7.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 296/51

(1)

Genom en skrivelse av den 22 april 2013, som inkom till Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad myndigheten) den 23 april 2013, anmälde Norge till myndigheten ett antal åtgärder som ska vidtas i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 2010/13/EU.

(2)

Eftas övervakningsmyndighet har, inom tre månader efter anmälan, kontrollerat åtgärdernas förenlighet med EES-lagstiftningen, framför allt med avseende på åtgärdernas proportionalitet och insynen i det nationella samrådsförfarandet.

(3)

Vid sin granskning beaktade myndigheten tillgängliga uppgifter om den norska mediemarknaden.

(4)

Den förteckning över evenemang av särskild vikt för samhället som ingår i anmälan av de norska åtgärderna hade upprättats på ett tydligt och öppet sätt. Dessutom hade ett omfattande samråd i frågan inletts i Norge.

(5)

Myndigheten konstaterade att de evenemang som förtecknas i anmälan av de norska åtgärderna uppfyllde minst två av följande kriterier, som betraktas som tillförlitliga indikatorer på ett evenemangs vikt för samhället: i) De är av särskilt allmänt intresse inom EES-/Eftastaten och inte endast av betydelse för dem som normalt sett följer den aktuella sporten eller aktiviteten. ii) De har en allmänt erkänd specifik kulturell betydelse för befolkningen i EES-/Eftastaten, framför allt som katalysator för den kulturella identiteten. iii) Landslaget deltar i det aktuella evenemanget i samband med en tävling eller turnering av internationell vikt. iv) Evenemanget har av tradition sänts i fri tv och haft stor tv-publik.

(6)

Ett antal evenemang som förtecknas i den norska anmälan, t.ex. de olympiska spelen och världs- och europamästerskapen i fotboll för herrar, som båda innefattar kvalificeringsmatcher med norskt deltagande, ingår i den kategori evenemang som anses vara av särskild vikt för samhället, såsom uttryckligen anges i skäl 49 i direktiv 2010/13/EU.

(7)

De olympiska sommarspelen är ett evenemang som tilldrar sig enormt intresse i Norge eftersom norska idrottare alltid har deltagit i en rad olika individuella grenar och laggrenar. Evenemanget är av särskilt intresse för den norska allmänheten eftersom det intresserar tittare som inte normalt sett skulle följa det. De olympiska sommarspelen har av tradition sänts i fri tv och haft höga tittarsiffror i Norge.

(8)

De olympiska vinterspelen är ett ännu populärare evenemang med mycket höga tittarsiffror. Ett stort antal norska idrottare deltar i de olympiska vinterspelen i både individuella grenar och laggrenar. Evenemanget har av tradition sänts i fri tv och haft höga tittarsiffror i Norge. Evenemanget ses inte bara av tittare som normalt sett följer sporterna i fråga.

(9)

Världs- och europamästerskapen i fotboll för herrar, både som helhet och inklusive kvalificeringsmatcher med norskt deltagande, tillhör de populäraste idrottsevenemangen i Norge. Den norska allmänheten och medierna visar stort intresse för både det norska landslagets kvalificeringsmatcher och matcherna i slutspelet, i synnerhet finalmatcherna. Evenemangen har av tradition sänts i fri tv och haft stor tv-publik. Eftersom matcherna mellan andra länder i slutspelet kan ha betydelse för såväl de matcher som Norge kan komma att spela som det slutliga resultatet är de också av särskilt intresse i Norge.

(10)

I Norge finns ett stort intresse för lokala fotbollsklubbar. Cupfinalen i fotboll för herrar har av tradition sänts i fri tv. De höga tittarsiffror som evenemanget hittills har haft vittnar om ett stort intresse för detta evenemang hos allmänheten, även utanför den publik som normalt sett följer de lokala fotbollsklubbarnas matcher.

(11)

Världs- och Europamästerskapen i handboll för damer (slutspelen) är evenemang som av tradition sänts i fri tv och haft höga tittarsiffror. Det norska damlandslaget i handboll har under en lång period varit mycket framgångsrikt, vilket lett till ett allmänt intresse i Norge, även bland tittare som inte normalt sett skulle följa sporten. Matcherna mellan andra länder i båda evenemangens slutspel har betydelse för såväl de matcher som det norska landslaget kan komma att spela som det slutliga resultatet.

