2.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 34/86

Föredragande:

Antonello PEZZINI

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén anser att det är nödvändigt att finna ett nytt sätt att organisera ett europeiskt standardiseringssystem (ESS) som kan anpassas till föränderliga internationella förhållanden och är mer fördelaktigt för företagen, konsumenterna, arbetstagarna och miljön.

1.2

Som språkrör för det civila samhället lägger EESK särskild vikt vid ökad insyn och delaktighet i ESS och åtar sig en allt aktivare roll för att ge en strategisk inriktning åt samt genomföra och sprida lagstiftningen och för att främja standardisering.

1.3

EESK betonar vikten av att stärka den tekniska standardiseringens strategiska roll för att säkerställa följande:

1.4

EESK välkomnar det gemensamma initiativet för standardisering, framtaget tillsammans av de offentliga och privata partnerna i ESS för att ta fram en gemensam metod för att fastställa prioriteringar och utveckla gemensamma insatser för att modernisera och förenkla antagandet av standarder.

1.5

Kommittén är dock mycket oroad över bristen på konkreta riktlinjer för genomförandet och de begränsade finansiella anslagen, eftersom de är avgörande för att gå från en gemensam innovativ vision till konkreta moderniseringsstrategier och åtgärder.

1.6

I detta sammanhang föreslår kommittén att det offentlig-privata partnerskapet för det gemensamma standardiseringsinitiativet (1) finner en strukturell och finansiell ram bland de gemensamma teknikinitiativen inom Horisont 2020 (2) i syfte att

1.7

EESK stöder kommissionen i dess arbete att inrätta ett integrerat och strukturerat system i syfte att nå fram till en gemensam strategi för att minska fragmenteringen av standarder och deras planeringssystem.

1.8

EESK stöder därför ett bättre system för styrning av standardiseringsstrategier som tar hänsyn till konvergensen mellan teknik och datoriseringen av företag och tjänster samt de nya och ökande sociala och miljömässiga färdigheterna, och som kan bistå den nuvarande tekniska kommittén för standardisering.

1.9

I den interinstitutionella dialogen inom EU om standardisering bör representativa lokala organ ges en framträdande plats. Permanenta utvärderings- och styrgrupper bör etableras inom alla EU-institutioner, framför allt inom EESK och Regionkommittén (ReK), med beaktande av obligatoriska rådfrågningar i enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget.

1.10

EESK anser att det är nödvändigt att inom ESS och behöriga generaldirektorat inom kommissionen öka kapaciteten för samordnad användning av det instrument för teknisk standardisering som är relevant för enskilda sektorer, särskilt för tjänstesektorer.

1.11

EESK anser att det är mycket viktigt att utveckla en verklig europeisk kultur för standardisering från grundskolan upp till beslutsfattare och personer som förhandlar om internationella avtal, och en kraftfull europeisk kampanj för att öka medvetenheten bör inledas som stöd.

1.12

EESK betonar att en verkligt innovativ standardiseringspolitik i första hand bör leva upp till principerna om kundtillfredsställelse för medborgare, företag och arbetstagare, vilket innebär att uppnå höga nivåer i fråga om säkerhet, kvalitet och effektivitet, nya arbetstillfällen och internationell konkurrenskraft, med ett balanserat och flexibelt tillvägagångssätt med avseende på standardisering och kreativitet (3).

2.1

Den tekniska standardiseringen spelar en grundläggande roll för den inre marknadens funktion och för produkternas och tjänsternas internationella konkurrenskraft. Den är ett strategiskt instrument för att säkerställa varors och tjänsters kvalitet, funktionalitet och säkerhet, interoperabilitet mellan olika nät och system, en hög skyddsnivå för företag, arbetstagare, konsumenter och miljö samt ökad innovation och bättre social integration.

