23.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/43

—

åtgärder för att öka samarbetet mellan företagen och arbetstagarna,

—

gemensamma och mer samordnade politiska strategier,

—

strukturer för snabbare beslutsfattande,

—

enklare och mer insynsvänlig lagstiftning.

1.5.1

Vi är medvetna om att vissa av de länder som utgjorde den ursprungliga kärna som ville upprätta den europeiska gemenskapen särskilt nu i kristid visar föga respekt för reglerna på inre marknaden om konkurrens och statligt stöd. Men detta är faktiskt ett misstag (1)!

1.5.2

I en situation som den som råder för närvarande bör rådet med hjälp av Europaparlamentet och kommissionen inrätta en ”strategisk pakt” med följande innehåll:

—

En motstånds- och överlevnadsstrategi som kan göra det möjligt att vara verksam på mogna marknader genom en större specialisering inom samma marknad, med reducerade kostnader och en stark diversifiering inom närliggande marknader eller med nya modeller.

—

En strategi för innovativa processer, produkter och tjänster med nya marknader och ny teknik och med nya material som kan ge upphov till nya produkter.

—

Nya initiativ genom lansering av nya företagsformer, nya sektorer och nya initiativ. Det är nödvändigt att med hjälp av prognoser förutse kommande produkter (som pionjärmarknader eller lead markets) som ska bli föremål för nyinvestering.

—

En områdesanknuten marknadsföring som strävar efter hög kvalitet genom avtal med forskningscentrum i teknikspridningssyfte.

—

Ekonomiskt stöd genom utvecklingsstöd och även genom att utnyttja Europeiska investeringsfonden som garant (4).

—

Kapitalisering av garantikonsortiernas riskkapital genom en överenskommelse mellan administrationer och banksystem så att små- och mikroföretag kan få anstånd med betalning, framför allt för att bevara sysselsättningen.

—

Konsolidering av kortfristiga skulder för att ge små- och mikroföretag möjlighet att koncentrera sig på produktionen och saluföringen i stället för på service efter försäljning av de egna produkterna.

—

Stöd till en innovativ tjänstesektor (grön ekonomi) genom att utnyttja den möjlighet till innovativ utbildning som Europeiska socialfonden erbjuder.

—

Utveckling av personanknutna tjänster av hög kvalitet, även genom att uppvärdera och stärka mångfalden av vård- och omsorgstjänster (5).

—

Genomförande av en infrastrukturpolitik som kan bidra till mer innovativa alternativ i en utsläppssnål ekonomi och till att göra det mer attraktivt att verka lokalt.

—

Förstärkning av energieffektivitets- och miljökriterierna vid offentlig upphandling.

—

Främjande av nya och mer effektiva produkter, med hjälp av finansiering, för att ersätta gamla produkter.

—

Bättre tillgång till information.

—

Enklare användning av råvaror.

—

Stödet får inte öka protektionismen och skapa hinder för den fria konkurrensen.

—

Företagen som erhåller stöd ska framför allt anstränga sig att upprätthålla sysselsättningen.

—

Kollektivavtal ska respekteras och arbetstagarnas köpkraft ska bibehållas.

—

Arbetstagarna ska kunna utnyttja perioder med reducerad produktion för kompetenshöjande fortbildning och bör få stöd för detta.

—

Det offentliga stödet får inte bli någon slags inkomst för aktieägarna genom utdelning eller andra former av återköp av aktier.

—

Stödet ska om möjligt främja utvecklingen av nya produkter och tjänster i enlighet med miljövänliga kriterier.

—

Stödet får inte leda till snedvridning av konkurrensen och ska successivt trappas ner i omfattning.

—

Det bör finnas adekvata mekanismer för kontroll från skattebetalarnas sida.

2.1

Tillverknings- och tjänstesektorerna utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. Genomförandet av inre marknaden har bidragit till deras kraftiga tillväxt, i enlighet med gemensamma regler och standarder.

