(1)

Unionen och dess medlemsstater är parter i Parisavtalet, som undertecknades i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) (28) och trädde i kraft i november 2016. Enligt det avtalet har parterna enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5  oC över förindustriell nivå.

(1)

Unionen och dess medlemsstater är parter i Parisavtalet, som undertecknades i december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) (28) och trädde i kraft i november 2016. Enligt det avtalet har parterna enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 oC över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5  oC över förindustriell nivå. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att om ökningen av den globala genomsnittstemperaturen begränsades till 1,5  oC över de förindustriella nivåerna skulle detta avsevärt minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, och de åtog sig att förstärka sina mål för 2030 senast i slutet av 2022, för att få ambitioner och mål att stämma överens med varandra, i enlighet med vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har kommit fram till. Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om gemensamt men differentierat ansvar och respektive förmåga, och med hänsyn tagen till att förhållandena är olika i olika länder.

(2)

I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (29) anges en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvisare och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen . Kommissionen föreslår också att man ska skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Slutligen anser kommissionen att denna omställning bör vara rättvis och för alla, och att ingen ska lämnas utanför.

(2)

I kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (29) anges en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett hållbart, rättvist och mer välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det senast 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser. Kommissionen föreslår också att man ska återställa, skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Slutligen anser kommissionen att denna omställning bör vara rättvis och för alla, och att ingen ska lämnas utanför.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (30) sker en rättslig förankring av målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050. I den förordningen fastställs ett bindande åtagande från unionens sida att minska utsläppen. Senast 2030 bör unionen, efter avdrag för upptag av växthusgasutsläpp, minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivå. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att detta mål uppnås.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (30) sker en rättslig förankring av målet att uppnå klimatneutralitet i hela ekonomin allra senast 2050. I den förordningen fastställs ett bindande åtagande från unionens sida att minska utsläppen. Senast 2030 bör unionen, efter avdrag för upptag av växthusgasutsläpp, minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivå. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att detta mål uppnås.

(6)

I Portoförklaringen av den 8 maj 2021 bekräftades Europeiska rådets åtagande att arbeta för ett socialt Europa och dess beslutsamhet att fortsätta att fördjupa genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå och nationell nivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

(6)

I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter  (1a) understryks det att de sociala rättigheterna och den europeiska sociala dimensionen måste stärkas i all unionspolitik i enlighet med fördragen, särskilt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I Portoförklaringen av den 8 maj 2021 bekräftades Europeiska rådets åtagande att arbeta för ett socialt Europa , vilket garanterar en rättvis omställning, och dess beslutsamhet att fortsätta att fördjupa det konkreta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU-nivå och nationell nivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

(6a)

Fonden bör endast stödja verksamhet och mottagare som respekterar gällande unionslagstiftning och nationell lagstiftning om sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, bland annat när det gäller löner och arbetsvillkor, inbegripet kollektivavtal, och som främjar hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

(7)

För att genomföra åtagandena om klimatneutralitet har unionens klimat- och energilagstiftning setts över och ändrats för att påskynda minskningarna av växthusgasutsläppen.

(7)

För att genomföra åtagandena om klimatneutralitet har unionens klimat- och energilagstiftning setts över och ändrats för att påskynda minskningarna av växthusgasutsläppen. En rättvis omställning med FN:s Agenda 2030 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter som sin principiella grund innebär utrotande av energifattigdomen och mobilitetsfattigdomen i hela unionen. För att främja detta bör en ny social klimatfond bidra till att skydda och ge egenmakt åt de mest utsatta hushållen. Särskild uppmärksamhet krävs för att säkerställa att dessa hushåll faktiskt drar nytta av genomförandet av olika finansieringsinstrument, nämligen de instrument som är tillgängliga för medlemsstaterna och som inbegriper Sammanhållningsfonden, faciliteten för återhämtning och resiliens, jämte intäkter som för närvarande genereras av EU:s utsläppshandelssystem. De medel som medlemsstaterna har till sitt förfogande bör investeras i byggnadsrenoveringar, skapande av gröna och säkra arbetstillfällen av hög kvalitet samt utveckling av de nödvändiga färdigheterna för den gröna och digitala omställningen, utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och större tillgång till kollektivtrafik och delad mobilitet.

(8)

Dessa ändringar har olika ekonomiska och sociala konsekvenser för ekonomins olika sektorer, för medborgarna och för medlemsstaterna. I synnerhet bör inbegripandet av växthusgasutsläpp från byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (31) ge ytterligare ekonomiska incitament att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen och därigenom påskynda minskningen av växthusgasutsläppen. I kombination med andra åtgärder bör detta på medellång till lång sikt minska kostnaderna för byggnader och vägtransporter och skapa nya möjligheter till arbetstillfällen och investeringar.

(8)

Dessa ändringar har olika ekonomiska och sociala konsekvenser för ekonomins olika sektorer, för medborgarna och för medlemsstaterna. I synnerhet bör varje utvidgning av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG31 (31) ge ytterligare ekonomiska incitament att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen och därigenom påskynda minskningen av växthusgasutsläppen. I kombination med andra åtgärder bör detta på medellång till lång sikt bidra till att utrota energifattigdomen och mobilitetsfattigdomen och skapa nya möjligheter till arbetstillfällen av hög kvalitet och hållbara investeringar , helt i linje med målen i den europeiska gröna given . Kommissionen bör samla in uppgifter om de sociala konsekvenserna av de kompletterande åtgärderna och hur dessa åtgärder påverkar olika medlemsstater, regioner och utsatta grupper för att säkerställa en förebyggande strategi för att göra tillgången till hållbar och överkomlig energi och mobilitet mera jämlik. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de mest missgynnade grupperna och åt hushåll som lever i mobilitets- eller energifattigdom, så att tillämpningen av dessa finansieringsinstrument blir till nytta för dem och ingen lämnas utanför.

(9)

Det krävs dock resurser för att finansiera dessa investeringar. Innan de har ägt rum kommer dessutom hushållens och transportanvändarnas kostnader för uppvärmning, kylning och matlagning samt för vägtransporter sannolikt att öka i och med att bränsleleverantörer som omfattas av skyldigheterna enligt utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter överför koldioxidkostnaderna till konsumenterna .

(9)

Det krävs dock resurser för att finansiera tillräckliga, stabila och rättvisa investeringar. Innan de har ägt rum kommer dessutom hushållens och transportanvändarnas kostnader för uppvärmning, kylning och matlagning samt för vägtransporter sannolikt att öka. Med tanke på medlemsstaternas beroende av importerade fossila bränslen kommer Rysslands anfallskrig att bli en bidragande orsak till denna ökning.

(9a)

Höga priser på fossil gas som orsakat extrema pristoppar i vissa medlemsstater under eldningssäsongen 2021/2022, förvärrat av importberoende och geopolitiska motsättningar, har än en gång visat hur beroende unionen är av importerad fossil gas för sina industrier och hushåll, vilket särskilt drabbat de fattigaste hushållen. Investeringar i energieffektivitetsåtgärder samt i värmesystem som baseras på förnybar energi, inbegripet elektriska värmepumpar, fjärrvärme och fjärrkyla och deltagande i gemenskaper för förnybar energi, är därmed den mest kostnadseffektiva metoden för att minska importberoende och utsläpp och öka unionens motståndskraft. System för tredjepartsfinansiering är nödvändiga, särskilt för de fattigaste hushållen, för att säkerställa efterlevnad av dessa principer.

(9b)

Då omställningen till ett renare Europa kommer att få ekonomiska och sociala konsekvenser som är svåra att bedöma i förväg, kan ytterligare investeringar, och således ekonomiska resurser, komma att behövas för att uppfylla åtagandet om klimatneutralitet, samtidigt som den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen bevaras.

(9c)

Kostnaderna som bränsleleverantörerna överför till slutkonsumenterna kan variera, beroende på företag, region eller medlemsstat. Kommissionen bör därför samla in uppgifter om vilken kostnadsandel som bränsleleverantörerna står för och vilken kostnadsandel som överförs till slutkonsumenterna och årligen rapportera till Europaparlamentet om vad som därvid framkommit.