2.2

Mot bakgrund av den nya tekniska utvecklingen, politiska prioriteringar och den globala utvecklingen, särskilt i fråga om tjänster och it-revolutionen, är det nödvändigt att se över det europeiska standardiseringssystemet (ESS) i syfte att bevara dess många fördelar, förbättra bristerna och hitta rätt balans mellan den europeiska och nationella dimensionen, mellan innovationsfrihet, kreativitet och teknisk och lagstiftningsmässig interoperabilitet samt – mer allmänt – för att kunna uppfylla de nya kraven och förväntningarna från företag, konsumenter, arbetstagare och det europeiska samhället i stort.

2.3

Som språkrör för det civila samhället lägger EESK särskild vikt vid ökad insyn och delaktighet i ESS och åtar sig en allt proaktivare roll för att ge en strategisk inriktning åt samt genomföra och sprida standarder och för att främja en standardiseringskultur, som en grund för företagens och framtida generationers framgångar.

2.4

EESK har alltid hävdat att ”en snabb och effektiv europeisk standardiseringsprocess som präglas av deltagande inte enbart utgör en bärande faktor i inre marknadens struktur” och att den inre marknaden ”är hörnstenen i den europeiska integrationen och i Europa 2020-strategin, som syftar till dess genomförande, men den är också och framför allt en grundläggande faktor när det gäller den europeiska ekonomins konkurrenskraft och ett instrument som stimulerar innovation” (4). Just av detta skäl behövs tydliga och transparenta regler för att skydda konsumenter och företag samt för miljön och samhället.

2.5

De främsta allmänna målen för ESS är att öka det bidrag som standarder och europeisk standardisering lämnar till den fria rörligheten för varor och tjänster på den inre marknaden, för att stimulera tillväxt och innovation och främja konkurrenskraften hos europeiska företag, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar en hög skyddsnivå för konsumenter, arbetstagare och miljö. Detta ska ske genom bredare, men snabba, inkluderande och öppna utvecklingsförfaranden både på nationell nivå och på EU-nivå, på grundval av erkända kriterier, såsom de som följer av WTO-avtalet om tekniska handelshinder och förordning (EU) nr 1025/2012.

2.6

Nyligen underströk EESK följande: ”Den europeiska standardiseringen bör i ökad utsträckning och med stöd av alla arbetsmarknadsparter och berörda parter bidra till att komplettera och berika de pågående processerna i de globala ekonomierna”. Kommittén önskade också att man ska ”stärka den europeiska standardiseringskulturens närvaro och ge den större vikt i de globala standardiseringsprocesserna” (5). Detta bör även ske genom ökad medvetenhet om kommunikation, lättillgänglighet och rimliga kostnader.

2.6.1

Det är också viktigt att upprätthålla en rimlig balans mellan standardisering och kreativitet (6), så att även hantverkare samt små och medelstora företag har möjlighet att uttrycka sig fritt och utveckla produkter och tjänster inom de grundläggande ramar som standarderna utgör.

2.7

Europeisk standardisering har en viktig roll att spela för inrättandet av en fungerande inre marknad för produkter och tjänster genom en gradvis harmonisering på EU-nivå av nationella standarder, som ofta kan skapa tekniska hinder för tillträdet till nationella marknader och handel inom EU.

2.8

Med teknisk konvergens och datorisering av samhälle, företag och offentliga tjänster minskar den traditionella skillnaden mellan den allmänna och den digitala standardiseringen, vilket tydligt visats även i ett annat yttrande (7) från EESK. Detta kräver att det finns en samordnad handlingslinje inom kommissionen när man föreslår och fastställer standardiseringsprioriteringar.

2.9

Med tanke på de preferenser som olika ekonomiska och industriella aktörer inom EU har uttryckt när det gäller internationella standarder från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), är det oerhört viktigt att stärka ESS för att de internationella standarderna ska vara förenliga med ett snabbt och effektivt europeiskt standardiseringsarbete som inbegriper alla berörda parter, särskilt en möjlighet för mindre företag, konsumenter och andra aktörer att få sina intressen företrädda.

2.10

En stärkt utveckling av frivilliga europeiska tjänstestandarder kan främja sysselsättningen och tillväxten om det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster ökar och om marknaderna blir mer integrerade. På så sätt skulle den europeiska ekonomins potential kunna utnyttjas fullt ut med skydd och respekt för lokala arbets- och levnadsvillkor. Vidare skulle de hinder som tillämpningen av nationella certifieringssystem innebär kunna undanröjas.

