23.12.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/84

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress”

KOM(2009) 340 slutlig – 2009/0091 (COD)

2009/C 318/16

Huvudföredragande: Gabriele BISCHOFF

Den 17 juli 2009 beslutade rådet att i enlighet med artikel 152 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Den 14 juli 2009 gav kommitténs presidium facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet.

I enlighet med artikel 20 i arbetsordningen beslutade kommittén vid sin 456:e plenarsession den 30 september – 1 oktober 2009 (sammanträdet den 1 oktober 2009) att utnämna Gabriele BISCHOFF till huvudföredragande och antog följande yttrande enhälligt.

1.   Sammanfattning av kommitténs slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK framhåller Progressprogrammets betydelse för arbetet med att stärka det sociala Europa, skapa fler och bättre arbetstillfällen, minska fattigdomen och skapa större social sammanhållning. Vid sidan om Europeiska socialfonden (ESF) är det ett av de centrala instrumenten för stöd till den socialpolitiska agendan. En viktig uppgift för Progressprogrammet är dessutom att stödja en vidareutveckling av den sociala dimensionen.

1.2	Kommittén ställer sig positiv till att alla krafter sätts in på krishanteringen och att alla budgetposter i detta sammanhang undersöks med avseende på hur de kan bidra till krishanteringen och i synnerhet till att trygga sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen.

1.3

Framför allt arbetslösa och utsatta grupper behöver ett effektivt stöd och effektiv rådgivning när de vill starta eget. För detta ändamål kan också bland annat Europeiska socialfonden (ESF) användas. Kommittén anser därför att det behövs en mer noggrann redogörelse för skärningspunkterna mellan Europeiska socialfonden och Progress mikrokreditinstrument, så att man kan försäkra sig om att målgruppsspecifika tjänster och kreditmöjligheter skapas och dubbelarbete undviks.

1.4

Som redan förklarats i yttrandet INT/494 stöder EESK i princip tanken att också tillhandahålla mikrokrediter till förmånliga villkor för mikroföretag i den sociala ekonomin under förutsättning att de anställer arbetslösa eller utsatta personer. Det krävs dock en närmare definition av vad som menas med detta.

1.5

Kommittén frågar sig dock om inte omfördelningen av medel och nedskärningen med 25 miljoner euro per år kommer att få stora effekter på effektiviteten och räckvidden hos Progress under 2010–2013, också om man ser till vidareutvecklingen och den strategiska inriktningen på programmet. Kommissionen uppmanas därför att närmare redogöra för effekterna och att ta ställning till möjliga alternativ. Dessutom borde man redogöra för möjliga effekter på andra budgetposter och program, framför allt ESF och autonoma budgetposter, t.ex. för den sociala dialogen.

1.6

Kommittén ställer sig tveksam till påståendet att omfördelningen av budgetmedlen inte kommer att inkräkta på effektiviteten i Progress inom den europeiska social- och sysselsättningspolitiken, och uppmanar därför kommissionen att med argument förklara varför det är lättare att uppnå målen för Progress med de medel som ska omfördelas än med det tillvägagångssätt som använts hittills. Man måste dessutom visa hur vidareutvecklingen av det sociala Europa kan tryggas, framför allt mot bakgrund av arbetet med att utveckla, förmedla och genomföra en ny strategi efter Lissabonstrategin efter 2010.

1.7

Kommittén anser dessutom att man närmare bör specificera hur man vill uppnå ett mer effektivt genomförande av Progress, en mer strategisk planering och mer målinriktade åtgärder samt på vilka områden och med vilka åtgärder man kan göra besparingar utan att äventyra målen och den strategiska inriktningen på programmet under resten av löptiden.

1.8	Kommittén vill dessutom gärna veta vilka marknadsekonomiska incitament som bör skapas för att banksektorn också verkligen ska fullgöra bl.a. sin tilltänkta kreditgivningsuppgift.

2.   Inledning och sammanfattning av kommissionens förslag

2.1   Med hänvisning till sitt meddelande ”Främja återhämtning i Europa” (1) och diskussionen vid toppmötet om sysselsättning den 7 maj 2009 föreslog kommissionen den 3 juni 2009 i sitt meddelande ”Ett gemensamt åtagande för sysselsättning” (2) olika prioriterade åtgärder, bl.a. följande:

—	Bättre utnyttjande av förkortad arbetstid.

—	Bättre förutse och hantera omstruktureringar.

—	Stödja skapandet av arbetstillfällen.

