AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

å ena sidan, och

KONUNGARIKET DANMARK, nedan kallat ”Danmark”,

å den andra,

SOM HÄNVISAR TILL Danmarks deltagande i konventionen rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de Europeiska gemenskaperna, som undertecknades i Dublin den 15 juni 1990, nedan kallad ”Dublinkonventionen”,

SOM HÄNVISAR TILL artikel 12 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge,

SOM BEAKTAR att rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat, nedan kallad ”Dublin II-förordningen”, ersätter Dublinkonventionen,

SOM KONSTATERAR att kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat antogs av kommissionen den 2 september 2003,

SOM TAR HÄNSYN TILL betydelsen av rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, nedan kallad ”Eurodac-förordningen”. Eurodac-förordningen och Dublin II-konventionen kallas nedan ”förordningarna”,

SOM KONSTATERAR att rådet den 28 februari 2002 antog förordning (EG) nr 407/2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för Eurodac-förordningen,

SOM HÄNVISAR TILL protokollet om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (”protokollet om Danmarks ställning”), enligt vilket Danmark inte är bundet av Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen och heller inte omfattas av deras tillämpning,

SOM ÖNSKAR att bestämmelserna, eventuella ändringar av och tillämpningsföreskrifterna till förordningarna i enlighet med internationell lag skall vara tillämpliga på förbindelserna mellan gemenskapen och Danmark som en medlemsstat med en särskild ställning med hänsyn till avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

SOM BETONAR vikten av ett fungerande samarbete mellan gemenskapen och Danmark med avseende på förhandlingarna om och ingåendet av internationella avtal som kan påverka eller förändra tillämpningsområdet för dessa förordningar,

SOM BETONAR att Danmark bör eftersträva att ansluta sig till internationella avtal som ingåtts av gemenskapen, när Danmarks deltagande i dessa avtal är av betydelse för en sammanhållen tillämpning av förordningarna och detta avtal,

SOM PÅPEKAR att EG-domstolen bör vara behörig för att garantera enhetlig tillämpning och tolkning av detta avtal, inklusive bestämmelserna i de förordningar och de eventuella tillämpningsföreskrifter från gemenskapen som är en del av detta avtal,

SOM HÄNVISAR TILL EG-domstolens behörighet enligt artikel 68.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att meddela förhandsavgöranden om giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutats av gemenskapens institutioner på grundval av avdelning IV i fördraget, inklusive giltigheten och tolkningen av detta avtal, samt till att Danmark, som en följd av protokollet om Danmarks ställning, inte skall vara bundet av denna bestämmelse och inte heller omfattas av dess tillämpning,

SOM ANSER att EG-domstolen bör vara behörig att på samma villkor meddela förhandsavgörande om giltigheten och tolkningen av detta avtal på begäran av en dansk domstol, och att danska domstolar därför bör begära förhandsavgöranden på samma villkor som andra medlemsstaters domstolar när det gäller tolkningen av förordningarna och deras tillämpningsföreskrifter,

SOM HÄNVISAR till att enligt artikel 68.3 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen får rådet, kommissionen eller en medlemsstat begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande om tolkningen av rättsakter som beslutats av gemenskapens institutioner på grundval av avdelning IV i fördraget, inklusive tolkningen av detta avtal, samt till att Danmark, som en följd av protokollet om Danmarks ställning, inte skall vara bundet av denna bestämmelse och inte heller omfattas av dess tillämpning,

SOM ANSER att Danmark, på samma villkor som andra medlemsstater när det gäller förordningarna och deras tillämpningsföreskrifter, bör ha möjlighet att begära förhandsavgörande från EG-domstolen om tolkningen av detta avtal,

SOM BETONAR att enligt dansk lagstiftning bör de danska domstolarna – när de tolkar detta avtal samt bestämmelserna i de förordningar och eventuella tillämpningsföreskrifter som är en del av detta avtal – ta vederbörlig hänsyn till rättspraxis som utvecklats genom EG-domstolens och EG-medlemsstaternas nationella domstolars avgöranden rörande förordningarna och tillämpningsföreskrifterna,

SOM ANSER att det bör vara möjligt att begära att EG-domstolen prövar frågor om underlåtenhet att uppfylla skyldigheterna enligt detta avtal, i enlighet med de bestämmelser i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som reglerar förfarandena vid domstolen,

SOM ANSER att detta avtal är bindande för medlemsstaterna, i enlighet med artikel 300.7 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; därför bör Danmark, om en medlemsstat skulle bryta mot avtalet, kunna vända sig till kommissionen i dess egenskap av fördragets väktare,