2.11

Som svar på snabba tekniska utvecklingscykler, ökad komplexitet och interaktion mellan industriella system och utsuddade gränser mellan produkter, tjänster och IKT, har kommissionen tagit ett gemensamt initiativ om standardisering tillsammans med de offentliga och privata partnerna i ESS, såsom EESK önskat. Detta innehåller en gemensam vision och en gemensam process för att tillsammans fokusera på en rad olika initiativ som syftar till att modernisera, prioritera, påskynda och rationalisera antagandet av standarder före utgången av 2019 genom

3.1

I kommissionens meddelande presenteras en vision åtföljt av ett standardiseringspaket som innehåller en rad mål för moderniseringen av ESS.

3.2

Kommissionens avsikt är följande, framför allt inom tjänstesektorn:

3.2.1

EESK föreslår vidare att man bör göra det lättare att få tillgång till information om harmoniserade europeiska standarder, genom att förbättra tillgången till den gemensamma digitala ingång som föreslås i strategin för den inre marknaden.

4.1

EESK delar än en gång (8) uppfattningen att det omgående behövs en riktig och effektiv modernisering av det europeiska standardiseringssystemet, vilket man har diskuterat i mer än fem år. Vidare anser EESK att det krävs en ny gemensam vision och konkreta åtgärder för att, i alla fall på frivillig basis, anta de globala standardiseringsutmaningarna genom ett innovativt samarbete, som baseras på samförstånd om rättidig utveckling av standarder i ett sammanhang präglat av snabb teknisk utveckling.

4.2

EESK anser att standardiseringsprocessen måste inledas redan under forsknings- och utvecklingsfasen genom gemensamma standardiseringsåtgärder och standardförberedande åtgärder. Vidare måste man stärka mekanismerna för att överföra de europeiska standarderna till internationell nivå, med stöd av industrin och företrädare för små och medelstora företag, konsumenter, arbetsmarknadsparter, miljöorganisationer och viktiga aktörer i det civila samhället.

4.3

Enligt EESK måste man först och främst vidta följande åtgärder för att moderniseringsåtgärderna för ESS, enligt det gemensamma initiativet om standardisering, ska bli effektiva och verkningsfulla såväl internt som internationellt:

4.3.1

EESK rekommenderar i detta avseende att man utarbetar ett förslag till ett offentlig-privat partnerskap inom ramen för de gemensamma teknikinitiativen inom Horisont 2020, utifrån den process som anges i det gemensamma standardiseringsinitiativet, med lämpliga finansiella anslag och ett strukturerat system för fastställande av strategier och prioriteringar.

4.4

Kommittén är likaledes oroad över att det saknas ett starkt och innovativt system för att harmonisera prioriteringarna både mellan EU:s olika politikområden och de olika generaldirektorat som genomför politiken och mellan olika programinstrument, bortsett från standardiseringskommittén och de annars lovvärda initiativen, dvs. det gemensamma standardiseringsinitiativet och initiativet om en strukturerad dialog.

4.4.1

Enligt EESK behövs det således ett nytt förvaltningsorgan som ska utarbeta och övervaka strategier för standardiseringsåtgärder vilka omfattar samtliga aspekter av standardisering, däribland vetenskapliga och tekniska aspekter, sociala aspekter och miljöaspekter. Förvaltningsorganet ska också bistå den befintliga tekniska standardiseringskommittén.

4.4.2

Kommittén anser att man nu måste gå i riktning mot en kraftig modernisering och uppvärdering av ESS, men att man inte kan göra detta på ett effektivt sätt om man fortsätter som tidigare, med tanke på rådets brådskande krav i mars 2015 i detta avseende. I anslutning till den strukturerade interinstitutionella dialogen om standardisering i Europa bör man kunna ge de representativa organen, i synnerhet ReK och EESK, en särskild proaktiv roll, med tanke på att artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver obligatoriskt samråd med EESK.

