15.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 48/65

1.1

Som det organiserade civila samhällets röst i Europa anser EESK att EU bör spela en ledande roll i förberedelserna för FN:s nya toppmöte om hållbar utveckling, som ska äga rum i Rio de Janeiro 2012.

1.2

EU bör kraftfullt förespråka en ambitiös agenda inför toppmötet som kan väcka nytt liv i och ge ny kraft åt agendan för hållbar utveckling i hela världen, både bland regeringar och inom det civila samhället i stort.

1.3

Toppmötet bör avspegla andan i Rio de Janeiro och väcka nytt liv i Rioprinciperna och Agenda 21 som instrument för att engagera alla slags berörda aktörer och driva världen framåt i en mer hållbar bana.

1.4

Toppmötet bör utgöra en milstolpe och en tidsgräns för att besluta om och göra åtaganden inför nästa steg i de förhandlingar om klimatförändringar och biologisk mångfald som pågår, för att slutföra förhandlingarna om kvicksilver och för att inleda nya förhandlingar om att integrera hållbarhetsfrågor i företagens styrning och i de lokala och regionala myndigheternas uppdrag.

1.5

Toppmötet bör erkänna och stödja initiativet Earth Charter som ett sätt att inspirera enskilda personer och organisationer i hela världen till engagemang och åtgärder.

1.6

EU bör använda toppmötet till att blåsa nytt liv i sina egna processer och strukturer för att göra framsteg inom hållbar utveckling och samtidigt verka för en liknande förnyelse av arbetet för hållbarhet i hela världen. Kommittén uppmanar i synnerhet EU att

1.7

För att främja den gröna ekonomin under de närmaste tolv månaderna bör EU göra följande:

1.8

För att stärka styrningen på området hållbar utveckling bör EU

1.9

För att det civila samhället ska engageras och delta till fullo bör EU

2.1

Den 24 december 2009 antog FN:s generalförsamling en resolution där man enades om att anordna en FN-konferens om hållbar utveckling 2012. Den kommer att äga rum i Rio de Janeiro 40 år efter FN-konferensen om den mänskliga miljön i Stockholm, 20 år efter FN-konferensen om miljö och utveckling (Unced) i Rio de Janeiro och 10 år efter världstoppmötet om hållbar utveckling (WSSD) i Johannesburg.

2.2

Enligt generalförsamlingens resolution kommer konferensen att ha tre målsättningar:

Härtill kommer två specifika teman:

2.3

EESK välkomnar detta initiativ. Det är tydligt att tempot i den globala processen mot hållbar utveckling avtagit under de gångna åren, och det behövs en ny impuls för att väcka liv i agendan för hållbar utveckling. Inom Europa gör den hållbara utvecklingen fortfarande vissa framsteg som en övergripande ram för den politiska utvecklingen. På senare år har den dock överskuggats av effekterna av den ekonomiska krisen och behovet av att fokusera på återhämtning. Det nya toppmötet i Rio de Janeiro skulle kunna bli ett nytt tillfälle att återge den hållbara utvecklingen den ställning som den tidigare hade som central drivkraft för EU och dess medlemsstater.

2.4

Tre sammanträden planeras inom en förberedande kommitté. Det första ägde rum den 17–19 maj 2010. De två andra kommer att äga rum 2011 och 2012.

Vid det första sammanträdet inom den förberedande kommittén utarbetades förfaranden, processer och tidsplaner för konferensen, och preliminära diskussioner fördes om ovan nämnda huvudteman. Man kom överens om att FN-sekretariatet skulle be medlemsstaterna, relevanta internationella organ och huvudgrupper om bidrag i ett begränsat antal fokuserade frågor.

2.5

Vid den förberedande kommitténs sammanträde representerades det civila samhället av de nio huvudgrupper som FN erkänt. De har också ombetts att göra egna förberedelser och komma med bidrag i senare skeden av förberedelserna och under själva konferensen. Flera av huvudgrupperna klargjorde att de kommer att vilja utnyttja 2012-processen för att göra egna bedömningar av den hållbara utvecklingen inom sina sektorer. I Rio de Janeiro vill de peka på resultat, möjligheter och utmaningar och söka ytterligare erkännande och stöd från regeringar under processens gång samt framföra rekommendationer till regeringarna om vilken form och vilka målsättningar de formella förhandlingarna bör ha.

