52003IE0575

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "PRISM 2002"

(2003/C 208/01)

Den 17 januari 2002 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen att utarbeta ett yttrande om "PRISM 2002".

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 april 2003. Föredragande var Antonello Pezzini.

Vid sin 399:e plenarsession den 14 och 15 maj 2003 (sammanträdet den 14 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 87 röster för, 1 röst emot och 1 nedlagd röst.

1. Inledning

1.1. I sin tredje översyn av strategin för inre marknaden(1) granskade kommissionen de framsteg som gjorts det senaste året. I stora drag är det en dyster bild som ges. Av de planerade åtgärderna har bara något över 50 % genomförts framgångsrikt, vilket är ungefär lika mycket som året innan. Trots goda resultat på vissa områden måste framstegen på det hela taget sägas vara för små.

1.2. EU:s observationsgrupp för inre marknaden (OIM) arbetar för genomförandet av inre marknaden, som för många medborgare och en stor del av de små och medelstora företagen i EU ännu inte är verklighet.

1.3. Utvidgningen utgör en händelse av särskild betydelse för unionen och dess institutioner. OIM strävar efter att hjälpa de anslutande länderna att i största möjliga utsträckning anpassa sig till inre marknaden.

1.4. Inom ramen för de institutionella uppgifter som har tilldelats OIM spelar PRISM (Progress Report on Initiatives in the Single Market: http://www.esc.eu.int/omu_smo/ prism) en stor roll för att nå målen. Uppgifterna i databasen bidrar dels till att sprida kunskaper om det europeiska systemet, dels till att lösa de problem som medborgare och företag kan stöta på i samband med inre marknaden.

1.5. De tjänster till företag och medborgare som tillhandahålls av institutioner, organisationer och yrkesutövare bidrar förvisso i hög grad till utvecklingen av inre marknaden. OIM bör därför främja och utveckla kunskaperna om och spridningen av dem också genom PRISM.

1.6. Genomförandet av inre marknaden underlättas också av bättre kunskaper om och större spridning av domstolsutslag och rättspraxis bland medborgare och företag. Med tillräcklig information skulle dessa kunna stödja sig på EG-domstolens principer och hävda sina egna rättigheter. Under veckan 4 och 9 november 2002 behandlade kommissionens generalsekretariat(2) 12 skriftliga frågor från parlamentsledamöter om inre marknaden. Även rådet (konkurrensfrågor) anmodade den 14 november 2002 kommissionen att fortsätta sin aktiva och uppmärksamma övervakning av respekten för gemenskapslagstiftningen inom unionen. Man anmodade också medlemsstaterna att snabbt och i full utsträckning följa domstolens utslag i fråga om fri rörlighet för tjänster och fri etableringsrätt samt att säkerställa en lämplig uppföljning.

2. Yttrandets uppläggning

2.1. Detta yttrande kan indelas i två huvuddelar. I den första delen beskrivs systemen PRISM och Solvit, och skillnaden mellan dem klargörs (punkt 3).

2.2. Andra delen innehåller förslaget till arbetsprogram för 2003, med inriktning på två särskilda aspekter:

- Möjligheterna att länka samman PRISM och Solvit.

- Kommissionens strategi för inre marknaden 2003, med särskild inriktning mot erkännande av yrkeskvalifikationer samt handlingsplanen för finansiella tjänster. Diskussionen om dessa bör fördjupas (punkterna 4-5).

3. PRISM och Solvit

3.1. Systemen PRISM och Solvit, som förvaltas av EESK respektive kommissionen, är två viktiga instrument som kan användas av EU:s medborgare och företag och som tillsammans med andra initiativ (EU-ombudsmannen, Euro Info-centrum, Europa direkt, innovationscentrumen, de europeiska företags- och innovationscentrumen, Dialog med företagen)(3)utgör grunden till genomförandet av inre marknaden. Alla dessa instrument har sin egen profil och de kompletterar varandra i syfte att ge bästa möjliga service så snabbt som möjligt. Det är därför viktigt att främja och förbättra gemenskapsinstrumentens egenart, och göra dem tillgängliga för medlemsstaterna och deras medborgare samt andra länder, i linje med den samarbetsanda som kännetecknar den europeiska processen.