(12)

Världsmästerskapen i nordisk skidsport är ett populärt evenemang i Norge. Längdskidåkning har djupa rötter i den norska kulturen och är ett viktigt inslag i det norska kulturarvet. Evenemanget har en allmänt erkänd specifik kulturell betydelse för den norska befolkningen och har av tradition sänts i fri tv med höga tittarsiffror. Den stora tv-publik som detta evenemang lockar visar att evenemanget och dess resultat har ett särskilt allmänt intresse i Norge och inte bara är av betydelse för dem som normalt sett följer sporten.

(13)

Världsmästerskapen i alpin skidsport är ett populärt evenemang i Norge. Alpin skidsport har djupa rötter i den norska kulturen och är ett viktigt inslag i det norska kulturarvet. Världsmästerskapen i alpin skidsport kan därför anses ha en allmänt erkänd specifik kulturell betydelse för den norska befolkningen. Norge har haft ett antal framgångsrika alpina skidåkare, vilket haft stor betydelse för intresset för idrotten i Norge. Evenemanget och dess resultat har därför ett särskilt allmänt intresse i Norge, inte bara för dem som normalt sett följer sporten.

(14)

Holmenkollen FIS World Cup Nordic är ett årligt evenemang i Holmenkollen i Oslo och ingår i FIS World Cup Nordic. Evenemanget är ett av de viktigaste årliga idrottsevenemangen i Norge, har en lång tradition och kan anses ha en allmänt erkänd specifik kulturell betydelse för den norska befolkningen. Evenemanget har av tradition sänts i fri tv och haft stor tv-publik. På grund av evenemangets kulturella betydelse har dess resultat ett särskilt allmänt intresse i Norge, även för tittare som inte normalt sett följer sporten.

(15)

Världsmästerskapen i skidskytte är ett viktigt vinterevenemang i Norge och har ett särskilt och stort intresse bland befolkningen, även för dem som inte normalt sett följer sporten, som en del av den norska kulturella identiteten och skidsportarvet. Evenemanget har av tradition sänts i fri tv och haft stor tv-publik.

(16)

De norska åtgärderna framstår som tillräckligt proportionerliga för att motivera ett undantag från den i artikel 36 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet angivna grundläggande principen om frihet att tillhandahålla tjänster, på grundval av kriteriet att det är i allmänhetens intresse att säkerställa tillgång för så många som möjligt till sändningar av evenemang av särskild vikt för samhället.

(17)

De norska åtgärderna är även förenliga med EES konkurrensregler eftersom definitionen av vilka programföretag som är godkända för sändning av de förtecknade evenemangen bygger på objektiva kriterier (täckningskrav) som lämnar utrymme för möjlig konkurrens i samband med förvärvandet av sändningsrättigheterna för evenemangen. Dessutom är antalet evenemang i förteckningen inte så stort att konkurrensen snedvrids i senare led på marknaderna för fri tv och betal-tv.

(18)

Norges åtgärder kan dessutom betraktas som proportionerliga på grundval av följande faktorer. För det första innebär kravet på att de godkända programföretagen ska täcka 90 % av befolkningen att åtgärderna blir mer proportionerliga eftersom fler programföretag kan komma i fråga. För det andra är antalet evenemang i förteckningen proportionerligt. För det tredje har det införts en tvistlösningsmekanism för eventuella tvister mellan programföretagen rörande erläggandet av en skälig avgift för sändningsrättigheter. Vidare innehåller de norska åtgärderna bestämmelser om lämpliga åtgärder i fall där de förtecknade evenemangen förvärvas av ett icke-godkänt programföretag, för att säkra ett system för underlicenser för exklusiva sändningsrättigheter till godkända programföretag. I Norges åtgärder förutses också fall där rättigheterna till de förtecknade evenemangen förvärvas av ett icke-godkänt programföretag och ingen begäran har mottagits från en godkänd köpare, för att säkra att det icke-godkända programföretaget kan utöva sina rättigheter. Slutligen kommer de norska åtgärderna inte att träda i kraft förrän den 1 juli 2014 för att inte eventuella avtalsförhandlingar som äger rum dessförinnan ska påverkas negativt.

(19)

Kommissionen har underrättat de övriga EES-/Eftastaterna om de åtgärder som Norge har anmält och har inhämtat yttrande från Eftas kontaktkommitté, som inrättats i enlighet med artikel 29 i direktiv 2010/13/EU. Kommittén avgav ett positivt yttrande.