2.6

Europeiska unionen deltog aktivt i den förberedande kommitténs första sammanträde och bidrog till att utforma en positiv och hanterbar agenda för toppmötet. Unionen fortsätter också med sina egna aktiva förberedelser tillsammans med medlemsstaterna. Kommittén gladde sig över möjligheten att på det organiserade civila samhällets vägnar få delta som medlem i EU:s delegation vid den förberedande kommitténs första sammanträde och tänker fortsätta spela en aktiv roll, först genom att utarbeta detta yttrande och därefter genom att delta i det fortsatta arbetet när förberedelserna tar fart (se punkt 7.2).

3.1

Vid toppmötet i Rio de Janeiro 1992 var ambitionsnivån hög och mycket uppnåddes. Man lyckades också mobilisera stöd och åtgärder för hållbar utveckling i hela världen. Man gjorde detta genom att kombinera en gedigen och konkret dagordning med en övertygande och inspirerande vision som väckte stöd bland allmänheten och skapade en politisk vilja.

3.2

Hållbar utveckling är en lika viktig utmaning nu som tidigare och har i många avseenden till och med blivit viktigare. Energin och ambitionsnivån hos de regeringar som deltog i den förberedande kommitténs första sammanträde var dock en besvikelse. Vissa verkade mer angelägna om att dämpa överdrivna förväntningar än att bygga upp en beslutsamhet om att få till stånd positiva förändringar.

3.3

Det civila samhället är mer ambitiöst. Många olika slags berörda aktörer deltog aktivt i den förberedande kommitténs första sammanträde samt framförde konkreta förslag till de officiella delegaterna och utvecklade egna parallella processer inför konferensen. EESK anser att det inom Europafinns många slags berörda aktörer som vill och kan höja profilen och trycket för att processen 2012 ska leda till positiva resultat. Kommittén uppmanar EU och dess medlemsstater att till fullo tillvarata denna potential och skapa en öppen och ambitiös process med flera berörda parter på alla nivåer i syfte att till fullo få ta del av de olika berörda aktörernas erfarenheter.

3.4

Om förhandlingarna om klimatförändringarna och den biologiska mångfalden kunde få som mål att de ska leda till konkreta överenskommelser i så pass god tid att de kan godkännas av världens ledare vid toppmötet i Rio de Janeiro 2012 skulle detta kunna komma båda processerna till godo. Kombinerade målsättningar av detta slag var ett mycket effektivt sätt att stimulera framsteg under de två åren före mötet i Rio de Janeiro 1992. 2012 års konferens skulle kunna fungera som tidsfrist för att föra de förhandlingar som pågår om klimatförändringar och biologisk mångfald till nästa viktiga milstolpe.

3.5

Toppmötet 2012 skulle också kunna utnyttjas för att skynda på besluten inom ramen för de pågående internationella förhandlingarna om kvicksilver och om Redd-processen (minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse). Det skulle också kunna bli ett tillfälle att inleda nya förhandlingar om att integrera hållbarhet i företagens styrning (se punkt 6.8 nedan) och om lokala åtgärder för hållbarhet (punkt 6.9).

3.6

Toppmötet 1992 utmynnade i en ny och inspirerande vision om en harmonisk framtid för planeten, som kom till uttryck i den nya diskussionen om hållbar utveckling. För att stimulera toppmötet i Rio de Janeiro 2012 måste visionen ges en ny uttrycksform. EESK föreslår att man för detta ändamål fokuserar på Earth Charter-initiativet och använder toppmötet för att ge detta inspirerande dokument ett formellt erkännande (på samma sätt som Unesco redan gjort). Earth Charter har vunnit alltmer stöd runtom i världen under de senaste åren. Om Earth Charter erkändes av FN som helhet skulle detta stärka dess dragningskraft i alla delar av världen och bidra till att väcka nytt liv i den ambitiösa positiva anda som fick världen att vakna 1992.

4.1

FN:s förberedande kommitté noterade vid sitt första sammanträde att framstegen när det gäller att genomföra målsättningarna från Stockholmskonferensen 1972 och från toppmötena om hållbar utveckling 1992 och 2002 var otillräckliga och ojämna. Trots vissa landvinningar, framför allt i fråga om ökade inkomster, minskad fattigdom och bättre tillgång till utbildning och bättre hälsa, huvudsakligen i tillväxtekonomierna, återstår stora utmaningar.

4.2

Genomförandet kännetecknas av ständiga luckor. Det gäller områdena fattigdomsbekämpning, livsmedelssäkerhet, inkomstskillnader, bevarande av den biologiska mångfalden, bekämpning av klimatförändringarna, minskat tryck på ekosystemen och fisket, tillgång till rent vatten och hälsovård och kvinnors fulla deltagande i arbetet med att genomföra internationellt överenskomna mål. Detta återspeglar det splittrade tillvägagångssättet i arbetet för att uppnå målen om hållbar utveckling. Det har inte skett några större förändringar i konsumtions- och produktionsmönstren sedan FN-konferensen om miljö och utveckling (Unced), även om det krävs grundläggande förändringar för att uppnå hållbar utveckling på global nivå.