3.2. PRISM (Progress Report on Initiatives in the Single Market) är OIM:s interaktiva informationsnät. Det innehåller uppgifter som samlats in av EESK:s ledamöter, av deras organisationer och av aktörerna på inre marknaden och det är tillgängligt för alla via Internet. PRISM syftar till att samla in uppgifter om goda metoder som används inom gemenskapen och som kan anpassas till de nya utmaningarna på inre marknaden. PRISM gör det möjligt att dra nytta av och informera om de initiativ som förtjänar att spridas på inre marknaden eftersom de underlättar genomförandet av den, skapar samverkansfördelar och främjar komplementaritet. På lång sikt är det observatoriets mål att ringa in det bästa sättet att uppmuntra sådana initiativ och därigenom påverka de åtgärder som vidtas av kommissionen, parlamentet och rådet i fråga om inre marknaden.

3.2.1. I databasen PRISM delas inremarknadsinitiativen in i fyra kategorier:

a) Information och stöd

b) Problemlösning

c) Partnerskap

d) Överenskommelser och uppförandekoder.

3.2.2. Med PRISM:s sökmotor kan man få fram uppgifter med utgångspunkt i någon av dessa kategorier, och sökningen kan sedan begränsas geografiskt genom att man anger vilka länder som deltar i initiativet. Man kan även söka på vissa nyckelord.

För kandidatländerna är PRISM ett värdefullt stöd eftersom det ökar kunskaperna om inre marknaden i kandidatländerna och underlättar därmed dessa länders anpassning till verkligheten inom EU.

3.3. Solvit(4) är ett nätverk vars syfte är att möjliggöra informella lösningar på gränsöverskridande problem inom inre marknaden. Nätverket inrättades av kommissionen som svar på problem i samband med att de offentliga myndigheterna tillämpar bestämmelserna för inre marknaden på ett felaktigt sätt. Eftersom Solvit är ett problemlösningsnätverk som omfattar möjligheter till medling bör det endast syssla med frågor som inte kan avgöras av EG-domstolen eller av nationella domstolar. Den som söker hjälp kan dock när som helst låta frågan prövas av domstol, varvid ärendet avförs från dagordningen på Solvit.

3.4. Skillnaden mellan PRISM och Solvit består i att PRISM är en databas över de bästa metoderna med avseende på bestämmelserna för inre marknaden, omedelbart tillgänglig via Internet när som helst och var som helst. Solvit, å andra sidan, är ett system för rådgivning som kan tillhandahålla lösningar på gränsöverskridande problem mellan å ena sidan medborgare och företag och å andra sidan offentliga myndigheter. Fallen skall vara specifika och begränsade till ett visst område samt inte föremål för någon rättslig process.

4. Förslag till arbetet med PRISM och Solvit för 2003

4.1. För att PRISM skall ge största möjliga utdelning måste tre grundläggande villkor vara uppfyllda:

a) Medborgare och företag i EU och i de anslutande länderna måste informeras och göras medvetna om att databasen finns.

b) Databasen måste uppdateras med goda metoder som används på inre marknaden, bl.a. genom bättre förbindelser med organisationer av olika typer, framför allt sådana som har att göra med tjänsteföretag.

c) Databasen måste göras mer lättillgänglig och användbar för konsumenter, företag och rådgivare.

4.1.1. När det gäller de första två punkterna ovan skulle en integrering av de två systemen, som utarbetats av EESK respektive kommissionen, utan tvekan utgöra en fördel för inre marknaden, för medborgarna och för de europeiska företagen, och dessutom ligga i linje med behovet av ökat samarbete mellan EU-institutionerna. I detta syfte är det viktigt att man gör de två systemen och informationen i dem lättillgängliga och lättanvända(5).

4.1.2. PRISM, som innehåller uppgifter om goda metoder på inre marknaden, skulle också mycket väl kunna innehålla de fall som har lösts via nätverket Solvit, naturligtvis i anonym och mer allmän form så att den personliga integriteten skyddas. På motsvarande sätt skulle uppgifterna i PRISM kunna utgöra ett stöd för arbetet i nätverket Solvit. Användarna skulle kunna välja område eller begränsa sökningen om de redan hittat svar på en fråga - allt för att tjäna Europas medborgare och företag på ett smidigare och effektivare sätt.

4.1.3. Ett förslag till teknisk och operativ lösning är att lägga in länkar på de två webbplatserna samt på EESK:s och EU:s webbplatser, så att användaren lätt kan överblicka och använda de två systemen. Denna lösning skulle också bidra till ökad kännedom om PRISM och Solvit bland dem som bara känner till det ena systemet.

4.1.4. Slutligen skulle databasen PRISM kunna utvidgas med uppgifter om marknader, tjänster och information på inre marknaden och om eventuella undantag för de anslutande länderna samt domstolsbeslut från EG-domstolen på inremarknadsområdet.

5. Ytterligare områden som bör utvecklas under 2003

5.1. I mars 2000 fastställde rådet (inre marknaden) att det är en viktig strategisk utmaning för gemenskapen att förbättra den inre marknaden för tjänster. Konkurrensen i tjänstesektorn bör förstärkas genom att hindren för gränsöverskridande handel och marknadsetablering tas bort. I januari 2001 lanserade kommissionen sin strategi för tjänster(6). I samband med detta försökte man under 2001 att lösa problemen inom särskilda sektorer (erkännande av kvalifikationer och säljfrämjande åtgärder) och att genom en undersökning fastställa vilka hinder som fanns för den gränsöverskridande rörligheten för tjänster. För 2002 fastställde kommissionen exakta tidsgränser för medlemsstaternas arbete med att avlägsna de hinder som hade upptäckts, presentera andra stödåtgärder än lagstiftning (uppförandekoder) och föreslå normer för tillhandahållandet av tjänster om det var absolut nödvändigt, dock först efter en harmonisering. Ett övergripande direktiv för tjänster planeras till slutet av 2003.

5.1.1. Det finns många skäl till att rådet har framhållit vikten av tjänstesektorn inom inre marknaden. Kommissionen har visat på(7) betydelsen av tjänstesektorn när det gäller att skapa arbetstillfällen inom EU. Regionala uppgifter visar att tjänstesektorn från slutet av 90-talet med bred marginal har varit den verkliga tillväxtmotorn i fråga om sysselsättning inom gemenskapen.

Kommissionen har genomfört en undersökning om tjänster för företag som visar att den nuvarande unionens BNP skulle öka med 1,1 %-4,2 % om man kunde avlägsna hindren för den gränsöverskridande handeln med tjänster till företagen. Eftersom dessa tjänster endast utgör 1/3 av alla tjänster skulle dock effekten av en integration av alla tjänstemarknader i EU kunna vara ännu större(8).

Uppgifter från Eurostat(9) visar att bruttomervärdet för EU-15 år 2000 som procentandel av den totala ekonomin fördelade sig på följande sätt:

>Plats för tabell>

När det gäller sysselsättningen är fördelningen i procent av den totala ekonomin för EU-15 år 2000 följande:

>Plats för tabell>

5.1.2. Genomförandet av inre marknaden är en process som kräver olika åtgärder för de olika sektorer och nivåer som den består av om man skall kunna lösa de återstående problemen. Insatser behövs till exempel på följande områden:

- De finansiella tjänsterna på inre marknaden.

- Erkännande av yrkeskvalifikationer.

5.2. En inre marknad för finansiella tjänster

5.2.1. Europeiska rådet i Barcelona betonade den avgörande betydelse som en integrering av kapitalmarknaderna har för att uppnå goda resultat när det gäller att öka den ekonomiska tillväxten, skapa sysselsättning, stabilisera den finansiella sektorn och garantera att konsumenterna och företagen kan dra full nytta av euron.

5.2.2. Europeiska kommissionen framhåller mycket riktigt(10) att det finns ett tydligt samband mellan en väl fungerande och integrerad finansiell sektor å ena sidan och en allmän ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning å den andra. I en studie som beställts av European Financial Services Round Table beräknar man att en integrering skulle kunna höja BNP inom EU med mellan 0,5 och 0,7 %, vilket motsvarar 43 miljarder euro per år(11).

5.2.3. Dessa potentiella fördelar visar hur viktigt det är att genomföra handlingsplanen för finansmarknaderna(12) före utgången av 2005 (men senast 2003 när det gäller marknaden för värdepapper och riskkapital). För att fullfölja de beslut som fattades av Europeiska rådet i Lissabon om de mellanliggande etappmålen 2005 och slutmålet 2010 är det nödvändigt att inom år 2003 genomföra följande:

- Ny ram för kommunikationstjänster.

- Regler för moms och elektronisk handel.

- Nytt konsekvensbedömningssystem för EG-lagstiftning.

- Integrerade riskkapitalmarknader.

- Öppnande av marknaderna för godstrafik på transeuropeiska nät.

- Översyn efter halva tiden av den socialpolitiska agendan.

- Programplaneringen för de nya strukturfonderna.

5.2.4. Cirka 30 av de 42 åtgärder som fastställs i handlingsplanen för finansmarknaderna har antagits. Av de 8 åtgärder som stod på dagordningen för år 2002 har 6 antagits(13). Följande beslut har ännu inte genomförts:

- Erkännande av yrkeskvalifikationer.

- EU-omspännande system för skatt på sparmedel.

EESK hoppas att institutionerna gör en kraftig ansträngning för att så snart som möjligt anta direktivet om pensionsfonder och att arbetet med direktivet om prospekt slutförs.

5.3. När det gäller den storskaliga aspekten av marknaden för finansiella tjänster ställde sig ministrarna under det informella Ecofin-mötet i Oviedo i april 2002 positiva till den strategi som kommissionen utarbetat och som skall bidra till att händelser liknande Enron-fallet inte inträffar i EU. Strategin koncentreras på fem olika områden: finansiell information, lagenlig revision, företagsstyrning, det internationella finansiella systemets öppenhet, finansanalytiker och kreditvärderingsinstitut.

5.3.1. Med tanke på den öppenhet som eftersträvas i handlingsplanen för finansmarknaderna är det värt att notera att en politisk överenskommelse nåddes inom rådet den 5 november 2002 i Bryssel avseende förslaget till direktivet om prospekt(14). Ett prospekt är ett i lagen föreskrivet dokument med grundläggande finansiell och annan information från ett företag avsett för potentiella investerare vid en värdepappersemission (aktier, obligationer osv.) för att få in kapital eller när företaget vill få de egna värdepapperen noterade på en reglerad marknad.

5.3.2. Den inre marknaden skall göra det möjligt för medborgarna i alla medlemsstater att verka i vilket annat land som helst under samma förutsättningar som inom det egna landet. Därför bör man så långt möjligt föreslå och införa allmängiltiga, gemensamma regler. Det är viktigt att tidsgränserna respekteras och att direktivet om prospekt publiceras före 2003 års utgång, i enlighet med handlingsplanen för finansmarknaderna.

5.4. När det gäller den småskaliga inre marknaden för finansiella tjänster kommer genomförandet av handlingsplanen att få två positiva effekter: konsumenterna och de små och medelstora företagen kommer att kunna dra fördel inte bara av ett säkrare och effektivare betalningssystem, utan även av ökade möjligheter till handel och ökad konkurrenskraft tack vare minskade transaktionsavgifter(15).

Reformen av de finansiella marknaderna utgör ett viktig bidrag till genomförandet av den inre marknaden, och samtidigt skall man inte underskatta vikten av den solidariska utveckling som bland annat kommer till uttryck genom inrättande av finansiella instrument med etiskt hänsynstagande på gränsöverskridande nivå.

5.4.1. Bland de allvarligaste hindren för en gemensam finansiell marknad räknas konsumenternas och företagens osäkerhet beträffande möjligheten till rättslig prövning i händelse av en gränsöverskridande tvist om ett avtals tillämpning.

5.4.2. Rättsliga processer är ofta komplicerade, långdragna och kostsamma, vilket ofta leder till att medborgaren avstår från sina krav, särskilt om det handlar om mindre värden. Detta leder till att man tappar förtroendet för inre marknaden och uppfattar den som något avlägset, både personligen och geografiskt. Detta innebär helt klart ett misslyckande för inre marknaden.

5.4.3. Nätverket FIN-NET för utomrättslig lösning av tvister om finansiella tjänster är ett europeiskt nätverk där nationella behöriga organ inom alternativ tvistlösning samarbetar. Det har följande tre specifika målsättningar:

- Att ge konsumenten lättillgänglig information om utomrättslig lösning av gränsöverskridande tvister.

- Att tillförsäkra ett effektivt informationsutbyte mellan de europeiska systemen för att hanteringen av gränsöverskridande tvister skall bli så snabb, effektiv och professionell som möjligt.

- Att säkerställa att de nationella systemen för utomrättslig tvistlösning i de olika länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpar ett antal gemensamma minimigarantier.

5.4.4. OIM noterar de framgångar som nåtts med initiativet FIN-NET och håller med kommissionen om att nätverket FIN-NET måste övervakas så att kunskaperna om detta ökar och så att det blir effektivare. Man delar även kommissionens uppfattning att konsumenterna inom EU måste bidra på ett mer strukturerat och effektivt sätt till EU:s beslutsprocess när det gäller investerarskydd(16). I detta syfte bör OIM under år 2003 undersöka möjligheterna att bidra till spridningen och användningen av nätverket FIN-NET på inre marknaden, t.ex. genom att identifiera hur det skulle kunna bli lättare för konsumenterna att använda nätverket.

5.5. Erkännande av yrkeskvalifikationer

Som redan påpekats är det mycket viktigt att man i samband med erkännande av yrkeskvalifikationer följer de målsättningar som läggs fast i Europaparlamentets och rådets direktivförslag(17), samt även de förslag som EESK presenterat(18). Detta förutsätter

1) ett tydligare kodifierings- och förenklingsförfarande för befintliga direktiv rörande yrkeskvalifikationer och utbildningsintyg,

2) ökad medverkan från experter, på såväl EU- som medlemsstatsnivå, från representativa organ för olika branscher och yrken genom samråd på EU-nivå, och

3) bibehållande och fortsatt utveckling av mekanismer som visat sig vara effektiva för automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer.

Syftet med allt detta är att så snart som möjligt kunna svara mot den önskan som uttryckts av 83 % av småföretagen, 90 % av de medelstora och 92 % av de större företagen att verksamheten på inre marknaden skall styras av ett enda regelverk i stället för femton olika(19), att ökat stöd ges till medborgare, arbetstagare, utövare av fria yrken och företag som dagligen är beroende av eller verksamma på inre marknaden.

6. Huvudsaklig verksamhet oktober 2001 - december 2002

6.1. OIM har i nära samarbete med Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Regionkommittén försökt att i allt högre grad involvera det organiserade civila samhället i såväl medlemsstaterna som kandidatländerna i den betydande arbetsinsats det innebär för EU att försöka få till stånd en väl fungerande marknad utan handelshinder. Det råder bred enighet om att det endast är genom stora insatser på det kulturella och organisationsmässiga planet, det plan där samverkanseffekterna från samtliga samhällsaktörer kan utnyttjas, som det till slut kan bli möjligt att i samtliga stater få bort de rättsliga och administrativa hinder som står i vägen för förverkligandet av en väl fungerande inre marknad.

6.2. Som komplement och uppbackning till PRISM-projektet som lanserades den 1 januari 2001, och som det flitigt refererats till i detta yttrande, har OIM utarbetat ett antal yttranden på eget initiativ om olika gränsöverskridande och regionala frågor. I samband med detta arbete har man haft kontakt med företrädare för det organiserade civila samhället i ett antal olika medlemsstater (Frankrike, Sverige, Belgien, Spanien, Italien och Nederländerna) och i två kandidatländer (Ungern och Polen), samt även i länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) vid deras möte i Oslo(20).

6.3. På särskild begäran från Europeiska kommissionens ordförande Romano Prodi har OIM dessutom utarbetat två yttranden om bättre och enklare lagstiftning(21). För närvarande håller OIM på att utarbeta ytterligare ett yttrande på eget initiativ(22).

Andra yttranden har behandlat frågor som "Konsekvenserna av elektronisk handel på inre marknaden", "Ömsesidigt erkännande på inre marknaden" och "Fri rörlighet för arbetstagare på inre marknaden".

7. OIM:s framtida uppgifter

Under 2003 skall OIM:s arbete främst vara inriktat på följande:

- Att bidra till förverkligandet av inre marknaden.

- Att stödja EU:s utvidgningspolitik.

- Att främja en förbättring av befintlig lagstiftning.

Det kommer sålunda att bli aktuellt att utarbeta yttranden om följande frågor:

- Förenkling

- Årlig översyn av inre marknaden

- Konsekvensanalys av effekterna för företag, arbetstagare och enskilda medborgare

- Samreglering

Observationsgruppen är dessutom väl införstådd med att de nya staternas anslutning, översynen av fördragen, EU:s ökade globala roll (Lissabon 2000), subsidiariteten, förenklingsarbetet och livsmedelssäkerheten kommer att utgöra prioriterade frågor under den närmaste tiden.

I samtliga dessa frågor, samt även i andra högaktuella frågor, har OIM redan utarbetat arbetsdokument, som OIM hänvisar till för ytterligare information.

8. Bilagor

Följande dokument bifogas:

- Yttranden som utarbetats av OIM från oktober 2000 till september 2002

- Hearingar och konferenser som anordnats av OIM från oktober 2000 till september 2002

- PRISM-rapporten av den 1 december 2002

Bryssel den 14 maj 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) KOM(2002) 171 slutlig, 11.4.2002: Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av strategin för den inre marknaden 2002 - Att uppfylla löftena.

(2) SP(2002) 3637, 11.11 2002 - Direktion E/2.

(3) Initiativen återfinns på följande webbadresser:

- www.euro-ombudsman.eu.int

- www.europa.eu.int/comm/enterprise/ networks/eic/eic.html

- www.europa.eu.int/europedirect

- www.irc.cordis.lu/

- www.cordis.lu/innovation-smes

- www.europa.eu.int/business

(4) Kommissionens rekommendation av den 7 december 2001: "Principer för användning av 'SOLVIT'- problemlösningsnätverket för den inre marknaden".

(5) Till exempel borde tillgången till PRISM via Internet främjas med information och länkar på åtminstone de större portalerna t.ex. Europaportalen (www.europa.eu.int), där denna information fortfarande saknas. En kontroll ger vid handen att information om PRISM finns på följande portaler: Yahoo, Tiscali, Libero/Ariannna, Virgilio, Google, Altavista. Det kan dock vara svårt att ta fram information om OIM:s databas PRISM eftersom man måste veta att databasen finns redan innan man börjar söka. Risken är annars stor att man får svårigheter genom att man försöker söka på andra webbplatser som har samma namn.

(6) KOM(2000) 888 slutlig, 29.12.2000: Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - En strategi för tjänster på den inre marknaden.

(7) "Employment in Europe 2001, Recent trends and prospects", GD Sysselsättning (juli 2001).

(8) KOM(2001) 736, 7.12.2001: Rapport från kommissionen - Ekonomisk reform: Rapport om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i gemenskapen.

(9) Källa: Eurostat "Det ekonomiska läget i Europa år 2000", mars 2002.

(10) KOM(2002) 267 slutlig, 3.6.2002: Rapport från Kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Sjätte lägesrapporten om handlingsplanen för finansiella tjänster.

(11) The Benefits of a Working European Retail Market for Financial Services, www.zew.de/erfstudyresults/.

(12) KOM(1999) 232 slutlig, 11.5.1999.

(13) Förordningen om internationella redovisningsstandarder (IAS)

- Direktivet om finansiella säkerhetsanordningar

- Direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster

- Direktivet om försäkringsförmedling

- Direktivet om finansiella konglomerat

- Direktivet om marknadsmissbruk

(14) IP/02/1607, IP/02/1209.

(15) KOM(2001) 736 slutlig, 7.12.2001: Rapport från kommissionen - Ekonomisk reform: Rapport om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i gemenskapen.

(16) KOM(2002) 267 slutlig.

(17) KOM(2002) 119 slutlig, 7.3.2002.

(18) EUT C 61, 14.3.2003, s. 67.

(19) MEMO/02/231 av den 11 november 2002, som citerats tidigare.

(20) Se OIM:s yttrande "EU-utvidgningens effekter på inre marknaden".

(21) EGT C 125, 27.5.2002, s. 105-111; EGT C 14, 16.1.2001, s. 1-12.

(22) INT/156 - CESE 1211/2002.