(9d)

Inom byggsektorn skulle en genomgripande reform av byggnadsstrukturen minska efterfrågan på energi, vilket skulle innebära ett effektivare hänsynstagande till människor som riskerar utestängning, närmare bestämt de som är värst drabbade av energifattigdomen i EU. Det skulle också motverka att familjer färdas mellan landsbygdsområden, stadsnära områden, stadsområden och glesbygder, vilket skulle skydda dem mot möjliga bostadsprishöjningar och förhindra att ökad privatåkning ger ökade växthusgasutsläpp.

(10)

Höjningen av priset på fossila bränslen kan i oproportionerligt hög grad påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar och som kan sakna ekonomisk kapacitet att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen.

(10)

Omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också med hjälp av koldioxidprissättning, förväntas i oproportionerligt hög grad komma att påverka utsatta hushåll, utsatta mikroföretag, utsatta små och medelstora företag och utsatta transportanvändare som spenderar en större del av sina inkomster på energi och transport och som i vissa regioner , inklusive landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden, eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inklusive mindre utvecklade stadsnära områden, inte har tillgång till alternativa, överkomliga mobilitets- och transportlösningar och som kan sakna ekonomisk kapacitet att investera i minskad förbrukning av fossila bränslen.

(11)

Därför bör en del av intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG användas för att hantera de sociala konsekvenserna av detta, så att omställningen blir rättvis och inkluderande och ingen lämnas utanför.

(11)

Därför bör en del av intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG användas såsom egna medel för att i egenskap av allmän inkomst finansiera unionens budget, i enlighet med det rättsligt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020  (1a) (det interinstitutionella avtalet) med dess färdplan för införandet av nya egna medel, så att unionens budget får medel som bidrar till att hantera de sociala konsekvenserna av detta, så att omställningen blir rättvis och inkluderande och ingen lämnas utanför. Enligt det interinstitutionella avtalet planeras en korg med nya egna medel som ska införas senast den 1 januari 2023. Gröna egna medel är ett sätt att jämka samman unionens budget med unionens politiska prioriteringar och därigenom skapa unionsmervärde och bör användas för att bidra till målen om integrering av klimatåtgärder, återbetalningen av skulderna för NextGenerationEU samt resiliensen hos unionsbudgeten som verktyg för investeringar och garantier.

(11a)

Ytterligare skatteåtgärder eller stimulansåtgärder kan också bli nödvändiga till stöd för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag, utsatta småföretag eller utsatta transportanvändare.

(12)

Detta är ännu mer relevant med tanke på de nuvarande nivåerna av energifattigdom. Energifattigdom är en situation där hushållen inte kan få tillgång till grundläggande energitjänster såsom kylning, när temperaturerna stiger, och uppvärmning . Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9  % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt (32). Sammantaget uppskattar observationsgruppen för energifattigdom att mer än 50 miljoner hushåll i EU befinner sig i energifattigdom. Energifattigdom är därför en stor utmaning för unionen. Sociala avgifter eller direkt inkomststöd kan ge omedelbar hjälp till hushåll som står inför energifattigdom, men endast riktade strukturåtgärder, särskilt energirenoveringar, kan ge varaktiga lösningar.

(12)

Detta är ännu mer relevant med tanke på de nuvarande nivåerna av energifattigdom. Energifattigdom är en situation där hushållen saknar tillgång till grundläggande energitjänster som ligger till grund för en skälig levnads- och hälsostandard, inklusive tillräckligt med värme, kyla, lyse och energi för att driva elapparater, mot bakgrund av dagens socialpolitik och andra relevanta politikformer. Ofta följer energifattigdomen av att energikostnaderna upptar en stor andel av hushållens disponibla inkomst på grund av olika samverkande faktorer, såsom låga inkomster, höga energipriser och undermåliga bostäder med dålig energiprestanda . Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9  % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt (32). Sammantaget uppskattar observationsgruppen för energifattigdom att mer än 50 miljoner hushåll i EU befinner sig i energifattigdom. Energifattigdom är därför en stor utmaning för unionen. Trots att vikten av denna utmaning erkänts på unionsnivå i över tio år med hjälp av olika initiativ, rättsakter och riktlinjer finns det fortfarande på unionsnivå ingen standarddefinition av begreppet energifattigdom och bara en tredjedel av medlemsstaterna har definierat det på nationell nivå. Till följd av detta finns det i dag inga transparenta och jämförbara uppgifter om energifattigdomen i unionen, vilket begränsar förmågan till effektiv övervakning och bedömning av energifattigdomsnivån. För att energifattigdomen effektivt ska kunna åtgärdas och framstegen i de olika medlemsstaterna mätas bör det därför fastställas en definition på unionsnivå. Sociala avgifter eller direkt inkomststöd kan ge omedelbar hjälp till hushåll som står inför energifattigdom, men endast riktade strukturåtgärder, tillämpning av principen om energieffektivitet först, installation av ytterligare förnybara energikällor, bland annat genom lokalt ledda projekt, samt informations- och upplysningsåtgärder riktade till hushållen, särskilt bidrag till energirenoveringar som bidrar till uppfyllandet av det renoveringskrav som fastställs i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (omarbetning) , kan ge varaktiga lösningar och effektivt bidra till att bekämpa energifattigdomen .

(12a)

I byggnadssektorn skulle genomgripande renoveringar av byggnader, utgående från energieffektivitetsförbättrande åtgärder med fokus på allt som ingår i en byggnad, minska energiförbrukningen per hushåll, något som skulle framgå i form av penningbesparingar och följaktligen tjäna syftet att bekämpa energifattigdomen. Den framtida översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda skulle lägga grunden för att uppnå dessa mål och bör därför beaktas vid genomförandet av fonden.

(12b)

Hyresgäster på den privata hyresmarknaden måste ägnas särskild uppmärksamhet. Bland dessa hyresgäster märks utsatta hushåll som lever i energifattigdom eller löper risk för energifattigdom, inklusive hushåll med lägre medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter för höjda uppvärmningskostnader eller av höjda hyreskostnader till följd av en renovering, men inte kan renovera byggnaden de bor i. Som en del av sina sociala klimatplaner bör medlemsstaterna därför, i samråd med hyresvärdar, den privata sektorn och relevanta lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället, utveckla projekt för energieffektiva, gröna subventionerade bostäder samt särskilda stödåtgärder och investeringar för utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden, till exempel genom att överväga nationella system eller system med värdekuponger för anskaffning av hyresbostäder på den privata marknaden, jämte genom att vidta renoveringsåtgärder och bidra till unionens klimatmål. Som ett led i rapporteringen och utvärderingen vartannat år av medlemsstaternas åtgärder och investeringar bör kommissionen bedöma dessas inverkan och effektivitet som stöd till utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden. Om bedömningen inte utfaller positivt bör den vid behov åtföljas av ett initiativ från kommissionen, där syftet är att, i samråd med medlemsstaterna och företrädare för den privata hyresmarknaden samt relevanta lokala myndigheter och organisationer inom det civila samhället, åtgärda situationen för utsatta hyresgäster på den privata hyresmarknaden.

(12c)

Mobilitetsfattigdomen har inte belysts tillräckligt och saknar tydliga definitioner på unionsnivå eller nationell nivå. Detta problem blir dock alltmer akut till följd av de skärpta kraven på utfasning av fordon med förbränningsmotorer, de höga drivmedelspriserna och eftersom invånarna i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena, är starkt beroende av att det finns transporter och av kostnaderna för dem, för arbetspendling eller tillgodoseende av dagliga mobilitetsbehov.

(13)

En social klimatfond (fonden) bör därför inrättas för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnader och vägtransporter för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport till förmån för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

(13)

En social klimatfond (fonden) bör därför inrättas för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna för att stödja deras politik för att hantera de sociala konsekvenserna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också genom koldioxidprissättning, för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Detta bör särskilt uppnås genom tillfälligt inkomststöd och åtgärder och investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen genom ökad energieffektivitet i byggnader, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energi från förnybara energikällor och förbättrad tillgång till överkomligt prissatt och effektiv utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport till förmån för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare.

(13a)

Eftersom utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare kommer att behöva ytterligare stöd för den gröna omställningen bör tillräckligt och proportionerligt ekonomiskt stöd anslås till alla medlemsstater.

