala nätverk) och större konkurrenskraft rent generellt. Allt eftersom övergången fortsätter kommer den att bana väg för ”sakernas internet” och den fjärde industriella revolutionen.

2.3

Det unika med den inre marknaden är att den har en gränsöverskridande konstruktion som därför i princip är väl lämpad att utnyttja internet. Det finns dock problem med själva inre marknaden när det gäller anpassningen av regler, lagar och förordningar till den digitala miljön, och det finns luckor i den digitala beredskapen i var och en av grupperna ”B”, ”G” och ”C”, nackdelar med den inre digitala marknadens tekniska infrastruktur och potentiella problem med dominerande ställning från stora plattformars sida.

2.4

Parallellt med projektet en inre digital marknad fortsätter kommissionen arbetet med sin digitala agenda. Denna tar fasta på skäliga farhågor beträffande EU:s bristande deltagande i den globala hård- och mjukvaruindustrin, men dessa frågor är perifera när det gäller den inre digitala marknaden. Enligt kommissionen är vinsten med fullbordandet av den inre digitala marknaden mycket hög med avseende på BNP och sysselsättningen, och alla åtgärder som måste vidtas ligger inom ramen för EU:s och medlemsstaternas nuvarande kapacitet.

2.5

Misslyckandet med att fullborda den inre marknaden för tjänster har djupgående konsekvenser för utvecklingen av den inre digitala marknaden. Tjänstesektorn är den viktigaste sektorn i medlemsstaternas ekonomier. Tillhandahållandet av tjänster drivs i allt högre grad av internettransaktioner, och framsteg när det gäller strategin för en inre digital marknad skulle i sig kunna främja en inre marknad för tjänster.

2.6

Regler, föreskrifter och lagar som har utarbetats för pappersbaserade transaktioner och de första årtiondenas e-handel har blivit hinder för förverkligandet av en inre digital marknad. EESK välkomnar det föreslagna lagstiftningsprogrammet och den ambitiösa tidsplan som har fastställts:

2.7

Medan det lagstiftningsprogram som beskrivs i punkt 2.6 är klart och tydligt råder det mycket större oklarhet kring de åtgärder som planeras för att förbättra kunskaperna, kompetensen och beredskapen i fråga om internet i de tre grupperna ”B”, ”G” och ”C”.

Tillsammans kommer dessa initiativ att påverka medborgarna, små och medelstora företag, offentliga och privata tjänster samt sektorsspecifika tillämpningar som är viktiga för den inre digitala marknadens genomförande. Dessa förslag verkar sakna precision och handlingskraft. EESK kommer noga att följa utvecklingen av dessa initiativ, som alla står under EU:s och medlemsstaternas kontroll.

2.8

Ett antal viktiga infrastrukturinitiativ föreslås:

Telekommunikation och it-säkerhet är givetvis prioriterade områden, men det är också angeläget att klargöra reglerna för audiovisuella leveranser via kabel, satellit och bredband.

2.9

Plattformar driver den inre digitala marknaden framåt. De flesta medlemmarna i grupperna ”C”, ”B” och ”G” använder dem varje dag. De är tillgängliga, lättanvända och ofta kostnadsfria. Det är nödvändigt att utveckla dem ytterligare, men det finns vissa farhågor:

Av dessa anledningar välkomnar EESK undersökningen ”Omfattande analys av plattformarnas roll på marknaden inbegripet olagligt innehåll på internet”. För att den inre digitala marknaden ska kunna bli en framgång måste plattformarna frodas, och därför bör tillämpningen av lagstiftningen inte begränsa plattformarnas manöverutrymme.

2.10

Mot bakgrund av ovanstående analys anser EESK att de gemenskapsprogram som beskrivs i punkt 2.7 är strategins möjliga akilleshäl, och kommittén vill därför framföra sina förbehåll beträffande plattformarna.

3.1

Det är obestridligt att EU ännu inte har dragit full nytta av de enorma möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. Detta beror till stor del på att EU-marknaden är uppdelad i 28 nationella marknader.

3.2

Vissa medlemsstater föredrar av allt att döma att bibehålla och utveckla en rent nationell digital strategi i stället för att bana väg för en kreativ och innovativ europeisk digital union. Samtidigt har Tysklands och Frankrikes ekonomiministrar efterlyst inrättandet av en gemensam ram med framför allt dessa två länder som bas.

3.3

EESK noterar också att premiärministrarna i vissa medlemsstater har gjort en skriftlig framställan till rådets ordförande för att meddela sina reservationer avseende strategins genomförande. De betonade vikten av att ”endast reglera när det finns tydliga belägg för att det är nödvändigt att göra detta, på grundval av principerna om smart lagstiftning och en ingående konsekvensbedömning. Det står helt klart att en digital inre marknad endast kan fungera om den inte hämmar innovation, investeringar och företagaranda.” EESK delar denna uppfattning, under förutsättning att man även beaktar konsumenternas och arbetstagarnas intressen.

