13.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/53

1.1

Kommissionens förslag syftar till att upphäva rådets direktiv 68/89/EEG av den 23 januari 1968 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke.

1.2

Eftersom medlemsstaterna, skogsbranschen och trävaruindustrin under ett antal år påtalat att direktivet inte tillämpas generellt vid handeln med virke föreslår kommissionen att direktivet upphävs.

2.1

I mitten av 2005 rådfrågades 19 medlemsstater och 11 representanter för nationella industriförbund om huruvida direktivet tillämpas och om det skulle få negativa effekter om direktivet upphävdes. Resultatet av undersökningen bekräftade att en majoritet av både medlemsstaterna och industriförbunden inte tar hänsyn till direktivet vid handel med virke. Man ansåg att direktivet som sådant inte var tillräckligt detaljerat och att de avsedda användningsområdena för virket inte beaktades samtidigt som direktivet inte utformats med hänsyn till behoven på marknaden.

2.2

Tillämpningen av rådets direktiv har varit begränsad, eftersom direktivet inte är bindande. Systemen för sortering och mätning är omoderna och aktörerna på marknaden för virke har gemensamt beslutat att tillämpa andra mät- och sorteringsmetoder. Trots detta har inre marknaden för råvirke och handeln med länder utanför EU vuxit, uppenbarligen utan några hinder.

En europeisk standard för mätning och sortering av virke har också inrättats och denna standard kan tillämpas, om parterna finner detta lämpligt, för transaktioner på virkesmarknaden, vilket anses vara en bättre lösning.

2.3

Förslaget om att upphäva direktivet ligger därför i linje med resultaten från rådfrågningen av medlemsstaterna, skogsbranschen och trävaruindustrin. Syftet med direktivet kan uppnås utan gemenskapslagstiftning.

2.4

Kommittén stöder kommissionens förslag av ovan nämnda skäl och eftersom upphävandet av direktivet inte kommer att påverka gemenskapens budget. Förslaget innebär också att EU-lagstiftningen förenklas. Kommittén anser att man inte bör behålla lagstiftning som endast tillämpas mycket sällan och som inte är nödvändig för att inre marknaden för branschen i fråga skall fungera på ett korrekt sätt.