2.2

Dessa områden står inför exceptionella utmaningar:

2.3

Den världsomfattande recession som råder riskerar att ödelägga tillverknings- och tjänstesektorernas ansträngningar för att

2.4

Den aktuella krissituationen är för företagen inte bara en fråga om överlevnad utan också en möjlighet till utveckling och innovation. Företagen kan dock inte lämnas i sticket; entreprenörskap och sysselsättningsskapande initiativ behöver uppmuntras, och man bör snarast genomföra reformer för att förbättra företagens arbetsklimat, genom att minska onödiga administrativa bördor, upprätthålla och förbättra inre marknaden, förbättra tillgången till riskkapital, främja innovation och flexicurity, verka för bättre och mindre lagstiftning, samt satsa på förbindelser mellan den akademiska och vetenskapliga världen och företagsvärlden, på utbildning och personalfortbildning, särskilt inom de teknisk-vetenskapliga disciplinerna, och på utveckling av pionjärmarknader.

2.5

EESK vill betona hur viktigt det är att uppmärksamma den rådande situationen och framtidsutsikterna för i synnerhet de främsta tillverknings-, tjänste- och turistsektorerna och beakta följande olika grundläggande aspekter som är nära förbundna:

3.1

I USA sjönk BNP med 1 % under det fjärde kvartalet 2008 efter en nedgång på 0,1 % kvartalet innan. I Japan sjönk BNP med 3,3 % efter en nedgång på 0,6 % kvartalet innan. I euroområdet sjönk BNP med 1,5 % efter en nedgång på 0,2 % kvartalet innan (15).

3.2

Arbetslösheten ökar snabbt, och enligt OECD kan den bli så hög som 12 % vid slutet av 2010. Samtidigt ökar lönerna långsammare eller förblir oförändrade.

3.3

Kommissionen påpekar helt riktigt (16) att ”så länge utlåningen är begränsad kommer insatserna för att stimulera efterfrågan och förtroendet hos konsumenterna att stöta på hinder. (…) Vi har att göra med en världsomfattande kris, och en fullständig återhämtning kan inte ske förrän de viktigaste aktörerna i världsekonomin har återfått tillväxten och bedriver handel sinsemellan.”

3.4

Av samma åsikt är Europeiska fackliga samorganisationen (EFS): Den ekonomiska situationen kommer troligtvis inte att förbättras förrän sättet att tänka ändras radikalt: Hoppet om en snar återgång till business as usual är trösterikt men orealistiskt, och vad vi i stället behöver är en ny ekonomisk verklighet som grundar sig på människor, innovation och hållbar utveckling. Vi behöver dessutom uppvärdera regeringarnas roll i fråga om

3.5

Vid G20-mötet i London den 18 mars 2009 framhöll den europeiska arbetsgivarorganisationen Businesseurope att finanskrisen har fått ödesdigra konsekvenser för företagen i och med att den främsta pådrivande kraften för tillväxt drabbats av begränsad tillgång till finansieringskapital. För att undvika en total ekonomisk kollaps är ekonomisk stimulans nödvändig. (18)

4.1

Det håller på att utvecklas en allt bredare samsyn, och det sker en utvidgad gemensam kraftsamling för att utarbeta exceptionella åtgärder och akuta politiska lösningar som går utöver befintliga regler, i syfte att till varje pris rädda företag, tillverkningssektorer, produktions- och tjänsteverksamhet, sysselsättning samt hushållens inkomster och konsumtion.

4.2

Den politik som avser att begränsa de ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala följderna av krisen genom att lämpa över ansamlade inre spänningar på grannen utgör inte bara en falsk lösning av problemet utan riskerar att störta ekonomierna i en nationalism och protektionism som skulle kunna förstöra de internationella strukturer för samarbete och regional integration som mödosamt byggts upp under de senaste åren i Europa och i världen.

4.3

EESK anser att varje åtgärd som syftar till att mildra den rådande krisen bör vidtas utifrån följande grundläggande och nödvändiga mått och steg:

4.4

EESK är övertygad om att den rådande krisen ska kunna leda till en större ekonomisk integration från institutionernas sida som inriktas på utveckling av en ekonomi där kvalitet är ledordet, liksom på fler och bättre jobb.