4.3

Arbetet för att uppnå målen om hållbar utveckling, inklusive FN:s millennieutvecklingsmål, har på senare tid bromsats upp ytterligare av den finansiella och ekonomiska krisen, som fått negativa effekter på de ekonomiska resultaten, urholkat de framsteg som gjorts efter hårt arbete och ökat antalet människor som lever i extrem fattigdom.

4.4

Inom Europa (liksom i resten av den utvecklade världen) har vi under de 20 senaste åren gjort framsteg med vissa miljömål, men i de centrala frågorna om resursförbrukning och koldioxidutsläpp har vi fortfarande en lång väg att gå, och Europas avtryck på resten av planeten i form av resursuttömning och export av föroreningar ligger fortfarande på en ohållbar nivå. På det sociala området uppvisar arbetslöshetsnivåerna och de växande skillnaderna mellan och inom olika samhällsgrupper också ohållbara mönster.

4.5

Den förberedande kommittén identifierade inte några helt nya hållbarhetsfrågor. Man noterade dock att många av de hållbarhetsfrågor som identifierades redan i Rio de Janeiro 1992 håller på att bli mer överhängande. Detta framgår av den senaste tidens kriser inom finanser, ekonomi, energi, vatten och livsmedel. Andra problem, t.ex. klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, har visat sig vara mer överhängande och allvarligare än man tidigare trodde. Den fortsatta befolkningsökningen i världen ökar trycket ytterligare.

4.6

I utvecklingsvärlden håller en klyfta på att växa fram mellan tillväxtekonomierna, där den snabba tillväxten medför nya belastningar på världens resurser och ökar mängden föroreningar, och de minst utvecklade länderna, där fattigdom och miljöförstöring fortsätter att allvarligt äventyra hållbarheten. Med några undantag ligger de utvecklade länderna fortfarande långt efter när det handlar om att tillhandahålla de nivåer av offentligt utvecklingsbistånd som de ofta utlovat för att stödja en hållbar utveckling i utvecklingsländerna.

4.7

Med alla dessa utmaningar står EU nu inför den särskilda uppgiften att förbättra hållbarheten i våra egna ekonomier och mobilisera tillräckligt med finansiellt och tekniskt stöd för att hjälpa utvecklingsländerna, framför allt de minst utvecklade länderna, att mer effektivt ta itu med de egna utmaningarna på området hållbar utveckling. EU bör använda toppmötet till att väcka nytt liv i sina egna processer och strukturer för att göra framsteg i dessa frågor. Kommittén uppmanar i synnerhet EU

5.1

Den gröna ekonomin kommer att vara ett av konferensens huvudteman. Det råder fortfarande delade meningar om vad en grön ekonomi är. Det råder dock samförstånd om att den måste sättas i samband med hållbar utveckling. En grön ekonomi eller processen att miljöanpassa ekonomin kan ses som ett av de främsta sätten att bana väg för ett mer hållbart utvecklingsmönster i framtiden.

5.2

Genom att stimulera större effektivitet i användningen av naturresurser och energi och genom att uppmuntra nya tekniska metoder för ren energi och renare produktion, kan en grön ekonomi skapa nya tillfällen till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Man måste skapa lämpliga nationella politiska ramar för att driva på övergången till en grön ekonomi, stimulera hållbara konsumtions- och produktionsmönster och se till att den ekonomiska verksamheten hålls inom de ramar som ekosystemen kan klara av.

5.3

Vid hållbar utveckling och hållbara förändringar måste hänsyn tas till naturliga begränsningar och till att naturresurser och kulturarv måste skyddas. Hållbar utveckling innebär dock inte stagnation utan kräver tvärtom kontinuerliga förändringar och en kontinuerlig utveckling. På energiområdet kommer det till exempel under de närmaste 40 åren att krävas massiva förändringar i metoderna för produktion och konsumtion av energi. Detta framgår av den rapport om tekniska scenarier för 2050 som nyligen offentliggjordes av Internationella energiorganet. Inom kemisektorn, för att ta ett annat exempel, har man redan gjort mycket för att göra produktionsmönstren mer effektiva och hållbara – och för att göra denna omvandling till en konkurrensfördel.