(14)

För detta ändamål bör varje medlemsstat till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen). Dessa planer bör ha två mål. För det första bör de ge utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare de resurser som krävs för att finansiera och genomföra investeringar i energieffektivitet, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning, samt utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och mobilitet. För det andra bör de mildra effekterna av de ökade kostnaderna för fossila bränslen för de mest utsatta grupperna och därigenom förebygga energi- och transportfattigdom under övergångsperioden fram till dess att sådana investeringar har genomförts. Planerna bör ha en investeringskomponent som främjar en långsiktig lösning för att minska beroendet av fossila bränslen och skulle kunna omfatta andra åtgärder, däribland tillfälligt direkt inkomststöd för att mildra negativa inkomsteffekter på kortare sikt.

(14)

För detta ändamål bör varje medlemsstat till kommissionen lämna in en social klimatplan (planen). Dessa planer bör bidra till genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling, samtidigt som det säkerställs att ingen lämnas utanför och de bör ha två mål. För det första bör de , tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället , identifiera och kartlägga vilka utsatta hushåll som lever i energi- eller mobilitetsfattigdom , samt vilka utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare som bör komma i fråga som stödmottagare av de resurser som krävs för att finansiera och genomföra investeringar i energieffektivitet, utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning, samt utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och mobilitet. Medlemsstaterna bör tillhandahålla en detaljerad analys som genomförts tillsammans med företrädare för lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället om huvudorsakerna till energi- och mobilitetsfattigdomen på deras respektive territorier. I planerna bör det också fastställas mål om att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom eller mobilitetsfattigdom, utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. För det andra bör de mildra effekterna av de ökade kostnaderna för fossila bränslen för de mest utsatta grupperna och därigenom förebygga energi- och mobilitetsfattigdom under övergångsperioden fram till dess att sådana investeringar har genomförts. Planerna bör ha en investeringskomponent som främjar en långsiktig lösning för att fasa ut beroendet av fossila bränslen , kompletterat med tillfälligt direkt inkomststöd för att mildra negativa inkomsteffekter på kortare sikt. Planerna bör även säkerställa att de åtgärder som redan har genomförts på nationell nivå kommer att beaktas.

(14a)

Arbetstagare i byggnads- och renoveringssektorerna löper särskild risk för exponering för asbest. Därför behövs det krav på obligatorisk screening, registrering och sanering av asbest och andra farliga ämnen innan något renoveringsarbete inleds. Energirenoveringar bör bli ett tillfälle till säker asbestsanering av byggnader.

(14b)

De planer som medlemsstaterna lämnar in bör innehålla åtgärder för att tillhandahålla informationsstöd, kapacitetsuppbyggnad och den utbildning som krävs för att genomföra investeringar och åtgärder som syftar till minskat fossilbränsleberoende genom energieffektivare byggnader och ökad tillgång till förnybar energi för uppvärmning och kylning av byggnader, och ge förbättrad tillgång till hållbara mobilitets- och transporttjänster, inbegripet nödvändig infrastruktur och utbyggnad av laddstationer för elfordon. Planerna bör också hantera bristen på nödvändig arbetskraft i alla skeden av den gröna omställningen, särskilt när det gäller arbetstillfällen i byggnadsrenoveringsbranschen och integrering av energi från förnybara energikällor samt peer-to-peer-initiativ och gemenskapsarbete för att bekämpa energi- och mobilitetsfattigdom.

(15)

Medlemsstaterna är, i samråd med regionala myndigheter, bäst lämpade att utforma och genomföra planer som är anpassade till och inriktade på deras lokala, regionala och nationella förhållanden som deras befintliga politik på de berörda områdena och planerad användning av andra relevanta EU-medel. På så sätt kan de starkt skiftande omständigheterna, de lokala och regionala myndigheternas särskilda kunskaper , forskning och innovation, industriella relationer och strukturer för social dialog, liksom nationella traditioner, bäst respekteras och bidra till att det övergripande stödet till utsatta grupper blir ändamålsenligt och effektivt.

(15)

Medlemsstaterna är, i  meningsfullt samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivsparter, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer från det civila samhället, bäst lämpade att utforma och genomföra planer som är anpassade till och inriktade på deras lokala, regionala och nationella förhållanden som deras befintliga politik på de berörda områdena och planerad användning av andra relevanta EU-medel. På så sätt kan de starkt skiftande omständigheterna, de särskilda kunskaper som finns hos lokala och regionala myndigheter, näringslivsparter, arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer från det civila samhället , samt olikheterna inom forskning och innovation, industriella relationer och strukturer för social dialog, liksom nationella traditioner, bäst respekteras och bidra till att det övergripande stödet till utsatta grupper blir ändamålsenligt och effektivt och till en uppskalning av projekt som utvecklats av lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och socioekonomiska aktörer .

(15a)

Planerna bör utformas på ett heltäckande sätt och samtidigt förhindra alltför stora administrativa bördor. Medlemsstaterna bör därför, när de utformar och genomför planerna enligt beskrivningen, åläggas att ta fram heltäckande planer men samtidigt undvika onödig komplexitet.

(16)

Att säkerställa att åtgärderna och investeringarna är särskilt inriktade på hushåll som lever i energifattigdom eller utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare är avgörande för en rättvis omställning till klimatneutralitet. Stödåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bör hjälpa medlemsstaterna att hantera de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportsektorerna .

(16)

Att säkerställa att åtgärderna och investeringarna är särskilt inriktade på hushåll som lever i energifattigdom eller utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare är avgörande för en rättvis omställning till klimatneutralitet. Stödåtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser bör hjälpa medlemsstaterna att hantera de sociala konsekvenserna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningens sociala konsekvenser .

(17)

I väntan på att dessa investeringar ska leda till minskade kostnader och utsläpp skulle välriktat direkt inkomststöd för de mest utsatta bidra till en rättvis omställning. Sådant stöd bör ses som en tillfällig åtgärd som åtföljer utfasningen av fossila bränslen i byggnads- och transportsektorerna. Det skulle inte vara permanent eftersom det inte löser de bakomliggande orsakerna till energi- och transportfattigdom . Sådant stöd bör endast avse direkt påverkan av att byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG, och inte el- eller uppvärmningskostnader i samband med att kraft- och värmeproduktion inkluderas i det direktivets tillämpningsområde. Berättigandet till sådant direkt inkomststöd bör vara tidsbegränsat .

(17)

Direkt inkomststöd förenat med varaktiga strukturinvesteringsåtgärder som riktar sig till samma stödmottagare kommer att bidra till att fondens mål uppnås. I väntan på att dessa investeringar ska leda till minskade kostnader och utsläpp skulle välriktat direkt inkomststöd för utsatta hushåll som lever i energifattigdom eller mobilitetsfattigdom bidra till minskade kostnader för energi och mobilitet och stödja en rättvis omställning , i avvaktan på att mera strukturerade investeringar ska företas . Sådant stöd bör ses som en tillfällig åtgärd som åtföljer utfasningen av fossila bränslen i byggnads- och transportsektorerna. Det skulle inte vara permanent eftersom det inte löser de bakomliggande orsakerna till energi- och mobilitetsfattigdom . Sådant direkt inkomststöd bör begränsas till högst 40 % av den totala uppskattade kostnaden för varje plan för perioden 2024–2027 och bör för perioden 2028–2032 fastställas i enlighet med kommissionens landsspecifika bedömning av effektiviteten, mervärdet och den fortsatta relevansen av det direkta inkomststödet och den nödvändiga nivån på detta stöd, mot bakgrund av framstegen med och effekterna av genomförandet av strukturella investeringar och åtgärder, varvid avsikten bör vara att stödet ska frångås senast i slutet av 2032 .

(17a)

Utsatta hushåll, utsatta transportanvändare och utsatta mikroföretag bör informeras om att fonden finns till och att man kan få stöd ur den. Därför bör hushållen och medborgarna få riktad, tillgänglig och överkomlig information, utbildning, medvetenhet och rådgivning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar och tillgängligt stöd.

(17b)

Fonden bör ligga i linje med unionens skyldighet enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och inte stödja någon åtgärd eller investering som bidrar till segregering eller socialt utanförskap.