4.5

Något som EESK bedömer vara ännu mer angeläget är en större politisk integration i Europa, i och med att detta är grundförutsättningen för en kompromiss där det inte finns plats för egoism och tankar på nationella fördelar, med en gemensam framtid att sträva efter.

4.6

EESK är övertygad om att en nystart för Europaprojektet, i samma anda som besjälade Jean Monnet vid tillkomsten och genomförandet av Parisfördraget som låg till grund för EKSG, skulle göra det möjligt att ge den europeiska ekonomin ny drivkraft.

4.7

Det är nödvändigt att så fort som möjligt gå vidare med ratificeringen av Lissabonfördraget för att tillförsäkra Europaprojektet en struktur som kan leda till en mer samordnad politik.

5.1

Under de senaste månaderna har vi sett en drastisk ökning av omstruktureringar av företag. Många företag har varslat om uppsägning, med allvarliga sociala följder även med avseende på ungdomarnas framtidsutsikter (20). Andra företag har gått i konkurs.

5.2

Kommittén är övertygad om att nyckeln till en återhämtning av EU:s konkurrenskraft är de mänskliga resurserna, både när det gäller arbetstagarnas kapacitet och kvalifikationer och den nya företagsledningsmodellen.

5.3

Att satsa på personalen och hålla igång sysselsättningen är för EESK avgörande faktorer för att främja EU:s industriella konkurrenskraft, och detta gäller såväl arbetstagarnas kvalifikationer och ökade kompetens som den nya modellen för företagens sociala ansvar (21).

5.4

Med tanke på omfattningen av krisen bör utbildnings- och sysselsättningsprogram som är inriktade på tillväxtsektorer, t.ex. förnybar energi, snarast möjligt erbjudas arbetstagare som drabbats av recessionen.

5.5

Åtgärder till stöd för hushållens konsumtion bör beaktas också för att stimulera efterfrågan (22).

6.1

Avindustrialiseringen. Under de senaste åren och framför allt runt sekelskiftet har kommissionen och många medlemsstater kanske lagt mindre vikt vid näringslivs- och tilllverkningsindustripolitiken och i stället fokuserat på den rikedom som genererades av utvecklingen av komplexa finanssystem, uppbyggda framför allt efter nordamerikanska modeller.

6.2

EU antog 2005 riktlinjer för en integrerad europeisk industripolitik som grundar sig på en kombination av branschspecifika och branschövergripande initiativ. År 2007 genomfördes en halvtidsöversyn som ett led i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (23). Sedan presenterade EU 2008 en handlingsplan för en hållbar industripolitik (24), som EESK redan har haft tillfälle att uttala sig om (25).

6.3

Konkurrenskraftiga företag med socialt ansvar, företag inom den sociala ekonomin och med alltmer kvalificerade arbeten och samrådsstrukturer bör utgöra en referenspunkt för den politik som ska ge tillverknings- och tjänstesektorerna ny drivkraft.

6.4

Lissabonstrategin måste bevara sin trovärdighet. Medlemsstaterna och EU-institutionerna måste kunna anpassa sin politik till den nya situationen och presentera tydliga prioriteringar och nya metoder för att fastställa en reviderad Lissabonstrategi inom de närmaste månaderna. Det är nödvändigt att skynda på reformerna och presentera tydliga, detaljerade prioriteringar med färdplaner som är möjliga att hålla och kontrollera.

6.5

EESK menar att grunden för utvecklingen av de europeiska tillverknings- och tjänstesektorerna ligger i process- och produktförbättring. Vi uppmanar EU att vidta kraftfulla åtgärder för att stödja detta arbete.

6.6

En sådan industriell strategi bör enligt EESK innehålla följande:

6.7

De små och medelstora företagens situation måste uppmärksammas, särskilt när det gäller svårigheten att få tillgång till krediter. För närvarande uppfyller inte de fonder som är avsedda för små och medelstora företag sina målsättningar.

