This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32012H1222(01)
Council Recommendation of 20 December 2012 on the validation of non-formal and informal learning
Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande
Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande
EUT C 398, 22.12.2012, p. 1–5
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Adoption | 52012PC0485 |
22.12.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 398/1 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 20 december 2012
om validering av icke-formellt och informellt lärande
2012/C 398/01
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Validering av läranderesultat, det vill säga kunskap, färdigheter och kompetens, som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande kan spela en viktig roll för att förbättra anställbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande, särskilt för socioekonomiskt missgynnade och lågkvalificerade. |
(2) |
Vid en tidpunkt när Europeiska unionen måste hantera en svår ekonomisk kris som har lett till en ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, och i ett läge med en åldrande befolkning, kan validering av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på ett ännu värdefullare sätt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktion, främja rörligheten och förbättra konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten. |
(3) |
Arbetsgivarorganisationer, enskilda arbetsgivare, fackföreningar, industri-, handels- och hantverkskammare, nationella organ som befattar sig med erkännandet av yrkeskvalifikationer och bedömning och certifiering av läranderesultat, arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, ungdomsledare, utbildningsanordnare samt organisationer i det civila samhället är samtliga väsentliga aktörer som har en viktig uppgift när det gäller att möjliggöra icke-formellt och informellt lärande och eventuella påföljande valideringsprocesser. |
(4) |
Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla uppmanar till utveckling av kunskap, färdigheter och kompetens för att uppnå ekonomisk tillväxt och främja sysselsättning. I de tillhörande flaggskeppsinitiativen Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen betonas att det råder behov av mer flexibla utbildningsbanor som kan förenkla inträdet och framstegen på arbetsmarknaden, underlätta övergången mellan arbete och lärande och främja validering av icke-formellt och informellt lärande. |
(5) |
I rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (1) noteras att livslångt lärande bör betraktas som en grundläggande princip för hela ramen, som är avsedd att omfatta lärande i alla sammanhang, oavsett om det är formellt, icke-formellt eller informellt. |
(6) |
I En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter: en förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor från 2009 uppmanas till bättre erkännande av färdigheter som ungdomar förvärvat via icke-formellt lärande och betonas behovet av att till fullo utnyttja de verktyg som inrättats på EU-nivå för validering av kunskap, färdigheter och kompetens samt erkännande av kvalifikationer. Strategin fick stöd i rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (2). |
(7) |
I Bryggekommunikén från december 2010 deklarerade de europeiska ministrarna för yrkesinriktad utbildning, arbetsmarknadens parter på europeisk nivå och Europeiska kommissionen att de deltagande länderna senast 2015 bör utarbeta nationella förfaranden för erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, vid behov med stöd av nationella referensramar för kvalifikationer. |
(8) |
I kommunikén från konferensen för ministrar med ansvar för högre utbildning, som hölls i Leuven och Louvain-la-Neuve den 28–29 april 2009, betonas det att en framgångsrik politik för livslångt lärande bör innehålla grundläggande principer och förfaranden för erkännande av föregående lärande på grundval av läranderesultat, och i rådets slutsatser av den 28 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen (3) uppmanas medlemsstaterna att utarbeta tydliga vägar för övergång till högre utbildning från yrkesinriktad och annan utbildning samt mekanismer för erkännande av föregående lärande och erfarenheter som förvärvats utanför den formella utbildningen. |
(9) |
I rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande (4) fastställs som en av prioriteringarna för åren 2012–2014 inrättandet av fullt fungerande system för godkännande av icke-formellt och informellt lärande och främjandet av deras användning av vuxna i alla åldrar och på alla kvalifikationsnivåer liksom av företag och andra organisationer. |
(10) |
I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (5) och i Köpenhamnsförklaringen av den 30 november 2002 efterlyses utarbetandet av en rad gemensamma principer för validering av icke-formellt och informellt lärande. |
(11) |
I slutsatserna av den 18 maj 2004 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, uttrycktes stöd för gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. |
(12) |
En europeisk inventering om validering av icke-formellt och informellt lärande med aktuell information om rådande valideringspraxis i länderna i Europa har offentliggjorts regelbundet sedan 2004 medan europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande offentliggjordes 2009. |
(13) |
Genom Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) (6) inrättades Europass, en europeisk portfölj som medborgare kan använda för att på ett bättre sätt kommunicera, registrera och presentera sina färdigheter och kvalifikationer i hela Europa. |
(14) |
I resolutionen av den 18 maj 2006 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om erkännande av värdet av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet (7) uppmanas medlemsstaterna att göra det möjligt att identifiera de kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande med syftet att de ska erkännas på arbetsmarknaden. |
(15) |
Youthpass skapades som ett verktyg för öppenhet för deltagare i projekt som finansieras av programmet Aktiv ungdom, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/2006/EG (8). |
(16) |
I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (9) uppmanas medlemsstaterna att koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer och att främja validering av icke-formellt och informellt lärande i enlighet med de gemensamma europeiska principer som man enades om i maj 2004. |
(17) |
I det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), som inrättades 1989 inom ramen för Erasmusprogrammet, ges meritpoäng till formellt lärande med ledning av läranderesultat och arbetsbörda, och det görs också lättare för högskolorna att ge meritpoäng på grundval av läranderesultat i samband med icke-formellt och informellt lärande. |
(18) |
I Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (10) anges att den ramen bör stödja genomförandet av de gemensamma europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande, förbättra de inbördes förhållandena mellan utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning samt bygga broar mellan formellt och informellt lärande. |
(19) |
Genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 (11) inrättades det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) avsett för överföring, erkännande och ackumulering av enskildas läranderesultat som uppnåtts i formella, och där det är lämpligt, i icke-formella och informella sammanhang. |
(20) |
Av samråden i form av en undersökning på nätet, diskussioner inom relevanta beslutsfattande organ samt olika insatser för att lära av varandra med deltagande av arbetsmarknadens parter har det framgått att det finns en bred samstämmighet om vikten av att synliggöra den kunskap, de färdigheter och den kompetens som förvärvats genom livs- och arbetserfarenhet och stort stöd till ett unionsinitiativ för att främja valideringspolitik och valideringspraxis i medlemsstaterna. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. |
MEDLEMSSTATERNA BÖR, I SYFTE ATT GE ENSKILDA MÖJLIGHET ATT BEVISA VAD DE HAR LÄRT SIG UTANFÖR DEN FORMELLA UTBILDNINGEN – INBEGRIPET GENOM ERFARENHETER AV RÖRLIGHET – OCH ATT UTNYTTJA DETTA FÖR SINA KARRIÄRER OCH SITT FRAMTIDA LÄRANDE, MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN GÖRA FÖLJANDE:
|
2. |
MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN BÖR VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER:
|
3. |
KOMMISSIONEN BÖR VIDTA FÖLJANDE ÅTGÄRDER:
|
Utfärdad i Bryssel den 20 december 2012.
