Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Finansieringsstrukturer för små och medelstora företag i den nuvarande finansiella situationen” (initiativyttrande)

2011/C 48/07

Föredragande: Anna Maria DARMANIN

Den 26 februari 2009 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Finansieringsstrukturer för små och medelstora företag i den nuvarande finansiella situationen”.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 juli 2010.

Vid sin 465:e plenarsession den 15–16 september 2010 (sammanträdet den 16 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 121 röster för, 1 röst emot och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK uppmanar kommissionen att stärka finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag genom att säkerställa att garantisystemet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation består efter den nuvarande finansieringsperioden, att strukturfonderna är lättillgängliga för små och medelstora företag och att finansieringsprioriteringarna anges tydligt. I den nuvarande situationen med krympande egna medel erbjuder garantiinstitutionerna sina bankpartner fördelaktiga kreditriskreducerande effekter inom ramen för Basel II-avtalet. Mot denna bakgrund bör ömsesidiga garantiinstitutioner uppmuntras.

1.2   EESK föreslår att man inrättar handelsplattformar för mikroföretag och små och medelstora företag. De flesta erkända fondbörser ställer för många rapporteringskrav och har för utdragna förfaranden för att små- och medelstora företag ska kunna notera sig. Dessutom är kostnaderna vanligen oöverstigliga, också de som gäller alternativa och/eller sekundära noteringar. Inrättandet av regionala miniplattformar som samordnas genom ett europeiskt nätverk skulle innebära att det skapas ett nytt verktyg som skulle kunna användas för att anskaffa kapital till småföretag. Detta skulle stimulera till ytterligare riskkapital och finansiering genom företagsänglar. Det skulle också hjälpa små riskkapitalister att bistå mindre företag.

1.3   Små och medelstora företag, och särskilt mikroföretag, har stora svårigheter att erhålla finansiering. För samhället i stort är det dessutom i hög grad oklart vart alla räddningspengar till banker tagit vägen. Man kanske inte bör förmå bankerna att publicera dessa siffror, men å andra sidan anser EESK det mer lämpligt att bankerna öronmärker en fastställd procentandel av stödmedlen (i de länder där de har använts) för att erbjuda lånemöjligheter till små- och mikroföretag, särskilt för innovativa satsningar.

1.4   Kommittén är positiv till att det upprättas ett ramverk som ska göra det lättare att inrätta mikrofinansinstitut som bygger på deltagande och etik. Detta finansieringssätt kan säkert vara fördelaktigt för små och medelstora företag eftersom det bygger på risk- och vinstdelning, stabil finansiering och på att man undviker spekulation. Kommissionen bör närmare granska fenomen som ”participatory banking”. EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en grönbok på basis av vilken diskussionen om ”participatory banking” kan inledas på EU-nivå. Särskilda initiativ som tagits av länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Malta är positiva, men kan hindra en vidare integration av sektorn för finansiella tjänster i EU. Enskilda initiativ som inte samordnats kanske dessutom inte ger det bästa resultat som denna finansieringstyp skulle kunna uppnå, såsom riskdelning, vinstdelning och en social syn på finansiering. Främjandet av islamisk mikrofinansiering skulle också kunna ge upphov till nya former av företagande och samtidigt bidra till fattigdomsbekämpningen i vissa regioner. I sammanhanget skulle ett direktiv som banar väg för, behandlar och uppmuntrar alternativa finansieringsmetoder kunna utarbetas. Det bör säkerställa att dessa metoder omfattas av samma villkor som andra finansieringssätt, t.ex. konventionell finansiering.

1.5   EESK föreslår att medlemsstaterna ger direkta lån till små och medelstora företag eller ger fullständiga eller partiella garantier till finansinstitut för att dessa ska få incitament att bevilja lån till de små och medelstora företagen. Under finanskrisen använde ett antal medlemsstater denna metod, som har visat sig minska de små och medelstora företagens svårigheter att få tillgång till finansiering.