5.4

De politiska instrument som skulle kunna användas inom ramen för den gröna ekonomin kan delas in i ett antal kategorier:

5.5

På global nivå har FN redan inlett ett antal initiativ på detta område. Toppmötet 2012 skulle kunna bygga vidare på dessa. FN:s initiativ för en grön ekonomi syftar till att hjälpa regeringarna i arbetet med att omforma och ändra inriktningen på de politiska strategierna, investeringarna och utgifterna för att gynna bl.a. ren teknik, förnybara energikällor, vattentjänster, gröna transporter, avfallshantering, gröna byggnader samt hållbart jordbruk och skogar. Economics of Ecosystems and Biodiversity (ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi) och Global Green New Deal (en global grön ”New Deal”) är centrala projekt inom detta initiativ.

5.6

För närvarande är det de utvecklade länderna som relativt sett bidrar mest till klimatförändringarna genom högre utsläpp av växthusgaser per invånare De står därför inför den största utmaningen att omvandla sina ekonomier till en modell med mindre koldioxidutsläpp. Samtidigt har de dock också fördelen att de har tillgång till avancerad teknik och kapitalresurser som gör det möjligt för dem att ta ledningen i denna övergång, förutsatt att de snabbt antar utmaningen.

5.7

Det finns viss oro bland utvecklingsländerna om att ”grön ekonomi” är ett koncept som länderna i norr hittat på och som i praktiken skulle kunna bromsa utvecklingsprocessen och ha en protektionistisk sida. Det kommer att bli nödvändigt att visa hur den gröna ekonomin kommer att gynna utvecklingsländerna och bidra till deras utveckling. En viktig förutsättning är att de utvecklade länderna tar sina åtaganden att stödja den gröna ekonomin i utvecklingsländerna på allvar.

5.8

För att försäkra sig om att miljöanpassningen av den globala ekonomin 2012 ger ett signifikant resultat måste de utvecklade länderna visa både att de använder sådana strategier i sina egna ekonomier och att de är beredda att erbjuda världens utvecklingsländer verklig hjälp i form av finansiella resurser, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

5.9

EU har gjort vissa men ännu inte tillräckliga framsteg på vägen mot en grön ekonomi. Enligt EESK:s uppfattning räcker det inte att EU i Rio de Janeiro endast nöjer sig med att räkna upp de begränsade framsteg som man gjort under de senaste 20 åren och de olika delar av Europa 2020-strategin som pekar mot ökad hållbarhet. För att få en mer solid ståndpunkt som kan läggas fram 2012 anser vi att EU under de närmaste tolv månaderna bör

Motsvarande åtgärder behövs också i medlemsstaterna. Om man gjort framsteg i dessa frågor inom Europa skulle EU med större trovärdighet kunna förespråka en global dagordning för en grön ekonomi med liknande innehåll.

5.10

När det gäller finanser behövs det helt klart en stor insats för att mobilisera offentliga och privata resurser och sedan fullfölja de punkter som ännu inte avslutats på millennieutvecklingsmålens agenda samt för att driva på den nya agendan för en grön ekonomi. Riomålen om offentligt utvecklingsbistånd har inte uppnåtts. De internationella finansinstituten, FN:s utvecklingsprogram, Världshandelsorganisationen, FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) och finans-, ekonomi- och handelsministerier över hela världen måste fullt ut involveras både i denna mobilisering och i alla andra aspekter av övergången till en grönare global ekonomi. EU måste utarbeta ett samstämmigt och konsekvent förslag för hur man ska uppfylla målen för denna internationella miljöanpassningsambition och infria gamla löften om högre stödnivåer.

6.1

Det är allmänt känt att styrningen av den hållbara utvecklingen på internationell nivå inte är särskilt effektiv och att det kommer att krävas stora förändringar för att ge den ny kraft. Styrningen av den hållbara utvecklingen på nationell, regional och lokal nivå skulle också behöva ny stimulans.

6.2

På internationell nivå finns det helt klart ett överhängande behov av att stärka FN:s miljöprograms befogenheter på miljöområdet och öka möjligheterna för FN:s kommission för hållbar utveckling, eller det organ som efterträder denna, att sprida budskapet om hållbar utveckling till den globala ekonomins olika sektorer och till alla internationella organ. Möjligheten att uppgradera FN:s miljöprogram till en världsmiljöorganisation med bredare befogenheter har diskuterats länge. Programmet måste upprätthålla en starkare, trovärdig och tillgänglig vetenskaplig bas. Det behöver större kapacitet för att på ett kreativt sätt interagera med andra delar av FN-systemet, för att samordna det stora antalet separata multilaterala miljöavtal och för att stödja kapacitetsutvecklingen i miljöfrågor i utvecklingsländerna och andra medlemsstater. Det behöver också en bredare och tryggare resursbas. 2012 kan ge tillfälle att förverkliga dessa idéer.