På rådets vägnar
E. FLOURENTZOU
Ordförande
(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(2) EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.
(3) EUT C 372, 20.12.2011, s. 36.
(4) EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.
(5) EGT C 13, 18.1.2003, s. 2.
(6) EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.
(7) EUT C 168, 20.7.2006, s. 1.
(8) EUT L 327, 24.11.2006, s. 30.
(9) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.
(10) EUT C 155, 8.7.2009, s. 1.
(11) EUT C 155, 8.7.2009, s. 11.
(12) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
(13) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.
BILAGA
DEFINITIONER
I denna rekommendation gäller följande definitioner:
a) formellt lärande: lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad miljö, särskilt avsedd för lärande, och leder vanligtvis till en kvalifikation, för det mesta i form av ett intyg eller utbildningsbevis; detta omfattar systemen för allmän utbildning, grundläggande yrkesutbildning och högre utbildning.
b) icke-formellt lärande: lärande som äger rum genom planerad verksamhet (vad gäller mål och tid för lärande), där det finns visst stöd till lärandet (till exempel kontakt mellan elev och lärare); det kan röra sig om program för att förmedla arbetsrelaterade färdigheter, läs- och skrivkunskap för vuxna eller grundläggande utbildning för personer som lämnat skolan i förtid; mycket vanliga fall av icke-formellt lärande är fortbildning på arbetsplatsen, genom vilket företag uppdaterar och höjer sina anställdas färdigheter, till exempel IKT-färdigheter, strukturerat lärande på nätet (till exempel genom att använda öppna utbildningsresurser) och kurser som det civila samhällets organisationer anordnar för sina medlemmar, för särskilda målgrupper eller för allmänheten.
c) informellt lärande: lärande till följd av daglig verksamhet i samband med arbete, familj eller fritid och som inte är organiserat eller strukturerat vad gäller mål, tid eller lärandestöd; det kan vara oavsiktligt ur inlärares perspektiv; exempel på läranderesultat via informellt lärande är färdigheter som förvärvats genom livs- och arbetserfarenhet, projektledarfärdigheter eller IKT-färdigheter som förvärvats i arbetet, språkkunskaper eller interkulturella färdigheter som förvärvats under vistelser i andra länder, IKT-färdigheter som förvärvats utanför arbetet, färdigheter som förvärvats genom ideell verksamhet, kulturaktiviteter, idrott, ungdomsverksamhet eller under verksamhet i hemmet (till exempel vård av barn).
d) öppna utbildningsresurser: digitalt material som fritt och öppet erbjuds utbildare, studenter och personer som bedriver självstudier för användning och återanvändning i undervisning, lärande och forskning; de innefattar innehåll, programvaruverktyg för att utveckla, använda och distribuera innehåll, och resurser för genomförande såsom öppna licenser; öppna utbildningsresurser avser också ackumulerade digitala tillgångar som kan anpassas och som är till nytta utan att andra hindras från att använda dem.
e) kompetenskartläggning: ett förfarande som syftar till att identifiera och analysera en individs kunskaper, färdigheter och kompetenser, inklusive lämplighet och motivation, för att fastställa en karriärplan och/eller en omskolnings- eller utbildningsplan; syftet med en kompetenskartläggning är att hjälpa individer att analysera sin karriärbakgrund, att bedöma sin ställning på arbetsmarknaden och planera en karriärväg, eller i vissa fall förbereda för validering av icke-formella eller informella läranderesultat.
f) kvalifikation: ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått läranderesultat till en viss standard.
g) läranderesultat: ett sätt att uttrycka vad en inlärare vet, förstår och kan göra efter att ha avslutat en lärandeprocess, och som definieras som kunskaper, färdigheter och kompetenser.
h) nationell referensram för kvalifikationer: ett instrument för att klassificera kvalifikationer i förhållande till en rad kriterier för angivna lärandenivåer som uppnåtts, vars syfte är att integrera och samordna undersystem för nationella kvalifikationsbevis och förbättra tydligheten, tillgängligheten, progressionen och kvaliteten i kvalifikationerna i förhållande till arbetsmarknaden och till det civila samhället.
i) validering: en process där ett behörigt organ bekräftar att en person har uppnått läranderesultat som mätts mot en relevant standard och som består av fyra etapper:
j) erkännande av tidigare inlärning: validering av läranderesultat, antingen från formell utbildning eller icke-formellt eller informellt lärande, som erhållits innan validering begärs.