—	Stöd till ungdomar.

2.1.1   Man rekommenderade att medlemsstaterna tillsammans med arbetsmarknadens parter och med stöd av Europeiska socialfonden skulle hjälpa arbetslösa och ungdomar att starta bärkraftiga företag, t.ex. genom att erbjuda starta-eget-kurser och tillhandahålla startkapital (3).

2.1.2   Alla tillgängliga budgetposter, framför allt Europeiska socialfonden, borde i större utsträckning användas för krishanteringen. Det finansiella stödet från ESF borde bl.a. inriktas på att främja entreprenörskap och egenföretagande, exempelvis genom stöd till nyföretagande eller sänkta lånekostnader.

2.1.2.1

I meddelandet föreslår kommissionen dessutom ett nytt EU-instrument för mikrokrediter för att främja sysselsättningen i syfte att erbjuda arbetslösa nya möjligheter och öppna dörren till egenföretagande för några av de mest utsatta grupperna i EU, bland annat ungdomar.

2.1.2.2

Nyblivna mikroföretagare kommer också att få stöd genom mentorprogram, utbildning, coachning och kapacitetsuppbyggnad, utöver det räntestöd som Europeiska socialfonden kan tillhandahålla (4).

2.2   Slutligen föreslog kommissionen den 2 juli 2009 ett nytt EU-instrument för mikrokrediter för sysselsättning och social inkludering – Progress (5), som ska hjälpa arbetslösa och utsatta grupper att bygga upp mikroföretag och stimulera vidareutvecklingen av den sociala ekonomin. Kommissionen föreslår att man för detta ändamål överför 100 miljoner euro från den nuvarande budgeten och faller här tillbaka på gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet – Progress.

2.3   Gemenskapsprogrammet för sysselsättning och social solidaritet – Progress (2007–2013) – ger ekonomiskt stöd till genomförandet av Europeiska unionens mål när det gäller sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Det stöder också vidareutvecklingen på dessa områden. Progress är dessutom tänkt som ett stöd för det konkreta genomförandet och utformningen av den europeiska sociala agendan. Programmet har också till uppgift att stärka stödet till medlemsstaternas insatser och ansträngningar för att skapa fler och bättre arbetstillfällen och bygga upp ett mer solidariskt samhälle (6).

2.3.1

Hittills har Progressmedel använts för att finansiera följande: — Analys och rådgivning om politiken. — Övervakning av genomförande av gemenskapslagstiftningen och gemenskapens strategier. — Främjande av utbyte av strategier mellan olika aktörer. — Plattformar för utbyte av erfarenheter mellan medlemsstater.

2.3.2

Enligt den strategiska ramens logik tillhandahåller Progress för detta ändamål följande produkter  (7): — Utbildning och lärande för rättsligt och politiskt verksamma personer. — Korrekta uppföljnings- och utvärderingsrapporter om genomförande och verkan av EU-lagstiftning och EU-politik. — Identifiering och spridning av god praxis. — Informations- och kommunikationsverksamhet och nätverksarbete bland intressenter och evenemang. — Relevanta statistiska verktyg, metoder och indikatorer. — Relevant rådgivning, forskning och analys om politik. — Stöd till icke-statliga organisationer och nätverk.

2.3.3

När Progress inrättades ersatte det flera tidigare gemenskapsprogram med målet att åstadkomma synergieffekter och genom sammanslagningen uppnå större öppenhet och samstämmighet.

2.4   Kommittén ställde sig 2005 i sitt yttrande SOC/188 uttryckligen positiv till kommissionens förslag. Enligt det yttrandet är Progress, vid sidan om Europeiska socialfonden (ESF), ett av de centrala instrumenten för att stödja den socialpolitiska agendan i framtiden.

2.4.1

I samma yttrande förklarade EESK dock att man borde avsätta tillräckliga budgetmedel för Progress. EESK ifrågasatte också om de medel som kommissionen föreslog skulle räcka till. Dessutom skulle man se till att ”den förenkling av förvaltningen som aviserats inte bara leder till en bättre teknisk programförvaltning utan också till en adekvat och målgruppsanpassad strukturering av innehållet”.

2.4.2

Kommittén föreslog dessutom att man vid sidan om stödet till relevanta nätverk för icke-statliga organisationer i EU också skulle främja utbytet mellan nationella aktörer i det civila samhället.