1.6   EESK anser att Europeiska investeringsfonden (EIF) borde investera direkt i små och medelstora företag eller via en delfond för ett specifikt område, såsom fonden för unga företagare, vilket också skulle främja företagarandan. Dessutom skulle medel från europeiska investeringsbanken kunna anslås till kreditförmedlare som till fullo stöder små och medelstora företag. I syfte att uppmuntra förmedlande banker att använda EIB-medel till små och medelstora företag föreslår EESK också att dessa banker borde dela riskerna med EIB.

1.7   Kommittén rekommenderar olika finansieringsformer från bankernas sida, däribland innovativ, etisk finansiering och sådan som bygger på deltagande. Finansiering som den som tillhandahålls av Grameen Bank i Bangladesh kan bli mycket begränsad på grund av Basel II-avtalet. Finansieringsinstitutionerna har inte möjligheter att utgå från problemet i stället för lösningen. Ett kreditsystem måste bygga på en undersökning av den sociala bakgrunden snarare än på ett på förhand fastställt bankförfarande. Därför krävs en snabb översyn av Basel II eller också ett avtal som möjliggör finansiering som skiljer sig från den konventionella finansieringsmetoden.

1.8   Nätverk av företagsänglar börjar dyka upp i EU. Tyvärr verkar dessa nätverk inte vara reglerade och omfattande missbruk kan därför befaras, något som kan avskräcka företagarna från att använda ett sådant viktigt medel för att finansiera tillväxten. Man bör främja ett regelverk som uppmuntrar verksamhet som bedrivs av nätverk av företagsänglar eller liknande verksamhet.

1.9   EESK uppmanar till skatteincitament i medlemsstaterna för företagsänglar och deras nätverk, däribland investerare bland familjemedlemmar, t.ex. föräldrar. Många unga entreprenörer är hänvisade till finansiering från sin familj eftersom ingen annan står till buds. Dessa investerare borde belönas och stödjas via skattelättnader.

2.   Inledning och bakgrund

2.1   EU:s medlemsstater står inför en omfattande utmaning: behovet av att stimulera och främja företagande. Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 satte upp detta som mål för att stärka sysselsättningen, ekonomiska reformer och den sociala sammanhållningen. Den 21 januari 2003 offentliggjorde kommissionen grönboken om entreprenörskap i Europa. Där pekades särskilt på att alltför få européer startar eget och på frånvaron av kontinuerlig tillväxt i befintliga företag.

2.2   Utvecklingen av företagarandan innebär betydande fördelar, såväl i ekonomiskt som socialt hänseende. Företagaranda är inte bara en drivkraft för att skapa arbetstillfällen, för innovation, konkurrenskraft och tillväxt; den bidrar också till personlig utveckling och till att uppnå sociala mål (1).

2.3   Sambandet mellan företagaranda och den ekonomiska utvecklingen i ett land kan tillskrivas företagsöverlevnad, innovation, sysselsättningsskapande, tekniska framsteg och ökad produktivitet och export. Företagarandan gagnar därför inte bara de individer som är involverade utan också samhället i stort.

2.4   I en undersökning gjord av Centre for Enterprise and Economic Development Research (CEEDR) var uppstartsfinansiering ett av de problem som oftast nämndes bland de svårigheter som unga företagare möter (vid sidan av administrativa krav). Emellertid ansåg endast 40 % av de tillfrågade specialiserade stödorganisationerna att dessa problem var större än finansieringsrestriktionerna för andra småföretag. Många nya företag har svårt att skaffa den säkerhet som krävs för ett nyetableringslån. För unga företagare kan detta dock utgöra ett större hinder eftersom de har färre möjligheter att ackumulera tillgångar som kan användas för detta ändamål. De praktiska begränsningar som detta innebär varierar naturligtvis mellan olika sektorer och affärsverksamheter.

2.5   Den pågående ekonomiska krisen verkar avskräckande på företagarandan, särskilt med tanke på hur små och medelstora företag berörs. EESK har ingående behandlat frågan om hur den finansiella krisen uppstod och dess konsekvenser, liksom den avgörande roll som banksystemet spelat i detta sammanhang. Faktum är att de små och medelstora företagen fortfarande är hårt drabbade av krisen och alltjämt har svårt att få tillgång till finansiering.