(18)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med åtagandena i Parisavtalet och åtagandet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till uppnåendet av målet att 30 % av alla utgifter inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör gå till integrering av klimatmålen och bidra till ambitionen att 10 % av de årliga utgifterna ska gå till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som man beaktar de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. För detta ändamål bör den metod som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33) användas för att identifiera fondens utgifter. Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens standarder och prioriteringar för klimat och miljö och principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (34). Endast sådana åtgärder och investeringar bör ingå i planerna. Direkta inkomststödåtgärder bör som regel anses ha en obetydlig förutsebar påverkan på miljömålen och därför anses vara förenliga med principen om att inte orsaka någon betydande skada. Kommissionen har för avsikt att utfärda teknisk vägledning till medlemsstaterna i god tid före utarbetandet av planerna. I vägledningen kommer det att förklaras hur åtgärderna och investeringarna måste överensstämma med principen om att inte orsaka någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kommissionen avser att under 2021 lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den gröna omställningen ska hanteras.

(18)

Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med åtagandena i Parisavtalet , åtagandet enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter och åtagandet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör åtgärderna enligt denna förordning bidra till uppnåendet av målet att minst 30 % av det totala beloppet i unionsbudgeten inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och utgifterna i Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör gå till integrering av klimatmålen, och bidra till ambitionen att 7,5  % av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen ska gå till målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna ska gå till målen för biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som man beaktar de befintliga överlappningarna mellan klimatmålen och målen för biologisk mångfald. För detta ändamål bör den metod som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33) användas för att identifiera fondens utgifter. Fonden bör stödja verksamhet som till fullo respekterar de tekniska granskningskriterier som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel  10.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (34). Endast sådana åtgärder och investeringar bör ingå i planerna. Direkta inkomststödåtgärder bör som regel anses ha en obetydlig förutsebar påverkan på miljömålen och därför anses vara förenliga med principen om att inte orsaka någon betydande skada. Kommissionen lade under 2021 fram ett förslag till rådets rekommendation om hur de sociala aspekterna av den gröna omställningen ska hanteras.

(19)

Kvinnor drabbas särskilt hårt av åtgärder för prissättning på koldioxid, eftersom de utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna. Ensamförälderfamiljerna löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integrering av dessa mål samt frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör beaktas och främjas under utarbetandet och genomförandet av planer för att säkerställa att ingen hamnar utanför.

(19)

Kvinnor drabbas oproportionellt hårt av energifattigdom och mobilitetsfattigdom, särskilt ensamstående mödrar, som utgör 85 % av ensamförälderfamiljerna , samt ensamstående kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning eller äldre kvinnor som lever ensamma . Dessutom har kvinnor annorlunda och mera invecklade mobilitetsmönster. Ensamförälderfamiljer med underhållsberättigade barn löper särskilt stor risk att drabbas av barnfattigdom. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integrering av dessa mål samt rätten till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bör upprätthållas och främjas under utarbetandet och genomförandet av planer för att säkerställa att ingen hamnar utanför.

(19a)

Gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper kan hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen i denna förordning genom en nedifrån-och-upp-strategi som initieras av medborgarna, eftersom dessa gemenskaper stärker och engagerar konsumenterna och gör det möjligt för vissa grupper av hushållskunder, inbegripet dem som bor i städer och landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden, att delta i projekt för energieffektivitet, stödja användningen av förnybar energi i hushåll och samtidigt bidra till att bekämpa energifattigdom. Medlemsstaterna bör därför främja den roll som gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper spelar, och anse dem kunna få medel ur fonden.

(20)

Medlemsstaterna bör lämna in sina planer tillsammans med uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (35). Planerna bör innehålla de åtgärder som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. De bör också innehålla viktiga delmål och mål för att bedöma det faktiska genomförandet av åtgärderna.

(20)

Medlemsstaterna bör lämna in sina planer tillsammans med uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (35) och den europeiska uppförandekoden för partnerskap, enligt vad som fastställs i förordning (EU) nr 240/2014  (35a). Planerna bör innehålla de åtgärder som ska finansieras, deras beräknade kostnader och det nationella bidraget. De bör också innehålla viktiga delmål och mål för att bedöma det faktiska genomförandet av åtgärderna.

(20a)

Verkställandet av de åtgärder som ingår i planerna kommer att vara beroende av en tillräcklig personalstyrka, inbegripet hantverkare och högkvalificerade experter på grön teknik, personer som arbetar med tillämpad vetenskap och innovatörer. Därför bör medlemsstaterna komplettera planerna genom att dra nytta av andra relevanta unionsåtgärder och unionsprogram för omskolning av och kompetensutveckling för arbetstagare, för att skapa bättre möjligheter för specialiserade hantverkare och högkvalificerade experter, särskilt i arbeten med anknytning till byggnadsrenovering, isolering och installation av värmepumpar, och utveckling av infrastruktur för alternativa bränslen, såsom utbyggnad av laddstationer för elfordon.

(21)

Fonden och planerna ska vara förenliga med och bygga på de planerade reformerna och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, Europaparlamentets och rådets direktiv [yyyy/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet] (36), handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (37), Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057  (38), planerna för en rättvis omställning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056  (39) och medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (40). För att säkerställa en effektiv förvaltning bör informationen i planerna, i tillämpliga fall, vara förenlig med den lagstiftning och de planer som förtecknas ovan.

(21)

Fonden och planerna bör vara förenliga med och bygga på de planerade reformerna och de åtaganden som medlemsstaterna gjort inom ramen för uppdateringen av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med förordning (EU) 2018/1999, Europaparlamentets och rådets direktiv [yyyy/nnn] [Förslag om omarbetning av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet] (36), handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (37), Europeiska socialfonden+ (ESF+) (38), moderniseringsfonden, sammanhållningspolitikens operativa program inom ramen för förordning (EU) 2021/1058 , planerna för återhämtning och resiliens i enlighet med förordning (EU) 2021/241, planerna för en rättvis omställning (39) och medlemsstaternas långsiktiga strategier för byggnadsrenovering i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (40). För att säkerställa en effektiv förvaltning bör informationen i planerna, i tillämpliga fall, vara förenlig med den lagstiftning och de planer som förtecknas ovan.

(21a)

Det är av största vikt att säkerställa fondens samstämdhet både med de nationella energi- och klimatplanerna och med de sammanhållningspolitiska programmen som har liknande prioriteringar, för att undvika överlappningar eller dubbelarbete. Dessutom behövs en effektiv samordning och strategisk programplanering i medlemsstaterna mellan fonden, sammanhållningspolitiken 2021–2027 och andra EU-fonder, i synnerhet Fonden för en rättvis omställning och Europeiska socialfonden+.

(22)

Unionen bör stödja medlemsstaterna med finansiella medel för genomförandet av deras planer genom den sociala klimatfonden. Betalningar från den sociala klimatfonden bör villkoras av att de delmål och mål som ingår i planerna uppnås. Detta skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt ta hänsyn till nationella omständigheter och prioriteringar och samtidigt förenkla finansieringen och underlätta integreringen med andra nationella utgiftsprogram, samtidigt som EU-utgifternas effekt och integritet garanteras.

(22)

Unionen bör stödja medlemsstaterna med tillräckliga finansiella medel som avpassats efter var och en medlemsstat under hänsynstagande till den respektive geografiska och demografiska verklighet som råder där, tillsammans med tekniskt stöd för genomförandet av deras planer genom den sociala klimatfonden. Särskild individuell uppmärksamhet bör ägnas åt de unika och specifika utmaningarna i landsbygdsområden, öområden, utkantsområden, bergsområden, avlägset belägna och mindre tillgängliga regioner eller territorier, som står inför ökade socioekonomiska effekter av klimatomställningen. För att säkerställa att åtgärderna och investeringarna i dessa regioner är effektiva bör ett särskilt minimianslag fastställas för de tillämpliga regionerna. För att säkerställa att unionens medel används så ändamålsenligt som möjligt bör betalningar från den sociala klimatfonden villkoras av att de delmål och mål som ingår i planerna uppnås , varjämte betalningarna bör överensstämma med de kostnader som angetts för uppnåendet av dessa delmål och mål och säkerställa att de inte förlänger fossilbränsleberoendet och att inlåsning i koldioxidintensiva strukturer undviks . Detta skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt ta hänsyn till nationella omständigheter och prioriteringar och samtidigt förenkla finansieringen och underlätta integreringen med andra nationella utgiftsprogram, samtidigt som EU-utgifternas effekt och integritet garanteras.