SOM ANSER att Danmark, i enlighet med artikel 3 i protokollet om Danmarks ställning, inte skall bära de ekonomiska konsekvenserna av åtgärder som inte är bindande för eller tillämpliga i Danmark, annat än administrativa kostnader, och att det därför är nödvändigt att fastställa Danmarks bidrag till kostnaderna för inrättandet och driften av Eurodacs centralenhet enligt artikel 3 i Eurodac-förordningen,

SOM BETONAR att ett protokoll i enlighet med artikel 12 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Island och Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i någon av medlemsstaterna eller i Island eller Norge, skall garantera förbindelserna mellan Island och Norge å ena sidan och Danmark å den andra när det gäller Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen,

SOM ÖNSKAR att Europeiska gemenskapen och Island och Norge fastställer innehållet i detta protokoll parallellt med detta avtal, med Danmarks samtycke,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   Syftet med detta avtal är att tillämpa bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublin II-förordningen), rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (Eurodac-förordningen), samt tillämpningsföreskrifterna till dessa förordningar, på förbindelserna mellan gemenskapen och Danmark, i enlighet med artikel 2.1 och 2.2.

2.   De avtalsslutande parterna har som mål att nå fram till en enhetlig tillämpning och tolkning av förordningarna och tilllämpningsföreskrifterna till dessa i alla medlemsstater.

3.   Bestämmelserna i artiklarna 3.1, 4.1 och 5.1 i detta avtal är en följd av protokollet om Danmarks ställning.

Artikel 2

Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen

1.   Bestämmelserna i Dublin II-förordningen som är fogad till och utgör en del av detta avtal, samt de tillämpningsföreskrifter som har antagits i enlighet med artikel 27.2 i Dublin II-förordningen och – när det gäller tillämpningsföreskrifter som antagits efter det att avtalet trätt i kraft – som genomförts av Danmark i enlighet med vad som anges i artikel 4 i avtalet, skall enligt internationell rätt gälla i förbindelserna mellan gemenskapen och Danmark.

2.   Bestämmelserna i Eurodac-förordningen som är fogad till och utgör en del av detta avtal, samt de tillämpningsföreskrifter som har antagits i enlighet med artikel 22 eller artikel 23.2 i Eurodac-förordningen och – när det gäller tillämpningsföreskrifter som antagits efter det att avtalet trätt i kraft – som genomförts av Danmark i enlighet med vad som anges i artikel 4 i avtalet, skall enligt internationell rätt gälla i förbindelserna mellan gemenskapen och Danmark.

3.   Dagen för detta avtals ikraftträdande skall gälla i stället för det datum som anges i artikel 29 i Dublin II-förordningen och artikel 27 i Eurodac-förordningen.

Artikel 3

Ändring av Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen

1.   Danmark skall inte delta i antagandet av ändringar av Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen och inga sådana ändringar skall vara bindande för eller tillämpliga i Danmark.

2.   När ändringar av förordningarna antas skall Danmark meddela kommissionen om huruvida landet har för avsikt att genomföra ändringarna eller inte. Ett sådant meddelande skall lämnas vid tidpunkten för antagandet av ändringarna eller inom 30 dagar därefter.

3.   Om Danmark beslutar att genomföra ändringarna skall det av meddelandet framgå om genomförandet kan ske på administrativ väg eller om det kräver godkännande i Folketinget.

4.   Om det framgår av meddelandet att genomförandet kan ske på administrativ väg, skall det också anges att alla nödvändiga administrativa åtgärder träder i kraft den dag som ändringarna av förordningarna träder i kraft, eller att de har trätt i kraft på meddelandedagen, beroende på vilken av dessa dagar som infaller sist.

5.   Om det framgår av meddelandet att genomförandet kräver godkännande i Folketinget skall följande bestämmelser vara tilllämpliga:

a)	Lagstiftningsåtgärder i Danmark skall träda i kraft den dag då ändringarna av förordningarna träder i kraft, eller inom sex månader från meddelandedagen, beroende på vilken av dessa dagar som infaller sist.

b)	Om lagstiftningsåtgärderna i Danmark inte har trätt i kraft den dag som ändringarna av förordningarna träder i kraft skall Danmark, i den utsträckning det är förenligt med dansk rätt, tills vidare tillämpa ändringarnas innehåll.

c)	Danmark skall meddela kommissionen vilken dag genomförandeåtgärderna träder i kraft och om eventuella särskilda åtgärder som har vidtagits med avseende på den tillfälliga tillämpningen.