2.6   Under nuvarande förhållanden är banklånen ytterst begränsade (trots att styrräntan sjunkit kraftigt). Detta beror på följande faktorer:

2.7   Bankernas kapital är således ransonerat – det går antingen till befintliga kunder som bankerna inte har råd att förlora, eller till säkrare instrument med fast avkastning, som statsobligationer. När regeringarna ökar sina lånebehov för att skjuta till kapital i sina ekonomier ökar tillgången på statspapper, och detta leder i sin tur till att medlen till företags- och konsumentlån minskar.

3.   En kort överblick över de små och medelstora företagens egenskaper, bortom den officiella statistiken

3.1   De små och medelstora företagen är på många sätt speciella. Att räkna upp alla deras särskilda egenskaper skulle inte göra deras dynamik rättvisa. Man bör dock kort notera några av dessa egenskaper.

3.2   De små och medelstora företagen är vanligtvis familjeägda och omfattar flera generationer. Familjen är en viktig men ofta inte tillräcklig investerare i företaget. De små och medelstora företagen har vanligtvis lokal prägel. Detta påverkar deras sätt att lägga ut arbete på entreprenad och deras sätt att rekrytera (de är ofta mycket försiktiga). Skillnaden mellan företagets ledning och ägare är inte så stor. Det finns ofta starka band mellan personal och ägare (vilket ökar lojaliteten från båda sidorna). De små och medelstora företagen är flexibla, dynamiska och snabba på att ta till sig innovationer. De små och medelstora företagen är vanligtvis riskovilliga i hanteringen av sina kassaflöden. De använder hellre sina reserver än att ta lån, och de ställs inför en mängd byråkratiska förfaranden för att ansöka om och få lån.

3.3   Föreställningen om att det skulle vara mer riskabelt att låna ut till små och medelstora företag har delvis att göra med företagens natur. Det handlar ofta om unga företag som tycker illa om utdragna, byråkratiska finansieringssystem, inte har tillräckliga säkerheter och på grund av sin storlek som regel saknar verktyg för riskhantering.

3.4   Man bör notera att de problem som de små och medelstora företagen brottas med accentueras ännu mer i mikroföretagen.

4.   Finansieringsverktyg

4.1   Notering på en erkänd börs – Börsintroduktioner förknippas vanligtvis med väletablerade företag som försöker anskaffa långfristigt kapital i form av eget kapital (aktier) eller skulder (obligationer) på den officiella listan. Detta sker vanligtvis före expansionsfasen, när ägarna till företaget eller riskkapitalister söker en utväg. Det finns också alternativa marknader, som vanligtvis inte lämpar sig för mikroföretagen, och ”endast de större företagen inom småföretagssektorn kommer att kunna följa denna väg”. Även om alternativa börser vanligtvis är smidigare än huvudlistan omfattas de av samma upplysningsplikt. Kostnaden för en notering uppgår till minst 500 000 euro.

4.2   Nya finansieringskällor, Participatory Banking – Över hela Europa håller ett nytt fenomen på att växa fram i form av något som brukar kallas ”participatory banking” och etisk bankverksamhet, även kallad islamisk finansverksamhet. Det fungerar på ett intressant sätt och lämpar sig förmodligen för små och medelstora företag och deras behov i dagens situation. Det erbjuder olika instrument, och många av dem är inte nya för länderna i Europa. Viss lagstiftning, framför allt skattelagstiftningen, utgör dock ett hinder för att detta slags finansverksamhet ska kunna utvecklas. Tyvärr vidtar olika EU-länder (t.ex. Storbritannien, Frankrike, Luxemburg, Tyskland, Malta och Italien) egna åtgärder med risk för att skapa problem med ömsesidigt erkännande på den inre marknaden. Man kan tänka sig att finansiella institutioner vilkas verksamhet grundar sig på ”participatory banking” kan finna alternativa rättsinstrument för att ta sig in på EU- marknaden (2).

4.2.1   Detta finansieringssätt kan säkert vara fördelaktigt för små och medelstora företag, eftersom det bygger på risk- och vinstdelning, stabil finansiering och på att man undviker spekulation och vissa typer av investeringar.