3.4

Kommissionen ser denna nya strategi för fullbordandet av den digitala inre marknaden som en fortsättning av den digitala agendan för Europa från 2010. Den omfattade 101 åtgärder, av vilka kommissionen uppger att 72 har slutförts och 23 bör slutföras inom de tidsfrister som ställts upp, vilket dock inte innebär att den digitala inre marknaden har fullbordats, och därför återfinns vissa av dessa initiativ i den nya strategi som är föremål för utvärdering.

3.5

Vid presentationen av den nya kommissionens politiska riktlinjer meddelade ordförande Jean-Claude JUNCKER att han beräknar att ”skapandet av en sammankopplad inre digital marknad skulle kunna generera upp till 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt och att man därigenom skulle kunna skapa hundratusentals nya jobb”. I det meddelande som är föremål för vår analys anges att EU:s BNP skulle kunna öka med 415 miljarder euro, medan de två kommissionsledamöterna med ansvar för digitala frågor talar om att 3,8 miljoner arbetstillfällen kan skapas med hjälp av en digital inre marknad.

3.6

EESK anser att det är kontraproduktivt att överhopa människor med siffror som varierar betydligt beroende på vilken källa inom kommissionen de kommer ifrån och som framhålls som obestridliga sanningar trots att de inte är särskilt övertygande. Sådana uttalanden kommer i slutändan att leda till misstro mot de politiska beslutsfattarna och likgiltighet inför de verkliga problemen.

3.7

Hittills har kommissionen inte lagt fram några belägg för att dess förutsägelser av detta slag har blivit verklighet. EESK uppmanar den nuvarande kommissionen att göra en utvärdering vid slutet av sin mandatperiod och jämföra resultaten med sina prognoser.

3.8

EESK anser att det är orealistiskt att tro att en digital inre marknad ska kunna genomföras under den nuvarande kommissionens mandatperiod, i synnerhet eftersom vare sig konsekvensanalyserna eller den vetenskapliga forskning som ligger till grund för dessa påståenden offentliggörs. EESK anser att kommissionens beräkningar bör jämföras med de studier som förutspår omfattande förluster av arbetstillfällen till följd av den digitala utvecklingen (2).

3.9

Enligt kommissionen skulle EU med genomförandet av en sammankopplad digital marknad kunna behålla en ledande ställning inom den globala digitala ekonomin, och samtidigt ge de europeiska företagen möjlighet att utvecklas även utanför EU.

3.10

EESK noterar och beklagar att EU:s ambition att, som ett led i Lissabonstrategin från år 2000, bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med förmåga att skapa hållbar ekonomisk tillväxt i kombination med en kvantitativ och kvalitativ förbättring av sysselsättningen och större social sammanhållning, i hög grad har reviderats nedåt.

3.11

EU ligger efter.

3.12

EESK hoppas fortfarande att EU ännu kan komma i fatt och att strategin för en digital inre marknad i Europa kan blåsa nytt liv i branschen. Detta är endast möjligt om EU skapar digital teknik i stället för att bara använda den, förmår samhället att ta ett kvalitativt steg framåt när det gäller att tidigt utbilda ungdomar för att utveckla deras e-kompetens och främja en ansvarsfull användning av den, överbryggar den digitala klyftan, säkerställer tillgänglighet för alla medborgare (inbegripet personer med funktionsnedsättning) och ser till att tillräckliga offentliga och privata investeringar görs i utbildning, yrkesutbildning och forskning.

3.13

I detta syfte måste EU samla sina resurser för att mobilisera och samordna offentliga och privata insatser i de 28 medlemsstaterna. Detta är absolut nödvändigt om EU inte vill halka efter i den digitala ekonomins löpande utveckling, till exempel när det gäller mobila applikationer, vars antal har exploderat de senaste åren, molntjänster, stordata eller strategiska utmaningar beträffande gigantiska plattformar för digitala tjänster och har blivit viktiga vägar för att få tillgång till internet. Diskussionen om strategin för en digital inre marknad måste involvera alla berörda aktörer och ta hänsyn till hur man ska skydda medborgare, konsumenter, arbetstagare och personer med funktionsnedsättning samt värna deras grundläggande rättigheter i ett inkluderande samhälle.