6.   Ett meddelande från Danmark om att ändringarnas innehåll har genomförts i landet, i enlighet med punkt 4 eller punkt 5, skapar enligt internationell rätt en rad ömsesidiga förpliktelser mellan Danmark och gemenskapen. Ändringarna av förordningarna utgör därefter ändringar av detta avtal och skall anses som fogade till avtalet.

7.   Om

a)	Danmark meddelar beslut om att inte genomföra innehållet i ändringarna, eller

b)	Danmark inte avger ett meddelande inom den 30-dagarsfrist som anges i punkt 2, eller

c)	lagstiftningsåtgärderna i Danmark inte träder i kraft inom den tidsfrist som anges i punkt 5,

skall detta avtal anses vara uppsagt, om inte parterna beslutar annat inom 90 dagar eller, i den situation som avses i c, lagstiftningsåtgärder i Danmark träder i kraft inom samma period. Uppsägningen får verkan tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden.

8.   Framställningar som har överlämnats i enlighet med Dublin II-förordningen före dagen för detta avtals upphörande i enlighet med vad som anges i punkt 7 påverkas inte av detta.

Artikel 4

Tillämpningsföreskrifter

1.   Danmark skall inte delta vid antagandet av yttrande i den kommitté som avses i artikel 27.2 i Dublin II-förordningen och artikel 23.2 i Eurodac-förordningen, eller vid antagandet av tilllämpningsföreskrifter i enlighet med artikel 22 i Eurodac-förordningen. Tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet med artikel 27.2 i Dublin II-förordningen eller artikel 23.2 i Eurodac-förordningen, samt tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet med artikel 22 i Eurodac-förordningen, skall inte vara bindande för eller tillämpliga i Danmark.

2.   När tillämpningsföreskrifter antas i enlighet med artikel 27.2 i Dublin II-förordningen och i enlighet med artikel 22 och artikel 23.2 i Eurodac-förordningen, skall Danmark meddelas om dessa. Danmark skall meddela kommissionen huruvida man avser att genomföra innehållet i tillämpningsföreskrifterna eller inte. Meddelande om detta skall lämnas vid mottagandet av tillämpningsföreskrifterna eller inom 30 dagar därefter.

3.   Av meddelandet skall framgå att alla nödvändiga administrativa åtgärder i Danmark träder i kraft den dag som tillämpningsföreskrifterna träder i kraft, eller att de har trätt i kraft på meddelandedagen, beroende på vilken av dessa dagar som infaller sist.

4.   Ett meddelande från Danmark om att innehållet i tillämpningsföreskrifterna har genomförts i landet skapar enligt internationell rätt en rad ömsesidiga förpliktelser mellan Danmark och gemenskapen. Tillämpningsföreskrifterna utgör därefter en del av detta avtal.

5.   Om

a)	Danmark meddelar beslut om att inte genomföra innehållet i tillämpningsföreskrifterna, eller

b)	Danmark inte avger ett meddelande inom den 30-dagarsfrist som anges i punkt 2,

skall detta avtal anses vara uppsagt, om inte parterna beslutar annat inom 90 dagar. Uppsägningen får verkan tre månader efter utgången av 90-dagarsperioden.

6.   Framställningar som har överlämnats i enlighet med Dublin II-förordningen före dagen för detta avtals upphörande i enlighet med vad som anges i punkt 5 påverkas inte av detta.

7.   Om genomförandet undantagsvis kräver godkännande i Folketinget i Danmark, skall detta anges i Danmarks meddelande enligt punkt 2 och artikel 3.5–3.8 skall vara tillämplig.

Artikel 5

Internationella avtal som påverkar Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen

1.   Internationella avtal som gemenskapen ingår på grundval av bestämmelserna i Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen skall inte vara bindande för eller tillämpliga i Danmark.

2.   Danmark skall avstå från att ingå internationella avtal som kan påverka eller förändra tillämpningsområdet för förordningarna som är fogade till avtalet och som rör fastställandet av vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan eller åtgärder för jämförelse av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare som omfattas av Eurodac-förordningen, såvida det inte sker med gemenskapens samtycke och det finns tillfredsställande arrangemang när det gäller förhållandet mellan detta avtal och det internationella avtalet i fråga.

3.   Vid förhandlingar om internationella avtal som kan påverka eller förändra tillämpningsområdet för de förordningar som är fogade till detta avtal skall Danmark samordna sin hållning med gemenskapen och avstå från alla åtgärder som kan vara till skada för målsättningarna med en samlad hållning från gemenskapens sida inom ramen för gemenskapens behörighet i sådana förhandlingar.