4.2.2   Ett i hög grad nytt och dynamiskt område är vad som brukar kallas islamisk mikrofinansiering. Mikrofinansiering omfattar en rad finansiella tjänster för människor som bankerna brukar betrakta som ointressanta, framför allt eftersom de inte kan erbjuda de säkerheter som kan skydda en finansiell institution mot förlustrisken.

4.2.3   Det verkligt revolutionerande med mikrofinansieringen är att den skapar möjligheter för människor som tidigare inte haft tillträde till finansmarknaden och att den öppnar nya perspektiv och möjligheter för människor som äntligen kan genomföra sina egna projekt och idéer med sina egna resurser, och därmed slippa stöd, bidrag och beroende. Erfarenheterna av mikrofinansiering över hela världen har nu definitivt visat att fattiga människor behöver en lång rad finansiella tjänster, att de är villiga att ta på sig de kostnader dessa medför och att de absolut är intressanta som kunder för bankerna. Målgruppen för microfinance19 består av de fattiga människor som lever på den så kallade fattigdomsgränsen, som lättare skulle kunna skaffa sig en hygglig levnadsstandard och som har affärsidéer men saknar tillgång till formell finansiering.

4.2.4   Studier har genomförts i ämnet, och erfarenheterna på området är fortfarande förhållandevis begränsade, men mikrofinansieringen har visat sig ha en jättelik potential både när det handlar om att bekämpa fattigdom och finansiell och social utestängning och att utvidga och berika kundbasen för de finansiella institutionerna i utvecklingsländer med en islamisk kulturell grund. ”Participatory banking” har visat sig fokusera inte enbart på ekonomisk framgång, utan också på att maximera de sociala fördelarna genom att skapa sundare finansiella institutioner som kan erbjuda finansiella tjänster också på gräsrotsnivå.

4.3   System för statlig finansiering och EU-finansiering – Medlemsstaterna har genom sina mellanhänder bidragit till att stimulera företagandet genom sådana åtgärder som skatteincitament och finansieringssystem, t.ex. de bidrag som ges genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska investeringsfonden.

4.3.1   Uppslutningen bakom vissa initiativ som omfattar start- och såddkapitalfasen har kanske inte nått önskad nivå.

4.4   Företagsänglar, även kallade privata investerare eller informella ”riskkapitalister”, betraktas som icke-traditionella finansieringskällor och erbjuder framför allt eget kapital till företag från såddfasen och fram till den tidiga tillväxtfasen.

5.   En handlingsram som kan antas för att lindra kraschen inom investeringar och finansiering och göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till lån

5.1   Ett snabbt genomförande av rättsakten för småföretag (Small Business Act) är en nödvändighet i den ekonomiska situation som råder för närvarande. EESK välkomnade den rättsakt som kommissionen föreslog, men vill nu återigen framhålla att det är av största vikt att de föreslagna initiativen genomförs.

5.1.1   I en tid där likviditet är en lyx för de små och medelstora företagen efterlyser vi en ändring i ”direktivet om sena betalningar” så att de små och medelstora företagen får betalt i tid för alla affärstransaktioner och betalningsfristen på 30 dagar respekteras. Det måste dock vara en lösning som verkligen kan genomföras och som (både de privata och de offentliga) leverantörerna kan godta.

5.1.2   Direktiv om en nedsatt mervärdesskattesats på arbetsintensiva tjänster som tillhandahålls lokalt, dvs. tjänster som främst erbjuds av små och medelstora företag, är också ett direktiv som måste genomföras så snabbt som möjligt. Även om det lett till viss debatt anser vi att ett sådant direktiv skulle stimulera de små och medelstora företagens affärsmetoder så att de framstår som mer intressanta för slutkunden.

5.2   Enligt uppgifter från de europeiska handelskamrarna har 30 % av de små och medelstora företagen likviditetsproblem. En fjärdedel av dessa beror på vägrade banklån. Bankerna befinner sig nu under intensiv övervakning och har blivit extremt försiktiga i sina finansieringsbeslut. När små och medelstora företag utsätts för detta skadar det ekonomin.