3.14

EESK kan inte annat än konstatera att strategin för en digital inre marknad helt saknar en social dimension. Det råder stor okunskap om digitaliseringens effekter på sysselsättningen och de utmaningar som dessa medför. Samtidigt leder den löpande utvecklingen av tjänster och affärsmodeller till stora förändringar på arbetsmarknaden, vilket får stor inverkan på arbetets natur och företagens struktur och riskerar att få kollektivavtal att kollapsa. I detta sammanhang bör de förfaranden som föreskrivs i fördraget avseende social dialog och den horisontella sociala klausulen återspeglas i strategin för en digital inre marknad. I sitt yttrande CCMI/136 om digitaliseringens effekter på tjänstesektorn och sysselsättningen i samband med industriell omvandling lade EESK fram en rad rekommendationer med syftet att undvika att den digitala utvecklingen undergräver effektiviteten i de befintliga systemen för yrkesutbildning, anställningsskydd, social trygghet och beskattning. Enligt EESK:s mening bör den sociala dimensionen, inbegripet alla konsekvenser när det gäller sysselsättningen, vara den fjärde pelaren i strategin för en inre digital marknad i Europa.

3.15

Ett annat område där EU har möjlighet att främja sin ställning är stordata, där man fortfarande behöver ta fram tekniska standarder för insamling och behandling av uppgifter. För att uppnå detta bör de olika nationella lagstiftningarna samlas i ett samstämmigt europeiskt ramverk som – med hjälp av en smart politik för databehandling – kännetecknas av en god balans mellan ekonomiska intressen och skyddet av privatlivet på olika områden, som exempelvis den medicinska sektorn, folkhälsa, personliga tjänster, livsmedel osv.

3.16

Inom EU är man van vid diskussioner om tekniska standarder mellan medlemsstaterna och kan förlita sig på sin erfarenhet för att skapa en europeisk datapolitik som bygger på en högkvalitativ rättslig ram och för att upprätthålla kontrollen över standarderna för skydd av personuppgifter (t.ex. Swift) i syfte att hindra andra aktörer från att fastställa sådana.

3.17

EESK noterar dessutom att den digitala sektorn också präglas av en betydande obalans i könsfördelningen och att en övervägande majoritet av dem som arbetar med IKT är män. Med tanke på de många lediga jobben inom IKT-sektorn bör EU och medlemsstaterna uppmuntra fler kvinnor att söka arbeten inom den digitala sektorn.

3.18

I sin rapport Golden growth: Restoring the lustre of the European economic model delade Världsbanken upp EU i sex block för att med utgångspunkt i digitala indikatorer belysa de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller införandet av teknikformer, digitala färdigheter och tillämpningar samt e-handel. EESK uppmanar kommissionen att fullt ut ta hänsyn till dessa skillnader när den fastställer prioriterade åtgärder i sin arbetsplan.

3.19

Slutligen tar EESK del av kommissionens uttalande, i vilket man anger att EU ska bidra med omkring 21,4 miljarder euro och att Europeiska fonden för strategiska investeringar ska stödja ett brett spektrum av digitala projekt. EESK noterar också att Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden medger betydande kompletterande finansieringsmöjligheter. EESK välkomnar att kommissionen kommer att arbeta med EIB, projektansvariga och medlemsstaterna för att se till att de tillgängliga medlen används till fullo, men undrar varför de EU-medel som har tilldelats medlemsstaterna i stor utsträckning har förblivit underutnyttjade. EESK anser att denna fråga bör analyseras för att garantera en effektiv och ändamålsenlig användning i framtiden.

—

Se till att konsumenter kan få tillgång till lagligen tillgängligt innehåll på rättvisa och rimliga villkor över gränserna.

—

Undersöka i vilken utsträckning konsumenter diskrimineras på internet beroende på vilket land de bor i och vilka ekonomiska och konsumentrelaterade konsekvenser detta får, samt föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med all eventuell diskriminering.

—

Se över genomförandet och tillämpningen av konsumenträttigheter, fastställa hur konsumenträttigheter ska tillämpas i fråga om digitala produkter och se till att konsumenter och företag förstår sina rättigheter och litar på att de kommer att gälla.

4.3

A.

UTBILDNING

A1.

Grundskolans sex första år – grundläggande färdigheter.

A2.

Grundskolans tre sista år och gymnasieskolan – två spår planeras:

A3.

Högre utbildning – två spår planeras:

B.

SYSSELSÄTTNING

B1.

Arbetsrelaterad utbildning som tillhandahålls av arbetsgivare med ett kontinuerligt fokus på omskolning och löpande fortbildning för att se till att färdigheterna uppdateras.

B2.

Färdighetsorienterad utbildning för arbetslösa som anordnas av de offentliga myndigheterna med hjälp av lämpliga organ.

C.

PENSIONERING

C1.

Informationssamhällets färdigheter ska vara allmänt tillgängliga för dem som i sitt privat- och yrkesliv inte har tagit steget in i informationssamhället.

C2.

Särskilda program för att hjälpa dem som drabbas av hälsoproblem att delta i informationssamhället.

D.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Stöd på alla nivåer för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma in i informationssamhället och förbli aktiva där även om funktionsnedsättningen försvåras.