6.3

FN:s kommission för hållbar utveckling behöver också en starkare röst och mer inflytande inom FN:s system. En möjlighet är att uppgradera denna kommission till ett fullvärdigt råd inom FN. En annan möjlighet är att låta FN:s kommission för hållbar utveckling gå upp i ett utvidgat Ecosoc (FN:s ekonomiska och sociala råd) med ett starkare mandat att stimulera hållbar utveckling inom hela FN-familjen, i samarbete med Världsbanken och IMF (Internationella valutafonden). Det kan emellertid hända att arbetet inom den nya högnivåpanel för klimatförändringar och utveckling som just inrättats av FN:s generalsekreterare ger upphov till mer långtgående möjligheter.

6.4

Inför ytterligare diskussioner anser EESK att EU bör ha tre allmänna mål i sikte:

6.5

Det finns också ett behov av att stärka styrningen av den hållbara utvecklingen på nationell, regional och lokal nivå och på företagsnivå. Man måste väcka nytt liv i eller ge ny kraft åt de nationella, regionala och lokala strategierna för hållbar utveckling. Inom företagsstyrningen måste man lägga större tonvikte på hållbar utveckling. Man måste skapa eller ge ny kraft åt de nationella råden för hållbar utveckling och liknande strukturer, för att stimulera arbetet för hållbar utveckling. Det civila samhället måste involveras mer aktivt. Inom EU har man genom den europeiska strategin för hållbar utveckling fastställt en ram för hur alla dessa frågor ska främjas. Uppföljningen har dock inte varit tillräckligt kraftfull. Man måste ge ny kraft åt de centrala inslagen i denna strategi och integrera dem i den allmänna Europa 2020-strategin och därefter noggrant övervaka dem.

6.6

Stora grupper inom det civila samhället, vilkas roll inom FN-systemet stärktes i Rio de Janeiro 1992, kommer att se över sina erfarenheter i dessa frågor och ta med sig exempel på god praxis till Rio de Janeiro, så att bästa praxis kan erkännas och stärkas genom t.ex. nationella och lokala hållbarhetsstrategier och initiativ i fråga om företagens ansvar.

6.7

EU bör enligt EESK vara en stark förespråkare för att det civila samhället och större grupper ska få komma med betydande bidrag till 2012-processen. Grupperna bör uppmuntras att visa vad som redan uppnåtts och framföra förslag om hur man kan stärka och konsolidera deras roll.

6.8

Inom industrisektorn bör hållbarhetsansvaret kodifieras i de ramar för företagens sociala ansvar som håller på att växa fram. Förhandlingar om en ny internationell konvention i denna fråga skulle kunna inledas i Rio de Janeiro 2012.

6.9

Regionala myndigheter och andra myndigheter på nivåer under den nationella spelar en allt större roll i arbetet med att genomföra många aspekter av hållbar utveckling. Detta gäller också många städer och andra lokala myndigheter. Dessa utvecklingstendenser kan komma att kodifieras i ett nytt avtal som ger uttryckliga mandat (och nödvändiga resurser) att genomföra specifika delar av agendan för hållbar utveckling, så att föredömena från de få som är ledande kan bli en standard för många.

7.1

Det råder inga tvivel om att EU kommer att spela en viktig roll i arbetet med att utveckla en strategi för 2012. EU bör visa världssamfundet hur övergången till en grön ekonomi gynnar både nord och syd och stimulera institutionella förändringar som främjar förvaltningen av hållbar utveckling. EU och dess medlemsstater bör också utnyttja det tillfälle som konferensen ger att driva på sin egen övergång till en grönare ekonomi och förbättra sin egen styrning och förvaltning på området hållbar utveckling och sitt eget engagemang med det civila samhället i dessa processer.

7.2

EESK anser sig redo att spela en viktig roll i arbetet med att hjälpa till att utveckla det civila samhällets bidrag till både den europeiska och den internationella processen och att vara pådrivande så att resultaten blir omfattande. Ett starkt engagemang från det civila samhällets sida är en nödvändighet om man vill skapa de förutsättningar och det tryck som behövs för att uppnå betydande resultat i Rio de Janeiro. Under de närmaste tolv månaderna har EESK för avsikt att vidta följande åtgärder: