This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document E2021C0276
EFTA Surveillance Authority Decision No 276/21/COL of 8 December 2021 on the Norwegian regional aid map 2022–2027 (Norway) [2022/1213]
Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 276/21/KOL av den 8 december 2021 om Norges regionalstödskarta 2022–2027 (Norge) [2022/1213]
Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 276/21/KOL av den 8 december 2021 om Norges regionalstödskarta 2022–2027 (Norge) [2022/1213]
PUB/2022/110
EUT L 187, 14.7.2022, p. 37–57
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
14.7.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 187/37 |
BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET nr 276/21/KOL
av den 8 december 2021
om Norges regionalstödskarta 2022–2027 (Norge) [2022/1213]
1. SAMMANFATTNING
(1) |
Eftas övervakningsmyndighet (övervakningsmyndigheten) vill informera de norska myndigheterna om att övervakningsmyndigheten efter att ha bedömt Norges regionalstödskarta 2022–2027 finner att den överensstämmer med principerna i riktlinjerna för statligt regionalstöd (riktlinjerna) (1). |
(2) |
Detta beslut utgör övervakningsmyndighetens bedömning av regionalstödskartan i enlighet med punkt 190 i riktlinjerna. Den godkända kartan en utgör en oskiljaktig del av riktlinjerna (2). Själva kartan avser inget statligt stöd och utgör inget godkännande av beviljande av sådant stöd. |
(3) |
Övervakningsmyndigheten har fattat sitt beslut utifrån följande överväganden. |
2. FÖRFARANDE
(4) |
Den 1 december 2021 antog övervakningsmyndigheten de nya riktlinjerna genom beslut nr 269/21/KOL. I riktlinjerna anges på vilka villkor anmälningspliktigt regionalstöd kan anses vara förenligt med EES-avtalets funktion (3). De anger också kriterier som ska ligga till grund för att identifiera områden som uppfyller villkoren i artikel 61.3 a och c i EES-avtalet (4). |
(5) |
Enligt punkt 150 i riktlinjerna ska de områden som Eftastaterna i EES vill beteckna som a- eller c-områden anges på en regionalstödskarta. Enligt punkt 189 i riktlinjerna bör varje Eftastat i EES till övervakningsmyndigheten anmäla en regionalstödskarta som är tillämplig från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2027. I enlighet med detta anmälde de norska myndigheterna Norges regionalstödskarta 2022–2027 genom en skrivelse av den 2 december 2021 (5). |
3. STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDEN SOM HAR ANGETTS AV DE NORSKA MYNDIGHETERNA
3.1 Bakgrund
(6) |
Regionalstödets täckning för perioden 2022–2027 anges för varje Eftastat i EES i bilaga I till riktlinjerna. Norges tilldelning består av förhandsdefinierade och icke förhandsdefinierade c-områden. |
(7) |
De norska myndigheterna kan använda denna tilldelning för att ange förhandsdefinierade och icke förhandsdefinierade c-områden. Principerna för att utse sådana områden återfinns i punkterna 168 och 169 respektive punkt 175 i riktlinjerna. |
3.2 Förhandsdefinierade c-områden
3.2.1 Inledning
(8) |
Enligt punkt 168 i riktlinjerna får Eftastaterna i EES till c-områden utse de förhandsdefinierade c-områden som avses i punkt 166. Dessa områden anges i bilaga I till riktlinjerna. |
(9) |
Punkt 169 medger en flexibilitet som innebär att andra glest befolkade och mycket glest befolkade områden än de som på förhand definierats som stödberättigade kan utses på vissa villkor. |
(10) |
På Norges regionalstödskarta 2014–2020 angav de norska myndigheterna glest befolkade områden. De mycket glest befolkade områdena identifierades inte (6). I stället angav de norska myndigheterna mycket glest befolkade områden inom ramen för en stödordning för driftstöd som begränsades till sådana områden (7). |
(11) |
Fotnot 65 i riktlinjerna innehåller en ny angivelse om att glest befolkade och mycket glest befolkade områden bör anges på regionalstödskartan. De norska myndigheterna har därför i sin anmälan även angivit de mycket glest befolkade områden som utsetts, vilka motsvarar dem som tidigare utsetts inom ramen för en stödordning för driftstöd. |
(12) |
Övervakningsmyndigheten kommer därför först att bedöma de glest befolkade områden som de norska myndigheterna utsett. Därefter kommer övervakningsmyndigheten att bedöma de mycket glest befolkade områden som de norska myndigheterna utsett inom dessa områden. I enlighet med punkt 169 sista meningen i riktlinjerna kommer övervakningsmyndigheten att ta hänsyn till befolkningen i både de mycket glest befolkade och glest befolkade områdena när den bedömer om taket för befolkningsandelen iakttas. |
(13) |
Av definitionen i punkt 19.30 i riktlinjerna följer att alla områden som utsetts på grundval av punkt 169 är glest befolkade. Övervakningsmyndigheten kommer därför endast att räkna befolkningen i de områden som är både glest befolkade och mycket glest befolkade en gång när den bedömer om taket för befolkningsandelen iakttas. |
3.2.2 Glest befolkade områden
3.2.2.1
(14) |
Enligt punkt 169 första och andra meningen i riktlinjerna bör Eftastaterna i EES, när det gäller glest befolkade områden, i princip utse statistiska regioner på nivå 2 med färre än åtta invånare per km2 eller statistiska regioner på nivå 3 med färre än 12,5 invånare per km2. Eftastaterna i EES får dock utse delar av statistiska regioner på nivå 3 med färre än 12,5 invånare per km2 eller andra angränsande områden som gränsar till dessa statistiska regioner på nivå 3, förutsatt att dessa områden har färre än 12,5 invånare per km2. |
(15) |
I Norge motsvarar statistiska regioner på nivå 3 fylken och statistiska regioner på nivå 2 större regioner (8). |
(16) |
Fylkena Troms og Finnmark och Nordland ingår i sin helhet. Enligt siffror från den 1 januari 2020 (9) är befolkningstätheten i dessa fylken 3,4 respektive 6,7 invånare per km2 (10). Enligt samma befolkningsuppgifter uppgår befolkningen i dessa områden till 484 546 invånare (11). |
3.2.2.2
(17) |
Enligt punkt 169 andra meningen ges möjlighet att utse delar av statistiska regioner på nivå 3 med färre än 12,5 invånare per km2 eller andra angränsande områden som gränsar till dessa statistiska regioner på nivå 3, förutsatt att dessa områden har färre än 12,5 invånare per km2. Möjligheten att inkludera (byta in) angränsande områden motsvaras därmed av möjligheten att utesluta (byta ut) områden inom de statistiska regioner på nivå 3 som har färre än 12,5 invånare per km2. |
(18) |
I enlighet med detta byts delar av nivå 3-regionerna Innlandet och Trøndelag ut på regionalstödskartan, medan områden i andra nivå 3-regioner byts in (12). |
3.2.2.3
(19) |
I tabell 1 nedan anges de områden i nivå 3-regionerna Innlandet och Trøndelag som byts ut (13): Tabell 1 Mindre områden som byts ut
|
(20) |
Enligt befolkningsuppgifterna från den 1 januari 2020 har dessa utbytta områden en sammanlagd befolkning på 504 560 invånare (14). |
3.2.2.4
(21) |
I tabell 2 nedan ges en översikt över de mindre områden med lägre befolkningstäthet än 12,5 invånare per km2 som har bytts in (15): Tabell 2 Mindre områden som byts in
|
(22) |
Enligt siffrorna från den 1 januari 2020 har dessa inbytta områden en sammanlagd befolkning på 528 360 invånare (16). |
3.2.2.5
(23) |
I punkt 169 i riktlinjerna anges tre villkor som ska vara uppfyllda för att mindre områden från en statistisk region på nivå 3 ska få bytas in om regionen som helhet har en befolkningstäthet på mer än 12,5 invånare per km2. |
(24) |
För det första måste de mindre områdena ha färre än 12,5 invånare per km2. |
(25) |
Enligt tidigare praxis har både övervakningsmyndigheten (17) och kommissionen (18) bedömt befolkningstätheten för inbytta glest befolkade områden per nivå 3-region (statistiska regioner på nivå 3/Nuts 3-regioner). Det finns inget nytt i ordalydelsen i punkt 169 som kräver en annan tolkning. Övervakningsmyndigheten kommer därför att tillämpa samma metod enligt de nya riktlinjerna. |
(26) |
Av uppgifterna i tabell 2 ovan framgår att befolkningstätheten i de inbytta områdena är mindre än 12,5 invånare per km2 när de bedöms tillsammans på nivån för den statistiska region på nivå 3 som de ingår i. De inbytta områdena uppfyller därmed kravet på befolkningstäthet. |
(27) |
För det andra ska de inbytta mindre områdena vara angränsande områden som gränsar till de statistiska regioner på nivå 3 som har en befolkningstäthet på mindre än 12,5 invånare per km2. Baserat på de gränser för de berörda områdena som framgår av kartan i bilaga III a till detta beslut, konstaterar övervakningsmyndigheten att detta krav är uppfyllt. |
(28) |
För det tredje får bytesförfarandet inte leda till att den särskilda tilldelning av c-täckning som avses i punkt 167 i riktlinjerna överskrids. Enligt den sista meningen i punkt 169 i riktlinjerna måste denna bedömning göras baserat på den sammantagna befolkningen i de glest befolkade och mycket glest befolkade områdena. Som anges i punkt 13 kommer dock befolkningen i de områden som är både glest befolkade och mycket glest befolkade endast att räknas en gång vid bedömningen av om taket för befolkningsandelen iakttas. |
(29) |
Enligt bilaga I till riktlinjerna är den särskilda tilldelningen av c-täckning för Norge 25,14 % av landets befolkning. Både övervakningsmyndigheten (19) och kommissionen (20) har i tidigare praxis godtagit att nyare nationella befolkningsuppgifter används vid bedömningen av om taket för befolkningstätheten iakttas. Det finns inget nytt i ordalydelsen i punkt 169 i riktlinjerna som innebär att denna metod inte skulle vara förenlig även med de nya riktlinjerna. Övervakningsmyndigheten anser därför att de norska myndigheternas användning av befolkningsuppgifter från den 1 januari 2020 kan godtas. |
(30) |
Enligt siffrorna från den 1 januari 2020 uppgår befolkningen i Norge till 5 368 283 invånare (21). Baserat på denna uppgift kan därför befolkningen i de mycket glest och glest befolkade områden som utsetts inte överstiga 1 349 586 invånare. |
(31) |
Befolkningen i de glest befolkade områden som utsetts uppgår till 1 348 649 invånare (22). Detta understiger den särskilda tilldelningen av c-täckning för Norge. |
3.2.3 Mycket glest befolkade områden
3.2.3.1
(32) |
I detta avsnitt kommer övervakningsmyndigheten att bedöma de mycket glest befolkade områden som de norska myndigheterna utsett. På grund av Norges geografi och befolkningsmönster räknas många av de glest befolkade områdena som mycket glest befolkade och betecknas även som sådana av de norska myndigheterna. |
3.2.3.2
(33) |
I punkt 169 tredje meningen i riktlinjerna fastställs att för mycket glest befolkade områden får Eftastaterna i EES utse statistiska regioner på nivå 2 med färre än åtta invånare per km2 eller andra mindre, angränsande områden som gränsar till dessa statistiska regioner på nivå 2, förutsatt att dessa områden har färre än åtta invånare per km2 och att befolkningen i de mycket glest befolkade områdena tillsammans med de glest befolkade områdena inte överstiger den särskilda tilldelning av c-täckning som avses i punkt 167. |
(34) |
Två statistiska regioner på nivå 2 i Norge uppfyller kriteriet om en befolkningstäthet på åtta invånare per km2. Dessa är Nordnorge (23) och Innlandet (24). Nivå 2-regionen Nordnorge har en befolkningstäthet på 4,5 invånare per km2 (25), medan nivå 2-regionen Innlandet har en befolkningstäthet på 7,5 invånare per km2 (26). |
(35) |
De norska myndigheterna har utsett nivå 2-regionen Nordnorge som stödberättigad i sin helhet. Alla områden i Nordnorge ska därför anses vara mycket glest befolkade i den mening som avses i riktlinjerna. |
(36) |
Som anges i punkt 16 ovan uppgår befolkningen i dessa områden till 484 546 invånare, baserat på uppgifter från den 1 januari 2020. |
3.2.3.3
(37) |
Ordalydelsen i punkt 169 tredje meningen i riktlinjerna gör det möjligt att utse mindre, angränsande områden som gränsar till statistiska regioner på nivå 2 med färre än åtta invånare per km2. Även om det inte anges uttryckligen måste möjligheten att inkludera sådana angränsande områden logiskt sett motsvaras av möjligheten att utesluta områden inom de statistiska regioner på nivå 2 som har färre än åtta invånare per km2. Denna tolkning är också i linje med tidigare praxis (27). |
(38) |
I enlighet med detta utses nivå 2-regionen Innlandet endast delvis som mycket glest befolkad. I tabell 3 nedan anges vilka delar av Innlandet som ingår och befolkningstätheten för detta område (28): Tabell 3 Områden i Innlandet som ingår
|
(39) |
Enligt befolkningssiffrorna från den 1 januari 2020 uppgår befolkningen i dessa områden till 143 115 invånare (29). |
3.2.3.4
(40) |
De angränsande områdena till Nordnorge ligger alla i nivå 3-regionen Trøndelag. |
(41) |
I tabell 4 nedan anges vilka delar av Trøndelag som ingår och befolkningstätheten för detta område (30): Tabell 4 Angränsande områden till Nordnorge som ingår
|
(42) |
Befolkningen i dessa områden uppgår till 73 683 invånare, beräknat enligt befolkningssiffrorna från den 1 januari 2020 (31). |
3.2.3.5
(43) |
De angränsande områdena till Innlandet ligger i nivå 3-regionerna Trøndelag, Møre og Romsdal, Vestland, Rogaland, Agder, Vestfold og Telemark och Viken. Dessa områden anges i tabell 5 nedan (32). Tabell 5 Angränsande områden till Innlandet som ingår
|
(44) |
Befolkningen i dessa områden uppgår till 301 848 invånare, beräknat enligt befolkningssiffrorna från den 1 januari 2020 (33). |
3.2.3.6
(45) |
I punkt 169 i riktlinjerna anges tre villkor som ska vara uppfyllda för att områden från statistiska regioner på nivå 2 med en befolkningstäthet på mer än åtta invånare per km2 ska få bytas in. |
(46) |
För det första måste områdena ha färre än åtta invånare per km2. |
(47) |
Som fastställs i punkt 27 ovan har både övervakningsmyndigheten (34) och kommissionen (35) tidigare bedömt befolkningstätheten för inbytta glest befolkade områden tillsammans per respektive nivå 3-region (statistiska regioner på nivå 3/Nuts 3-regioner). För mycket glest befolkade områden som utsetts inom ramen för en stödordning för driftstöd bedömde övervakningsmyndighet inte befolkningstätheten i de berörda områdena på en lägre enhetsnivå än nivå 3 (36). |
(48) |
Det finns inget nytt i ordalydelsen i punkt 169 i riktlinjerna som kräver att denna etablerade praxis frångås. Övervakningsmyndigheten kommer därför att tillämpa samma metod enligt de nya riktlinjerna. |
(49) |
Av uppgifterna i tabellerna 4 och 5 ovan framgår att befolkningstätheten i de inbytta områdena är mindre än åtta invånare per km2 när de områden som ligger i samma statistiska region på nivå 3 bedöms tillsammans. Eftersom de statistiska regionerna på nivå 3 ingår i de större regionerna på nivå 2 innebär det att befolkningstätheten i de områden som byts in också ligger under tröskelvärdet på åtta invånare per km2 om de inkluderade områdena bedöms tillsammans per nivå 2-region. |
(50) |
De inbytta områdena uppfyller därmed kravet på befolkningstäthet. Som framgår av tabell 3 uppfylls även kravet på befolkningstäthet för de utsedda områdena i Innlandet när de bedöms tillsammans. |
(51) |
För det andra ska de inbytta områdena vara angränsande områden som gränsar till de statistiska regioner på nivå 2 som har en befolkningstäthet på mindre än åtta invånare per km2. Baserat på de gränser för de berörda områdena som framgår av kartan i bilaga III b till detta beslut, konstaterar övervakningsmyndigheten att detta krav är uppfyllt. |
(52) |
För det tredje får bytesförfarandet inte leda till att den särskilda tilldelning av c-täckning som avses i punkt 167 i riktlinjerna överskrids. Enligt den sista meningen i punkt 169 i riktlinjerna måste denna bedömning göras baserat på den sammantagna befolkningen i de mycket glest befolkade områdena och i de områden som bara är glest befolkade. |
(53) |
Befolkningen i de mycket glest befolkade områden som utsetts uppgår till 1 003 192 invånare (37). Denna befolkning inkluderades vid bedömningen i punkt 31 ovan av huruvida de utsedda glest befolkade områdena överensstämmer med taket för befolkningsandelen. På grundval av ovanstående konstaterar övervakningsmyndigheten att befolkningsandelen i Norges regionalstödskarta inte överstiger den särskilda tilldelning av c-täckning som avses i punkt 167 i riktlinjerna. |
3.2.4 Avslutande anmärkningar om de förhandsdefinierade c-områden som utsetts
(54) |
I regionalstödskartan 2022–2027 har de norska myndigheterna utsett glest befolkade och mycket glest befolkade områden som är berättigade till regionalstöd. På grundval av ovanstående bedömning finner övervakningsmyndigheten att dessa områden har utsetts i enlighet med riktlinjerna. |
3.3 Icke förhandsdefinierade c-områden
3.3.1 Inledning
(55) |
Enligt bilaga I till riktlinjerna är tilldelningen av icke förhandsdefinierad c-täckning för Norge 6,87 % av landets befolkning. Norge kan använda denna täckning för att utse icke förhandsdefinierade c-områden i enlighet med villkoren i punkt 175 i riktlinjerna. |
3.3.2 Områden som ingår
(56) |
De områden som de norska myndigheterna har utsett som icke förhandsdefinierade c-områden anges i tabell 6 nedan (38). Tabell 6 Icke förhandsdefinierade c-områden
|
(57) |
Baserat på de mest aktuella befolkningssiffrorna från den 1 januari 2020 är befolkningen i de områden som utsetts som icke förhandsdefinierade c-områden 4 224 invånare. |
3.3.3 Bedömning
(58) |
Enligt punkt 175.3 iii i riktlinjerna får Eftastaterna i EES som icke förhandsdefinierade c-områden utse öar med färre än 5 000 invånare. |
(59) |
Som framgår av siffrorna i tabell 6 ovan är befolkningen på var och en av öarna Utsira, Kvitsøy och Aukra mindre än 5 000 invånare. Villkoret i punkt 175.3 iii i riktlinjerna är därför uppfyllt. |
(60) |
Baserat på befolkningsuppgifterna i tabell 6 ovan uppgår befolkningen i dessa utsedda områden till 0,08 % av den totala befolkningen. Detta ligger långt under den tilldelning av icke förhandsdefinierad c-täckning för Norge på 6,87 % som fastställs i bilaga I till riktlinjerna. |
(61) |
På grundval av ovanstående konstaterar övervakningsmyndigheten att de icke förhandsdefinierade c-områden som utsetts i Norges regionalstödskarta 2022–2027 överensstämmer med riktlinjerna. |
3.4 Översikt över de områden som ingår i regionalstödskartan
(62) |
En förteckning över de områden som ingår i regionalstödskartan, inklusive deras status som mycket glest befolkade, glest befolkade eller icke förhandsdefinierade c-områden, finns i bilaga I till detta beslut. Bilaga II innehåller mer detaljerade uppgifter om de statistiska enheterna i de kommuner som hade delats upp när de stödberättigade områdena angavs. |
4. STÖDNIVÅER
(63) |
Enligt punkt 151 i riktlinjerna ska regionalstödskartan också ange de högsta stödnivåer som gäller i de stödberättigade områdena under den godkända kartans giltighetstid. |
(64) |
De högsta stödnivåerna i kartan gäller regionalt investeringsstöd. De högsta tillåtna nivåerna för sådant stöd anges i avsnitt 7.4 i riktlinjerna. |
(65) |
Som anges i tabell 7 nedan har de norska myndigheterna anmält högsta stödnivåer för stora företag på 20 % respektive 10 % i förhandsdefinierade c-områden respektive icke förhandsdefinierade c-områden. Dessa högsta stödnivåer får höjas med 20 respektive 10 procentenheter om stödet lämnas till små respektive medelstora företag (39). Tabell 7 Högsta stödnivåer
|
(66) |
När det gäller de högsta stödnivåerna i förhandsdefinierade c-områden föreskrivs i punkt 182.1 i riktlinjerna att stödnivån för stora företag inte får överstiga 20 % i glest befolkade områden. Eftersom alla områden som angetts inom kvoten för förhandsdefinierade c-områden är glest befolkade är den högsta stödnivå som de norska myndigheterna fastställt för dessa områden förenlig med riktlinjerna. |
(67) |
De höjningar som tillåts för medelstora och små företag i förhandsdefinierade c-områden överensstämmer också med riktlinjerna. Enligt punkt 186 i riktlinjerna får stödnivåerna höjas med högst 20 procentenheter för små företag eller med högst 10 procentenheter för medelstora företag. |
(68) |
När det gäller de högsta stödnivåerna i icke förhandsdefinierade c-områden anges i punkt 182.3 i riktlinjerna att stödnivån för stora företag inte får överstiga 10 % i icke förhandsdefinierade c-områden med en BNP per capita på mer än 100 % av genomsnittet för EES och en arbetslöshet under 100 % av genomsnittet för EES. Eftersom de icke förhandsdefinierade c-områdena ingår i denna kategori har de norska myndigheterna fastställt den högsta stödnivån till 10 %. |
(69) |
Enligt punkt 186 i riktlinjerna är dock höjningen av stödnivån för små och medelstora företag även tillämplig på icke förhandsdefinierade c-områden. De höjningar av den högsta stödnivån för dessa områden som anges i tabell 7 ovan överensstämmer därför också med riktlinjerna. |
5. GILTIGHETSTID OCH ÖVERSYN
(70) |
I enlighet med punkt 189 i riktlinjerna har de norska myndigheterna anmält en regionalstödskarta som är tillämplig från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2027. |
(71) |
Enligt punkt 194 i riktlinjerna kommer en halvtidsöversyn av regionalstödskartorna att utföras 2023. Övervakningsmyndigheten kommer senast i juni 2023 att ge information om denna halvtidsöversyn. |
6. SLUTSATS
(72) |
På grundval av ovanstående bedömning finner övervakningsmyndigheten att Norges regionalstödskarta 2022–2027 är förenlig med principerna i riktlinjerna. Den godkända kartan en utgör en oskiljaktig del av riktlinjerna. |
(73) |
Bilagorna I, II, III a och III b utgör en integrerad del av detta beslut. |
För Eftas övervakningsmyndighet
Bente ANGELL-HANSEN
Ordförande
Ansvarig kollegieledamot
Högni S. KRISTJÁNSSON
Kollegieledamot
Stefan BARRIGA
Kollegieledamot
Melpo-Menie JOSÉPHIDÈS
Kontrasignerande som direktör
för avdelningen för rättsliga och exekutiva frågor
(1) Riktlinjerna för statligt regionalstöd antogs av övervakningsmyndigheten den 1 december 2021 genom övervakningsmyndighetens beslut nr 269/21/KOL (ännu inte offentliggjort).
(2) Punkt 190 i riktlinjerna.
(3) Punkt 2 i riktlinjerna.
(4) Se ovan.
(5) Dokument nr 1252726, 1252724, 1252722, 1252736, 1252734, 1252728, 12527 och 1252732.
(6) Övervakningsmyndighetens beslut nr 91/14/KOL av den 26 februari 2014 om Norges regionalstödskarta 2014–2020 (EUT L 172, 12.6.2014, s. 52 och EES-supplement nr 34, 12.6.2014, s. 18).
(7) Se punkterna 79–81 i övervakningsmyndighetens beslut nr 225/14/KOL av den 18 juni 2014 om regionalt differentierade sociala avgifter 2014–2020 (EUT C 344, 2.10.2014, s. 14 och EES-supplement nr 55, 2.10.2014, s. 4).
(8) PDF-kartor över de statistiska regionerna i Norge finns på Eurostats webbsidor: https://ec.europa.eu/eurostat/web/nuts/nuts-maps.
(9) För anmälan av regionalstödskartan har de norska myndigheterna använt befolkningssiffror från den 1 januari 2020. Siffrorna har hämtats från Statistisk sentralbyrå (SSB). När det gäller siffrorna för landarealen är dessa också från den 1 januari 2020 och har samlats in från SSB (Statistikkbanken). I vissa fall har dock uppgifter samlats in från tidigare år för att få uppgifter om tidigare kommuner som har delats upp eller slagits samman. Det gäller framför allt uppgifter om landareal.
(10) Sidan 3 i anmälan.
(11) Tabell 4 på sidan 5 i anmälan.
(12) Sidorna 3 och 4 i anmälan.
(13) Tabellen är baserad på tabell 2 på sidan 4 i anmälan.
(14) Tabell 1 på sidan 3 i anmälan.
(15) Tabellen är baserad på tabell 3 på sidan 4 i anmälan.
(16) Tabell 1 på sidan 3 i anmälan.
(17) Se punkt 18 i det beslut om Norges regionalstödskarta 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 6 ovan.
(18) Se punkterna 7 och 15 i kommissionens beslut av den 27 mars 2014 om Sveriges regionalstödskarta 2014–2020, SA.37985 (2014/N) (EUT C 210, 4.7.2014, s. 20).
(19) Se punkt 9 i övervakningsmyndighetens beslut nr 170/14/KOL av den 24 april 2014 om Islands regionalstödskarta 2014–2020 (EUT L 201,10.7.2014, s. 33).
(20) Se kommissionens beslut om Sveriges regionalstödskarta 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 18 ovan, fotnot 2, punkt 10 samt punkterna 13–15.
(21) Sidan 3 i anmälan.
(22) Sidan 3 i anmälan.
(23) Denna region omfattar följande statistiska regioner på nivå 3: Troms og Finnmark och Nordland.
(24) Innlandet är också en statistisk region på nivå 3.
(25) Tabell 7a på sidan 8 i anmälan.
(26) Sidan 8 i anmälan.
(27) Se punkterna 79–81 i det beslut om regionalt differentierade sociala avgifter 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 7.
(28) Tabellen baseras på tabellerna 7b och 8b på sidorna 8 och 9 i anmälan.
(29) Tabell 7b på sidan 8 i anmälan.
(30) Tabellen baseras på tabellerna 7a och 8a på sidorna 8 och 9 i anmälan.
(31) Tabell 7a på sidan 8 i anmälan.
(32) Tabellen baseras på tabellerna 7b och 8b på sidorna 8 och 9 i anmälan.
(33) Tabell 7b på sidan 8 i anmälan.
(34) Se punkt 18 i det beslut om Norges regionalstödskarta 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 6 ovan.
(35) Se punkterna 7 och 15 i det beslut om Sveriges regionalstödskarta 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 18 ovan.
(36) Se punkterna 79–81 i det beslut om regionalt differentierade sociala avgifter 2014–2020 som hänvisas till i fotnot 7 ovan.
(37) Sidan 10 i anmälan.
(38) Tabellen är baserad på tabell 9 på sidan 11 i anmälan.
(39) Tabellen är baserad på tabell 10 på sidan 11 i anmälan.
BILAGA I
Översikt över de områden som ingår i regionalstödskartan
1. FÖRHANDSDEFINIERADE C-OMRÅDEN
1.1 Mycket glest befolkade områden
Nivå 3-region |
Kommuner |
Troms og Finnmark |
Tromsø, Harstad-Hárstták, Alta, Vardø, Vadsø, Hammerfest, Kvæfjord, Tjeldsund, Ibestad, Gratangen, Loabák-Lavangen, Bardu, Salangen, Målselv, Sørreisa, Dyrøy, Senja, Balsfjord, Karlsøy, Lyngen, Storfjord-Omasvuotna-Omasvuono, Gáivuotna-Kåfjord-Kaivuono, Skjervøy, Nordreisa, Kvænangen, Guovdageaidnu-Kautokeino, Loppa, Hasvik, Måsøy, Nordkapp, Porsanger-Porsáŋgu-Porsanki, Kárášjohka-Karasjok, Lebesby, Gamvik, Berlevåg, Deatnu-Tana, Unjárga-Nesseby, Båtsfjord och Sør-Varanger |
Nordland |
Bodø, Narvik, Bindal, Sømna, Brønnøy, Vega, Vevelstad, Herøy, Alstahaug, Leirfjord, Vefsn, Grane, Hattfjelldal, Dønna, Nesna, Hemnes, Rana, Lurøy, Træna, Rødøy, Meløy, Gildeskål, Beiarn, Saltdal, Fauske-Fuossko, Sørfold, Steigen, Lødingen, Evenes, Røst, Værøy, Flakstad, Vestvågøy, Vågan, Hadsel, Bø, Øksnes, Sortland, Andøy, Moskenes och Hamarøy-Hábmer |
Trøndelag |
Den del av Steinkjer som tidigare utgjorde Verrans kommun, Namsos, Osen, Snåase-Snåsa, Lierne, Raarvihke–Røyrvik, Namsskogan, Grong, Høylandet, Overhalla, Flatanger, Leka, Inderøy, Indre Fosen, Ørland, Åfjord, Nærøysund, Hitra, Frøya, Oppdal, Rennebu, Røros, Holtålen, Tydal, Meråker, Heim, Rindal samt de delar av Orkland som tidigare utgjorde kommunerna Agdenes, Meldal och delar av Snillfjords kommun |
Møre og Romsdal |
Vanylven, Sande, Stranda, Sykkylven, Vestnes, Rauma, Tingvoll, Sunndal, Surnadal, Smøla, Aure, Fjord, den del av Volda som tidigare utgjorde Hornindals kommun, de delar av Molde som tidigare utgjorde kommunerna Nesset och Midsund samt den del av Ålesund som tidigare utgjorde Sandøy kommun |
Vestland |
Tysnes, Kvinnherad, Ullensvang, Eidfjord, Ulvik, Modalen, Fedje, Masfjorden, Gulen, Solund, Hyllestad, Høyanger, Vik, Aurland, Lærdal, Årdal, Luster, Askvoll, Fjaler, Bremanger, Stad, Gloppen, Stryn, den del av Voss som tidigare utgjorde Granvins kommun, den del av Kinn som tidigare utgjorde Vågsøy kommun, de delar av Sogndal som tidigare utgjorde kommunerna Leikanger och Balestrand samt de delar av Sunnfjord som tidigare utgjorde kommunerna Gaular, Jølster och Naustdal |
Rogaland |
Hjelmeland, Suldal och Sauda |
Agder |
Risør, Gjerstad, Åmli, Evje og Hornnes, Bygland, Valle, Bykle och Åseral |
Vestfold og Telemark |
Drangedal, Nome, Tinn, Hjartdal, Seljord, Kviteseid, Nissedal, Fyresdal, Tokke och Vinje |
Innlandet |
Kongsvinger, Nord-Odal, Sør-Odal, Eidskog, Grue, Åsnes, Våler, Trysil, Åmot, Stor-Elvdal, Rendalen, Engerdal, Tolga, Tynset, Alvdal, Folldal, Os, Dovre, Lesja, Skjåk, Lom, Vågå, Nord-Fron, Sel, Sør-Fron, Ringebu, Søndre Land, Nordre Land, Sør-Aurdal, Etnedal, Nord-Aurdal, Vestre Slidre, Øystre Slidre och Vang |
Viken |
Flå, Nesbyen, Gol, Hemsedal, Ål, Hol, Rollag och Nore og Uvdal |
1.2 Glest befolkade områden
Nivå 3-region |
Kommuner |
Trøndelag |
Den del av Steinkjer som utgjorde den tidigare Steinkjers kommun (dvs. den del som inte utgjorde Verrans kommun), Midtre Gauldal, Selbu, Frosta och Verdal |
Møre og Romsdal |
Den del av Ålesund som tidigare utgjorde Harams kommun, Hareid, den del av Volda som utgjorde den tidigare Voldas kommun (dvs. den del som inte utgjorde Hornindals kommun), Ørsta, Averøy, Gjemnes och Hustadvika |
Vestland |
Den del av Voss som utgjorde den tidigare Voss kommun (dvs. den del som inte utgjorde Granvins kommun), den del av Kinn som tidigare utgjorde Flora kommun, den del av Sogndal som utgjorde den tidigare Sogndals kommun (dvs. den del som inte utgjorde kommunerna Balestrand och Leikanger), den del av Sunnfjord som tidigare utgjorde Førde kommun, Etne, Bømlo, Fitjar, Kvam, Samnanger, Vaksdal och Austrheim |
Rogaland |
Sokndal, Lund och Bjerkreim |
Agder |
Den del av Lindesnes som tidigare utgjorde Marnardals kommun, den del av Lyngdal som tidigare utgjorde Audnedals kommun, Farsund, Flekkefjord, Vegårshei, Tvedestrand, Iveland, Hægebostad, Kvinesdal och Sirdal |
Vestfold og Telemark |
Notodden, Bamble, Kragerø och Midt-Telemark |
Innlandet |
Øyer, Gausdal och Vestre Toten |
Viken |
Aremark, Marker, Aurskog-Høland, Sigdal, Krødsherad och Flesberg |
2. ICKE FÖRHANDSDEFINIERADE C-OMRÅDEN
Nivå 3-region |
Kommuner |
Rogaland |
Utsira och Kvitsøy |
Møre og Romsdal |
Aukra |
BILAGA II
Grundläggande statistiska enheter (grunnkrets) i delade kommuner
Kommunkod (LAU-kod) |
Kommunens namn |
Tidigare kommun |
Grunnkretskod |
Grunnkretsens namn |
4205 |
Lindesnes |
Marnardal |
42051001 |
Øyslebø |
|
|
|
42051002 |
Skjævesland |
|
|
|
42051003 |
Birkeland |
|
|
|
42051004 |
Støa |
|
|
|
42051005 |
Gangså |
|
|
|
42051006 |
Finnsdal |
|
|
|
42051007 |
Tjomsland – Lindland |
|
|
|
42051008 |
Laudal Nedre |
|
|
|
42051009 |
Laudal Øvre |
|
|
|
42051010 |
Tisland |
|
|
|
42051011 |
Åkset |
|
|
|
42051012 |
Bruskeland |
|
|
|
42051013 |
Rydlende |
|
|
|
42051014 |
Trygsland |
|
|
|
42051015 |
Stedjan |
|
|
|
42051016 |
Koland |
4225 |
Lyngdal |
Audnedal |
42250401 |
Brastad |
|
|
|
42250402 |
Viblemo |
|
|
|
42250403 |
Konsmo |
|
|
|
42250404 |
Audnedal |
|
|
|
42250405 |
Ågedalstø |
|
|
|
42250406 |
Øydna |
|
|
|
42250407 |
Byremo |
|
|
|
42250408 |
Håland – Sveindal |
4621 |
Voss |
1234 Granvin |
46211001 |
Lussand – Kvandal |
|
|
|
46211002 |
Folkedal |
|
|
|
46211003 |
Hamre |
|
|
|
46211004 |
Eide |
|
|
|
46211005 |
Selland – Kjerland |
|
|
|
46211006 |
Kyrkjestrandi |
|
|
|
46211007 |
Seim – Nesheim |
|
|
|
46211008 |
Spildo |
|
|
|
46211009 |
Tjoflot |
|
|
|
46211010 |
Djønno |
4602 |
Kinn |
1439 Vågsøy |
46020401 |
Silda |
|
|
|
46020402 |
Vedvik |
|
|
|
46020403 |
Halsør |
|
|
|
46020404 |
Røysa |
|
|
|
46020405 |
Raudeberg |
|
|
|
46020406 |
Kapellneset |
|
|
|
46020407 |
Refvik |
|
|
|
46020408 |
Kvalheim |
|
|
|
46020501 |
Ulvesund |
|
|
|
46020502 |
Degnepoll |
|
|
|
46020503 |
Kulen |
|
|
|
46020504 |
Blålid |
|
|
|
46020505 |
Skavøypoll |
|
|
|
46020506 |
Sørpoll |
|
|
|
46020507 |
Almenning |
|
|
|
46020601 |
Våge – Oppedal |
|
|
|
46020602 |
Holvik |
|
|
|
46020603 |
Sæternes |
|
|
|
46020604 |
Ellingskaret |
|
|
|
46020605 |
Skram Øvre |
|
|
|
46020606 |
Skram Nedre |
|
|
|
46020607 |
Midtgård Søndre |
|
|
|
46020608 |
Midtgård Nordre |
|
|
|
46020609 |
Gotteberg |
|
|
|
46020610 |
Øyane i Sør |
4640 |
Sogndal |
1419 Leikanger |
46400501 |
Njøs |
|
|
|
46400502 |
Hermansverk |
|
|
|
46400503 |
Henjum |
|
|
|
46400504 |
Leitet |
|
|
|
46400505 |
Leikanger |
|
|
|
46400506 |
Hamre – Fosse |
|
|
|
46400507 |
Grinde |
|
|
|
46400508 |
Eitorn |
4640 |
Sogndal |
1418 Balestrand |
46400604 |
Vetlefjord |
|
|
|
46400605 |
Sværefjorden |
|
|
|
46400606 |
Esefjorden |
|
|
|
46400607 |
Balestrand |
|
|
|
46400608 |
Thue |
|
|
|
46400609 |
Kvamsøy |
4647 |
Sunnfjord |
1430 Gaular |
46470601 |
Øvrebotten |
|
|
|
46470602 |
Eldal – Mjell |
|
|
|
46470603 |
Viken |
|
|
|
46470604 |
Hestadgrend |
|
|
|
46470605 |
Skudal |
|
|
|
46470606 |
Senneseth |
|
|
|
46470607 |
Steien |
|
|
|
46470608 |
Sande |
|
|
|
46470609 |
Sygna |
|
|
|
46470610 |
Lunde |
|
|
|
46470611 |
Skilbrei – Hjelmeland |
|
|
|
46470612 |
Lien |
|
|
|
46470613 |
Kvamme |
|
|
|
46470614 |
Osen |
|
|
|
46470615 |
Birkeland |
|
|
|
46470616 |
Kårstad |
|
|
|
46470617 |
Hestad |
4647 |
Sunnfjord |
1431 Jølster |
46470401 |
Eikås |
|
|
|
46470402 |
Langhaugane |
|
|
|
46470403 |
Hjellbrekke |
|
|
|
46470404 |
Vassenden Nord |
|
|
|
46470405 |
Vassenden Sør |
|
|
|
46470406 |
Sanddal |
|
|
|
46470407 |
Svidal |
|
|
|
46470408 |
Ålhus |
|
|
|
46470501 |
Myklebost |
|
|
|
46470502 |
Årdal |
|
|
|
46470503 |
Helgheim |
|
|
|
46470504 |
Fugle |
|
|
|
46470505 |
Skei |
|
|
|
46470506 |
Kjøsnesfjorden |
|
|
|
46470507 |
Førde |
|
|
|
46470508 |
Klakegg |
|
|
|
46470509 |
Veiteberg |
|
|
|
46470510 |
Åmot |
4647 |
Sunnfjord |
1433 Naustdal |
46470701 |
Kvellestad |
|
|
|
46470702 |
Vevring |
|
|
|
46470703 |
Redal |
|
|
|
46470704 |
Helle |
|
|
|
46470705 |
Frammarsvik |
|
|
|
46470706 |
Naustdal Vest |
|
|
|
46470707 |
Naustdal Aust |
|
|
|
46470708 |
Åse |
|
|
|
46470709 |
Horstad Vest |
|
|
|
46470710 |
Horstad Aust |
|
|
|
46470711 |
Ullaland Nord |
|
|
|
46470712 |
Ullaland Sør |
|
|
|
46470713 |
Fimland |
1577 |
Volda |
1444 Hornindal |
15770601 |
Haugen |
|
|
|
15770602 |
Kirkhorn |
|
|
|
15770603 |
Grodås |
|
|
|
15770605 |
Otterdal |
|
|
|
15770606 |
Lødemel |
|
|
|
15770607 |
Rygg |
|
|
|
15770608 |
Kjøs |
1506 |
Molde |
1543 Nesset |
15060801 |
Ranvik |
|
|
|
15060802 |
Tjelle |
|
|
|
15060803 |
Rød |
|
|
|
15060804 |
Høvik |
|
|
|
15060805 |
Hammervoll |
|
|
|
15060806 |
Eidsvåg Sentrum |
|
|
|
15060807 |
Aasen |
|
|
|
15060808 |
Stubø |
|
|
|
15060809 |
Vorpenes |
|
|
|
15060810 |
Raudsand |
|
|
|
15060811 |
Bersås |
|
|
|
15060812 |
Eidsøra |
|
|
|
15060813 |
Meisalstranda |
|
|
|
15060814 |
Bugge |
|
|
|
15060901 |
Myklebostad |
|
|
|
15060902 |
Nerland |
|
|
|
15060903 |
Sira |
|
|
|
15060904 |
Slenes |
|
|
|
15060905 |
Eikesdal |
|
|
|
15060906 |
Aursjøen |
|
|
1545 Midsund |
15061001 |
Søre Midøy |
|
|
|
15061002 |
Nordre Midøy |
|
|
|
15061003 |
Midsund Ytre |
|
|
|
15061004 |
Ugelvik |
|
|
|
15061005 |
Nerland |
|
|
|
15061006 |
Raknes |
|
|
|
15061007 |
Rakvåg |
|
|
|
15061008 |
Ræstad |
|
|
|
15061009 |
Nord – Heggdal – Tutra |
|
|
|
15061010 |
Sør – Heggdal |
|
|
|
15061011 |
Midsund Indre |
1507 |
Ålesund |
1534 Haram |
15071101 |
Fjørtoft |
|
|
|
15071102 |
Otterlei |
|
|
|
15071103 |
Rogne |
|
|
|
15071104 |
Longva |
|
|
|
15071105 |
Flem |
|
|
|
15071106 |
Ulla |
|
|
|
15071107 |
Austnes |
|
|
|
15071108 |
Haram |
|
|
|
15071109 |
Kjerstad |
|
|
|
15071110 |
Farstad |
|
|
|
15071201 |
Hurla |
|
|
|
15071202 |
Alvestad |
|
|
|
15071203 |
Brattvåg |
|
|
|
15071204 |
Aksla – Håvik |
|
|
|
15071301 |
Samfjord |
|
|
|
15071302 |
Strand |
|
|
|
15071303 |
Slyngstad |
|
|
|
15071304 |
Tennfjord |
|
|
|
15071305 |
Vatne |
|
|
|
15071306 |
Ulvestad – Vatne |
|
|
|
15071307 |
Hellestranda |
|
|
|
15071308 |
Vestrefjord |
|
|
|
15071401 |
Bjørnøy – Kalvøy |
|
|
|
15071402 |
Søvik – Gamlem |
|
|
|
15071403 |
Grytastrand – Hamsund |
|
|
1546 Sandøy |
15071701 |
Myklebost |
|
|
|
15071702 |
Røsok |
|
|
|
15071703 |
Bruvoll – Morsund |
|
|
|
15071704 |
Steinshamn – Harnes |
|
|
|
15071705 |
Huse |
|
|
|
15071706 |
Finnøy |
|
|
|
15071708 |
Sandøy |
|
|
|
15071709 |
Ona – Husøy |
5006 |
Steinkjer |
Verran |
50060801 |
Vada |
|
|
|
50060802 |
Nordberg |
|
|
|
50060803 |
Kirkreit |
|
|
|
50060804 |
Bratreit |
|
|
|
50060805 |
Holdåsen |
|
|
|
50060806 |
Malmo |
|
|
|
50060807 |
Fossdalen |
|
|
|
50060808 |
Ressem |
|
|
|
50060809 |
Sundbygda |
|
|
|
50060810 |
Tverås |
|
|
|
50060811 |
Folladalen – Ystmark |
|
|
|
50060812 |
Holden – Langvatnet |
|
|
|
50060901 |
Sela |
|
|
|
50060902 |
Follafoss Østre |
|
|
|
50060903 |
Follafoss Vestre – Tua |
|
|
|
50060904 |
Skjelstad |
|
|
|
50060905 |
Verrastranda |
5059 |
Orkland |
5023 Meldal |
50590501 |
Midtskog |
|
|
|
50590502 |
Løvby |
|
|
|
50590503 |
Løkken Vest |
|
|
|
50590504 |
Bjørnli |
|
|
|
50590505 |
Løkken Øst |
|
|
|
50590601 |
Laksøybygda |
|
|
|
50590602 |
Drogsetmoen |
|
|
|
50590603 |
Lo |
|
|
|
50590604 |
Storås Vest |
|
|
|
50590605 |
Fossen |
|
|
|
50590606 |
Syrstad |
|
|
|
50590607 |
Grefstad |
|
|
|
50590608 |
Grøta |
|
|
|
50590609 |
Hilstad |
|
|
|
50590610 |
Jerpstad |
|
|
|
50590611 |
Ree |
|
|
|
50590612 |
Grut |
|
|
|
50590613 |
Ilfjellet |
|
|
|
50590614 |
Resdalen |
|
|
5016 Agdenes |
50590801 |
Selven |
|
|
|
50590802 |
Lysheim |
|
|
|
50590803 |
Sletvik |
|
|
|
50590804 |
Fjorden |
|
|
|
50590806 |
Leksa |
|
|
|
50590807 |
Ingdalen |
|
|
|
50590808 |
Hamna |
|
|
|
50590809 |
Singstad |
|
|
|
50590810 |
Sterten |
|
|
|
50590811 |
Stranda |
|
|
Delar av 5012 Snillfjord |
50590901 |
Aa |
|
|
|
50590902 |
Vuttudal – Skårild |
|
|
|
50590904 |
Tannvik |
|
|
|
50590905 |
Åstfjorden |
|
|
|
50590906 |
Heggstad |
|
|
|
50590911 |
Imsterfjorden Indre |
|
|
|
50590912 |
Moldtun |
BILAGA III a och b
Grafiska illustrationer av de stödberättigade områdena