2.5   Inom ramen för det interinstitutionella avtalet 2006 och efter påtryckningar från Europaparlamentet höjdes anslaget till Progress med 114 miljoner euro. Därför startade programmet med en sammanlagd budget på 743 250 000 euro för en tidsperiod på sju år (2007–2013). Programmets upplägg anpassades därefter. Denna budget är tänkt att användas för att främja förändringar eller modernisering på de fem områden som Progress omfattar: sysselsättning, social inkludering och trygghet, arbetsvillkor, icke-diskriminering samt jämställdhet mellan könen.

2.6   EU:s 27 medlemsstater, ansökarländerna och länderna i EFTA/EES har alla tillgång till Progress. Målgrupp är medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, offentliga arbetsförmedlingar och nationella statistikmyndigheter. Också universitet, forskningsinstitut samt arbetsmarknadsparter och icke-statliga organisationer får delta.

2.6.1

Kommissionen fattar beslut om vilka projekt som ska få stöd efter öppna anbudsinfordringar eller förslagsinfordringar.

2.7   Kommissionen anser att omfördelningen av en del av budgetmedlen inte skulle inkräkta på målen för Progress.

2.7.1

100 miljoner euro ska överföras till det nya europeiska mikrokreditinstrumentet för sysselsättning och social inkludering – Progress. Under resten av löptiden för Progress 2010–2013 kommer mängden tillgängliga medel varje år att vara 25 miljoner euro mindre (8).

2.7.2

Kommissionen föreslår därför att artikel 17.1 i beslut nr 1672/2006/EG om inrättandet av Progress ändras enligt följande: — ”Finansieringsramen för genomförande av de gemenskapsåtgärder som avses i detta beslut för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall fastställas till 643 250 000 euro” (9).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Kommittén ställer sig i princip positiv till att alla EU-program i detta sammanhang undersöks med avseende på hur de kan bidra till krishanteringen och i synnerhet till att trygga sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen.

3.1.1

Framför allt de mest utsatta grupperna, oavsett om det handlar om arbetslösa, ungdomar, ensamstående med barn, invandrare eller kvinnor, behöver ett effektivt stöd. Det räcker dock inte med att tillhandahålla krediter. De behöver snarare särskild rådgivning, kvalifikationer samt stöd på förhand, framför allt för att kunna sammanställa en bra affärsplan. Här borde man redogöra för skärningspunkterna med stödet från ESF, också för att undersöka eventuella risker och möjligheter med affärsidén.

3.2   Iprincip borde man vid utformningen av mikrokreditinstrumentet Progress i större utsträckning göra en åtskillnad mellan målgrupperna:

a)	Existerande mikroföretag i den sociala ekonomin

b)	Enskilda sökande

3.3   Som redan förklarats i yttrandet INT/494 stöder EESK i princip tanken att man också ska tillhandahålla mikrokrediter till förmånliga villkor för enskilda personer och mikroföretag i den sociala ekonomin under förutsättning att arbetstillfällen tryggas eller skapas. Kommittén frågar sig dock om inte omfördelningen av medlen och de nedskärningar detta innebär för Progress kommer att få stora effekter på effektiviteten i och räckvidden på Progress (10). Man kan framför allt ställa sig frågan hur Progress ska kunna fullgöra uppgiften att stödja vidareutvecklingen av ett socialt Europa, också med tanke på den nya strategin efter Lissabonstrategin. Kommissionen uppmanas därför att så snart som möjligt närmare redogöra för detta. Det räcker inte att man, som man gjort i förhandsbedömningen (11), drar slutsatsen att pengarna lämpligen bör tas från Progress eftersom de realistiskt sett måste tas från en befintlig budgetpost.

3.3.1

Slutligen finns det andra – delvis mycket mer omfattande – budgetposter och program, framför allt ESF, som redan gör det möjligt för medlemsstaterna att använda denna fond för mikrokrediter. Medlemsstaterna har dock ännu inte gjort detta.

3.3.2

Dessutom borde man redogöra för möjliga effekter på autonoma budgetposter, t.ex. för den sociala dialogen.

3.4   Rent generellt är det fortfarande oklart vilka incitament banksektorn har för att axla den konkreta tilltänkta uppgiften att ge krediter. Att bara ta medel från Progress för att tillhandahålla pengar för en åtgärd innebär inget mervärde om man vill främja målen för Progress. Kommittén anser därför att kommissionen bör föreslå lämpliga marknadsekonomiska incitament så att det uppstår en marknad för mikrokrediter för dessa målgrupper på utbudssidan.