Artikel 6

EG-domstolens behörighet med avseende på tolkningen av avtalet

1.   När det uppstår en fråga om giltigheten eller tolkningen av detta avtal i ett mål inför en dansk domstol, skall denna domstol begära avgörande vid EG-domstolen om en domstol i en annan medlemsstat i Europeiska unionen under samma omständigheter skulle göra så i enlighet med Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen samt de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 2.1 och 2.2.

2.   Enligt dansk rätt skall domstolarna i Danmark när de tolkar detta avtal ta vederbörlig hänsyn till EG-domstolens praxis rörande bestämmelserna i Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen samt tillämpningsföreskrifterna till dessa.

3.   Danmark får, i likhet med rådet, kommissionen och varje medlemsstat, begära prövning av en fråga om tolkningen av detta avtal. Domstolens avgöranden i sådana ärenden skall inte vara tillämpliga på lagakraftvunna domar som meddelats av domstolar i medlemsstaterna.

4.   Danmark skall ha rätt att inkomma med synpunkter till EG-domstolen i ärenden där en domstol i en medlemsstat har vänt sig till EG-domstolen med en begäran om förhandsavgörande om tolkningen av en bestämmelse som avses i artikel 2.1 och 2.2.

5.   Protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol och domstolens rättegångsregler skall vara tillämpliga.

6.   Om bestämmelserna om EG-domstolens avgöranden i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ändras på ett sätt som får följder för sådana avgöranden som rör Dublin II-förordningen och Eurodac-förordningen, kan Danmark meddela kommissionen sitt beslut om att inte tillämpa ändringarna med avseende på detta avtal. Ett sådant meddelande skall lämnas vid tidpunkten för ikraftträdandet av ändringarna eller inom 60 dagar därefter.

I sådant fall skall detta avtal anses vara uppsagt. Uppsägningen får verkan tre månader efter meddelandet.

7.   Framställningar som har överlämnats i enlighet med Dublin II-förordningen före dagen för detta avtals upphörande i enlighet med vad som anges i punkt 6 påverkas inte av detta.

Artikel 7

EG-domstolens behörighet med avseende på avtalets fullgörande

1.   Kommissionen får väcka talan vid EG-domstolen mot Danmark rörande bristande fullgörande av skyldigheter som följer av detta avtal.

2.   Danmark får klaga till kommissionen om en medlemsstat har brustit i fullgörandet av sina skyldigheter enligt detta avtal.

3.   De relevanta bestämmelser i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som reglerar förfaranden inför domstolen, samt protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol och domstolens rättegångsregler skall vara tilllämpliga.

Artikel 8

Territoriellt tillämpningsområde

Detta avtal skall vara tillämpligt i de territorier som anges i artikel 299 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i överensstämmelse med artikel 26 i Eurodac-förordningen och artikel 26 i Dublin II-förordningen.

Artikel 9

Finansiella bidrag med avseende på Eurodac

När det gäller administrativa kostnader och kostnader för inrättandet och driften av Eurodacs centralenhet, skall Danmark bidra till EU:s årsbudget med ett årligt belopp som beräknas på de budgetanslag som beviljats för det ändamålet, i överensstämmelse med procentandelen av Danmarks bruttonationalinkomst i förhållande till den totala bruttonationalinkomsten för alla deltagande stater.

Denna bestämmelse skall tillämpas från och med det år då Danmark ansluts till centralenheten.

Danmarks bidrag till det ursprungliga inrättandet av centralenheten kommer att utgöras av ett engångsbelopp motsvarande den del av Danmarks bidrag till Europeiska unionens allmänna budget som återbetalats på grund av att Danmark inte deltog i Eurodac-samarbetet från början.

Artikel 10

Uppsägning av avtalet

1.   Detta avtal skall upphöra att gälla om Danmark meddelar övriga medlemsstater att landet inte längre vill utnyttja bestämmelserna i del I i protokollet om Danmarks ställning, se artikel 7 i detta protokoll.

2.   Detta avtal kan sägas upp av endera avtalsparten genom meddelande till den andra avtalsparten. Uppsägningen får verkan sex månader från meddelandedagen.

3.   Framställningar som har överlämnats före dagen för uppsägning av avtalet i enlighet med punkt 1 eller punkt 2 påverkas inte av detta.

Artikel 11

Ikraftträdande

1.   Avtalet skall antas av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras respektive förfaranden.

2.   Avtalet skall träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att de avtalsslutande parterna har meddelat varandra att de har avslutat de förfaranden som krävs för ändamålet.

Artikel 12

Texternas giltighet

Detta avtal skall upprättas i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka samtliga texter är lika giltiga.