(22a)

Principen om unionsbudgetens enhet, varigenom unionens samtliga inkomster och utgifter tas upp i budgeten, är ett fördragsenligt krav enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget. Fonden bör därför bli helt integrerad i unionsbudgeten för att bland annat respektera gemenskapsmetoden och den parlamentariska demokratiska ansvarsskyldigheten, tillsynen och kontrollen, säkerställa förutsägbarhet i finansieringen och den fleråriga programplaneringen och slå vakt om insyn i de budgetbeslut som fattas på unionsnivå.

(23)

Fondens totala anslag bör i princip stå i proportion till belopp motsvarande 25 % av de förväntade intäkterna från inkluderingen av byggnader och vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG under perioden 2026–2032 . Enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (41) bör medlemsstaterna göra dessa intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel. Medlemsstaterna kommer själva att finansiera 50 % av de totala kostnaderna för planen . För detta ändamål, liksom för investeringar och åtgärder för att påskynda och mildra den nödvändiga omställningen för de medborgare som påverkas negativt, bör medlemsstaterna bland annat använda sina förväntade intäkter från handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

(23)

Fondens totala anslag har fastställts på grundval av en bedömning av det belopp som uppskattningsvis genereras när man till unionsbudgeten anslår 25 % av de förväntade intäkterna med anknytning till kommersiella vägtransporter, kommersiella byggnader och andra bränslen som omfattas av kapitel IVa [i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem] under den första perioden. Detta belopp bör kompletteras med intäkterna från de 150 miljoner utsläppsrätter som auktioneras ut i enlighet med artikel 30d.3 i direktiv 2003/87/EG. Om man antar ett koldioxidpris på 35 euro per ton skulle det finnas ytterligare 5,25  miljarder euro att tillgå under treårsperioden. Tillsammans med det totala anslaget skulle detta uppgå till 16,39  miljarder euro för den perioden. Ett förslag från kommissionen skulle krävas för att fastställa beloppet för den sociala klimatfonden för den andra perioden 2028–2032, mot bakgrund av de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och ett eventuellt införlivande av sektorerna för privata byggnader och privata vägtransporter i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG senast den 1 januari 2029 i enlighet med artikel [XX] i direktiv 2003/87/EG. Följaktligen skulle fonden kunna uppgå till 72 miljarder euro under hela perioden [datum för ikraftträdande]–2032. Enligt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (41) bör medlemsstaterna göra dessa intäkter tillgängliga för unionens budget i form av egna medel. Medlemsstaterna kommer själva att finansiera en betydande del av de totala kostnaderna för sina planer, varvid denna del bör motsvara minst 60 % av det tillfälliga direkta inkomststödet och minst 50 % av de riktade strukturåtgärderna och investeringarna . Genom undantag bör den nationella medfinansieringsandelen av riktade strukturåtgärder och investeringar kunna begränsas till 40 % för medlemsstater som är berättigade till tillskott från moderniseringsfonden. För detta ändamål, liksom för investeringar och åtgärder för att påskynda och mildra den nödvändiga omställningen för de medborgare som påverkas negativt, bör medlemsstaterna först använda sina förväntade intäkter från handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter i enlighet med direktiv 2003/87/EG. Finansieringen av fonden bör inte ske på bekostnad av andra unionsprogram och annan unionspolitik.

(23a)

Om koldioxidpriset stiger bör den sociala klimatfonden få ytterligare anslag, så det säkerställs att dess unionsbudgetmedel ökar i takt med koldioxidpriset, i syfte att ytterligare stödja utsatta hushåll och transportanvändare i omställningen till klimatneutralitet. Sådana årliga tillskott bör tillgodoses inom den fleråriga budgetramen genom en automatisk ”justering för koldioxidprisfluktuationer” av taket för rubrik 3 och betalningstaket, och mekanismen för detta bör föreskrivas i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

(24)

Fonden bör stödja åtgärder som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Fonden bör inte ersätta återkommande nationella utgifter , utom i vederbörligen motiverade fall .

(24)

Fonden bör stödja åtgärder som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Fonden bör inte ersätta återkommande nationella utgifter.

(25)

För att säkerställa en effektiv och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om en sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, samtidigt som man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram av samma utgifter. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna, i alla skeden av förfarandet, säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor. Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd från fonden bör ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som finansieras genom fonden bör kunna ta emot finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(25)

För att säkerställa en effektiv , transparent och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om en sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, nationella program och, om så är lämpligt, regionala program, instrument och fonder, samtidigt som man undviker att fonden stöder andra unionsprogram , instrument och fonder med betalandet av samma utgifter. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna, i alla skeden av förfarandet, säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor och främja evidensbaserat politiskt beslutsfattande, social innovation i partnerskap med arbetsmarknadens parter samt offentliga och privata organ . Medlemsstaterna bör i detta syfte vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer till kommissionen. Ekonomiskt stöd från fonden bör ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och unionsinstrument. Åtgärder och investeringar som finansieras genom fonden bör kunna ta emot finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(25a)

För att säkerställa att stödet enligt planerna kan genomföras effektivt från och med de första åren från och med den … [dagen för den sociala klimatfondens ikraftträdande] bör det vara möjligt att betala ett belopp på upp till 13 % av medlemsstaternas ekonomiska bidrag i form av förfinansiering från kommissionen efter en begäran från medlemsstaten som lämnats in tillsammans med den sociala klimatplanen.

(27)

I syfte att säkerställa transparenta regler för övervakning och utvärdering bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av gemensamma indikatorer för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av planernas genomförande. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i  det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

I syfte att underlätta utarbetandet av de sociala klimatplanerna och säkerställa transparenta regler för övervakning och utvärdering bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastställande dels av den grundläggande mallen för medlemsstaternas utarbetande av sina sociala klimatplaner, dels av gemensamma indikatorer för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av planernas genomförande. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i  den europeiska uppförandekoden för partnerskap . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)

Fonden bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

(28)

Fonden bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer, effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

(28a)

Genom att integrera fonden i unionsbudgeten skapar man starka skyddsåtgärder för dess genomförande i och med det skydd som ges både genom unionens finanslagstiftning och tillämpliga sektorsspecifika och finansiella bestämmelser i händelse av oegentligheter eller allvarliga brister i förvaltningen och kontrollsystemen och genom de åtgärder som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092  (1a) för att skydda unionsbudgeten i händelse av överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstater. Kommissionen bör för detta ändamål säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll samt återkrav av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt och bör vidta nödvändiga åtgärder som bland annat kan omfatta avbrytande av utbetalningar, hävande av det rättsliga åtagandet enligt vad som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046  (1b) , förbud mot att ingå sådana rättsliga åtaganden eller avbrytande av utbetalningen av delbetalningar.

(29)

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som fondens resultatbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Medlemsstaterna måste säkerställa att sådant stöd beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram. Överenskommelser om ekonomiskt stöd bör kunna avbrytas och hävas, och anslaget kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av fonden eller vid ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter enligt de överenskommelser som rör ekonomiskt stöd. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende avbrytande och återkrav av utbetalda belopp samt hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter.

(29)

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som fondens resultatbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, avbrytande, återkrav av medel och hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av fonden är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Medlemsstaterna måste säkerställa att sådant stöd beviljas i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och korrigeras och att man undviker dubbelfinansiering från fonden och andra unionsprogram. Överenskommelser om ekonomiskt stöd bör kunna avbrytas och hävas, och anslaget kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av fonden eller vid ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter enligt de överenskommelser som rör ekonomiskt stöd. Vid hävande av en överenskommelse om ekonomiskt stöd eller ifall det ekonomiska stödet minskas och återkrävs bör de ifrågavarande beloppen proportionellt anslås till övriga medlemsstater. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende avbrytande och återkrav av utbetalda belopp samt hävande av överenskommelser om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter.