3.5   Samtidigt bör kommissionen förklara om inte programmet för mikrokreditinstrument kan finansieras med andra budgetmedel eller program. Endast i så fall kan man säga att ytterligare medel används för att främja sysselsättning och social inkludering. Europa kommer till följd av krisen att stå inför stora utmaningar när det gäller att hantera allt större arbetslöshet, allt lägre skatteintäkter och stora budgetunderskott. Även här har Progress en viktig roll att fylla. Därför måste man se till att det finns tillräckligt med medel för detta.

3.6   Om det nya mikrokreditinstrumentet finansieras genom en omfördelning av medel från Progress, måste man mer konkret ange vilka projekt eller produkter som ska tas bort eller skäras ned när det varje år finns 25 miljoner euro mindre i budgeten för Progress. Nedskärningen, som om man ser till hela löptiden (2007–2013) motsvarar något mer än 13 % men i praktiken mycket mer eftersom summan 100 miljoner euro tas och omfördelas från den återstående budgeten för 2010–2013, får inte leda till att man exempelvis drar ned stödet till de europeiska näten för icke-statliga organisationer, som finansieras med medel från Progress. I linje med den strategiska ramen för Progress är omfattningen på de finansiella medel som delats ut till icke-statliga organisationer och nätverk resultatindikator för Progress.

3.6.1

I den strategiska ramen för 2009 betonas till exempel att man vill investera mer i att öka de nationella och europeiska nätverkens kapacitet och låta dem delta i och påverka beslutsfattandet och politikens genomförande på både EU-nivå och nationell nivå (12).

3.7   Samtidigt hänvisar kommittén till att det inte heller under några omständigheter är lämpligt att minska finansieringen av åtgärder för ömsesidigt lärande (Mutual Learning/Peer-Reviews), som är en central del av den öppna samordningsmetoden. Dessa åtgärder måste utvecklas för att man bättre ska kunna stödja krishanteringen i medlemsstaterna och samtidigt involvera arbetsmarknadsparterna och relevanta icke-statliga organisationer mer.

3.8   Kommittén är övertygad om att en nedskärning enligt gräsklipparprincipen inom de enskilda områden som ingår i Progress skulle äventyra målen och allvarligt inkräkta på programmets verkan. Kommittén anser därför att man, om det nya mikrokreditinstrumentet ska inrättas med medel från Progress, måste sammankalla programkommittén för Progress och tillsammans med det civila samhället diskutera ett koncept för nedskärningen.

3.9   Under den återstående programperioden för Progress handlar det därför också om att komma överens om en ny strategi efter Lissabonstrategin, att förmedla och genomföra denna och samtidigt involvera alla berörda aktörer. Detta kommer att kräva ett omfattande stöd, framför allt genom medel från Progress. I 2009 års arbetsplan för Progress finns det redan planer för sådana åtgärder. Från och med 2010 kommer det att krävas mer medel från Progress för detta.

---

(1)  KOM(2009) 114, 4.3.2009.

(2)  KOM(2009) 257.

(3)  KOM(2009) 257, s. 7.

(4)  Dito s. 14.

(5)  KOM(2009) 333 och KOM(2009) 340.

(6)  Se Europeiska kommissionen: ”Att säkerställa att Progress ger resultat – Strategisk ram för att genomföra Progress, EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (2007–2013) ”, s. 5.

(7)  Dito s. 9.

(8)  I slutet av 2009 kommer enligt kommissionens uppdaterade finansieringsöversikt något mer än 280 miljoner euro av den sammanlagda budgeten på 745 miljoner euro att vara förbrukad. Av den summa som återstår kommer alltså 100 miljoner euro att dras av eller fördelas om.

(9)  KOM(2009) 340.

(10)  I sin utvärdering, som gjordes innan kommissionsförslaget lades fram, förklarar kommissionen att det visserligen är önskvärt att de nya mikrokreditinstrumenten tilldelas mer än 100 miljoner euro men att en större medelöverföring än 100 miljoner euro skulle få negativa effekter på målen och prioriteringarna för Progress. Varför gränsen går vid 100 miljoner euro förklaras dock inte.

(11)  ”Den enda realistiska möjligheten är därför att föra över medel från en befintlig budgetpost. Budgetposten för Progress verkar vara den lämpligaste i detta sammanhang” (ej officiell översättning), SEK(2009) 907, s. 12.

(12)  Europeiska kommissionen: ”Att säkerställa att Progress ger resultat – Strategisk ram för att genomföra Progress, EU:s program för sysselsättning och social solidaritet (2007–2013) ”, s. 18.

---