5.2.1   EU har ökat bankmedlen för de små och medelstora företagen genom att öka medlen till Europeiska investeringsbanken till följd av återhämtningsplanen. För de små och medelstora företagen är det dock fortfarande mycket svårt att få lån genom bankerna. Även om pengar avsatts för lån till de små och medelstora företagen verkar de i praktiken inte nå fram till dem. Det är därför viktigt att de förmedlande banker som väljs ut för att förvalta Europeiska investeringsbankens pengar är banker som till fullo stöder de små och medelstora företagen. När en mellanhand inte längre förmedlar dessa medel till små och medelstora företag bör denna mellanhand bytas ut av investeringsbanken. För att uppmuntra mellanhänderna att verkligen låna ut dessa pengar till de små och medelstora företagen borde Europeiska investeringsbanken och de förmedlande bankerna slutligen dela på risken för dessa lån så att den inte bara vilar på de senare.

5.3   En viktig fråga, framför allt för nystartade företag, är tillgången till riskkapital. Riskkapitalmarknaden i Europa för företag som befinner sig på ett tidigt stadium omfattar bara cirka 2 miljarder euro per år. Detta är bara cirka 25 % av motsvarande siffra i USA. Endast ett av 50 små och medelstora företag vänder sig till riskkapitalbolag för finansiering. Det är lätt att få information om riskkapitalfinansiering, men det händer mycket ofta att traditionella små och medelstora företag inte inser att de faktiskt kan få tillgång till riskkapitalmedel. Detta hänger också samman med de europeiska företagarnas försiktiga inställning till risker. De verkar använda sig mer av banktjänster än av riskkapitalfinansering.

5.4   Offentliga upphandlingar är en stor möjlighet för de små och medelstora företagen. Just nu är de dock mindre konkurrenskraftiga på detta område på grund av ”de stora grabbarnas” erfarenheter och de strikta kraven på bankgarantier och finansiella rapporter. De offentliga upphandlingarna borde innefatta fler initiativ som gynnar de små och medelstora företagen, t.ex. att kapital i mindre grad knyts till bankgarantier, att man uppmuntrar anbud från små och medelstora företag och att man stöder kluster av små och medelstora företag.

5.5   Minskad byråkrati är den främsta prioriteringen för de små och medelstora företagen, som jämfört med de större företagen har en oproportionerligt stor börda att bära i form av lagar och administrativa förpliktelser. Det är bevisat att det i genomsnitt kostar ett stort företag en euro per anställd att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. För små företag kostar det upp till 10 euro. Kommissionen är på rätt spår när det handlar om att minska byråkratin, även om vi befinner oss långt ifrån den nivå som faktiskt skulle hjälpa de små och medelstora företagen.

5.6   Hållbar konkurrens är framtiden för vår ekonomi. De små och medelstora företag som håller sig till hållbara principer och är verksamma inom den gröna ekonomin borde därför få hjälp med finansieringsprocessen.

5.7   Det finns rikligt med EU-medel för att hjälpa de små och medelstora företag som är verksamma inom ny teknik. De mer traditionella små och medelstora produkt- och tjänsteföretagen måste dock uppmuntras att tillämpa innovativa strategier till och med inom sitt eget verksamhetsområde. Finansieringsinstrumenten borde konsolideras ytterligare så att de också används för att stödja dessa omfattande aktiviteter i de små och medelstora företagen.

5.8   EESK kan konstatera att sådana föreningar som AECM:s medlemmar har spelat en positiv roll under krisen. EESK uppmanar kommissionen att fortsätta skapa ett gynnsamt klimat för sådana organisationer så att de i sin tur kan fortsätta att hjälpa de små och medelstora företagen med de garantier som behövs för finansieringen.

5.9   Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har varit ett viktigt instrument för de små och medelstora företagen. EESK uppmanar därför kommissionen att behålla instrumentet med garantier till de små och medelstora företagen i detta program även efter 2013.

(1)  Flash Eurobarometer, Entrepreneurship Survey of the EU (25 Member States), United States, Iceland and Norway. Analytisk rapport.

(2)  Se ”Islamic Finance in a European Union Jurisdiction Workshops Report”, publicerad av Malta Institute of Management, Malta Employers Association och Malta Union of Bank Employees.