6.8

Small Business Act som kommittén tidigare har yttrat sig om (29)”anser EESK inte är tillräckligt, särskilt inte med tanke på de nuvarande ekonomiska och finansiella svårigheterna”, eftersom initiativet inte har tilldelats tillräckliga ekonomiska medel. Det är emellertid viktigt att se till att Small Business Act genomförs på ett fullständigt och systematiskt sätt i tid i medlemsstaterna.

6.9

Förutom tillgången till krediter, vilket kommittén redan påpekat, är följande åtgärder, särskilt i den rådande situationen, av största betydelse:

6.10

När det gäller specifika sektorer hade kommissionen redan – efter ett brett offentligt samråd – identifierat en rad tillverkningssektorer att rikta stimulans- och förnyelseinsatser till. Sex marknader hade identifierats för den inledande etappen av pionjärmarknadsinitiativet (31):

6.11

Fler sektorer borde komma i fråga för den metod som kommissionen här använder. Man borde alltså finna sektorer där en samordnad insats genom politiska nyckelinstrument, ramvillkor och ett förstärkt samarbete mellan de viktigaste parterna kan skynda på marknadsutvecklingen utan att ändra konkurrensförhållandena (32). Detta gäller också för utvecklingen av den europeiska försvarsindustrin, som borde bli föremål för en mer samordnad europeisk politik efter inrättandet av Europeiska försvarsbyrån och de framsteg som gjorts med avseende på den gemensamma säkerheten (33).

6.12

För att göra den europeiska industripolitiken effektiv är det nödvändigt att ta hänsyn till varje sektors specifika villkor, som varierar mellan olika sektorer som motorfordonssektorn (bilar, lastbilar och motorcyklar (34)), den kemiska industrin, varvsindustrin, kol- och stålindustrin, byggnadssektorn, glas- och keramikindustrin, cementindustrin, textil- och konfektionsindustrin, livsmedelsindustrin, metallbearbetningsektorn och den elektromekaniska sektorn, rymdsektorn, informations- och telekommunikationsektorn, energisektorn och vårdsektorn etc.

6.13

För att också stödja innovation anser EESK det vara viktigt att vidareutveckla de nya industripolitiska instrument som inrättats, såsom gemensamma teknikinitiativ, innovativ offentlig upphandling och handlingsplanen för hållbar produktion och konsumtion.

6.14

EESK anser att man även inom tjänstesektorn bör skynda på avregleringen, särskilt vad gäller fria yrkesutövares verksamhet och de restriktioner som ännu finns kvar när det gäller taxor och tillstånd att utöva yrket.

6.15

EESK insisterar särskilt på att man genomför gemenskapsåtgärder till stöd för företagsrelaterade tjänster och utvecklar tjänster och innehåll som är innovativa och gagnar medborgarna, konsumenterna och företagen och skyndar på övergången till digitala sändningar och spridningen av bredbandsuppkoppling samt undanröjer hinder för e-förvaltning och interoperabilitet mellan systemen.

6.16

Enligt EESK bör man stärka och strama upp den gemensamma utrikespolitiken i förbindelserna med övriga världen.

7.1

EESK har stött (35) och fortsätter att stödja initiativ för utveckling av strategier för hållbar produktion och konsumtion som är fullkomligt integrerade med den övriga gemenskapspolitiken, för att omvandla potentiella utmaningar till konkurrensmöjligheter.

7.2

Kommittén är övertygad om att EU även i fortsättningen bör präglas av ambitiösa målsättningar som ska uppnås med rättsliga och finansiella medel som inte skadar Europas konkurrenskraft eller innebär ökade bördor för företag och medborgare utan som i stället stöder effektiva verksamheter, innovationsprocesser och teknikförbättring.

7.3

EESK vill betona vikten av att inleda lämpliga initiativ för att gå i täten internationellt när det gäller energieffektivitet, genom att öka de förnybara energikällornas kapacitet och utveckla teknik för att samla upp koldioxid.