5.1

Snabbt och rättidigt utarbetande av europeiska tekniska standarder. Det finns olika intressen kopplade till snabbhet och svårigheter med att använda en universallösning för att spara tid och åtgärda brister vid övervakningen av förfarandena. Rättidigt utarbetande anses fortfarande viktigare än snabbhet, om snabbhet kan göra det svårt att nå samförstånd.

5.2

Främjande av europeiska företags konkurrenskraft. Detta innebär att man undanröjer hinder för att små och medelstora företag ska kunna delta i utarbetandet/tillämpningen av standarderna och stärker sambanden mellan standardisering och innovation samt forskningsprojekt, även med hjälp av kapacitetsbyggande åtgärder för mindre företag.

5.3

Stöd till EU:s lagstiftning och politik. Det finns en växande efterfrågan på standarder som stöder EU:s lagstiftning och politik för att nå de standarder som krävs. Det förefaller därför nödvändigt att stärka samordningskapaciteten när det gäller kommunikation mellan olika aktörer och berörda parter.

5.4

Bättre kapacitet att förutse framtida utveckling. Det förefaller nödvändigt att förbättra kapaciteten att tillgodose behoven av förberedande standardisering vid fastställandet av europeiska standardiseringsförfaranden, bland annat för att minska riskerna för att nationella standarder försämrar ESS allmänna effektivitet.

5.5

Delaktighet. Man måste ge aktörer i det civila samhället och mindre företag möjlighet att bli företrädda genom kapacitetsbyggande åtgärder. EESK har redan fått tillfälle att betona vikten av ”att underlätta tillgången till standardiseringsprocessen för små och medelstora företag och samhällsaktörer” och ”en fördjupad uppföljning av det arbete som utförts av standardiseringens huvudaktörer för att stärka delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet” (10). Sådana organisationer som avses i bilaga III bör ges en särskild status som medlemmar/partner med tydliga rättigheter och skyldigheter, särskilt när det gäller rätten att yttra sig.

5.6

Stöd till europeiska standarder på global nivå. Framför allt mindre företag, konsumenter och miljöorganisationer behöver få en större inverkan, bättre möjligheter att bli företrädda, en stärkt kompetens och en bättre samstämmighet, särskilt inom ISO, IEC och Internationella teleunionen (ITU) samt även multilateralt och inom frihandelsavtal.

5.7

Styrning. Här krävs följande åtgärder:

5.8

Flerårigt finansiellt stöd. Det är nödvändigt med en flerårig ram för finansiering, inte bara för standardförberedande forskning och forskning som bedrivs samtidigt med standardiseringsarbete (11), för åtgärder som rör vetenskap och samhälle samt samhällsvetenskap och humaniora och för att skapa medvetenhet om standardisering och en utbredd standardiseringskultur, utan också för att stödja strategier och konkreta pilotåtgärder för standardisering inom viktiga sektorer med samfinansiering från den allmänna och lagstiftningsmässiga ramen Horisont 2020.

5.9

System och strategier för framtiden. Det behövs en konsekvensbedömning av framtida internationella standarder på den europeiska marknaden samt sektoriella och intersektoriella framtidsanalyser. Det behövs även periodiska bedömningar och uppföljningar av hur effektivt de antagna åtgärderna tillämpas, i samarbete med lämpliga instanser vid institutionerna, såsom en ständig standardiseringsgrupp inom EESK och liknande instanser inom ReK och Europaparlamentet.

5.10

Standardisering som EU-politiskt instrument. All EU-politik kräver förbättringar inom ESS och vid kommissionens olika behöriga generaldirektorat när det gäller kapaciteten att aktivera och samordna utnyttjandet av relevanta tekniska standardiseringsinstrument för de enskilda sektorerna.

5.11

En strukturerad interinstitutionell dialog. Detta instrument bör enligt EESK vara helt interaktivt och proaktivt och utnyttja den verksamhet som bedrivs inom EU-institutionernas permanenta grupper. ReK och EESK bör delta redan från början av planeringsarbetet, med hänsyn till särskilt den sistnämndas befogenheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (12) i fråga om den inre marknaden, där standardisering utgör en integrerad del.