(29a)

Alla medlemsstater som får stöd ur den sociala klimatfonden är skyldiga att respektera de grundläggande värden som fastställts i artikel 2 i EU-fördraget. Respekten för rättsstatsprincipen är en central förutsättning för efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 317 i EUF-fördraget. Kommissionen bör säkerställa ett effektivt genomförande av de övergripande reglerna för skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092  (1a) . Om det konstateras att överträdelser av rättsstatsprincipen i en medlemsstat påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av den sociala klimatfonden eller skyddet av unionens ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder som bland annat kan omfatta avbrytande av utbetalningar, hävande av det rättsliga åtagandet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046  (1b) , ett förbud mot att ingå rättsliga åtaganden eller ett avbrytande av utbetalningen av delbetalningar. I sådana fall bör kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de avsedda mottagarna av fondmedel inte blir lidande, och fortsätter att ha tillgång till stöd från unionen, om det behövs, där kommissionen säkerställer utbetalning via lokala och regionala myndigheter, icke-statliga organisationer eller andra enheter som bevisligen kan säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av fonden.

(30a)

Respekten för de grundläggande rättigheterna och efterlevnaden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bör säkerställas under hela den tid då stödberättigade projekt inom ramen för fonden förbereds, utvärderas, genomförs och övervakas. Fonden bör bidra till att undanröja ojämlikhet, främja jämställdhet och integrera ett jämställdhetsperspektiv samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, artikel 10 i EUF-fördraget och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(1)

byggnadsrenovering: alla typer av energirelaterad byggnadsrenovering, inklusive isolering av byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak, golv, byte av fönster, byte av värmeenheter, kylenheter, matlagningsapparater och installation av produktion på plats av energi från förnybara källor.

(1)

byggnadsrenovering: varje slag av energirelaterad byggnadsrenovering med åtföljande säkerhetsåtgärder , inklusive , såsom bidrag till uppfyllandet av renoveringskraven enligt direktiv …/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)], som syftar till att minska byggnadens energiförbrukning, isolering av byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak, golv, byte av fönster, passiv ventilation, installation av värmepumpar och kylsystem, byte av värmeenheter, kylenheter, matlagningsapparater , uppgradering av elanläggningar och installation av produktion på plats av energi från förnybara energikällor , system för värmeåtervinning eller anslutning till närliggande system som använder energi och lagring från förnybara energikällor .

(2)

energifattigdom: energifattigdom enligt definitionen i artikel 2.[(49)] i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [åååå/nnn]  (50).

(2)

energifattigdom: fattigdom som drabbar hushåll i de lägsta inkomstdecilerna, inbegripet hushåll med lägre medelinkomst, hos vilka energiutgifterna är avsevärt höga i förhållande till den disponibla inkomsten, bland annat till följd av undermåliga bostäder, obetalda hushållsräkningar på grund av ekonomiska svårigheter, eller begränsad tillgång till väsentliga och överkomliga energitjänster som ligger till grund för en anständig levnads- och hälsostandard, inbegripet tillräckligt med värme, kyla, lyse och energi till elapparater .

(2a)

(11)

utsatta hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller hushåll, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(11)

utsatta hushåll: hushåll som lever i energifattigdom eller som riskerar att drabbas av energifattigdom eller hushåll i de lägsta inkomstdecilerna , inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av effekterna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningen , och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(12)

utsatta mikroföretag: mikroföretag som i hög grad påverkas av priseffekter när byggnader inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i.

(12)

utsatta mikroföretag: mikroföretag som i hög grad påverkas av priseffekter när växthusgasutsläppen från byggnader och vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG såsom ett led i en rättvis omställning i riktning mot klimatneutralitet där ingen lämnas utanför, och saknar medel för att renovera den byggnad de bor i  eller uppgradera de vägfordon som de använder sig av i sin verksamhet .

(13)

utsatta transportanvändare: transportanvändare, inklusive hushåll med låg medelinkomst, som i hög grad påverkas av priseffekter när vägtransporter inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG och saknar medel för att köpa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon eller för att byta till alternativa hållbara transportsätt, inklusive kollektivtrafik, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden .

(13)

utsatta transportanvändare: transportanvändare, inklusive hushåll med låg medelinkomst i de lägsta inkomstdecilerna, som riskerar att drabbas av mobilitetsfattigdom och som i hög grad påverkas av effekterna av omställningen i riktning mot klimatneutralitet, också koldioxidprissättningen .

(a)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka energieffektiviteten i byggnader, genomföra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, genomföra byggnadsrenoveringar och fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energiproduktion från förnybara energikällor ,

(a)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka energieffektiviteten i byggnader, genomföra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, genomföra byggnadsrenoveringar , med kompletterande säkerhetsåtgärder när så är lämpligt i kombination med förbättringar utgående från normerna för brand- och jordbävningssäkerhet, och fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning av byggnader, inklusive integrering av energiproduktion och lagring av energi från förnybara källor, i enlighet med artikel 6 ,

(b)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka användningen av utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

(b)

finansiera åtgärder och investeringar för att öka användningen av mobilitet och transport , inbegripet genom åtgärder och investeringar som leder till en trafikomställning från privat till offentlig, gemensam och aktiv mobilitet, i enlighet med artikel 6 .

(-a)

(a)

Konkreta åtgärder och investeringar i enlighet med artikel  3 för att minska de effekter som avses i led c i denna punkt, tillsammans med en förklaring av hur de effektivt skulle bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 1 inom ramen för den övergripande utformningen av en medlemsstats relevanta politik.

(a)

Konkreta åtgärder och investeringar i enlighet med artiklarna  3 och 6 för att hantera de effekter som avses i led c i denna punkt, tillsammans med en förklaring av hur de effektivt skulle bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 1 inom ramen för den övergripande utformningen av en medlemsstats relevanta politik.

(ba)

De kompletterande åtgärdernas samstämdhet och ömsesidiga förstärkning för att minska effekterna som avses i led c.

(c)

En beräkning av de sannolika effekterna av denna prishöjning för hushåll, särskilt de som lever i energifattigdom, för mikroföretag och för transportanvändare, som särskilt omfattar en beräkning och identifiering av utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Dessa effekter ska analyseras med en tillräcklig regional områdesindelning, med beaktande av faktorer som tillgång till kollektivtrafik och grundläggande tjänster, och med identifiering av de områden som påverkas mest, i synnerhet avlägsna områden och landsbygdsområden.

(c)

En beräkning av de sannolika effekterna av en prishöjning för energi- och mobilitetsfattigdom, för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare. Dessa effekter ska analyseras med en tillräcklig regional områdesindelning, med beaktande av nationella särdrag och faktorer som tillgång till kollektivtrafik och grundläggande tjänster, och med identifiering av de områden som påverkas mest, i synnerhet landsbygdsområden , öregioner, randområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena som kommer att behöva särskild uppmärksamhet och stöd för omställningen till klimatneutralitet .

(d)

Om planen innehåller sådana åtgärder som avses i artikel 3.2, kriterierna för identifiering av stödberättigande slutmottagare, angivande av den planerade tidsgränsen för åtgärderna i fråga och motivering av dem på grundval av en kvantitativ beräkning och en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas minska energi- och transportfattigdomen och utsattheten för hushållen, mikroföretagen och transportanvändarna, i samband med ökade priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning.

(d)

Om planen innehåller sådana åtgärder som avses i artikel 3.2, kriterierna för identifiering av stödberättigande slutmottagare, angivande av den planerade tidsgränsen för åtgärderna i fråga och motivering av dem på grundval av en kvantitativ beräkning och en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas minska energi- och mobilitetsfattigdomen och utsattheten för hushållen, mikroföretagen och transportanvändarna, i samband med ökade priser på vägtransporter och bränsle för uppvärmning samt hur åtgärderna kompletterar medlemsstaternas befintliga verksamheter i detta avseende.

(e)

Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de åtgärder och investeringar som ska slutföras senast den 31 juli 2032.

(e)

Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de åtgärder och investeringar som ska slutföras med hjälp av var och en av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna som ska läggas fram vartannat år i enlighet med artikel 23 respektive de som ska slutföras senast den 31 juli 2032.

(ea)

En vägledande tidsplan, i tillämpliga fall, för stöd till fordon i enlighet med artikel 6.2 d.

(eb)

Hur åtgärderna och investeringarna, i förekommande fall, främjar hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

(i)

Formerna för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen, särskilt av de föreslagna delmålen och målen, inbegripet indikatorer för genomförandet av åtgärder och investeringar, som, i förekommande fall, ska vara de som finns tillgängliga hos Eurostat och den europeiska observationsgruppen för energifattigdom som identifierats genom kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 (54) om energifattigdom.

(i)

Formerna för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen, vilket ska ske i nära samråd med regionala och lokala myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens parter och relevanta organisationer i det civila samhället, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, särskilt av de föreslagna delmålen och målen, inbegripet indikatorer för genomförandet av åtgärder och investeringar, som, i förekommande fall, ska vara de som finns tillgängliga hos Eurostat och den europeiska observationsgruppen för energifattigdom som identifierats genom kommissionens rekommendation (EU) 2020/1563 (54) om energifattigdom.

(j)

En sammanfattning av den samrådsprocess som, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999 och den nationella rättsliga ramen, har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen, och hur berörda parters synpunkter återspeglas i planen.

(j)

En sammanfattning av den samrådsprocess som, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/1999 och artikel 8 i förordning (EU) 2021/1060 och den nationella rättsliga ramen, har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen, och hur berörda parters synpunkter återspeglas i planen samt deras specifika roll i samband med utformningen, genomförandet och övervakningen .

(ka)

Den andel av fonden som avsatts för lokalt ledda klimatomställningsprojekt.

(b)

Byggnadsrenovering.

(b)

Byggnadsrenovering , även bidrag till uppnåendet av de renoveringskrav som fastställs i direktiv…/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)] .

(c)

Utsläppsfri och utsläppssnål mobilitet och transport.

(c)

Mobilitet och transport i enlighet med artikel 6 .

(d)

Minskade växthusgasutsläpp.

(d)

Minskade växthusgasutsläpp , med målet att gradvis fasa ut och inte förlänga beroendet av fossila bränslen och undvika koldioxidinlåsning i samband med åtgärder och investeringar i enlighet med artikel 6 .

(e)

Minskning av antalet utsatta hushåll, särskilt hushåll som lever i energifattigdom, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden.

(e)

Minskning av antalet utsatta hushåll, dvs. hushåll som lever i  eller riskerar energifattigdom, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, i synnerhet på landsbygden, i  öregioner, randområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden eller i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena, som kommer att behöva särskild uppmärksamhet och stöd för omställningen till klimatneutralitet .

(ea)

Bidrag till, i förekommande fall, varaktiga arbetstillfällen av god kvalitet.

(a)

stödja byggnadsrenoveringar, i synnerhet för dem som använder byggnader med sämst prestanda, även i form av finansiellt stöd eller skatteincitament såsom avdragsrätt för renoveringskostnader från hyran, oberoende av vem som äger de berörda byggnaderna,

(a)

stödja kvalitativa och kostnads- och energieffektiva byggnadsrenoveringar, i synnerhet för att bidra till uppnåendet av de renoveringskrav som fastställs i direktiv …/… [om byggnaders energiprestanda (omarbetning) [2021/0426(COD)]] och för dem som använder byggnader med sämst prestanda, med särskild uppmärksamhet på hyresgäster och subventionerade bostäder, även i form av finansiellt stöd eller skatteincitament såsom avdragsrätt för renoveringskostnader från hyran eller särskilt stöd till renovering av subventionerade bostäder för att underlätta tillgången till överkomliga energieffektiva bostäder, oberoende av vem som äger de berörda byggnaderna,

(aa)

säkerställa tillgång till överkomliga och energieffektiva bostäder, bl.a. genom att tillhandahålla ett tillräckligt bestånd av energieffektiva och överkomliga bostäder, inbegripet subventionerade bostäder.

(b)

bidra till utfasning av fossila bränslen, inbegripet elektrifiering, för uppvärmning och kylning av, och matberedning i, byggnader och integrering av energi från förnybara energikällor som bidrar till energibesparingar,

(b)

bidra till en kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen, inbegripet elektrifiering, för uppvärmning och kylning av, och matberedning i, byggnader genom att säkerställa tillgång till överkomliga och energieffektiva system och integrering och lagring av energi från förnybara energikällor , även genom medborgarenergigemenskaper och peer-to-peer-energidelning, för att hantera eventuell residualefterfrågan, driva smarta interna elinstallationer eller täcka anslutningskostnader till smarta nät och alla övriga åtgärder som otvetydigt bidrar till energibesparingar samt anslutning till fjärrvärmenät, exempelvis i form av vouchrar, subventioner eller räntefria lån för investeringar i produkter och tjänster som ökar byggnaders energiprestanda eller för integrering av förnybara energikällor i byggnader .

(ba)

erbjuda riktad, tillgänglig och överkomligt prissatt information, utbildning, upplysning och rådgivning om kostnadseffektiva åtgärder och investeringar och tillgängligt stöd till byggnadsrenoveringar och energieffektivitet samt hållbara och överkomliga mobilitets- och transportalternativ, inbegripet genom energibesiktningar av byggnader, skräddarsydd energirådgivning eller skräddarsydda tjänster för mobilitetshantering,

(c)

stödja offentliga och privata enheter när det gäller att utveckla och tillhandahålla energieffektiva renoveringslösningar till överkomliga priser och lämpliga finansieringsinstrument i linje med fondens sociala mål,

(c)

stödja offentliga och privata enheter , inbegripet aktörer som tillhandahåller subventionerade bostäder, i synnerhet offentligt-privat samarbete, när det gäller att utveckla och tillhandahålla säkra och energieffektiva renoveringslösningar till överkomliga priser och lämpliga finansieringsinstrument i linje med fondens sociala mål, inbegripet lösningar för smarta nät,

(d)

ge tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och cyklar, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament för inköp av dessa samt lämplig offentlig och privat infrastruktur, också vad gäller laddning och tankning; för stöd till utsläppssnåla fordon ska en tidsplan för gradvis minskning av stödet lämnas ,

(d)

tillhandahålla ekonomiskt stöd eller skatteincitament för att förbättra tillgången till utsläppsfria fordon , samtidigt som teknikneutraliteten upprätthålls, och till cyklar, inbegripet incitament för tillgång till och vidareutveckling av marknaden för begagnade utsläppsfria fordon, inbegripet finansiellt stöd eller skatteincitament för inköp av dessa , för lämplig offentlig och privat infrastruktur, också vad gäller laddning och tankning för stöd till inköp av utsläppsfria fordon; stödet ska begränsas till fordon som finns tillgängliga till eller under det genomsnittliga marknadspriset för sådana fordon i en medlemsstat under ett visst år; åtgärder till stöd för utsläppssnåla fordon ska i första hand övervägas endast om tillgång till utsläppsfri mobilitet ännu inte är möjlig, särskilt i landsbygdsområden, avlägsna områden och mindre tillgängliga områden; medlemsstaterna ska tillhandahålla en tidsplan för gradvis minskning av stödet, i enlighet med de tekniska kriterier som kommissionen fastställt i sin delegerade förordning (EU) 2021/2139,

(e)

bevilja avgiftsfri tillgång till kollektivtrafik eller anpassade avgifter för tillgång till kollektivtrafik, samt främja hållbar anropsstyrd mobilitet och delade mobilitetstjänster,

(e)

ge incitament till användning av överkomlig och tillgänglig utsläppsfri och utsläppssnål kollektivtrafik, samt stödja privata och offentliga enheter, inbegripet kooperativ, att utveckla och tillhandahålla hållbar anropsstyrd mobilitet, delade mobilitetstjänster och attraktiva aktiva mobilitetsalternativ, särskilt i landsbygdsområden, öområden, bergsområden, avlägsna och mindre tillgängliga områden, i mindre utvecklade regioner eller territorier, inbegripet mindre utvecklade stadsnära områden och de yttersta randområdena ,

(a)

offentliga interventioner i prisnivån på bränslen som omfattas av kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG och

(a)

offentliga interventioner i prisnivån på bränslen som används för förbränning vid uppvärmning och kylning av byggnader eller vägtransporter och

i)

Om planen utgör ett svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare i den berörda medlemsstaten till följd av införandet av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG , i synnerhet för hushåll som lever i  energifattigdom , med vederbörlig hänsyn till de utmaningar som identifierats i kommissionens bedömningar av uppdateringen av den berörda medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan och av dess framsteg i enlighet med artiklarna 9.3, 13 och 29 i förordning (EU) 2018/1999, samt i kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna, som utfärdats i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, mot bakgrund av det långfristiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Detta ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och anslag.

(i)

Om planen utgör ett lämpligt och effektivt svar på de sociala konsekvenserna och utmaningarna för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare i den berörda medlemsstaten till följd av konsekvenserna av omställningen till klimatneutralitet, bland annat genom koldioxidprissättning , i synnerhet för hushåll som lever i  energi- och mobilitetsfattigdom , med vederbörlig hänsyn till de utmaningar som identifierats i kommissionens bedömningar av uppdateringen av den berörda medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan och av dess framsteg i enlighet med artiklarna 9.3, 13 och 29 i förordning (EU) 2018/1999, samt i kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna, som utfärdats i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/1999, mot bakgrund av unionens klimat- och energimål för 2030 och det långfristiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050. Detta ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och anslag.

(ia)

Om planen har utarbetats med meningsfulla samråd med lokala och regionala myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens parter samt relevanta organisationer i det civila samhället i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014.

ii)

En redogörelse för hur planen förväntas säkerställa att ingen investering eller åtgärd som ingår i planen orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

ii)

En redogörelse för hur planen förväntas säkerställa att investeringar och åtgärder som ingår i planen inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

iia)

Om mottagare av medel ur fonden respekterar tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning om sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter.

iii)

Om planen innehåller åtgärder och investeringar som bidrar till den gröna omställningen, bland annat för att hantera de utmaningar som följer av den och i synnerhet för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och delmålen i mobilitetsstrategin för 2030.

iii)

Om planen innehåller innovativa och befintliga åtgärder och effektiva investeringar i lösningar som bidrar till den gröna omställningen, bland annat för att hantera de utmaningar som följer av den och de sociala konsekvenserna och i synnerhet för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och 2050 och delmålen i mobilitetsstrategin för 2030.

i)

Om planen förväntas ha en varaktig påverkan på de utmaningar som tas upp i planen, särskilt för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, och i synnerhet för hushåll som lever i  energifattigdom , i den berörda medlemsstaten,

(i)

Om planen förväntas ha en varaktig påverkan på unionens mål för 2030, på klimatneutralitet och på de utmaningar som tas upp i planen, särskilt för utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare, och i synnerhet för hushåll som lever i  energi- och mobilitetsfattigdom , i den berörda medlemsstaten,

iiia)

Om de åtgärder och investeringar som föreslås av den berörda medlemsstaten är internt samstämmiga och främjar komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse med andra unionsinstrument och unionsprogram.

iiib)

Om planen när så är lämpligt bidrar till hållbara arbetstillfällen av god kvalitet.

i)

Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de beräknade totala kostnaderna för planen är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella miljömässiga och sociala påverkan.

i)

Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de beräknade totala kostnaderna för planen är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella miljömässiga och sociala påverkan , och samtidigt beaktar nationella särdrag som kan påverka kostnaderna i planen .

(b)

Det unionsanslag som tilldelats i enlighet med artikel 13 i denna förordning, vilket ska betalas ut i delbetalningar så snart medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts i samband med genomförandet av planen, och vilket för perioden 2028–2032 ska vara beroende av att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga under de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

(b)

Det unionsanslag som tilldelats i enlighet med artikel 13 och 13a i denna förordning, vilket ska betalas ut som förfinansiering och i delbetalningar så snart medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts i samband med genomförandet av planen, och vilket för perioden 2028–2032 ska vara beroende av att de belopp som avses i artikel 9.2 i denna förordning finns tillgängliga under de årliga taken i den fleråriga budgetram som avses i artikel 312 i EUF-fördraget.

(a)

öka antalet mottagare inom, eller de kostnader som bärs av, en åtgärd eller investering som anges i dess plan,

(b)

lägga till åtgärder eller investeringar i enlighet med artikel 6.

(a)

säkerställa komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, regional nivå, både under planering och genomförande,

(a)

säkerställa komplementaritet, synergi, samstämmighet och överensstämmelse mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, lokal och regional nivå, både under planering och genomförande,

(c)

säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå för att uppnå fondens mål.

(c)

säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på lokal och regional nivå , inbegripet relevanta aktörer, i enlighet med principerna i den europeiska uppförandekod för partnerskap som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014, för att uppnå fondens mål.

(a)

Att mellanhandsstrukturer och slutmottagare av unionsstöd blir tydligt synliga i samband med alla insatser som stöds av fonden, bland annat genom att unionens emblem förevisas.

(b)

Kommunikation till EU:s invånare om den roll fonden spelar och resultatet av den, genom en gemensam webbportal som ger åtkomst till alla program där medlemsstaten deltar.

(a)

se till att det framgår för slutmottagarna och allmänheten att det rör sig om unionsfinansiering, bland annat genom att unionens emblem förevisas, tillsammans med ett situationsanpassat besked om finansieringen, med texten ”medfinansierad av Europeiska unionen genom den sociala klimatfonden” på dokument och informationsmaterial som handlar om genomförandet av insatsen och är avsedda för slutmottagarna eller för allmänheten,

(b)

på sin officiella webbplats, om sådan finns, och på sidor i sociala medier tillhandahålla en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs, och

(c)

i samband med insatser där finansieringsinstrument kommer till bruk, också i form av tillfälligt direkt inkomststöd i enlighet med artikel 6.1, meddela hur mycket stöd slutmottagarna fått ur fonden.

(a)

Detaljerad kvantitativ information om antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(a)

Detaljerad kvantitativ information om antalet hushåll som lever i energifattigdom och i mobilitetsfattigdom, framför allt utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare .

(aa)

Detaljerad information om tillämpningen av definitionerna av energi- och mobilitetsfattigdom i enlighet med artikel 2.2 och 2a på grundval av konkreta och mätbara kriterier.

(b)

I tillämpliga fall, detaljerad information om framstegen mot det nationella vägledande målet att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom.

(b)

Detaljerad information om framstegen mot de nationella vägledande målen att minska antalet hushåll som lever i energifattigdom och mobilitetsfattigdom, framför allt utsatta hushåll, utsatta mikroföretag och utsatta transportanvändare .

(c)

Detaljerad information om resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i planen.

(c)

Detaljerad information om resultaten av de åtgärder och investeringar som ingår i planen , särskilt när det gäller de utsläppsminskningar som uppnåtts och antalet personer som omfattas av åtgärderna .

(ca)

En förklaring av hur åtgärderna i planen förväntas bidra till jämställdhet och lika möjligheter för alla och till integreringen av dessa mål, i linje med principerna 2 och 3 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt med FN:s mål 5 för hållbar utveckling och, när så är relevant, med den nationella jämställdhetsstrategin.

(cb)

Detaljerad information om andelen och målgruppen för direkt inkomststöd som ingår i planen.

(f)

Under 2027, en bedömning av den plan som avses i artikel 17.5 mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter som inrättats i enlighet med kapitel IVa i direktiv 2003/87/EG.

(f)

Under 2027, en bedömning av den plan som avses i artikel 17.5 mot bakgrund av de faktiska direkta effekterna av det system för handel med utsläppsrätter som inrättats i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

(a)

De planer som medlemsstaterna lämnat in.

(b)

Kommissionens bedömning av de planer som medlemsstaterna lämnat in.

(c)

Läget vad gäller uppnåendet av delmålen och målen i de planer som medlemsstaterna lämnat in.

(d)

Förfaranden för utbetalning, innehållande och avslutande, inklusive eventuella synpunkter som lagts fram och korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att säkerställa att delmålen och målen uppnås på ett tillfredsställande sätt.

(e)

Annan relevant information och dokumentation som kommissionen lämnat till Europaparlamentets ansvariga utskott i samband med genomförandet av fonden.

(a)

i vilken utsträckning fondens mål som anges i artikel 1 har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet,

(b)

framstegen med och effekten av genomförandet av strukturella investeringar och åtgärder och användningen av direkt inkomststöd, land för land, mot bakgrund av uppnåendet av delmålen och målen i planerna, och det därpå följande behovet av och erforderlig nivå på det direkta inkomststödet i detta sammanhang, i enlighet med de regler som anges i artikel 6.1 för perioden 2028–2032,

(c)

tillämpningen av de definitioner av energi- och mobilitetsfattigdom som medlemsstaterna rapporterat om i enlighet med artikel 23.1 aa och huruvida ett mer detaljerat tillvägagångssätt kan bli nödvändigt i framtiden, och vid behov lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.